Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

SSK T3 > Hjärtsjukdomar > Flashcards

Hjärtsjukdomar Flashcards

1
Q

Dyspné

A

andfåddhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Cyanos

A

blåfärgning av hud och slemhinnor pga syrebrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Palpilationer

A

en ökade medvetenhet om sina hjärtslag, hjärtbultningar, hjärtklappningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Takykardi

A

ökad och regelbunden puls >90

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Bradykardi

A

långsam och regelbunden puls <50

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Takyarytmi

A

ökad och oregelbunden puls >100

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Bradyarytmi

A

långsam och oregelbunden puls <50

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

normal antal andetag

A

12-16 andetag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är ischemisk sjukdom

A

= kranskärlssjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är den vanligast orsak av ischemi vid hjärtsjukdom

A

arteroskleros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är myokarideischemi

A

otillräcklig syrebehov av myokardiet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Opåverkbara riskfaktorer vid ischemiska sjukdomar

A

tidig menopaus, manligt kön, heriditet, ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

påverkbara riskfaktorer vid ischemiska sjukdomar

A

övervikt, rökning, diabetes, insulinresistens, fysisk inaktivitet, lipidrubbningar, psykosociala faktorer som negativ stress, hypertoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är angina pectoris

A

akuta bröstsmärtor som orsakas a myokardieischemi man kan behandlas med glyceryltrinitrat. Finns i olika former: stabilangina, instabil angina, köldangina, spasmangina, effortangina, blandangina, postangina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

angina pectoris - symtom

A

bröstsmärtor (retrostenalt) som kan stråla ut mot vänstra arm eller båda armen eller upp mot ryggen. Smärtan kan upplevas på olika sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

angina pectoris - diagnos

A

arbets EKG - på vilken balstning patienten behöver avbryta pga andfåddhet eller smärta

vilo EKG - sänkning vd ST-sträcka och/eller en negativisering av T-vågen

bandspelar EKG - kan visa på evt förändringar i ST-sträckan under en viss tid

koronarangiografi - ger information om kranskärlens utseende och evt arteroskleros.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

omvårdsåtärger vid angina pectoris

A

patienten behöver kunskap om sin medicinering vid anfallskupering och profylax. Behöver kunna känna igen biverkningarna av glyceryltrinitrat. LIvsstilsförändringar: röksstopp, ökat fysisk aktivitet, kostförändringar, minskad negativ stress

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hur behandlas akut angina pectoris?

A

behandlas på samma sätt som vid NSTEMI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

olika typer av hjärtinfarkt

A
  • ST-höjningsinfarkt STEMI

- icke ST-höjningsinfarkt NSTEMI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

symtom vid hjärtinfarkt

A

bröststmärtor (retrostenalt) som uppkommer plötsligt vid vila eller ansträngning. Kan sprida sig mot vänstra arm, upp i nacken, upp mot underkäken eller ut i ryggen mellan skulderbladen. svaghet och svimmning kan uppträda. Smärtor som inte lindras av glyceryltrinitrat. Andnöd (visar på hjärtsvikt). Plötslig död (arytmier). Cerrebrala symtom (äldre eller vid fallande blodtryck)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Infarktenzymer

A

Troponin I och T - de kan uppvisas i 7 dagar och höjdpunkten är vid 48h.
CK-MB - kan uppvisas i 48h och höjdpunkten är vid 24h. detta kan uppvisa evt hjärtinfarkt 2 som sker vid 10% av fallen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Varför är det viktig med att kunna uppvisa infarktenzymer?

A

Infarktenzymer kan uppvisas i en serum snabbtest när myokardiet är skadad. Bara 40-50% uppvisar de typiska EKG förändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Diagnos vid hjärtinfarkt

A

typiska bröstsmärtor, typiska EKG förändringar, Infarktenzymer i serum samt lätt förhöjd: temperatur, CRP och leukocyter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Varför kontinuerlig EKG vid hjärtinfarkt?

A

för att kunna påvisar arytmier. arytmierna kan vara godartade eller farliga. Hjärtsflimmer och supraventrikulära extraslag visar på hjärtsvikt. Förmaksflimmer ökar risk för embolier i hjärnan (stroke). Sinusbradykardi kan bidrar till utveckling av hjärtsvikt och kardiogen chock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Tecken på arytmier

A

ökande/fallande/oregelbunden puls

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

tecken på kardiogen chock

A

blekhet och kallsvettighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

hur uppstår hjärtsvikt?

A

uppstår när hjärtats pumpförmåga inte kan försölja kroppens vävnader med nödvändig mängd blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vanligaste orsak till hjärtsvikt?

A

hypertoni, ischemiska sjukdomar, klaffsjukdomar, hjärarytmier, myokardit, anemi, infektioner, alkohol, lungemboli, vissa läkemedel som NSAID, diabetes, tyreoideasjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

hur karaktiseras hjärtsvikt

A

kammardysfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Systolisk kammardysfunktion

A

Forward failor. Nedsatt tömningsförmåga. hjärtat kan inte försöljer vävnader med tillräcklig blod (låg cardiac output). vanligast som vänsterkammardysfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

diastolisk kammardysfunktion

A

störning i kammarnas påfyllningsfas. motstånd i kammarna som medför stvyhet i kammarväggen och nedsatt förmåga att relaxera och dilatera vilket minskar det slutdiastoliska volymen. Ökar risk för förmaksflimmer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

vilka faktorer försämrar kammarsystolen vid diastolisk kammardysfunktion?

A

ålder, vänsterkammarshypertrofi, fibrosbildning efter hjärtinfarkt och förlust av myokardceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad orsakar vänsterkammarsvikt?

A

ischemiska sjukdomar, hypertoni, kardiomyoparti eller klaffsjukdomar som medför minskad minutvolym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

vad orsakar högerkammarsvikt?

A

kronisk vänsterkammarsvikt vilket medför ökad tryck i lungvenerna och ökat tryck bakåt i lungatärer (backwards failor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

symtom vid hjärtsvikt

A

ödem, cyanos, dyspné, trötthet, hosta, ökad nykturi, aptitlöshet, illamående, palpilationer, takykardi, auskulationer av lungorna, stasande halsvener

36
Q

diagnos av hjärtsvikt

A

EKG, viktkontroll och kontroll av ödem, funktionsklassicicering med NYHA, hjärtfrekvensen kontrolleras, auskulation av lungorna.

37
Q

omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt

A

lindra sviktsymtom, förhindrar att sviken försämras och förbättrar livskvalitet. omvårdnaden riktas mot: andningen, trycksår, trombocytprofylax och opstipation

38
Q

arytmier klassificieras efter

A

ursprung och hjärtfrekvens

39
Q

hur uppstår arytmi?

A

elektrisk impulsflöde: från sinusknutan - AV knutan - via His bunt - kammarseptums skänklar - purkinjefiberna. störning i detta elektriska impulsflöde medför arytmi.

40
Q

förmaksfladder

A

regelbunden men ökad förmaksfrekvens. alla dessa impulser leds inte vidare till kammarna. om fladdret medför bestående hög kammarfrekvens blir hjärtat belastat och kan leda till hjärtsvikt.

41
Q

förmaksflimmer

A

oregelbunden och snabb förmaksfrekvens. impulser från ektopiska fokus konkurerar med sinuskrutan.

42
Q

symtomen vid arytmi

A

besvärande palpilationer

43
Q

hur uppkommer ventrikulära arytmier?

A

uppstår när det finns ektropiska fokus i kamarna. syns på EKG, QRS-komplexet blir då uppsplittrad och ser ut som vid skänkelblock.

44
Q

behandling mot arytmi

A

läkemedel och pacemaker

45
Q

omvårdnadsåtgärder vid arytmier

A

patienten och närstående behöver information om symtom för arytmier som de kan känna igen. att patienterna som har problem med recidiverande förmaksflimmer lär sig kontrollerar sin pulsfrekvens. information om läkemedelns biverkningar.

46
Q

Betablockerare - biverjningar

A

trötthet, kalla ben och händer, yrsel, mardrömmar

47
Q

betablockerare - verksamma substanser

A

Metroprolol, atenolol, bisoprolol

48
Q

betablockerare - verksammekanism

A

blockerar betareceptorerna så att noradrenalin inte kan binda sig och så med minskar hjärtfrekvens och slagsvolym = blodtryck sjunker

49
Q

Kalciumantagonister - verksamma substanser

A

kärlselektiva: nifodipin, amlodipin, isradipin, felodipin

hjärtselektiva: verapamil, diltiazem

50
Q

kalciumantagonister - biverkningar

A

ansiktsrodnad, svullna anklar, nästäppa, huvudvärk, trötthet

51
Q

kalciumantagonister - verksammekanism

A

hindrar att kalcium kan binda sig till glatt muskulatur (i kärl eller hjärtat) så att muskerna kontraherar mindre (slappnar av). Så med sänks hjärtfrekvensen och slagsvolym = blodtryck sjunker

52
Q

ACE-hämmare - verksamma substanser

A

enalapril, lisopril, ramipril, kinapril, katopril

53
Q

ACE-hämmare - biverkning

A

hosta

54
Q

ACE-hämmare - verksammekanism

A

dämpar aktiviteten i RAAS så att mindre angiotensin I omvandlas till angiotensin II och så med minskar produktionen av aldosteron. MInskringen av aldosteron medvör att mindre Na och H2O reabsorberas i njurarna vilket minskar blodvolymen och blodtrycket

55
Q

ARB - verksamma substanser

A

losartan, valsartan, ibresartan, kandesartan

56
Q

ARB - biverkningar

A

yrsel, huvudvärk

57
Q

ARB - verksammekanism

A

fungerar på ett liknande sätt som ACE-hämmare men de verkar lite senare i RAAS. ARB hindrar angiotensin II för att binda sig till receptorerna och så med minskar produktion av aldesteron vilket leder till att mindre Na och H2O reabsorberas och så med minskar blodvolymen och blodtrycket

58
Q

Vilka är de 3 olika diuretika?

A

Loopdioretika
Tiaziddiuretika
Kaliumsparande diuretika

59
Q

Loopdiuretika - verksamsubstans

A

furosemid

60
Q

Loopdiuretika - biverkningar

A

kaliumförlust, ökad urinmängd (kan orsaka njursvikt)

61
Q

Loopdiuretika - verkningsmekanism

A

hämmar reabsorption av Na, Cl och K från primärurin till blodet i henles slynga vilket ökar urinmängden och sänker blodtrycket

62
Q

Tiaziddiuretika - verksammasubstanser

A

bendroflumetiazid, hydroklortiazid

63
Q

Tiaziddiuretika - biverkningar

A

kaliumförlust, ökad urinmängd

64
Q

Tiaziddiuretika - verkningsmekanism

A

hämmar reabsorption av aktiv Na och passiv Cl i distal tubili vilket ökar utsöndring av Na, Cl och H2O och så med ökas urinmängden och blodtrycket sjunker

65
Q

Kaliumsparande diuretika - verksamma substanser

A

amilorid, eplerenon, spironolakton

66
Q

Kaliumsparande diuretika - biverkningar

A

hyperkalemi, hyponatremi

67
Q

Kaliumsparande diuretika - verkningsmekanism

A

förhindrar att aldosteron binder sih till receptorerna i distal tubuli vilket ökar utsöndring av Na och K ökar.

68
Q

Kortverkande nitrater - verksam substans

A

glyceryltrinitrat

69
Q

kortverkande nitrater - biverkningar

A

huvudvärk, illamående, yrsel, ansiksrodnad, palpilationer

70
Q

kortverkande nitrater - verkningsmekanism

A

de frigör NO, vilket har en relaxerande och dialerande effekt på glatt muskulatur i vener och så med reduceras det venösa återflöde tillbaka till hjärtat. detta minskar volymbelastningen, trycket i både lung- och systemkretsloppet

71
Q

Trombocythämmare - verksam substans

A

ASA (acetylsalesylsyra)

72
Q

Trombocythämmare - biverkaningar

A

blödningstendens, dyspepesi, allergiska reaktioner (astma)

73
Q

Trombocythämmare - verkningsmekanism

A

ASA hämmar COX så att den inte producerar Tromoxan A2 och blodplättarna får en minskade förmåga att häfta till varandra (bilda blodproppar)

74
Q

Wafarin - verksam substans

A

Waran

75
Q

Wafarin - biverkning

A

blödningstendens, håravfall

76
Q

Wafarin - verkingsmekanism

A

hämmar vitamin K från att utövar som koagulationsfaktor vilket minskar produktion av koagulationsfaktorer samt pratein C och S

77
Q

Hjärtglykosider - verksam substans

A

Digoxin

78
Q

Hjärtglykosider - biverkningar

A

dåligt aptit, illamående, synrubbningar, arytmier

79
Q

hjärtglykosider - verkningsmekanism

A

hämmar natrium-kaliumpumpen i myokardiet så att Na inte kan komma in och K ansamlas i cellen. Den ansamlingen av K i cellen medför att både slagskraften och minutvolymen ökar

80
Q

Statiner - verksamma substanser

A

simvastatin, pravastatin, fluvastation, atorvastatin, rosuvastatin

81
Q

Statiner - biverkningar

A

muskelvärk, mag-tarmbesvär

82
Q

Resiner - verksamma substanser

A

kolestyramin, kolestipol

83
Q

Resiner - biverkningar

A

förstoppning, diarré, illamående

84
Q

Fibrater - verksamma substanser

A

bezafibrat, gemfibrozil, fenofibrat

85
Q

Fibrater - biverkningar

A

huvudvärk, diarré, förstoppning, illamående, gasbildning, dyspepsi, utslag

SSK T3 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions