Hjärt- och kärlsjukdom

Question 1

Vad är en hjärtinfarkt?

Answer 1

Kranskärlen kloggar igen -> “förfettningar” syrebrist i hjärtat, kalk gör att kärlväggen spricker -> kroppen går in och ska laga -> blodproppar sätter sig och det blir stopp i syretillförseln.
Man kan säga att det blir en hjärtmuskelskada till följd av syre- och näringsbrist, 30 % av hjärtinfarkterna är tysta, de märks inte.

Question 2

Vad gör man vid en By-pass operation?

Answer 2

Tar en ven från benet och sätter den förbi de dåliga områdena i hjärtat.

Question 3

Nämn några olika hjärtsjukdomar?

Answer 3

Hjärtrytmrubbningar
Hjärtsvikt
Hjärtklaffssjukdomar
Hjärtmuskelinflammation
Medfödda hjärtfel.

Question 4

Vilken är den största riskfaktorn för hjärtfel?

Answer 4

Åldern! Lika många kvinnor som män dör, men kvinnorna är äldre, mellan 70-75 år och män 60-65 år.

Question 5

Hur mår man efter en hjärtinfarkt?

Answer 5

Många mår bra och kan se det som en nystart. Både göra egna livsstilsförändringar som att sluta röka, äta annorlunda, börja trana, värdesätta relationer och familj på ett annat sätt, samt påverka folk i sin omgivning till livsstilsförändringar.
Många är trötta efter en infarkt men säger ändå att livet känns bättre.

Question 6

Vilka kriser (förluster) kan man uppleva efter en infarkt?

Answer 6

Trygghet,kontroll: händer plötsligt, ingen förutsägbarhet och inte förhindra (knappt) att det händer igen.
Identitet: varit den som är stark, fysiskt, inte nu längre.
Känsla av odödlighet: livet är sårbart.
Framtid: andra framtidsutsikter, tro att man ska dö.
Hälsa och fysisk kapacitet: skada på hjärtat.
Livsstil: måste göra allt rätt, ingen tårta, inget vin osv.

Question 7

Vilka psykiska besvär kan man få efter en hjärtinfarkt?

Answer 7

Depression 20 % nedstämdhetssymtom ytterligare 10 %
Ångestsymtom 30 %: panikångest, social fobi, PTSD (symtom), GAD (is good?)
Depression är riskfaktor för hjärtinfarkt -> många är redan deprimerade.
50 % både depression och ångest.

Question 8

Vilka riskfaktorer finns det?

Answer 8

Blodfetter
Rökning (pga lungcancer)
Diabetes
Högt blodtryck
Bukfetma
Stress och depression

Question 9

Vad sänker risken för hjärtinfarkt?

Answer 9

Frukt och grönsaker dagligen
Motion
Alkohol, vet ej hur det påverkar.

Question 10

Vilka typer av sekundärprevention finns det? (Allt som händer efter man fått en hjärtinfarkt)

Answer 10

Medicinering
Optimal diabetesvård, även glukosinteolerans
Sluta röka
Ökad sysisk aktivitet 150 min/vecka
Kostomläggning, fett 30 %, frukt och grönsaker, det verkar vara som att de mättade fetterna inte är så farliga, verkar istället vara kolhydrater som är sämre.
Viktreduktion (ej stark evidens)
Stress/Depressionshantering

Question 11

Hur relaterar depression till hjärt- och kärlsjukdom?

Answer 11

Riskfaktor för att få, få en till och död genom hjärtinfarkt.
Associerat med andra riskfaktorer som fysisk inaktivitet, rökning, icke-följsamhet till medicinering och minskat deltagande till hjärtrehabiliteringsprogram.
Kroppsliga symtom av depression som trötthet och insomnia (till skillnad från affektiva/kognitiva som skuld och pessimism) predicerar dödlighet i större usträckning. Kan det vara en riskmarkör istället för riskfaktor, dvs samma mekanismer (inflammationsbenägenhet) är inblandade?

Question 12

Vilka behandlingsmetoder har visat sig effektiva som depressionsbehandling av hjärtpatienter?

Answer 12

KBT, IPT och problemlösningsterapi.
SSRI, fast frågetecken finns kring om detta kan vara farligt för vissa.
Det påverkar inte hjrärtprognosen för att om man är fysiskt aktiv trots depression är det ingen ökad risk för död.

Question 13

Tidig forskning visade på att risk för hjärt- och kärlsjukdom kan vara kopplat till personlighet, hur?

Answer 13

Har man en “typ-A personlighet” har man ökad risk. Då upplever man sig hela tiden ha en kamp mot tiden, andra människor och situationer. Senare forskning har visat på att det är fientlighet som ffa. är en risk för hjärtat (både utv. och prognos)

Question 14

Vad är fientlighet?

Answer 14

Det drag som påverkar mest. Aggressivitet: ilska, förbittring, benägenhet att reagera negativt, cynism, misstänksamhet osv.
Free floating hostility, misstro för andra människor(?).
Små subtila signaler sänder ut fientlighet, kroppen hos den andra känner att man är under attack.

Question 15

Typ D beteenden har på senare tid också lanserats, vad är det?

Answer 15

D=distressed. Kopplar ihop depression och negativa känslor “man ska alltid vara stark”, man kan t.ex. aldrig ha haft ett hjärtligt samtal med någon, kan ha besserwisserdrag. Visar inte negativa känslor som: oro, nedstämdhet och aggressivitet, är socialt hämmande och isolerade.

Question 16

Studier har gjorts på stresshanteringsinterventioner (typ-A bet.) vad visar svenska resultat på?

Answer 16

Behandlingsgruppen 45 % mindre återfall i kardiovaskulära händelser. En stark dos-respons effekt mellan deltagande i gruppen och utfall. Hade ej mycket stress vid studiens början, ingen stor effekt på stressbeteende, depression eller utmatting, däremot ångest. Lika stora effekter som all hjärtmedicin ger.

Question 17

Stress är ingen grundaffekt, kan det vara så att det är känslohantering egentligen och vilka affekter är då inblandade i stressreaktionen?

Answer 17

Rädsla, ilska, skuld, skam och nedstämdhet.

Question 18

Många saker händer i kroppen när man är stressad som påverkar hjärtat, nämn några.

Answer 18

Stresshormoner -> adrenalin och kortisol. Förändrar koaguleringen. Ökar risk för blodpropp. Hjärtinfarkt.

Question 19

Hur kan man hantera ett akut-stress-läge?

Answer 19

Prata med sig själv: ej värt det, sätta perspektiv (avdramatisera) och tillämpad avslappning.

Question 20

Vad är man ute efter i en behandling?

Answer 20

Det man är ute efter i en behandling är att se varningssignaler för att kunna hitta alternativa sätt att agera på så att man aldrig hamnar i situationer som ger akut stress. Det är en stor fördel med gruppinterventioner då man kan dra nytta av andra situationer och varningssignaler.

Question 21

Vilka utgångspunkter har denna behandling (KBT)?

Answer 21

Man börjar med beteendet och hoppas att känslan förändras av det. Det första man får göra är att stå i kö och titta på andra, man uppmärksammar och känner igen vilka andra som är stressade i kön, känner igen smtom hos andra. Sedan identifierar man stressrespons hos sig själv och slutligen, vad kan jag göra för att ta ner min stress, t.ex. tänka på andrning osv. Det ger en BOOST -> jag kan hantera min stress!

Question 22

Ge exempel på beteendeförändringar som man jobbar med?

Answer 22

Göra en sak i taget
Vara ensam ibland
Träna uppmärksamhet
Avslappning
Motion
Äta långsamt, sitta kvar
Röra sig långsammare
Lugnare i trafiken
Lyssna aktivt på andra
Inte avbryta

Question 23

Vad är meningen med bomb-metaforen?

Answer 23

Om man har haft infarkt kan man säga att man lever med en bomb redo att explodera men så länge man inte tänder stubinerna kan man leva med den, därför bra att vet hur man tänder dem.

Question 24

Man jobbar utifrån olika teman på stresshanteringskursen, ge exempel.

Answer 24

Fysisk trötthet: störd sömn och aldrig känna sig utvilad.
Intellektuell trötthet: koncentrationssvårigheter, dåligt minne, bristande kreativitet.
Social trötthet: dra sig undan, isolera sig, problem med sociala initiativ, orka med andra.
Känslomässig trötthet: labilitet, överkänslighet, känsloavtrubbning, lättirriterad, gråter lätt.
Andlig trötthet: brist på sammanhang, känsla av meningslöshet.
Sjukdom: smärtor, infektioner, depression, utbrändhet, hjärt- och kärlsjukdomar.

Question 25

Vad handlar temat relationsstress om och hur man kan jobba med det?

Answer 25

Att räcka till för allas behov, att medla/ordn/fixa, att undvika konflikter, att ignorera egna behov. Det kostar mycket att alltid göra andra nöjda och undvika konflikter. Man gör här mycket rollspl och modererar beteenden genom att ge feedback på microbeteenden och tips på repliker.

Question 26

Vad handlar temat höga krav, perfektionism om och hur man kan jobba med det?

Answer 26

Att ha koll på allt, kunna, hinna allt och göra saker på mitt sätt. Man vil inte att någon ska kunna hitta något att klaga på. När man verbaliserar detta kan man komma en lång väg i arbetet med det, får man reda på vilka värderingar som ligger bakom kan man jobba med dessa. Man kan jobba med ordspråk för att få ram vad som är viktigt för individen.

Question 27

Vad handlar temat irritation, ilska och aggressivitet om och hur man kan jobba med det?

Answer 27

Man känner dessa affekter i triviala, tillfälliga situationer, händelser och bagateller. I okontrollerbara situationer och händelser och man har inte energi nog att ta tag i viktiga problem.
Man jobbar här med frekvens, intensitet och duration. Och strategier för att hantera ilska, ställer frågor: är det här viktigt, är min reaktion rimlig, kan jag förändra situationen och är det värt det? Om ja: agera konstruktivt, om nej: hantera känslan.

Question 28

Man arbetar också med existentiell utveckling?

Answer 28

Gruppdiskussioner om frågor som rör livskvalitet, värden, mål och mening.
Gruppstöd för att utveckla självförtroende och självkänsla, optimis,. trygghet, tillit och närhet.
Övningar och grupdiskussioner relaterade till socialt stöd och nätverk.
Existentiella övningar, ordspråk och vänlighet.

Question 29

Vilka 4 fysiologiska områden påverkas av fysisk aktivitet?

Answer 29

Starkare hjärtmuskulatur.
Ökad effektivitet av hjärt- och andningsorganen.
Reducerar blodtrycket.
Tendensen att en person ska lägga på sig kroppsfett.

Kritik beteendemedicin:
ospecifika och många interventioner så man vet inte vad som gör verkan
syfte är att påverka hälsa men effekterna är på process och upplevelsemått.
tidigare sågs det som miljö- och strukturproblem, att lägga fokus på individens stresshantering är nytt och oprövat.
samhällsekonomiska förändringar är en trolig orsak till stressrelaterade problem, inte att individen har blivit dåliga på stresshantering.
starkaste prediktorn för arbetsrelaterad utbrändhet är organisatoriska variabler, ändå fokuserar man på individen istället för organisationen.