Hormoner och hjärnan Flashcards
Vad kännetecknar ett hormon?
Ett hormon är en kemisk budbärare i kroppen som produceras av endokrina körtlar eller vissa andra vävnader och som transporteras genom blodet till målceller eller målorgan där det utövar sin effekt. I många avseenden är hormonsystem som signalsubstansaktiverande system, förutom att hormoner använder blodomloppet som transportmedel. Faktum är att många hormoner fungerar som neurotransmittorer, och många neurotransmittorer fungerar som hormoner. Hormoner produceras av endokrina körtlar som till exempel hypofysen, sköldkörteln, binjurarna och bukspottkörteln. Vissa andra vävnader, som äggstockar och testiklar, kan också producera hormoner. Hormoner har specifika målceller eller målorgan där de utövar sina effekter. Målceller har receptorer som är känsliga för det specifika hormonet och kan reagera på dess närvaro. Hormoner spelar en nyckelroll i regleringen av olika fysiologiska processer, inklusive ämnesomsättning, tillväxt och utveckling, reproduktion, immunfunktion, stressrespons
Diffus signalering
Långsam kommunikation och effekter på kroppen.De kan påverka kroppens funktioner under längre tidsperioder jämfört med nervsignalering, som är snabbare men kortlivad.
Analoga signaler - graderade i styrka, ju mer av ett hormon som frisätts, desto större effekt.
Hormoner är avgörande för att upprätthålla homeostas, det vill säga kroppens inre balans och stabilitet. De hjälper till att reglera och justera olika funktioner för att säkerställa optimal hälsa och funktion.
Vi kan inte kontrollera kroppens svar på ett hormon. När det gäller det CNS kan vissa funktioner styra mer medan hormoner kan vi inte påverka utsöndringen av
Det finns tre typer av hormoner:
Homeostatiska hormoner är hormoner som syftar till att hålla en inre metabolisk balans och reglera fysiologiska system. Exempelvis insulin.
Könshormoner är en grupp hormoner vilka bildas framför allt i könskörtlarna. Könshormonerna är antingen steroidhormoner eller peptidhormoner.
Glukokortikosteroider är en grupp av steroidhormoner som bildas i binjuren, varav kortisol är den viktigaste för människan.
Hur bildas och elimineras hormoner?
Hormoner produceras huvudsakligen av endokrina körtlar som är specialiserade organ. Exempel på dessa körtlar inkluderar sköldkörteln (ämnesomsättning) binjurarna (bildas kortisol och även en del könshormoner, omsättning av salt och socker), bukspottkörteln (insulin), äggstockarna och testiklarna (könshormoner). Hypothalamus skickar i signaler/hormoner som går vidare till hypofysen (Hypotalamus “talar”) som skickas ut till våra körtlar. När stimuleringen inträffar, genomgår de endokrina cellerna i körtlarna syntesprocesser för att producera de specifika hormonerna. Därefter utsöndras hormonerna från körtlarna och släpps ut i blodomloppet. Många hormoner har flera receptorer som tar emot. Hormoner cirkulerar i blodbanan och transporteras till sina specifika målceller eller målorgan där de utövar sina effekter.
Eliminering:
Nedbrytning sker huvudsakligen i levern och njurarna. Njurarna fungerar som en reningsanläggning för blodet och filtrerar ut avfallsprodukter, inklusive hormoner, från blodet. Vattenlösliga hormoner bryts ned snabbare än fettlöslig.
Vad innebär homeostas samt positiv och negativ återkopplingskontroll?
Interaktionerna mellan hjärnhormoner och kroppshormoner bildar återkopplingsslingor som reglerar hormonaktiviteten. Kroppens förmåga att behålla ett visst tillstånd i kroppen, hålla sig stabil även när det sker yttre och inre förändringar. Hypothalamus som reglerar den stabiliteten. I samverkan för att reglera hormonnivåerna stimulerar en hierarki av sensoriska stimuli och kognitiv aktivitet i hjärnan hypofysen genom hypotalamus. Hypofysen stimulerar eller hämmar de endokrina körtlarna, som genom andra hormoner skickar feedback till hjärnan.
Det finns två huvudsakliga typer av återkopplingskontroller som reglerar homeostas: positiv och negativ återkopplingskontroll.
Negativ återkopplingskontroll är den vanligaste mekanismen för att upprätthålla homeostas.
I negativ återkopplingskontroll fungerar kroppen för att återställa en variabel till dess normala nivå eller “setpoint” när den avviker från det.
När variabeln ökar över setpoint, initierar kroppen en respons som minskar den. Om variabeln minskar under setpoint, initierar kroppen en respons som ökar den.
Ett exempel är regleringen av kroppstemperatur: När kroppstemperaturen stiger över setpoint, initierar kroppen svettning och vidgning av blodkärlen för att sänka temperaturen. Om kroppstemperaturen sjunker under setpoint, initierar kroppen skakningar och sammandragning av blodkärlen för att öka temperaturen.
En typisk homeostatisk funktion är att kontrollera blodsockernivåerna. En grupp celler i bukspottkörteln frisätter insulin, ett homeostatiskt hormon som får blodsockret att sjunka genom att instruera levern att börja lagra glukos istället för att frigöra det och genom att instruera cellerna att öka glukosupptaget. Den resulterande minskningen av glukos minskar sedan stimuleringen av pankreasceller så att de slutar producera insulin.
Positiv återkopplingskontroll är mindre vanlig och används när kroppen behöver förstärka eller öka en förändring. I positiv återkopplingskontroll ökar en avvikelse från setpoint ytterligare genom att stimulera mer av samma respons.
Beskriv det neurohormonella stressystemet (som involverar HPA-axeln och sympatiska
nervsystemet)?
Stress i biologisk mening definieras som ett tillstånd då organismens dynamiska jämvikt eller homeostas hotas av yttre/inre påverkan. Systemet innefattar flera komponenter, inklusive HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjure-axeln) och sympatiska nervsystemet.
Stressiga händelser eller stimuli, såsom hot eller rädsla, aktiverar hjärnan och särskilt hypotalamus som producerar CRH som når hypofysen och stimulerar den att producera ett annat hormon sk ACTH. ACTH transporteras via blodomloppet till binjurarna, som är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. I binjurarna frisätts sedan kortisol.Poängen är att det ska bli homeostas. För mycket kortisol kan dock göra att kroppen inte hänger med.
När vi upplever stress eller fara, aktiveras även det sympatiska nervsystemet. Detta resulterar i ökad hjärtfrekvens, ökad andning, förhöjd blodtryck och förändringar i blodflödet.
Det sympatiska nervsystemet frisätter också signalsubstansen noradrenalin från nervändsluten, som har en mängd olika effekter på kroppen. Noradrenalin hjälper till att förbereda kroppen för fysisk aktivitet och ökar alertness. Tillsammans hjälper dessa system kroppen att reagera på stressorer genom att mobilisera energi, öka vaksamhet och förbereda kroppen för att hantera hot. Efter att stressorn har passerat börjar systemen normalt att återgå till sitt viloläge, och hormonnivåerna återgår till normala nivåer.
Ge exempel på hur hormoner (exempelvis kortisol, sköldkörtelhormoner (tyroxin), androgener, östrogen, progesteron) är viktiga i förståelsen av psykisk hälsa och beteenden?
Kortisol: Frisätts som en del av kroppens stressrespons. Det hjälper till att öka blodsockernivåer och förbereder kroppen för kamp eller flykt vid hotande fara. Långvarig exponering för höga nivåer av kortisol på grund av kronisk stress kan vara skadligt och är kopplat till ångest, depression och sömnstörningar.
Sköldkörtelhormoner (tyroxin): Sköldkörtelhormoner, inklusive tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), reglerar ämnesomsättningen i kroppen. Obalanser i sköldkörtelhormonnivåerna, som hypotyreos (låga nivåer) eller hypertyreos (höga nivåer), kan påverka humör, energinivåer och kognitiv funktion. Symptomen kan vara ganska lika en depression vilket är varför det är viktigt att undersöka innan man sätter in psykologisk behandling
Androgener och östrogen: Androgener är manliga könshormoner, medan östrogen är det dominerande kvinnliga könshormonet. Androgener, som testosteron, påverkar sexuell lust och motivation. Låga nivåer kan generera flera symtom (hos både kvinnor och män): trötthet, ledsenhet, irritation, ångest, sömnsvårigheter, försämrad kognition, aggressivitet. Finns ett samband mellan depression och lägre testosteronnivåer.
Östrogen har en komplex roll i humörreglering och påverkar emotionell hälsa och kognitiva funktioner. Stiger östrogen stiger även serotonin. Minskade östrogennivåer, som vid menopaus, kan vara kopplade till depression och ångest. Något som man har debatterat kring är att man ser att affektiva sjukdomar som depression och ångest är dubbelt så vanligt att man diagnostiseras med under kvinnans fertila period.
Progesteron: Progesteron är ett hormon som är mest känt för sin roll i menstruationscykeln och graviditet. Låga nivåer av progesteron under vissa faser av menstruationscykeln kan påverka humör och välbefinnande, och det finns kopplingar mellan låga nivåer av progesteron och premenstruellt syndrom (PMS).
