Hjärtsjukdomar Flashcards
Dyspné
andfåddhet
Cyanos
blåfärgning av hud och slemhinnor pga syrebrist
Palpilationer
en ökade medvetenhet om sina hjärtslag, hjärtbultningar, hjärtklappningar
Takykardi
ökad och regelbunden puls >90
Bradykardi
långsam och regelbunden puls <50
Takyarytmi
ökad och oregelbunden puls >100
Bradyarytmi
långsam och oregelbunden puls <50
normal antal andetag
12-16 andetag/min
vad är ischemisk sjukdom
= kranskärlssjukdom
vad är den vanligast orsak av ischemi vid hjärtsjukdom
arteroskleros
vad är myokarideischemi
otillräcklig syrebehov av myokardiet
Opåverkbara riskfaktorer vid ischemiska sjukdomar
tidig menopaus, manligt kön, heriditet, ålder
påverkbara riskfaktorer vid ischemiska sjukdomar
övervikt, rökning, diabetes, insulinresistens, fysisk inaktivitet, lipidrubbningar, psykosociala faktorer som negativ stress, hypertoni
vad är angina pectoris
akuta bröstsmärtor som orsakas a myokardieischemi man kan behandlas med glyceryltrinitrat. Finns i olika former: stabilangina, instabil angina, köldangina, spasmangina, effortangina, blandangina, postangina
angina pectoris - symtom
bröstsmärtor (retrostenalt) som kan stråla ut mot vänstra arm eller båda armen eller upp mot ryggen. Smärtan kan upplevas på olika sätt.
angina pectoris - diagnos
arbets EKG - på vilken balstning patienten behöver avbryta pga andfåddhet eller smärta
vilo EKG - sänkning vd ST-sträcka och/eller en negativisering av T-vågen
bandspelar EKG - kan visa på evt förändringar i ST-sträckan under en viss tid
koronarangiografi - ger information om kranskärlens utseende och evt arteroskleros.
omvårdsåtärger vid angina pectoris
patienten behöver kunskap om sin medicinering vid anfallskupering och profylax. Behöver kunna känna igen biverkningarna av glyceryltrinitrat. LIvsstilsförändringar: röksstopp, ökat fysisk aktivitet, kostförändringar, minskad negativ stress
hur behandlas akut angina pectoris?
behandlas på samma sätt som vid NSTEMI
olika typer av hjärtinfarkt
- ST-höjningsinfarkt STEMI
- icke ST-höjningsinfarkt NSTEMI
symtom vid hjärtinfarkt
bröststmärtor (retrostenalt) som uppkommer plötsligt vid vila eller ansträngning. Kan sprida sig mot vänstra arm, upp i nacken, upp mot underkäken eller ut i ryggen mellan skulderbladen. svaghet och svimmning kan uppträda. Smärtor som inte lindras av glyceryltrinitrat. Andnöd (visar på hjärtsvikt). Plötslig död (arytmier). Cerrebrala symtom (äldre eller vid fallande blodtryck)
Infarktenzymer
Troponin I och T - de kan uppvisas i 7 dagar och höjdpunkten är vid 48h.
CK-MB - kan uppvisas i 48h och höjdpunkten är vid 24h. detta kan uppvisa evt hjärtinfarkt 2 som sker vid 10% av fallen.
Varför är det viktig med att kunna uppvisa infarktenzymer?
Infarktenzymer kan uppvisas i en serum snabbtest när myokardiet är skadad. Bara 40-50% uppvisar de typiska EKG förändringar.
Diagnos vid hjärtinfarkt
typiska bröstsmärtor, typiska EKG förändringar, Infarktenzymer i serum samt lätt förhöjd: temperatur, CRP och leukocyter.
Varför kontinuerlig EKG vid hjärtinfarkt?
för att kunna påvisar arytmier. arytmierna kan vara godartade eller farliga. Hjärtsflimmer och supraventrikulära extraslag visar på hjärtsvikt. Förmaksflimmer ökar risk för embolier i hjärnan (stroke). Sinusbradykardi kan bidrar till utveckling av hjärtsvikt och kardiogen chock
Tecken på arytmier
ökande/fallande/oregelbunden puls
tecken på kardiogen chock
blekhet och kallsvettighet
hur uppstår hjärtsvikt?
uppstår när hjärtats pumpförmåga inte kan försölja kroppens vävnader med nödvändig mängd blod.
vanligaste orsak till hjärtsvikt?
hypertoni, ischemiska sjukdomar, klaffsjukdomar, hjärarytmier, myokardit, anemi, infektioner, alkohol, lungemboli, vissa läkemedel som NSAID, diabetes, tyreoideasjukdom
hur karaktiseras hjärtsvikt
kammardysfunktion
Systolisk kammardysfunktion
Forward failor. Nedsatt tömningsförmåga. hjärtat kan inte försöljer vävnader med tillräcklig blod (låg cardiac output). vanligast som vänsterkammardysfunktion
diastolisk kammardysfunktion
störning i kammarnas påfyllningsfas. motstånd i kammarna som medför stvyhet i kammarväggen och nedsatt förmåga att relaxera och dilatera vilket minskar det slutdiastoliska volymen. Ökar risk för förmaksflimmer.
vilka faktorer försämrar kammarsystolen vid diastolisk kammardysfunktion?
ålder, vänsterkammarshypertrofi, fibrosbildning efter hjärtinfarkt och förlust av myokardceller
Vad orsakar vänsterkammarsvikt?
ischemiska sjukdomar, hypertoni, kardiomyoparti eller klaffsjukdomar som medför minskad minutvolym
vad orsakar högerkammarsvikt?
kronisk vänsterkammarsvikt vilket medför ökad tryck i lungvenerna och ökat tryck bakåt i lungatärer (backwards failor)
symtom vid hjärtsvikt
ödem, cyanos, dyspné, trötthet, hosta, ökad nykturi, aptitlöshet, illamående, palpilationer, takykardi, auskulationer av lungorna, stasande halsvener
diagnos av hjärtsvikt
EKG, viktkontroll och kontroll av ödem, funktionsklassicicering med NYHA, hjärtfrekvensen kontrolleras, auskulation av lungorna.
omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt
lindra sviktsymtom, förhindrar att sviken försämras och förbättrar livskvalitet. omvårdnaden riktas mot: andningen, trycksår, trombocytprofylax och opstipation
arytmier klassificieras efter
ursprung och hjärtfrekvens
hur uppstår arytmi?
elektrisk impulsflöde: från sinusknutan - AV knutan - via His bunt - kammarseptums skänklar - purkinjefiberna. störning i detta elektriska impulsflöde medför arytmi.
förmaksfladder
regelbunden men ökad förmaksfrekvens. alla dessa impulser leds inte vidare till kammarna. om fladdret medför bestående hög kammarfrekvens blir hjärtat belastat och kan leda till hjärtsvikt.
förmaksflimmer
oregelbunden och snabb förmaksfrekvens. impulser från ektopiska fokus konkurerar med sinuskrutan.
symtomen vid arytmi
besvärande palpilationer
hur uppkommer ventrikulära arytmier?
uppstår när det finns ektropiska fokus i kamarna. syns på EKG, QRS-komplexet blir då uppsplittrad och ser ut som vid skänkelblock.
behandling mot arytmi
läkemedel och pacemaker
omvårdnadsåtgärder vid arytmier
patienten och närstående behöver information om symtom för arytmier som de kan känna igen. att patienterna som har problem med recidiverande förmaksflimmer lär sig kontrollerar sin pulsfrekvens. information om läkemedelns biverkningar.
Betablockerare - biverjningar
trötthet, kalla ben och händer, yrsel, mardrömmar
betablockerare - verksamma substanser
Metroprolol, atenolol, bisoprolol
betablockerare - verksammekanism
blockerar betareceptorerna så att noradrenalin inte kan binda sig och så med minskar hjärtfrekvens och slagsvolym = blodtryck sjunker
Kalciumantagonister - verksamma substanser
kärlselektiva: nifodipin, amlodipin, isradipin, felodipin
hjärtselektiva: verapamil, diltiazem
kalciumantagonister - biverkningar
ansiktsrodnad, svullna anklar, nästäppa, huvudvärk, trötthet
kalciumantagonister - verksammekanism
hindrar att kalcium kan binda sig till glatt muskulatur (i kärl eller hjärtat) så att muskerna kontraherar mindre (slappnar av). Så med sänks hjärtfrekvensen och slagsvolym = blodtryck sjunker
ACE-hämmare - verksamma substanser
enalapril, lisopril, ramipril, kinapril, katopril
ACE-hämmare - biverkning
hosta
ACE-hämmare - verksammekanism
dämpar aktiviteten i RAAS så att mindre angiotensin I omvandlas till angiotensin II och så med minskar produktionen av aldosteron. MInskringen av aldosteron medvör att mindre Na och H2O reabsorberas i njurarna vilket minskar blodvolymen och blodtrycket
ARB - verksamma substanser
losartan, valsartan, ibresartan, kandesartan
ARB - biverkningar
yrsel, huvudvärk
ARB - verksammekanism
fungerar på ett liknande sätt som ACE-hämmare men de verkar lite senare i RAAS. ARB hindrar angiotensin II för att binda sig till receptorerna och så med minskar produktion av aldesteron vilket leder till att mindre Na och H2O reabsorberas och så med minskar blodvolymen och blodtrycket
Vilka är de 3 olika diuretika?
Loopdioretika
Tiaziddiuretika
Kaliumsparande diuretika
Loopdiuretika - verksamsubstans
furosemid
Loopdiuretika - biverkningar
kaliumförlust, ökad urinmängd (kan orsaka njursvikt)
Loopdiuretika - verkningsmekanism
hämmar reabsorption av Na, Cl och K från primärurin till blodet i henles slynga vilket ökar urinmängden och sänker blodtrycket
Tiaziddiuretika - verksammasubstanser
bendroflumetiazid, hydroklortiazid
Tiaziddiuretika - biverkningar
kaliumförlust, ökad urinmängd
Tiaziddiuretika - verkningsmekanism
hämmar reabsorption av aktiv Na och passiv Cl i distal tubili vilket ökar utsöndring av Na, Cl och H2O och så med ökas urinmängden och blodtrycket sjunker
Kaliumsparande diuretika - verksamma substanser
amilorid, eplerenon, spironolakton
Kaliumsparande diuretika - biverkningar
hyperkalemi, hyponatremi
Kaliumsparande diuretika - verkningsmekanism
förhindrar att aldosteron binder sih till receptorerna i distal tubuli vilket ökar utsöndring av Na och K ökar.
Kortverkande nitrater - verksam substans
glyceryltrinitrat
kortverkande nitrater - biverkningar
huvudvärk, illamående, yrsel, ansiksrodnad, palpilationer
kortverkande nitrater - verkningsmekanism
de frigör NO, vilket har en relaxerande och dialerande effekt på glatt muskulatur i vener och så med reduceras det venösa återflöde tillbaka till hjärtat. detta minskar volymbelastningen, trycket i både lung- och systemkretsloppet
Trombocythämmare - verksam substans
ASA (acetylsalesylsyra)
Trombocythämmare - biverkaningar
blödningstendens, dyspepesi, allergiska reaktioner (astma)
Trombocythämmare - verkningsmekanism
ASA hämmar COX så att den inte producerar Tromoxan A2 och blodplättarna får en minskade förmåga att häfta till varandra (bilda blodproppar)
Wafarin - verksam substans
Waran
Wafarin - biverkning
blödningstendens, håravfall
Wafarin - verkingsmekanism
hämmar vitamin K från att utövar som koagulationsfaktor vilket minskar produktion av koagulationsfaktorer samt pratein C och S
Hjärtglykosider - verksam substans
Digoxin
Hjärtglykosider - biverkningar
dåligt aptit, illamående, synrubbningar, arytmier
hjärtglykosider - verkningsmekanism
hämmar natrium-kaliumpumpen i myokardiet så att Na inte kan komma in och K ansamlas i cellen. Den ansamlingen av K i cellen medför att både slagskraften och minutvolymen ökar
Statiner - verksamma substanser
simvastatin, pravastatin, fluvastation, atorvastatin, rosuvastatin
Statiner - biverkningar
muskelvärk, mag-tarmbesvär
Resiner - verksamma substanser
kolestyramin, kolestipol
Resiner - biverkningar
förstoppning, diarré, illamående
Fibrater - verksamma substanser
bezafibrat, gemfibrozil, fenofibrat
Fibrater - biverkningar
huvudvärk, diarré, förstoppning, illamående, gasbildning, dyspepsi, utslag
