Hud Flashcards
Malignt melanom
Superfiiellt spridande melanom, nodulärt melanom, lentigo maligna melanom, melanoma in situ, lentigo maligna.
Risk: UVB/UVA. Hudtyp 1, brännskador, fräkar, nevi, ärftlighet, tidigare MM.
Ny pigmentering/gammal som ändrat färg/form. Stadium: breslowtjocklek - djup i mm från s. granulosum till de djupaste atypiska melanocyterna.
Anamnes, hudkostymen, dermatoskopi. Exidera 2 el 5 mm marginal.
Fjärrmetastas → onkolog. In situ: behandlat om exiderat med 5 mm mariginal. Breslow <1mm 10 mm exisitionsmariginal från op ärret, till fascia. Breslow >1 mm - 20 mm mariginal, sentinal node biopsi, ev utrymning.
Asymmetri, Boarder, Solor, Diameter, Evolution.
Basaliom
Risk: tidigare basaliom, typ 1, hög solexponering.
Nodulärt basaliom: ansikte - glansig, avgränsad, telangiektasier, central ulceration. Superficiellt basaliom: Bål - ytlig, cellfattig, välavgränsad, brunröd, eksemliknande. Infiltrerande: ansikte, fastare i konsistens. Morfeiform/finkolvigt infiltrerande: ansikte - lokalt aggressivt, ärrliknande, skleros. Ovanligt med metastaser. Upphöjd kant med kraterliknande ulcereande, ej läkt på ett år.
Klinik - röda nodulus som sakta växer, ulcerationer som inte läker, plack som inte svarar på kortison. Stansbiopsi.
Excision → PAD. MOHS kirurgi. Curettage och kryoterapi.
Aktinisk keratos
Förstadium till skivepitelcancer. Dysplasin sträcker sig inte genom hela dysplasin som vid in situ. Risk: hudtyp 1, solexponering, hög ålder.
Enstaka eller multipla rodnade, fjällande fläckar. Sträva/skrovliga. “eksem som inte läker”.
(Stansbiopsi)
Curettage + kryo.
Skivepitelcancer
Utgår från keratinocyter. Ju mer aggressiv desto lägre differentierad. Risk: sol, typ 1, ålder, immunosuppression.
upphöjd, fast knuta i huden. Hudfärgad/blekröd, hyperkeratos, svårläkta sår/krustor.
Klinik, biopsi, lymfnodpalpation.
Kirurgi: 4-6 mm marginala + PAD. Strålning.
Skivepitelcancer in situ (Mb bowen). Keratoakantom: liknar högdiff SCC, snabbare tillväxt, vulkaliknande tumör med central hornplugg. Spontan regress. Op med 4 mm mariginal.
Angiosarkom
Högmalign, från endotelceller. Hårbotten, panna. Rodnad, ödematös, blödning, nekros, fast koncistens. Biopsi för diagnos. Kirurgi med 3 mm mariginal. Pall.
Pigmentnevi
Banalt pigmentnevus: födelsemärke, leverfläck. Dysplastiska nevi: inte högre malignifieringsrisk. Atypisk melanocytär lesion. Kongenital nevi: risk att MM utvecklas.
Melanocytär itveckling av banala pigmentnevus:
Lentigo simplex → junctionsnevus → sammansatt melanocytärt nevus → dermalt pigmentnevus.
Anamnes, dermatoskop. ABCDE kriterier. Familiärt melanom.
Banala - ingen beh. Atypiska: ecicion för att utesluta melanom. KNM: självkontroll, desto större desto mer risk för att malignitet uteveckling.
Seborroisk keratos
Ansamling av omogna keratinocyter.
Ansikte, bål armar. Lätt upphöjda, fettglänsande kant. Klistrade på huden. Lätta att pilla bort.
Dermatoskop: pseudocystor, kryptor, öppningar.
Tas ej bort. Om besvär → curettage.
Pyogent granulom
Granuloma telangiectatium.
Barn, kommer ofta efter trauma, rödbrun fuktande tumör. Blöder lätt, extremiteter.
Ecicion/curettage + diatermi av kärlbotten.
Hemangiom
Klarröd, rödlila, under de första levnadsmånaderna. Slät eller utåtbuktande. 90% växer bort. Högdos propanolol i vissa lokaler.
Dermatofibrom
Reaktiv tumör. Palpabel, fast i konsistensen. Brun/grå färg.
Keloid
Tonåren, mörkhyade, ogynsamm reaktion på trauma/kirurgi. Hypertrofiska fibrostiska plaque/noduli. Nacke/övre delar av ryggen. Ev intralesionella steroider + frysa.
Skintag
Skintag
Vid övervikt, insulinres, diabetes, graviditet. Hudfärgad papel, multipla. Kan klippas bort.
Halonevus
Barn/unga. Runt melanom och nevi. Undersök hela huden. Excicion om avvikande pigmentlesion.
Aterom
Svulst från talgkörtel. Hårbotten, ansikte. Fritt mot underlaget. Excicion med hel cystvägg.
Vitiligo
Autoimmun, bortfall av pigment i huden. Solskydd!
Melasma
Hyperpigmentering i ansiktet.
Venösa bensår
Sår nedom knäleden som ej läker inom 6 veckor. Venös dysfunktion.
Runt malleolerna. Smärta minskar då man lyfter upp benet. Pittingödem. Eksem runt såret. Hemosiderinpigmenteringar.
Anamnes, doppler ABI.
Viktigast att minska ödem! Lokal sårbeh + såromläggning. Högläge, fysisk aktivitet. Foto.
Arteriella bensår
Ateroskleros. Distala sår med ulceration eller gangrän, ankeltryck <50.
smärta vid ansträngning eller nattlig vilosmärta, lindras då benet över sängkanten. Kall, hårlös fot. Tår, fotrygg.
<0.3 kritisk ischemi. <0.8 remiss för tåtrycksmätning.
Torr skall hållas torr. Rökstopp. Sänka BP, smärtlindrande. Kärlkirurgi.
Diabetesfoten
Bakt: s. aureus, strep, proteus, e. coli, pseudomonas. Nervskador.
sår hos diabetiker som läker dåligt, oftast på undersidan.
Odling vid inf misstanke
Metabol kontroll, minska ödem, smärtlindring, klindamycin om inf.
Pyoderma gangrenosum
Vanligare vid underliggande sjd så som RA, Crohn, Uc. Troligtvis immunologisk orsak
Underbenen. Börjar ofta som röd papel eller blåsa. Snabbt progredierande till ett smärtsamt nekrotiserande sår. Blåröd omgivning. Bikakeliknande utseende.
Klinisk diagnos. Vanligt med recidiv.
Systemisk beh med steroider eller cyklosporin A. Behandla bakomliggande sjd.
Kompl: utbredd ärrbildning, kronisk smr.
Impetigo
Vanlig pyodermi, i händer och ansikte hos barn. s. aureus eller B-hem strep. Gula krustor på rodnad, fuktande botten. Krusta=intorkat exudat + bakterier. Staf kan också ge en bullös form av impetigo via prod av exotoxiner. Blåsan brister lätt. Några dagar, läker med ett ärr.
Ektyma: djupare inf än impetigo, läker med ett ärr. Ofta på underbenen vid dålig cirkulation.
Tvättas med två och vatten, torka huden. Applicera antiseptiskt medeln, väteperoxid eller klorhexidin. Ev komplettera med retapamulinsalva. MRSA: mupirocin kräm. Nogran handhygien, egen handduk, byt örngott.
Vid utbrett impetigo, ektyma, lymfangit, adeniter eller feber ges flukloxacillin i 10 dagar. Ompröva om ej läkt inom 1 vecka.
Follikulit
s. aureus. Rodnade papler eller ytliga pustler i anslutning till hårsäckarna.
Djupare form av foklliklar i skäggbotten = sycosis barbae.
Tvättning med klorhexidin. Utbredd: pancillinasstabilt pencillin.
Furunkel och karbunkel
Djup follikulär och perifollikulär infektion med nekros och abscessbildning. Karbunkel=ansamling av furunkler med mer omfattande infektion.
S. aureus. Börjar som rodnad papel som växer till ömmande nodulus och slutligen tömmer sig på pus centralt. Mest män: ansikte, hals, armar, gluteer, perineum.
Karbunkler ger större och djupare nekros, drabbar nedgånga patienter och diabetiker. Kan ge feber och påverkat AT.
Diff: acne vulgaris av cystisk typ. Tularemi. Pyoderma gangrenosum.
Behandling: furunkolos: flukloxacillin eller klindamycin i väntan på odling och resistens. Ev dränera på pus.
Staphylococcal scaled scin syndrome
Spädbarn och barn. Huden över större områden blir röd, starkt smärtande och senare avlossnas. Staf inf i konjunktivaa, nasofarynx eller hud kan utlösa SSSS. Alltid inläggning. Pencillinasstabilt pencillin iv, smärtlinding, vätska.