Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

NHoI > Hjärndemo > Flashcards

Hjärndemo Flashcards

1
Q

Cerebrum

A

CNS-huvuddel. = telencephalon = storhjärnan. Delas in i två storhjärnhemisfärer med vardera fyra lober.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Cerebellum

A

CNS-huvuddel. Lillhjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Diencephalon

A

CNS-huvuddel. Mellanhjärnan. Består av:
*Thalamus
Under thalamus ventralt till dorsalt ligger
*Hypothalamus
*Subthalamus, längst ned mot mesencephalon.
*Epithalamus = Corpus Pineale (= tallkottkörteln)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hjärnstammen

A
  • Mesencephalon (= mitthjärnan)
  • Pons (=bryggan)
  • Medulla oblongata (=förlängda märgen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Medulla spinalis

A

Ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Dura mater

A

Yttersta hinnan, sitter ofta kvar på insidan av skallbenen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Arachnoidea

A

Syns som en tunn, trådig hinna på hjärnans yta. Under denna hinna kan många blodkärl (artärer och vener) ses.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Pia mater

A

Ingen tydlig urskiljbar struktur, utan finns helt enkelt bara som en tunn hinna på hjärnans yta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Circulus arteriousus cerebri (Willisii)

A

Ses på hjärnans basala yta.
Arteria carotis interna avger a. cerebri media in mot sulcus lateralis och a. cerebri anterior framåt mot fissura longitudinalis cerebri. A. cerebri anterior dx et sin anastomoserar genom a. communicans anterior.
Arteria vertebralis dx et sin löper på varsin sida längs hjärnstammens ventrolaterala yta, avger a. inferior posterior cerebelli (PICA) och förenas på ventralsidan av pons till a. basilaris. Från denna avgår grenar till hjärnstammen, a. inferior anterior cerebelli (AICA), a. superior cerebelli samt de båda slutgrenarna a. cerebri posterior. Mellan denna och a. carotis interna eller a. cerebri media löper a. communicans posterior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Cortex cerebri

A

Storhjärnans bark.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Lobus frontalis

A

Frontalloben/pannloben. Motorcortex ligger i bakre delen. I främre delen finns områden som styr vår personlighet, förmågan att planera tillvaron och fungera som sociala individer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Lobus temporalis

A

Temporalloben/tinningloben. Här registreras och tolkas ljudintryck. I nedre delen finns centra för inlärning och korttidsminne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Lobus parietalis

A

Parietalloben/hjässloben. Här registreras och tolkas känselintryck. Den spatiala förmågan har sitt centrum här (d v s förmågan att orientera sig). Vid skada i ena parietalloben kan neglekt fås så att patienten tappar förmågan att fästa uppmärksamheten på ena sidan av omgivningen, trots att förmågan att se och höra på denna sida är intakt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Lobus occipitalis

A

Occipitalloben/nackloben. Här ligger syncortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Insula

A

“Gömd” lob som ligger under de andra, längst ned i sulcus lateralis. Tolkar impulser från de inre organen och läser av hur kroppen mår allmänt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sulci

A

Fåror som skiljer gyri och lober åt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Incisura

A

Inskärning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Fissura longitudinalis cerebri

A

Delar cerebrum i två hemisfärer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Sulcus centralis

A

Delar parietal- och frontallob åt, mellan gyrus post- och precentralis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Sulcus lateralis

A

Fissura sylvi. Djup fåra som skiljer temporalloben från frontal- och parietallob. I djupet av fåran ligger insula.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Sulcus parietooccipitalis

A

Skiljer occipitalloben från parietalloben. Kan endast ses tydligt medialt i tvärsnitt av hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Incisura preoccipitalis

A

Nackinskärningen. Utgör gräns mellan occipitallob och temporallob.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Sulcus calcarinus

A

Djupgående fåra i nackloben i vars närhet vi finner synkortex. Syns bäst i tvärsnitt medialt i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Gyri

A

Vindlingar i hjärnans grå substans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Gyrus precentralis

A

Vindlingen frontalt om sulcus centralis. Här finns primära motorcortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Gyrus postcentralis

A

Vindlingen caudalt om sulcus centralis. Här finns primära sensorcortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Gyrus cinguli

A

Vindling som löper parallellt med corpus callosum. Viktig del av “limbiska systemet”. Inblandat i våra sexuella funktioner och överlevnadsförmåga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Gyrus parahippocampalis

A

Vindling i temporalloben som löper på utsidan om hippocampus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Uncus

A

Den främre hakformade delen av gyrus parahippocampalis. Primära luktcortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Gyrus temporalis superior

A

Temporallobens övre vindling. I övre delen finns primära hörselcortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Planum temporale

A

Bakre delen, “slutet” av gyrus temporalis superior, del av Wenickes område. Nyckelområde för språkförståelse, en markan sidoskillnad finns mellan storleken på planum temporale i höger och vänster hjärnhalva. Vänster sida är större eftersom språkcentrum ligger i vänster hjärnhalva.

32
Q

Hippocampus

A

Sjöhästen. Långsträckt struktur belägen direkt under gyrus parahippocampalis i temporalloben och i anslutning till sidoventrikelns temporala horn. Smalnar av bakåt och övergår i den nervtrådsbunt som kallas fornix. Mycket centralt område för inlärning och korttidsminne.

33
Q

Brocas område

A

Område i frontalloben. Motoriskt talcentrum, sätter samman de rörelseprogram som krävs för ett begriptligt språkbruk. En skada på Brocas område ger motorisk afasi, d.v.s. patienten har full språkförståelse men har svårt att uttrycka sig.

34
Q

Wernickes område

A

Område i temporalloben varav planum temporale är en del. Sensoriska talcentrum, ansvarar för vårt ordval och fogar samman orden till begripliga meningar (klär tankar i ord). En skada på Wernickes område ger sensorisk afasi/Wernickes afasi, d.v.s. patienten kan tala flytande men meningarna saknar betydelse, orden är ofta påhittade.

35
Q

Amygdala

A

Mandelkärnan. Grupp av kärnor belägna direkt under barken på temporallobens undersida och omedelbart framför hippocampus. Centrum för rädsla och vrede, justerar även de kroppsliga reaktionerna vid dessa känslor såsom höjning i blodtryck, andningsfrekvens och hjärtfrekvens. Sammanverkar med hippocampus för inlärning av känsloladdade upplevelser.

36
Q

Basala ganglierna

A

En samling kärnor i mitten av hjärnan. Är egentligen inte alls några ganglier eftersom ganglier endast finns i perifera nervsystemet, men begreppet är gammalt och lever kvar. Basala ganglierna är viktiga för regleringen av våra rörelser. De tar emot ett signalflöde från cortex, bearbetar det och sänder det vidare till thalamus som åter skickar det till cortex. Basala ganglierna är på detta sätt ett återkopplingssystem. När vi bestämmer oss för att utföra en rörelse måste den först granskas av basala ganglierna för att bli jämn och välkoordinerad. Basala ganglierna fungerar också som ett filter som sorterar bort rörelser som inte tänkts fullt ut. Vid Huntingtons korea fungerar inte detta filter p.g.a. degeneration i Striatum och patienten drabbas av ofrivilliga rörelser.

37
Q

Striatum

A

Nucleus caudatus + putamen. Dessa utgör ingen anatomisk enhet eftersom de skiljs åt av capsula interna men däremot är de en funktionell enhet.

38
Q

Nucleus caudatus

A

Svanskärnan. Del av striatum och basala ganglierna. Lång svanslik struktur som omsluter thalamus och bildar laterala väggen i sidoventriklarna.

39
Q

Nucleus lentiformis

A

Rund kärna lateralt om thalamus. Består av två helt olika delar. Är alltså ingen funktionell enhet.

40
Q

Putamen

A

Yttre delen av nucleus lentiformis.

41
Q

Globus pallidus

A

Inre delen av nucleus lentiformis.

42
Q

Substantia nigra

A

Tillhör de basala ganglierna men är belägen i mesencephalon.

43
Q

Commisurae

A

Förbindelser mellan hjärnans två halvor.

44
Q

Corpus callosum

A

Hjärnbalken. Den största comissurbanan i botten av fissura longitudinalis cerebralis. Bildar tak i sidoventriklarna. Samordnar aktiviteten i de båda hemisfärerna.

45
Q

Commisura anterior

A

Främre tvärförbindelse som förbinder barken och amygdala i de främre tinningloberna med varandra. Löper precis framför tredje ventrikeln.

46
Q

Comissura posterior

A

Bakre tvärförbindelsen. Löper precis bakom tredje ventrikeln, och framför epifysen.

47
Q

Tractus

A

Nervbana i CNS.

48
Q

Bulbus olfactorius

A

Ansvällning i början av tractus olfactorius.

49
Q

Tractus olfactorius

A

Luktbanan. Börjar i bulbus olfactorius och går bakåt mot synnervskorsningen.

50
Q

Chasma opticum

A

Synnervskorsningen. Nervtrådarna som leder synintryck börjar i retina och går mot chiasma opticum via kranialnerv nervus opticus. I chiasma korsar nervtrådar från mediala ögonhalvan medellinjen och sedan fortsätter synintrycken mot thalamus via tractus opticus.

51
Q

Fornix

A

Bunt nervtrådar som i huvudsak utgår från hippocampus. Börjar som en platt upphöjning på hippocampus ovansida. Löper sedan på undersidan av corpus callosum. Fornix på höger och vänster sida kommunicerar här med varandra via tvärförbindelser så att informationen från hippocampusområdet kan utbytas mellan hjärnhalvorna.

52
Q

Capsula interna

A

Brett stråk nervtrådar (vit substans) som går mellan n. caudatus och n. lentiformis på sin väg från cortex mot thalamus.

53
Q

Capsula externa

A

Nervtrådar (vit substans) som löper lateralt om putamen.

54
Q

Thalamus

A

Den övre större delen av diencephalon. Thalamus består av två delar som i ett litet mittområde är sammankopplade (hos de flesta individer). De två delarna omsluter den smala tredje ventrikeln. I främre-övre delen av denna kan ses förbindelsen från sidoventrikeln, foramen interventriculare. Alla olika sinnesintryck utom lukter kopplas om i thalamus på sin väg mot cortex. Thalamus kan delas in i ett stort antal kärnor som var och en är sammankopplade med varsitt område i cortex.

55
Q

Hypothalamus

A

Mindre del av diencephalon nedom thalamus och frontalt om mesencephalon och subthalamus. Här finns centra för livsviktiga funktioner som hunger, törst, mättnad, lust och hormonell reglering. ADH och oxytocin bildas i hypothalamus och förs ned till neurohypofysen där det lagras och utsöndras. Från hypothalamus går hypofysstjälken ned till hypofysen som vilar i sella turcica.

56
Q

Corpus mamillare

A

Parigt utskott från hypotalamus som ses på hjärnans framsida. Del av limbiska systemet. Förbinds genom fornix med hippocampus och amygdala.

57
Q

Subthalamus

A

Del av diencephalon på gränsen mot mesencephalon.

58
Q

Corpus pineale

A

Epitalamus = epifysen = tallkottkörteln. Litet utskott från diencephalon som hänger ned över mesencephalon och fyrhögarna. Producerar hormonet melanin som är inblandat i reglering av dygnsrytmen.

59
Q

Mesencephalon

A

Mitthjärnan (endast 2 cm lång).

60
Q

Pedunculus cerebri

A

Hjärnstjälken, består av crus cerebri och tegmentum. Pedunculus cerebri utgör tillsammans med tectum (fyrhögsplattan) mesencephalon.

61
Q

Tegmentum

A

Bakre delen av pedunculus cerebri.

62
Q

Crus cerebri

A

2 st. Hjärnskänklarna. Utstående nervtrådsbuntar, en till höger och en till vänster på mesencephalons framsida. Nervtrådarna kommer från cortex och går till hjärnstam och ryggmärg. Pyramidbanan löper också genom crus cerebri och genom pons på sin väg mot pyramiden på förlängda märgens framsida.

63
Q

Tectum mesencephali

A

Fyrhögsplattan. Den del av mesencephalon som ligger bakom aqueductus cerebri. På dess utsida, d.v.s. dorsalt på mesencephalon finns fyrhögarna. I gränsen mellan tegmentum och tectum löper den smala aqueductus cerebri (mesencephali) från tredje till fjärde ventrikeln.

64
Q

Substantia nigra

A

Platt och avlång kärna som löper ned genom hela mesencephalon, bakom och längsmed crus cerebri. Utgör på så sätt en gräns mellan crus cerebri och tegmentum. Nervcellerna är pigmentrika och ger kärnan dess svarta färg (och namn). Räknas till basala ganglierna. Vid Parkinsons sjukdom fås en degeneration av cellerna i substantia nigra.

65
Q

Colliculus superior

A

Övre delen av fyrhögarna. Viktig omkopplingsstation för syninformation för att koordinera huvud- och ögonrörelser.

66
Q

Colliculus inferior

A

Nedre delen av fyrhögarna. Viktig omkopplingsstation för hörselinformation.

67
Q

Pons

A

Utgör den mellersta delen av hjärnstammen. Innehåller ett flertal kranialnervskärnor och ponskärnor. I ponskärnorna kopplas signaler från cortex till motsat sida i cerebellum. Pons förbinds med cerebellum via Pedunculus cerebelli, lillhjärnsarmarna.

68
Q

Pyramis

A

Pyramiderna. Långsträckt ås, en på höger och en på vänster sida av medulla oblongatas framsida. Innehåller nervtrådar tillhörande pyramidbanan, tractus cortico-spinalis som för impulser för viljestyrda rörelser från motorcortex till framförallt fingrar och tår. Banan korsar över till motsatt sida i medellinjen av medulla oblongata.

69
Q

Oliva

A

Upphöjningar lateralt om pyramiderna. Innehåller den nedre olivkärnan. Kärnan kopplar om signaler från cortex, mesencephalon och ryggmärgen till lillhjärnan. Systemet är av betydelse för inlärning av komplicerade rörelsemönster.

70
Q

Fossa rhomboidea

A

Syns på dorsalsidan av pons och medulla oblongata. Utgör “golv” i 4:3e ventrikeln.

71
Q

Hemisphaerium cerebelli

A

Lillhjärnans hemisfärer. Två stycken.

72
Q

Vermis

A

Masken. Lillhjärnans mittparti som länkar samman lillhjärnshemisfärerna.

73
Q

Tonsilla cerebelli

A

Liten bilateral lob inferiort och medialt i cerebellum som ligger mycket nära foramen magnum i skallbasen. Kan vid intrakraniell tryckökning klämmas in i foramen magnum och därmed klämma hjärnstammen med centrum för vitala funktioner, vilket ofta leder till döden.

74
Q

Folia cerebelli och fissurae cerebelli

A

Cerebellum har liksom cerebrum vindlingar och fåror men dessa är djupare och fler och kallas här folia cerebelli (lillhjärnsblad) och fissurae cerebelli.

75
Q

Pedunculus cerebellaris superior

A

Övre lillhjärnsstjänkeln. Förbindelse med mesencephalon.

76
Q

Pedunculus cerebellaris medius

A

Mellersta lillhjärnsstjänkeln. Förbindelse med pons.

77
Q

Pedunculus cerebellaris inferior

A

Nedre lillhjärnsstjänkeln. Förbindelse med medulla oblongata och oliven.

NHoI (22 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions