Dissektion 1 – Neurokraniet, orbitan, ansiktet och parotisregionen (transversalsnittat preparat) Flashcards
M. temporalis
U: linea temporalis os temporale, F: processus coronoideus mandibulae, I: n
mandibularis (n trigeminus), Funktion: lyfter käken.
M. masseter
U: arcus zygomaticus, maxilla, F: processus coronoideus, ramus mandibulae, I:
n mandibularis. Funktion: elevation och retraktion av käken
M. orbicularis oculi
Mimisk muskel som löper runt ögat. I: n. facialis. Funktion: stänger
ögat.
M. orbicularis oris
Mimisk muskel som löper runt munnen. I: n. facialis. Funktion: Pressar
ihop och skjuter fram läpparna som vid pussmun.
M. buccinator
U: processus alveolaris mandibulae et maxillae, F: m orbicularis oris, I: n
facialis. Funktion: drar in kinden mot tänderna.
M. occipitofrontalis
Venter frontalis: U: Ögonbrynens hud och glabella. F: Galea
aponeurotica. Funktion: Höjer ögonbrynen/rynkar pannan. Venter occipitalis: U: Linea
nuchalis suprema. F: galea aponeurotica. Funktion: Antagonist till venter frontalis. I: n.
facialis.
M. levator palpebrae superior
U: ala minor os sphenoidale, F: övre ögonlocket, I: n
oculomotorius. Funktion: höjer övre ögonlocket.
M. rectus superior
U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n oculomotorius, Funktion:
Riktar ögat uppåt.
M. rectus medialis
U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n oculomotorius, Funktion:
Riktar ögat medialt
M. rectus lateralis
U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n abducens, Funktion: Riktar
ögat lateralt.
M. rectus inferior
U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n oculomotorius, Funktion:
riktar ögat neråt.
M. obliquus superior
U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n trochlearis, Funktion: Riktar
ögat neråt, utåt samt roterar det medialt.
M. obliquuus inferior
U: lateralt om canalis lacrimalis (maxilla), F: ögongloben, I: n. oculomotorius, Funktion:
Riktar ögat uppåt utåt samt roterar det lateralt
A. carotis interna
Uppstår då a caortis communis delas i höjd med övre kanten av cart.
thyroidea. Löper i carotistriangeln bakom och lateralt om a carotis externa. Går in i canalis
caroticus och framåt genom sinus cavernosus. Viktiga avgångar är a. opthalmica, a. cerebri
media och a. cerebri anterior.
A. vertebralis
Det andra kärlparet som står för hjärnans blodförsörjning. Kommer från a
subclavia och löper igenom foramen transversum på de övre halskotornas tvärutskott. Går in i
kraniet genom foramen magnum och bildar sedan a basilaris tillsammans med den andra
sidans a vertebralis efter att ha avgivit a cerebellaris inferior posterior och a spinalis anterior.
A basilaris avger i tur och ordning a cerebellaris inferior anterior, a cerebellaris superior och
bildar sedan a cerebri posterior samt communicans posterior.
A. basilaris
Bildas av de båda a. vertebralis och löper anteriort om hjärnstammen och grenar
upp sig i aa. cerebri posteriores och bildar därmed den posteriora delen av circulus willisii.
Från artären avgår grenar som försörjer cerebellum och hjärnstammen.
A. v. facialis
Kommer från a carotis communis i carotistriangeln. Går djupt om m digastricus
sedan relativt ytligt över mandibeln (kan palperas) och går sedan mot mungipan och vidare
upp till ögat längs sidan av näsan. I mediala ögonvrån bildas slutgrenen a angularis.
V. facialis
Ansiktsven. Börjar vid media ögonvrån och löper tillsammans med a. facialis
djupt om glandula submandibularis. Venen går ihop med v. retromandibularis anteriora del
och bildar v. facialis communis som framför allt tömer sig i v. jugularis interna.
V. retromandibularis
Sammanflöde av många grenar som löper igenom glandula parotis.
Den delar upp sig i två grenar där den främre tömmer sig v. facialis och den bakre ansluter till
v. auricularis posterior och bildar v. jugularis externa.
A. temporalis supericifialis
Slutgren från a carotis externa tillsammans med a maxillaris.
Börjar inuti gl parotis och går framför örat innan den delas i ramus frontalis et parietalis.
V. temporalis superficialis
Löper tillsammans med a. temporalis superficialis. Mynnar i v.
retromandibularis.
A. meningea media
Gren från a maxillaris (i sin tur från carotis externa) som avgår i fossa
temporalis och går in i kraniet via foramen spinosum och försörjer hjärnhinnorna.
A. opthalmica
ögats artär. Avgår från a carotis interna innan circulus wilisii. Går in i orbita
via canalis opticus. Bildar bl.a. a centralis retinae, a supraorbitalis, a lacrimalis och a
supratrochlaris.
A. supraorbitalis
Avgåt från a opthalmica då denna korsar n opticus från lateralt till
medialt. Löper ovan ögongloben och lämnar kraniet via foramen supraorbitale
A. lacrimalis
Avgång från a opthalmica strax efter canalis opticus som löper framåt och
lateralt och försörjer gl lacrimalis och ögonlocken.
Sinus sagittalis superior
Löper i den övre delen av fissura longitudinalis cerebri.
Sinus sagittalis inferior
Löper i den nedersta delen av falx cerebri ovanför corpus callosum.
Byter sedan namn till Sinus rectus innan den når confluens sinuum.
Confluens sinuum
Förening av sinus sagittalis superior, recus, occipitalis och transverus.
Belägen vid protuberantia occipitalis
interna.
Sinus transversus
Avgångar åt höger
respektive vänster från confluens
sinuum.
Sinus sigmoideus
Fortsättningen av
sinus transversus som tömmer sig I vena
jugularis interna i foramen jugulare.
Sinus cavernosus
Samling tunnväggiga
vener som bildar ett hålrum lateralt om sella turcica. Tar emot venöst blod från v opthalmica framifrån, från hjärnan uppifrån och från
sinus sphenoparietale från sidan. Tömmer sig bakåt in i sinus petrosus superior et inferior.
Innehåller nn oculomotorius, trochlearis, opthalmicus, maxillaris et abducens samt a carotis
interna. A carotis interna löper i centrala delarna med n abducens lateralt om sig. De övriga
nerverna ligger längs den laterala väggen i ordningen m oculomotorius, n trochlearis, n
opthalmicus och n maxillaris uppifrån och ned.
Nn. olfactorii
Går från näsans mukosa upp genom lamina cribrosa os ethmoidale till bulbus
olfactorius.
N. opticus
Bildas i retina och lämnar orbita via canalis opticus. Bildar sedan chiasma
superiort och frontalt om hypofysen.
N. oculomotorius
Utträder mellan pons och mesencephalon medialt om trigeminus och
lateralt om corpus mamillare bakom hypofysen. Går in i orbita via fissura orbitalis superior
efter att ha delat sig i en superior och en inferior gren. Innerverar samtliga
extraockulärmuskler förrutom m rectus lateralis och m obliquus superior. Innerverar även mm
levator palpebrae, sphincter pupillae och ciliaris
N. trochlearis
Den minsta kranialnerven med det längsta intrakraniella förloppet. Utträder på
mesencephalons baksida, rundar hjärnstammen och kommer fram medialt och superiort om n
trigeminus. Går in i orbita via fissura orbitalis superior och innerverar m obliquus superior.
N. trigeminus
Den största kranialnerven. Utträder från pons som liten motorisk gren strax
intill en stor sensorisk. Delar upp sig i nn opthalamicus, maxilaris et mandibularis. Varav de
två första är helt sensoriska och den tredje både sensorisk och motorisk. Dessa tre grenar löper
genom fissura orbitalis superior, foramen rotundum och foramen ovale.
N. opthalmicus
Den minsta grenen av n trigeminus. Helt sensorisk. Går längs laterala
väggen av sinus cavernosus och in i orbita via fissura orbitalis superior. Delar sig sedan i n
nasociliaris, n frontalis och n lacrimalis (minneregel NFL från medialt till lateralt). Innerverar
ögat, huden runt ögat, pannan, nässlemhinnan och cellulae ethmoidalis sensoriskt
N. nasociliaris
Den gren av n opthalmicus som går djupast och mest medialt. Innerverar
nässlemhinnan, sinus sphenoidalis, ögat, mediala ögonvrån och, via sympatiska fiber från
ganglion cervicale superior, m dilatator pupillae. Viktiga delar är nn ethmoidalis posterior et
anerior, n infratrochlearis och nn ciliares longii.
N. frontalis
Största grenen av n opthalmicus. Löper ovanpå m levator palpebrae superior.
Innerverar pannan, sinus frontalis och övre ögonlocket. Delar sig i n supratrochlearis och n
supraorbitalis.
N. lacrimalis
Den mest laterala och minsta grenen av n opthalmicus. Innerverar gl
lacrimalis, ögats conjunctiva samt laterala delen av övre ögonlocket.
N. maxillaris
n trigeminus andra gren som lämnar kraniet genom foramen rotundum till
fossa pterygopalatina och sedan vidare genom fissura orbitalis inferior till orbitas botten. Den
lämnar orbita genom canalis infraorbitalis och kommer ut genom foramen infraorbitale och
heter då n infratemporalis.
N. mandibularis
Tredje tregiminusgrenen som löper ut från skallen genom foramen ovale
till fossa infratemporalis. Innehåller utöver sensoriska trådar även motoriska trådar till ffa
tuggmuskulatur.
N. auriculotemporalis
Gren av n mandibularis som innerverar maetus acusticus internus,
trumhinnan och huden på tinningen samt, via sympatiska fibrer från n glossopharyngeus, gl
parotis. Löper tillsammans med a temporalis superficialis.
N. abducens
Utträder mellan pons och medulla oblongata medialt om n facialis och n
vestibulocochlearis. Når orbita via fissura orbitalis superior och innerverar m rectus lateralis.
Har det längsta extradurala förloppet av alla hjärnnerver och kan därför lätt skadas.
N. facialis
Utträder mellan pons och medulla lateralt om n abducens. Går in i pars petrosa os
temporale via maetus acusticus internus och fortsätter sedan i canalis facialis och lämnar
skallen via foramen stylomastoideus. Nerven går in i gl parotis (men innerverar ej denna!) och
delar sig i ett flertal grenar som sprider sig solfjäderformat över ansiktet. Innerverar all
mimisk muskulatur samt bär smakinformation från främre 2/3 av tungan via chorda tympani.
N. vestibulocochlearis
Utträder lateralt om n facialis och går in i maetus acusticus internus.
Bär hörsel och balansinformation från innerörat.
N. glossopharyngeus
Utträder från medulla oblongata lateralt och lämnar kraniet via
foramen jugulare lateralt och frontalt om nn vagus et accessorius. Innerverar mun och svalg
sensoriskt, bär smakinformation från bakre 1/3 av tungan samt afferens från sinus caroticus.
Innerverar även gl parotis och m stylopharyngeus.
N. vagus
Lämnar medulla posteriort om n hypoglossus och inferiort om n glossopharyngeus.
Innerverar svalgmuskulaturen samt står för parasympatisk innervering till alla inre organ ner
till colon transversum. Några viktiga grenar är n pharyngeus, n laryngeus superior och n
recurrens.
N. accessorius
Bildas från ett flertal grenar från ryggmärgen under skallbasen. Går sedan in i
kraniet via foramen magnum och lämnar sedan kraniet via foramen jugulare. Innerverar m
trapezius och m sternocleidomastoideus.
N. hypoglossus
Utträder från medulla framför n vagus och n glossopharyngeus går ut från
skallen via canalis hypoglossi medialt om foramen jugulare och innerverar tungan motoriskt.
Dura mater
Hård hjärn- och ryggmärgshinna. Den yttersta av de tre hjärnhinnorna.
Falx cerebri
Durabladsveck som skjuter ned i fissura longitudinalis cerebri och separerar
höger och vänster hjärnhemisfär.
Falx cerebelli
Mindre durabladsveck mellan höger och vänster lillhjärnshemisfär.
Tentorium cerebelli
Durabladsveck som separerar storhjärnans occipitallober från
lillhjärnan.
Glandula lacrimalis
Tårkörteln. Belägen lateralt i ögonhålan. Parasympatisk innervering:
grenar från n. facialis. Sensorisk innervering: n. lacrimalis.
Glandula parotis
Belägen ytligt om ramus mandibulae. Parasympatisk innervering: n.
glossopharyngeus. Sensorisk innervering: n. mandibularis
Ductus parotideus
Öronspottkörtelns utförsgång. Går runt främre kanten av m. masseter
(över vilken den kan palperas). Perforerar sedan m. buccinator innan den mynnar mitt emot
övre andra molaren.
Scalpen
Vävnaden som täcker neurokraniet. Delas in i fem lager: Skin, Connective tissue,
Aponeurosis (galea aponeurotica, aponeurosen som förbinder m. occipitofrontalis två
muskelbukar), Loose connective tissue, Periost/Pericranium.
