Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Tenta 2002 > Gamla tentor: Cirkulationssystemet > Flashcards

Gamla tentor: Cirkulationssystemet Flashcards

1
Q

Mha blodet reglerar cirkulationssystemet två saker, vilka?

A

Kroppens surhetsgrad och temperatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förklara lilla kretsloppet

A

Syrefattigt blod kommer från kroppen in i höger förmak genom v. cava superior och inferior och sedan in i höger kammare för att sedan pumpas till lungorna via lungartärer, där gasutbytet sker och blodet avger Co2 och binder till sig O2 dvs blir syrerikt. Blodet går tillbaka till vänstra förmak via lungvenerna för att sedan pumpas i stora kretsloppet mha vänster kammare.

(Kammare=pump)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

a) Perikardiet?
b) Myokardiet?

A

a) Hjärtsäck (med dubbla väggar) den innersta Viscerala och den yttre Parietala. Skikten isolerar hjärtat från den omgivningen runt den. Mellan de två skikten finns det en Perikardhåla, som är vätskefylld med spö något vätska, vätskan minskar friktionen mellan de två skikten.
b) Hjärtmuskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

lat. Truncus pulmonalis eller Arteria pulmonalis.

Var ifrån pumpas blodet och till vart?

A

Lungartären, pumpar blod till lungorna från höger kammare, så att blodet syresättas innan den rör sig tillbaka till vänstra hjärthalvan, för att sedan pumpas ut i systemkretsloppet via vänster kammare ut till kroppens organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vena cava superior? Vad gör den?

A

Övre hålvenen, återför allt blod från övre kroppshalvan till höger förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vena cava inferior? Vad gör den?

A

Undre hålvenen, återför allt blod från undre kroppshalvan till höger förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Atrium sinister? Vad händer där?

A

Vänster förmak, där lungvenerna tömmer sitt syrerika blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ventriculus sinister? Vad händer där?

A

Vänster kammare, där aortan pumpar ut blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken halva av hjärtat har tjockast vägg? Varför?

A

Vänster sida (ventriculus sin.), för att vänster hjärthalva pumpar ut blod till stora systemkretsloppet och behöver mer kraft.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Endocardium? Uppbyggt av?

A

Hjärtats inre vägg med epitelvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Var sitter segelklaffarna?

Vilken är trikuspidalisklaffen och vilken är bikuspidalklaffen?

A
  • Sitter mellan förmak och kammare.
  • trikuspidalisklaffen=högra segelklaffen och bikuspidalisklaffen/mitralis= vänstra segelklaffen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad styr om segelklaffar och fickklaffar är öppna eller stängda? Är de öppna samtidigt?

A
  • Tryckförhållanden.
  • När segelklaffar är öppna är fickklaffar stängda och vice versa.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Annat ord för bikuspidalisklaff? Vad gör den?

A

Mitralisklaff (vänster segelklaff ; Lat. valva bicuspidalis), hindrar att blodet rinner tillbaka in i förmaket efter att ha pumpats till kammaren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Var tömmer sig kranskärlen?

A

I höger förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Diastoliska fasen? Vad händer då? Vilka klaffar är öppna och vilka är stängda?

A
  • Vilofasen
  • Kamrarna fylls med blod (pga högre tryck i förmaken än kamrarna)
  • Fickklaffarna är stängda och segelklaffarna är öppna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Systoliska fasen? Vad händer då? Vilka klaffar är öppna och vilka är stängda?

A
  • Arbetsfasen
  • Kamrarna töms på blod (pga högre tryck i kamrarna än i förmaken)
  • Segelklaffarna är stängda och fickklaffarna öppna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv hjärtcykelns 5 steg

A

1) kamrarna är avslappnade, trycket i kamrarna blir lägre än i förmaken och segelklaffarna öppnas så blodet flödar in i kammaren
2) Förmaken drar ihop sig och pressar ännu mer blod i kamrarna
3) kamrarna drar ihop sig, trycket ökar och segelklaffarna stängs.
4) Trycket stiger ännu mer, fickklaffarna öppnas och blod strömmar ut i stora och lilla kretsloppet.
5) kamrarna slappnar av och trycket sjunker och segelklaffarna öppnas på nytt i ny fas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad skiljer hjärtmuskulaturen från skelettmuskulaturen?

A

I hjärtmuskulaturen kan cellerna själva skapa aktionspotentialer utan koppling till NS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hjärtats retledningssystem 5 steg

A

1) AP startar i sinusknutan
2) Sprids till båda förmakens celler
3) Signalen fortsätter in till kamrarna via AV-knutan
4) AP fortsätter ner mot septum genom His bunten, höger och vänster skänkel som löper ner i skiljeväggen mellan kamrarna så att purkinjefibrerna når ner till hjärtats Apex.
5) Purkinjefibrerna styr kontraktionen i hjärtats kammare.

AP=aktionspotentialen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Var sitter sinusknutan? Vad gör den?

A

Sitter i högt lateralt i högra förmaket och startar den elektriska (depolariserande) impulsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

a) Vad är purkinjefibrer?
b) Vad gör purkinjefibrerna? Var sitter de?

A

a) Purkinjefibrer är en typ av modifierade hjärtmuskelceller som bara leder impulser snabbt. Dessa purkinjefibrerna sprider sig i kammarväggen, alltså från hjärtats Apex kommer impulserna sprida sig ut i hela kammarväggen.

Eftersom det finns gap junctions så kommer de elektriska impulserna ledas snabbt från cell till cell, vilket betyder att hela kammaren kommer att elektriskt aktiveras samtidigt.

b) Styr kontraktionen i hjärtats kammare. Sitter längst ner i hö och vä kammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad står QRS-komplex i EKG för? Vad händer under denna våg?

A
  • Aktiviteten i kamrarna
  • Impulsen går ner i septum och ut i kammarväggarna (purkinjefibrerna) och ger upphov till hjärtslag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad står T-vågen i EKG för? Vad händer under denna våg?

A
  • Relaxationsfasen
  • Kamrarna repolariseras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är det vi hör när vi hör två små hjärtslag?

A

Första: segelklaffarna stängs (klaffen mellan förmak och kammare)
Andra: fickklaffarna stängs (klaffen till artärerna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad gör det sympatiska NS för hjärtfrekvensen?

A

Ökar mängd impulser genom noradrenalin vilket leder till ökad hjärtfekvens och slagvolym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad gör det parasympatiska NS för hjärtfrekvensen?

A

Ökad mängd impulser genom acetylkolin leder till minskad hjärtfrekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är hjärtfrekvens?

A

antal hjärtslag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Reglering av hjärtats frekvens styrs via…?

A

Autonoma nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är arterioler?

A

Små artärer (motståndskärl)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är kapillärer och vad har dem för funktion??

A
  • Kroppens tunnaste blodkärl som når ut till kroppens alla celler och lägger sig som ett nät runtomkring.
  • De möjliggör näringsutbytet, tex Co2 och O2,
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är venernas uppgift?

A

Transporterar blodet tillbaka TILL hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Lumen?

A

Kärlets hålrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad händer med blodkärlen när alfa-receptorer aktiveras?

A

Påverkar glatt muskulatur att framkalla vasokonstriktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad händer med blodkärlen när beta-receptorer aktiveras?

A

Påverkar glatt muskulatur att framkalla vasodilatation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är TPM?

A

Totalt perifert motstånd, ett mått på motståndet i blodet, dvs hur trögt blodet flyter i systemkretsloppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Påverkar parasympatiska NS glatt muskulatur i blodkärl?

A

Nej (endast i könsorgan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är vena portae?

A

Portaådern. Leder blodet från mag-tarmkanalen till levern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Ange namnen (svenska eller latin) på de strukturer som är markerade på bilden (A–D). (1 p per korrekt svar. Totalt 4 p)

A

A= pulmonalisklaffen (lat. valva trunci pulmonalis) hö kammare och lungan

B= Trikuspidalklaffen, eller treseglsklaffen (lati. valva tricuspidalis)

C= Aortaklaffen (lati. valva aortae**) vä kammare och systemkretsloppet

D= bikuspidalklaffen eller Mitralklaffen (lati. valva bicuspidalis**)

RÄTT INFO!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

En speciell struktur i hjärtat styr hjärtfrekvensen i normala fall, vad kallas den och var är den placerad?

A

Sinusknutan eller SA-knutan

Finns högt lateralt i hjärtats höger förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

När man lyssnar på hjärtat med ett stetoskop kan man identifiera olika hjärtljud. Vad ligger bakom den första samt den andra hjärtljudets uppkomst?

A

1a ljudet → segelklaffarna stängs (även kallas förmaksklaffarna).

2a ljudet → fickklaffarna stängs (även kallas kammarklaffarna eller semilunarklaffar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad gör muskelpumpen? Var sitter den?

A

Klämmer ihop de djupa venerna i benen för att transportera blodet uppåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka blodkärl är det vi ser på huden?

A

ytliga vener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är ventonus? Vad leder ökad ventonus till?

A

Spänningen i venväggen
- Leder till vasokonstriktion och förbättrat återflöde till hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad gör artärpumpen

A

Som muskelpumpen, trycker ihop artärerna för att föra blodet uppåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vilka är de fem faktorer som bidrar till att öka det venösa återflödet?

A

Ventonus, muskelpumpen, artärpumpen, venklaffar och andningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Var i hjärtat har vi högst tryck?

A

Vänster kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad avgör det perifera motståndet av? 3 st

A

Arteriolernas diameter,

blodkärlens längd

blodets viskositet (tjocklek)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad händer med cirkulationen vid fysiskt arbete?

A

Ökad sympatisk aktivitet -> kontraktion av glatt muskulatur i blodkärlsväggarna.

Ökat blodflöde i skelettmuskulaturen och mindre till magen (tarm, lever, njurar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad bör blodtrycket ligga på systoliskt och diastoliskt?

A

Systoliskt: mindre än 135
Diastoliskt: mindre än 85

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

När börjar hjärtat slå hos ett foster?

A

vid 3 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Anulus fibrosus

A

Bindvävsplatta som skiljer förmaken från kamrarna.

Den består av fyra bindvävsringar som är bundna med varandra. Två bildar öppningarna mellan kammare och förmak, och de andra två bildar öppningarna mellan vänster kammare och aortan, respektive höger kammare och lungvenerna.

Alla bindvävsringar i anulus fibrosus har klaffar av fibrös bindväv. Dessa funkar som ventiler så att blodet endast går åt ett håll/ riktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Namnge följande artärer på latin:

  1. Tinningartären
  2. Överkäkes artären
  3. Stora halsartären (den längst in och längst ut)
A
  1. a. temporalis superficialis
  2. a. maxillaris
  3. a. carotis communis interna/externa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Namnge följande artärer på latin:

  1. Stora nackartären
  2. Nyckelbensartären
  3. Armhåleartären
A
  1. a. vertebralis
  2. a. subclavia
  3. a. axillaris
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Namnge de markerade artärerna på latin:

A

A) a. brachialis

B) a. ulnaris

C) a. radialis

sin=vänster

dx= höger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Namnge följande artärer på latin:

a) Stora lårartären
b) Stora nyckelbensartären
c) Höftartären
d) Delningsstället vid naveln

A

a) a. femoralis
b) a. subclavia
c) a. iliaca
d) Aortabifurkationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

a) Hjärtat på latin
b) Hjärta på grekiska

A

a) Cor
b) kardia

INFO: Cor ligger retrosternalt, alltså placerad bakom bröstbenet imediastinum som är utrymmet som finns mellan lungorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Namnge på latin: hjärtspetsen (som pekar något åt vänster)

A

Apex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Namnge följande artärer på latin:

  1. Artären som försörjer delar av tarmen
  2. Leverartären
  3. Delningsstället vid naveln
A
  1. a. mesenterica sup/in
  2. a. hepatica
  3. Aortabifurkationen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Namnge följande vener på latin:

  1. Halsvenen
  2. Nyckelbensven
  3. Levervenen
A
  1. v. jugularis
  2. v. subclavia
  3. v. hepatica
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Namnge följande vener på latin:

  1. Tarmven
  2. Lårven
  3. Njurvenen
A
  1. v. iliaca
  2. v. femoralis
  3. v. renalis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vilken av följande mekanismer aktiveras tidsmässigt först efter en blödning som leder till ett kraftigt blodtrycksfall?

a) Ökad insöndring av vasopressin (ADH) och minskad förlust av vätska till urinen
b) Aktivering av arteriella baroreceptorer och generell sympatisk respons
c) Frisättning av plasmaproteiner från levern och ökad kollosmotiskt tryck
d) Aktivering av renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS)

A

b) Aktivering av arteriella baroreceptorer och generell sympatisk respons

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Angiotensin II har flera blodtryckshöjande effekter, varav några är mer korttidsverkande och andra mer långtidsverkande. Vad är associerat med en mer korttidsverkande blodtryckseffekt av angiotensin II?

A

Svar: Stimulering av receptorer på vaskulär glatt muskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Det sker hela tiden ett vätskeutbyte mellan kapillärerna och den omgivande vävnaden (interstititet). Vilket av följande är en kraft som bidrar till filtration av vätska från blodet till interstitiet och kan orsaka ödem om det höjs?

A

Blodtrycket i kapillärerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vilken av följande strukturer innehåller blod som under normala omständigheter har lägst syrainnehåll?

Aorta

Lungvenerna

Vänster förmak

Höger kammare

A
  1. Höger kammare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vilken cell- eller vävnadstyp är kännetecknade för tunica media (mellanlagret) i både artärer och vener?

A

Glatta muskulatur

(en del av vener/artärer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vilken struktur kan förekomma i veners tunica interna (innersta lager), men saknas i artärer?

A

klaffarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

I vilken kärltyp finns under normala omständigheter upp emot 65% av blodvolymen?

A

Vener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Baroreceptorer är viktiga för blodtrycksregleringen. Var i cirkulationssystemet finns baroreceptorer som känner av det systemiska artärblodtrycket?

A

Sinus caroticus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Hjärtats pumparbete brukar delas in i hjärtcykler: systole och diastole. Vad sker med kamrarna (ventriklarna) under diastole?

A

Kamrarna är avslappnade, diastole.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Hjärtats pumparbete brukar delas in i hjärtcykler: systole och diastole. Vad sker med kamrarna (ventriklarna) under systole?

A

Kamrarna drar ihop sig (kontraheras), systole.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Till vilken av följande delar strömmar blodet från vena cava superior?

  1. Vena cava inferior
  2. Ventriculus sinister
  3. Atrium dexter
  4. Valva mitralis
A

Atrium dexter

höger förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vilken roll har AV-noden i hjärtat?

A

Fördröjer överföringen av aktionspotentialen från förmak till kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Hjärtmuskulaturens rytmiska sammandragningar är en förutsättning för normal blodcirkulation. Vad kallas de celler som är involverade i impulsspridningen i hjärtat genom att bilda och leda elektriska impulser?

A

Sinusknutan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Vad gör sinusknutan?

A

I det högra förmaket sitter sinusknutan som startar den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt till båda förmaken och får förmaken att dra ihop sig och pressa ner blod i kamrarna. Mellan förmaken och kamrarna sitter AV-knutan, en annan specialiserad cellgrupp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vilka ord saknas i följande meningar?

Artärblodtrycket registreras med hjälp av a) _____________________-receptorer
som finns i kärlväggen i b)_______________________ och c) _______________________.
Dessa receptorer skickar vid normalt blodtryck kontinuerligt impulser till vasomotorcentrum
som är beläget i d) _______________________. Ange namnet på latin om du kan!

A

a) Baro-receptorer (tryckreceptorer, sträckreceptorer)
b) Arcus aortae (aortabågen)
c) Sinus caroticus (halspulsådrorna) karotisbulben eller basen på a. carotis interna
d) medulla oblongata eller förlängda märgen

RÄTT FRÅN TENTAN!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad innebär följande ord?

a) Hypotoni
b) Hypertoni

A

a) Hypotoni = lågt blodtryck
b) Hypertoni = högt blodtryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad innebär följande ord?

a) Takykardi
b) Bradykardi

A

a) Takykardi = hjärtat slår snabbare än normalt (mer än 100 slag/min)
b) Bradykardi = hjärtat slår långsammare än normalt (mindre än 50 slag/min)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Dessa blodkärl kan både kontrahera och dilatera. Justeringen av kärlens diameter har två funktioner: att fördela blodflödet och reglera blodtrycket.

A

Arterioler

INFO: Justeringen av arteriolernas diameter har två funktioner: att fördela blodflödet och att reglera blodtrycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

I dessa blodkärl sker utbytet av näring och restprodukter mellan det intravasala vätskerummet (IVV) och det interstitiella
vätskerummet (ISV).

A

Kapillärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

När hjärtat pumpar ut blod i systemkretsloppet kan tryckökningen och sträckningen av dessa blodkärl kännas (med hjälp av
fingrarna) som puls.

A

Artärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Varför det är viktigt att lungkretsloppet har ett lägre blodtryck än systemkretsloppet?

A

Så att lungorna inte ska skadas, medans systemkretsloppet behöver högt blodtryck för att kunna syresätta alla organ. I lungkretsloppet finns inte lika motstånd som i systemkretsloppet vilket är orsaken till ett lägre tryck. Om man har högre tryck till lungorna kommer dem förstöras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Vad kallas skiljeväggen mellan höger och vänster hjärthalvorna på latin?

A

septum interventriculare cordis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Ange papillmusklerna på latin

A

M. papillares

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Mellan perikardiets inre skikt (lamina visceralis) och yttre skikt (lamina parietalis) finns ett hålrum. Vad är detta rum normalt sett fyllt med?

A

Serös vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Vilken vävnad är ansvarig för hjärtats pumpfunktion?

A

Myokardiet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Under en normal hjärtcykel kontraheras förmaken direkt efter en stimulering av… vad?

A

Sinusknutan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

När ökar pulsen/hjärtrytmen?

  1. När adrenalin frisätts från binjuremärgen
  2. När acetylkolin frisätts från nervus vagus
  3. När ADH frisätts från neurohypofysen
  4. När ANP frisätts från hjärtats förmak
  5. Alla ovanstående svar är korrekta
  6. Inget av ovanstående svar är korrekt
A
  1. När adrenalin frisätts från binjuremärgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Vilken av följande celltyper är hjärtmuskulaturen uppbyggt av?

  1. Glatta muskelceller
  2. Tvärstrimmiga långa muskelceller
  3. Tvärstrimmiga korta muskelceller
  4. Endotelceller
A
  1. Tvärstrimmiga korta muskelceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Vad händer med hjärtrytmen vid stor påverkan av nervus vagus?

  1. Takykardi
  2. Arytmi
  3. Bradykardi
  4. Hjärtrytmen ökar
A

4. Hjärtrytmen ökar

INFO: Ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för att slåss eller fly – fight or flight. Halterna stiger av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Pulsen går upp, svettningen ökar och blodsocker frisätts så att mer energi blir tillgängli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

a) Vilka två huvudtyper av celler som finns i myokardiet?
b) Vad har aktionspotential för funktion i hjärtat?

A

a)

  • Kontraktila, med stabil membranpotential
  • icke-kontraktila, med instabil membranpotential (autorytmiska celler)

b) Aktionspotentialen utlöser kontraktion av muskelcellerna.

INFO: Både cellerna har vilomembranpotential som behöver stimuleras för att uppnå tröskelvärdet för utlösning av aktionspotential. (ca 99% av hjärtmuskelceller är kontraktila)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Vad har icke-kontraktila cellerna för funktion?

A

De kan bilda aktionspotentialer på egenhand. Det är av dessa celler som Sinusknutan består av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Vilken är hjärtats tröskelvärde?

A

-40mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Vad står EKG för?

A

hjärtats elektrofysiologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Hjärtats elektriska retledningssystem består av tre sammanhängande delar, vilka?

A
  1. Av-knutan placerad mellan de två förmaken
  2. Hiss bunt genomborrar anulus fibrosus och är den enda elektriska förbindelsen mellan förmaken och kamrarna
  3. Purkinjefibrerna tar emot aktionspotentialer från His bunt och för den vidare till kamrarnas kontraktila celler, på så sätt aktiveras hela kammaren samtidigt.
95
Q

Vilka två huvuduppgifter har retledningssystem?

A
  1. Att åstadkomma snabbare spridning av aktionspotentialer än vanliga kontraktila muskelceller.
  2. Att fördröja impulsledningen genom AV-knutan, så att förmaken kan slutföra sin kontraktion innan kamrarna startar sin kontraktion. Detta leder till att kamrarna fylls ordentligt innan de pumpar ut blodet åt var sitt håll, lungkretsloppet och systemkretsloppet.
96
Q

Ektopiskt fokus, vad är det?

A

AV-knutan, His bunt och purkinjefibrerna är områden som utgör ektopisk fokus. Området leder till kammarkontraktion utöver det normala sinusrytmen. Sådana extra slag kallas för extrasystolier.

97
Q

Enstaka aktionspotentialer, varför uppstår dem?

A

De uppstår pga:

  • stor sömnbrist,
  • för många kaffekoppar,
  • högt antal rökta cigaretter
  • hjärtsjukdomar.
98
Q

Det finns det två fickklaffar (eller semilunarklaff), namnge dem och berätta var dem finns.

A
  • Pulmonalisklaff på vänstra sidan skiljer högerkammaren från lungartären.
  • Aortaklaff på högra sidan och som skiljer vänsterkammaren från stora systemet.
99
Q

Varför är trycket i vänster kammare högre än högra? Varför är det viktigt ?

A

Det beror på att vänstra hjärthalvan ska pumpa ut för hela kroppen med mycket motstånd (R^3) medan högra hjärthalvan ska pumpa till lungkretsloppet som inte har lika stort motstånd.

100
Q

Vad är skillnaden mellan ven och artär?

A

Skillnaden mellan ven och artär är att en artär är en blodkärl som leder blodet bort ifrån hjärtat och en ven är en blodkärl som leder tillbaka till hjärtat.

101
Q

Av vad påverkas arteriolernas diameter i huvudsak vid en blodtrycks- och blodflödes-reglering? Ange fyra exempel

A

Sympatiska nervsystemet

Hormoner

Minskad O2-koncentration.

Ökad CO2-koncentration

Laktat (pH surt)

Kväveoxid (NO) från kärlväggarnas.

102
Q

Vilka tre skikt består blodkärlens vägg av?

A

Inifrån och ut:

inre skikt = intima

mellan skikt = media

yttre skikt = externa

103
Q

Hjärtmuskulaturen på latin?

A

Myokardium

104
Q

Vilket av nedanstående påståenden angående hjärtat är sant?

a) När det syrefattiga blodet från den övre och nedre hålvenen fyller på höger förmak blir trycket högre i höger kammare än i höger förmak. Då öppnas AV-klaffen och blodet flödar ner i höger kammare.
b) Efter syresättning i lungorna återvänder blodet till hjärtats vänstra kammare.
c) Normal hjärtfrekvens i vila är 60 – 80 slag per minut.
d) Hjärtmuskulaturen är uppbyggd av glatt muskulatur.

A

d) Hjärtmuskulaturen är uppbyggd av glatt muskulatur.
b) hade också varit rätt om blodet först går in i förmaken och sedan till kammaren, därför är rätt svar d!

105
Q

Vad är den normala hjärtfrekvensen hos vuxna?

A

Den normala hjärtfrekvensen hos vuxna är mellan

50-100 slag/minut.

106
Q

Vad händer med hjärtat vid aktivering av det sympatiska nervsystemet?

  1. Takykardi och ökad kontraktionskraft
  2. Normal hjärtrytm
  3. Bradykardi och minskad kontraktionskraft
  4. Hjärtrytmen minskar
A
  1. Takykardi och ökad kontraktionskraft

INFO: får hjärtat att slå kraftigare, puls och blodsocker att öka och blodtrycket att stiga

107
Q

Ett normalt EKG har ett specifikt utseende. Vilket av nedanstående påståenden är sant när det gäller EKG?

  1. Ett EKG består av tre vågor. P-vågen kommer först och därefter visas QRS-komplexet. T-vågen ses sist.
  2. Vågorna och taggarna i ett EKG ger information om hjärtats pumpförmåga.
  3. P-vågen representerar repolarisering av förmaken, QRS-komplexet representerar repolarisering av kamrarna och T-vågen representerar depolarisering av kamrarna
  4. I ett normalt EKG kan man inte se depolariseringen av förmaken eftersom den ”gömmer sig” bakom kamrarnas repolarisering.
A
  1. Ett EKG består av tre vågor. P-vågen kommer först och därefter visas QRS-komplexet. T-vågen ses sist.
108
Q

EKG består av tre spänningsutslag vilka?

Vad representerar dem?

A

P-vågen representerar förmakens depolarisering

Alltså när P:et börjar sticka uppåt kommer aktionspotentialen att sprida sig genom förmaken.

QRS-komplexet har tre vågor som tsm representerar kamrarnas depolarisering

T-vågen representerar kamrarnas repolarisering, alltså när de återgår till vilopotentialen.

109
Q

Vilket av nedanstående påstående angående blodkärlen är sant?

  1. Kärlväggen i en artär består av kollagena fibrer, glatt muskulatur, elastiska fibrer och endotellager.
  2. Aorta, som är kroppens största artär, har en diameter på omkring 4 - 5 cm.
  3. Artärer har speciella klaffar som hindrar blodet från att rinna i fel riktning.
  4. Venernas väggar är tjockare och mer elastiska än artärernas.
A
  1. Kärlväggen i en artär består av kollagena fibrer, glatt muskulatur, elastiska fibrer och endotellager.
110
Q

Vilket av följande påståenden är sant?

  1. Hjärtminutvolymen ökar vid minskad aktivitet i det sympatiska nervsystemet.
  2. Hjärtfrekvensen är enbart beroende av en individs fysik och kroppstemperatur.
  3. Vid kroppsarbete minskar både slagvolym och hjärtfrekvens.
  4. Hjärtminutvolymen = blodmängden som kamrarna pumpar ut i kretsloppen under en minut.
  5. Hjärtminutvolymen hos en vuxen människa i vila är normalt sett 10 – 15 liter per minut.
A
  1. Hjärtminutvolymen = blodmängden som kamrarna pumpar ut i kretsloppen under en minut.

INFO: Hjärtminutvolymen definieras som den volym blod som en ventrikel pumpar ut i artärerna per minut

111
Q

a) Vad kallas den period i hjärtcykeln när kamrarna fylls med blod med medicinsk benämning?
b) Vilka hjärtklaffar är öppna och vilka är stängda under ovanstående period?

A

a) Diastole

b)

Öppna: trikuspidalklaffen, bikuspidalklaffen

Stängda: Pulmonalis klaffen, aortaklaffen

112
Q

a) Vad kallas den period i hjärtcykeln när kamrarna töms med blod i medicinsk benämning?
b) Vilka hjärtklaffar är öppna och vilka är stängda under ovanstående period?

A

a) Systole

b) Öppna: Pulmonalis klaffen, aortaklaffen

Stängda: Trikuspidalklaffen, bikuspidalklaffen

113
Q

Vilket av följande påståenden gällande kroppens blodkärl är sant?

  1. Artärernas väggar är uppbyggda på ett sådant sätt att utbyte av näringsämnen, gaser och avfallsämnen mellan blodet och cellerna lätt kan ske genom dem.
  2. Det mesta av cirkulationssystemets blod (ca 65 %) återfinns i kapillärerna.
  3. Venerna har speciella klaffar som hindrar blodet från att “rinna bakåt”.
  4. Venernas väggar är mer elastiska än artärernas.
  5. De små blodkärl som leder blodet från kapillärerna till venerna kallas arterioler.
A

Venerna har speciella klaffar som hindrar blodet från att “rinna bakåt”.

114
Q

Markera T-vågen på EKG-registreringen nedan genom att rita en pil och skriva bokstaven T vid pilen.

A
115
Q

a) Hjärtmuskulaturens kontraktioner uppkommer normalt sett efter spontan depolarisering av en liten samling av speciella celler i höger förmak. Vad kallas denna samling ombildade muskelceller?
b) De aktionspotentialer som bildas i ovanstående samling av celler leds därefter till hjärtats olika delar (från cell till cell) via en speciell typ av cellförbindelse. Vad kallas denna typ av cellförbindelse?

A

a) Sinusknutan
b) Gap junctions

116
Q

Var i hjärtat uppkommer normalt sett de aktionspotentialer som styr hjärtfrekvensen?

A

SA-noden

117
Q

Vilken blodkärlstyp erbjuder mest resistans mot blodflödet i cirkulationssystemet?

a) Artärerna
b) Arteriolerna
c) Kapillärerna
d) Venolerna
e) Venerna

A

b) Arteriolerna

118
Q

Det sker hela tiden ett vätskeutbyte mellan kapillärerna och den omgivande vävnaden (interstitiet). Vilket av följande är en kraft som bidrar till filtration av vätska från blodet till interstitiet och som kan orsaka ödem om det höjs?

a) Blodtrycket i kapillärerna
b) Blodets kolloidosmotiska tryck
c) Interstitiets hydrostatiska tryck
d) Lymfans kolloidosmotiska tryck

A

a) Blodtrycket i kapillärerna

119
Q

Kärlväggen hos artärer och vener har både likheter och skillnader. Vilket av följande är kännetecknande för vener (i jämförelse med artärer)?

a) Har mer välutvecklade elastiska skikt
b) Har tunnare lager av glatt muskulatur
c) Saknar klaffar
d) Har tjockare tunica media

A

b) Har tunnare lager av glatt muskulatur

120
Q

Vilka två stimuli ger båda en ökad hjärtfrekvens?

A

Minskad parasympatisk stimulering och ökad stimulering av adrenalin

121
Q

När under hjärtcykeln öppnar sig klaffarna mellan förmak och kammare?

A

När trycket i förmaken blir högre än trycket i kamrarna

122
Q

Ett EKG återspeglar hur hjärtats aktionspotentialer sprider sig genom retlednings- systemet. Vad återspeglar QRS-komplexet?

A

Depolarisationen av kamrarna

123
Q

Ett EKG återspeglar hur hjärtats aktionspotential sprider sig genom retledningsystemet. Vad återspeglar P-vågen respektive T-vågen?

A
  1. P: Depolarisationen av förmaken och

T: Repolarisationen av ventriklarna

124
Q

Klaffarna är omväxlande öppna och stängda under en hjärtcykel. Under vilken fas är både segel- och fickklaffarna samtidigt stängda?

  1. Tidig diastole
  2. Ejektionsfasen
  3. Sen diastole
  4. Isovolumetriska relaxationen
A

Svar: Isovolumetriska relaxationen

Deras ordning är :

a. Tidig fyllnadsfas (förmaks- och kammardiastole)

b. Sen fyllnadsfas (förmakssystole och kammardiastole)

c. Isovolumetrisk kontraktion (förmaksdiastole och kammarsystole)

d. Ejektionsfas (förmaksdiastole och kammarsystole)

e. Isovolumetrisk relaxation (förmaks- och kammardiastole)

125
Q

Förklara:

a) Systole
b) diastole

A

a) Systole: kontraktionsfas, vanligtvis ventriklarnas kontraktion. (arbetsfasen)

b) diastole: relaxationsfas, vanligtvis ventriklarnas relaxation. (vilofasen)

126
Q

Hjärtcykeln har fem faser (tre ingår i Diastole och två andra i Systole). Namnge dem och berätta vad som sker i dessa faserna?

A

a. Tidig fyllnadsfas (förmaks- och kammardiastole)

b. Sen fyllnadsfas (förmakssystole och kammardiastole)

c. Isovolumetrisk kontraktion (förmaksdiastole och kammarsystole)

d. Ejektionsfas (förmaksdiastole och kammarsystole)

e. Isovolumetrisk relaxation (förmaks- och kammardiastole)

127
Q

Hjärtminutvolymen (cardiac output, CO) påverkas av både förändringar i hjärtfrekvens och slagvolym. Vilken kombination av två stimuli eller faktorer ger en ökning av hjärtminutvolymen?

A

Minskad parasympatisk stimulering och högre venöst återflöde

128
Q

När, i samband med auskultatorisk blodtrycksmätning, hörs pulsationer i stetoskopet?

A

Endast över systoliskt blodtryck

129
Q

I vilken kärltyp är blodets flödeshastighet som lägst?

  1. Artärer
  2. Arterioler
  3. Kapillärer
  4. Venoler
  5. Vener
A

Kapillärer

130
Q

De arteriella baroreceptorerna är viktiga för regleringen av blodtrycket. Vad blir responsen på minskad sträckning av baroreceptorerna (lägre blodtryck)?

A

Ökad parasympatisk stimulering av hjärtat

131
Q

Vad av nedanstående är mest korrekt om det systemiska blodtrycket?

  1. Är högst i de muskulära artärerna
  2. Har sitt största tryckfall i kapillärerna
  3. Bestäms främst av blodflödets hastighet
  4. Ökar med en ökning av hjärtats kontraktilitet
A

Ökad parasympatisk stimulering av hjärtat

132
Q

Vilket av nedanstående alternativ stämmer bäst in på en uthållighetsidrottare, till exempel en maratonlöpare, som befinner sig i vila (jämfört med en otränad kontroll-
person)?

  1. Ökad sympatisk stimulering av SA-noden
  2. Bradykardi
  3. Större slut-systolisk volym
  4. Mindre slut-diastolisk volym
A

2. Bradykardi = hjärtat slår långsammare än normalt

För att hjärtat behöver inte slå lika som hos vanliga människor mycket för att syresätta kroppen. Hjärtat hos en elite idrottare är starkare och pumpar mer blod med mindre belastning på hjärtmuskelaturen..

133
Q

Vid plötsligt stillastående efter en hård löprunda eller annan hård ansträngning kan det ibland kännas som om det svartnar för ögonen under någon sekund. Vilken är den mest sannolika förklaringen till det temporärt minskade blodflödet till hjärnan?

a) På grund av ökat hydrostatiskt tryck i perifera kapillärer vid stillastående kommer vätska att lämna blodbanan, vilket leder till en minskad blodvolym, minskat venöst återflöde och lägre hjärtminutvolym.
b) På grund av minskad ventilation av lungorna kommer mängden koldioxid att öka då metabolismen fortfarande är hög, vilket hämmar hjärtminutvolymen för att spara på syre, vilket leder till minskat venöst återflöde.
c) På grund av minskat metabolt behov konstringerar arterioler vilket ger ett ökat blodtryck, vilket leder till lägre hjärtminutvolym och minskad perfusion av hjärnan.
d) På grund av avsaknad av skelettmuskelpumpeffekten minskar venöst återflöde och därmed kommer hjärtminutvolymen att minska, vilket leder till reducerat blodtryck och minskad perfusion av hjärnan.

A

c) På grund av minskat metabolt behov konstringerar arterioler vilket ger ett ökat blodtryck, vilket leder till lägre hjärtminutvolym och minskad perfusion av hjärnan

(Du kanske får rätt eller fel i den frågan/ Helt Osäker, men detta svaret är mest sannolikt)

134
Q

Vilken roll har SA-noden i det friska hjärtat?

  1. Ger genom pacemakerceller upphov till hjärtfrekvensen
  2. Isolerar impulsspridningen från förmak till kammare
  3. Repolariserar bägge förmak, så att de kan kontrahera
  4. Fördröjer överföringen av aktionspotentialen från förmak till kammare
A
  1. Ger genom pacemakerceller upphov till hjärtfrekvensen
135
Q

Hjärtats olika klaffar öppnas och stängs under olika faser i en hjärtcykel. Under vilken fas är segel- och fickklaffarna öppna samtidigt?

  1. Ejektionsfasen
  2. Isovolumetriska relaxationen
  3. Isovolumetriska kontraktionen
  4. Ingen av faserna
A

Ingen av faserna

136
Q

I vilken kärltyp i systemiska cirkulationen sker det största blodtrycksfallet?

  1. Artärerna
  2. Kapillärerna
  3. Arteriolerna
  4. Venerna
    5.
A
  1. Arteriolerna
137
Q

De arteriella baroreceptorerna är viktiga för regleringen av blodtrycket. Vad blir responsen på ökad sträckning av baroreceptorerna (högre blodtryck)?

A

Minskad sympatisk stimulering av hjärtat

138
Q

Halsens ytliga ven

A

v. jugularis interna

139
Q

Nedre hålvenen

A

v. cava inferior

kolla cirkulationsanteckningar

140
Q

Var är trycket under normala omständigheter lägst?

A

Höger atrium

141
Q

I vilken kärltyp finns under normala omständigheter upp emot 65 % av blodvolymen?

  1. Vener
  2. Kapillärer
  3. Artärer
  4. Arterioler
A
  1. Vener
142
Q

a) Vilken cell- eller vävnadstyp är kännetecknande för tunica media (mellanlagret) i både artärer och vener?
b) Vilken struktur kan förekomma i veners tunica interna (innersta lager), men saknas i artärer?

A

a) Glatt muskulatur.
b) Venklaffarna

143
Q

Baroreceptorreflexen påverkar hjärtats arbete. Vilket av följande påståenden förklarar bäst regleringen av hjärtats arbete vid förändringar i arteriellt blodtryck?

  1. Minskad parasympatikus- och ökad sympatikus-stimulering vid lägre arteriellt blodtryck
  2. Ökad parasympatikus- och minskad sympatikus-stimulering vid högre arteriellt blodtryck
  3. Oförändrad parasympatikus- och ökad sympatikus-stimulering vid lägre arteriellt blodtryck
  4. Oförändrad parasympatikus- och ökad sympatikus-stimulering vid högre arteriellt blodtryck
A

Ökad parasympatikus- och minskad sympatikus-stimulering vid högre arteriellt blodtryck

INFO: De arteriella baroreceptorreflexen är högtrycks receptorer eftersom de känner av höga blodtrycket på artärsidan.

144
Q

Vad händer under den isovolumetriska relaxationen i hjärtcykeln?

  1. Hjärtats kammare börjar repolariseras och fickklaffarna stängs
  2. Diastole börjar och segelklaffarna stängs
  3. Diastole börjar och fickklaffarna stängs
  4. Hjärtats kammare börjar repolariseras och segelklaffarna stängs
A
  1. Diastole börjar och fickklaffarna stängs

Detta är när aortas tryck är högre än trycket i kammaren varpå aortaklaffen stängs (dvs fickklaffen). Dessutom är mitralisklaffen stängd eftersom trycket är högre i kammaren än i förmaket under denna fasen.

145
Q

Ett EKG återspeglar hur hjärtats elektriska aktivitet sprider sig genom retledningsystemet. När i förhållande till en EKG-registrering sker förmakens repolarisation?

  1. Under T-vågen
  2. Under ST-sträckan
  3. Under QRS-komplexet
  4. Under PQ-sträckan
A
  1. Under QRS-komplexet

Läs mer om EKG: https://ekg.nu/amne/grundlaggande-elektrofysiologi/

146
Q

Vad kallas planet (stället) där de fyra klaffarna befinner sig?

DVS planet som skiljer förmaken från kamrarna.

A

De fyra klaffarna: fickklaffarna och segelklaffarna är belägna i Atrioventrikulära planet (AV)

147
Q

Under fysisk aktivitet kommer hjärtminutvolymen att öka som en följd av både högre hjärtfrekvens och större slagvolym än i vila. Vilket av följande bidrar till att ge större slagvolym under fysisk aktivitet?

Längre diastolisk fyllnadsperiod
Ökad kontraktilitet
Lägre afterload
Lägre preload

A

Ökad kontraktilitet

INFO: Ökad kontraktilitet ger ökad slagvolym

148
Q

Hjärtats ejektionsfraktion (EF) kan översättas som ”grad av utkastning”, d.v.s. hur stor del av ventrikelns slut-diastoliska volym som pumpas ut vid varje hjärtslag (EF = Slagvolym/Slut-diastolisk volym).
Vilket av nedanstående förhållanden ger vanligtvis en ökad ejektionsfraktion?

  1. En minskad preload (lägre venöst återflöde)
  2. En högre afterload (ökat arteriellt blodtryck)
  3. En ökad parasympatisk stimulering
  4. En ökad sympatisk stimulering
A
  1. En ökad sympatisk stimulering
149
Q

Artärers och veners tre skikt

A
  1. Tunica Interna - inre skikt
  2. Tunica Media - mellersta skikt
  3. Tunica Externa - yttre skikt
150
Q

Vilket av följande bidrar mest troligt till att förorsaka ödem?

  1. Lägre kapillärt blodtryck
  2. Minskad permeabilitet i kapillärväggen
  3. Mindre ansamling av blod i venerna
  4. Minskat kolloidosmotiskt tryck i blodplasman
A

Minskat kolloidosmotiskt tryck i blodplasman

151
Q

Vilket av följande påståenden om kranskärlen är sant?

  1. Utgår från vänster kammare och har högst flöde under systole
  2. Utgår från aorta och har högst flöde under systole
  3. Utgår från aorta och har högst flöde under diastole
  4. Utgår från vänster kammare och har högst flöde under diastole
A
  1. Utgår från aorta och har högst flöde under systole
152
Q

Bildas av förmaksceller och motverkar stor blodvolym

A

Atriell natriuretisk peptid (ANP)

153
Q

Hormon från hypofysen som kan ge vasokonstriktion

A

Vasopressin

154
Q

Hormon som kan ge vasodilatation i t.ex. skelettmuskulatur

A

Adrenalin

155
Q

Bildas av endotelceller och stimulerar vasodilatation

A

Kväveoxid (NO)

156
Q

Hormon som stimulerar vasokonstriktion och aldosteronfrisättning

A

Angiotensin II

157
Q

Neurotransmittor som kan höja blodtrycket

A

Noradrenalin

158
Q

Det sker ett vätskeutbyte över kapillärväggen som är beroende av olika faktorer. En ökad vätskeansamling i interstitiet leder till ödem, till exempel svullna extremiteter. Vilket av följande kan troligast bidra till svullna ben?

  1. Ökning av blodets kolloidosmotiska tryck
  2. Ökning av venöst blodtryck
  3. Ökning av arteriellt blodtryck
  4. Ökning av lymfatiska vätsketransporten
A

Ökning av arteriellt blodtryck

159
Q

Vilket av nedanstående förhållanden ger vanligtvis en ökad ejektionsfraktion?

  1. En minskad preload (lägre venöst återflöde)
  2. En högre afterload (ökat arteriellt blodtryck)
  3. En ökad parasympatisk stimulering
  4. En ökad sympatisk stimulering
A
  1. En ökad sympatisk stimulering
160
Q

I figuren visas variationen i två olika variabler i de olika delarna av den systemiska cirkulationen.
Vad motsvarar variabel A respektive variabel B?

A

A: Flödeshastighet
B: Total tvärsnittsarea

161
Q

Namnge följande på latin

a) Pulmonalisklaffen
b) Nedre hålvenen
c) Höger kammare
d) Vänster förmak

A

A. valva trunci pulmonalis
B. vena cava inferior
C. ventriculus dexter (dx.)
D. atrium sinister (sin.)

Rätt stavning

162
Q

Till vilken av följande strukturer strömmar blodet från vv. pulmonales dx. och sin.?

a) Till lungkapillärerna
b) Till aortabågen
c) Till vänster förmak
d) Till höger kammare

A

c) Till vänster förmak

163
Q

Vilken av följande vävnader är ansvarig för hjärtats pumpfunktion?

a) Myokardiet
b) Perikardiet
c) Endokardiet
d) Epikardiet

A

a) Myokardiet

164
Q

Hur hög kan man anta att den maximala hjärtfrekvensen är hos en frisk person i 20-årsåldern?

A

Hjärtfrekvensen= 220 minus åldern.

220 – åldern, det vill säga ungefär 200 slag per minut

220-20år=200slag/min

165
Q

Vilken av följande medicinska benämningar beskriver en puls <50 slag per minut?

A

Bradykardi

166
Q

Vilken av följande medicinska benämningar beskriver en puls >100 slag per minut?

A

Takykardi

167
Q

Vilka två faktorer beror storleken på hjärtminutvolmen (cardiac output) på?

A

hjärtfrekvensen och slagvolymen

168
Q

Vilka typer av blodkärl är det som beskrivs nedan?

a) I dessa blodkärl sker utbytet av näring och restprodukter mellan det intravasala vätskerummet (IVV) och det interstitiella vätskerummet (ISV)
b) Dessa blodkärl kan både kontrahera och dilatera. Justeringen av kärlens diameter har två funktioner: att fördela blodflödet och reglera blodtrycket.

A

A) kapillärer
b) arterioler

169
Q

När man lyssnar på hjärtat med ett stetoskop kan man identifiera olika hjärtljud. Vad ligger bakom det första hjärtljudets uppkomst?

A

Första: segelklaffarnas stängning (klaffen mellan förmak och kammare stängs)

170
Q

När man lyssnar på hjärtat med ett stetoskop kan man identifiera olika hjärtljud. Vad ligger bakom det andra hjärtljudets uppkomst?

A

Andra: fickklaffarna stängs (klaffen till artärerna)

Ett annat svar: Andra hjärtljudet beror på stängningen av klaffarna mellan kammare och artärer

171
Q

Vad leder hypovolemi till?

A

att man blir törstig

172
Q

Excitation-kontraktionskoppling, vad handlar det om?

A

Handlar om hur vi får ett samspel mellan den elektriska aktiviteten och mekaniska aktiviteten i hjärtat.

173
Q

Excitation-kontraktionskoppling i hjärtmuskel

A
  • Har ingen mekanisk koppling, mellan T-tubuli och SR membranen.
  • ”Kalciuminducerad kalciumfrisättning” => kalciumjoner från extracellulär vätska för att kalciumjoner ska kunna binda till kalciumkanalerna i SR-membranet.
  • ”Multiple steps”: troponin, tropomyosin, aktin, myosin, etc.
  • Liksom i skelettmuskulatur avslutas kontraktionen då Ca2+ pumpas tillbaka in i SR
174
Q

Vad står följande förkortningar för?

MAP

CO

TPR

A

MAP: Medelartärtrycket (mean arterial pressure)

CO: Hjärtminutvolymen (cardiac output,)

TPR: Total perifer resistans (total peripheral resistance)

175
Q

Vad består mikrocirkulationen av?

6 st

A
  1. • Hjärta
  2. • Artärer
  3. • Arterioler
  4. • Kapillärer
  5. • Venoler
  6. • Vener
176
Q

Ange tre olika typer av mikrocirkulationssystem

A
  • Enkelt kapillärnätverk
  • Portasystem: seriekopplade kapillärnätverk (t.ex. hypotalamus–hypofysen, tarm–lever, i njurarna)
  • Anastomoser (parallella förbindelser mellan blodkärl)
177
Q

Vilka tre skikt består artärer och vener av?

A
  • Tunica interna/intima
  • Tunica media
  • Tunica externa
178
Q

Hur skiljer sig artärer från vener?

A

Artärer har:

  • Mer välutvecklade elastiska skikt
  • Tjockare lager glatt muskulatur

Klaffar finns i vener men inte i artärer

179
Q

Ange följande blodkärlens funktioner:

  • Artärer
  • Arterioler
  • Kapillärer
  • Vener
  • Venoler
A
  • *Artärer:**
  • liten resistans
  • tryckreserv
  • *Arterioler:**
  • flödesreglering
  • blodtrycksreglering
  • *Kapillärer:**
  • utbyte mellan blod och vävnad
  • utbyte mellan blod och lymfa
  • *Vener:**
  • liten resistans
  • volymreserv
  • *Venoler:**
  • uppsamling av blod
  • lite utbyte
180
Q

Pulmonär cirkulation

A

lungkretsloppet

181
Q

Vad gör AV-noden ?

A

Fördröjer överföringen av aktionspotentialen från förmak till kammare

182
Q

Hur sprider sig aktionspotentialen?

A

När denna aktionspotentialen har uppkommit kommer den sprida sig från cell till cell via Gap junction.

183
Q

Hjärtsystemet har två huvudfaser, vilka är dessa och vad händer där?

A
  • Systole är kontraktionsfasen och allmänt om just ventriklarnas kontraktion.
  • Diastole är relaxationsfasen och vanligtvis menas ventriklarnas relaxation.
184
Q

Ange om det är diastole eller systole och var dessa sker:

a. Tidig fyllnadsfas
b. Sen fyllnadsfas
c. Isovolumetrisk kontraktion
d. Ejektionsfas
e. Isovolumetrisk relaxation

A

a. Tidig fyllnadsfas (förmaks- och kammardiastole)

b. Sen fyllnadsfas (förmakssystole och kammardiastole)

c. Isovolumetrisk kontraktion (förmaksdiastole och kammarsystole)

d. Ejektionsfas (förmaksdiastole och kammarsystole)

e. Isovolumetrisk relaxation (förmaks- och kammardiastole)

185
Q

Förklara isovolumetrisk kontraktion

A

Kammaren kontraheras, men blodvolymen i kammaren förändras inte. Det beror på att både segelklaffarna och fickklaffarna är stängda.

Det är lägst tryck i förmaken och högst tryck i artärerna som gör att alla klaffarna är stängda.

186
Q

Venöst återflöde beror på det venösa
blodtrycket => högre ventryck, högre
venöst återflöde

Hur ökas ventrycket?

A
  • Sympatisk stimulering av vener (venkonstriktion)
  • Ökad blodvolym
  • Ökad användning av skelettmuskler (”skelettmuskelpumpen”.)
  • Ökade andningsrörelser (”respiratorisk pump”)
187
Q

Vad händer vid kontraktilitet?

A
  • Ökad kontraktilitet ger större slagvolym
  • Ökad kontraktilitet → Lägre ESV
  • Kontraktilitet: kontraktionskraften vid en given preload och afterload
  • Med ökad kontraktilitet förskjuts kurvan uppåt och åt vänster
  • Vid en given slut-diastolisk volym kommer slagvolymen att vara större
  • Förändring i kontraktilitet påverkar slut-systolisk volym (förändrar ESV med konstant EDV)
  • Vid samma fyllnad av ventrikeln (oförändrad EDV) ger
    ökad kontraktilitet mer tömning av ventrikeln (mindre ESV)

EDV= end diastole volume

ESV= en systole volume

188
Q

Vad säger Frank-Starlings hjärtlag?

A

Ökad preload ger större slagvolym

  • Ju större slut-diastolisk volym desto större slagvolym
  • Ökad kontraktionskraft, men ej ökad kontraktilitet
  • Ökat venöst återflöde ger större slut-diastolisk volym (ökad preload)
  • Större slut-diastolisk volym ger större slagvolym
  • Slagvolym = Slutdiastolisk volym – Slutsystolisk volym

Notera att SV ökar genom ökning av EDV med konstant ESV!

EDV= end diastole volume

ESV= en systole volume

189
Q

Vad ger ökad kontraktilitet?

2 st

A
  • Sympatisk stimulering och adrenalin (β1-rec.stim.) → ger bl.a. mer Ca2+ i myocyterna
  • Olika typer av läkemedel (kan användas vid hjärtsvikt)
190
Q

Vad kan mindre slut-systolisk volym ge?

A

större slagvolym

191
Q

Ejektionsfasen

A

Ejektionsfasen börjar när trycket i kamrarna blir högre än trycket i artärerna, och då öppnas fickklaffarna. Segelklaffarna kommer vara stängda eftersom trycket är högre i kamrarna än i förmaken. Men det kommer tryckas blod från det högre trycket i kamrarna till det lägre trycket i artärerna och får en ejektion - en tömning av blod från kamrarna och ut till artärsystemet. Mot slutet av ejektonsfasen så börjar kraften som ventriklarna skapade att avta och då kommer trycket i ventriklarna att minska - vilket gör att vi går vidare till nästa fas, dvs isovolmetrisk relaxation.

192
Q

Vad händer med segelklaffarna och fickklaffarna vid diastolens tre faser?

A
  • Isovolumetrisk relaxation: segel- och fickklaffar stängda
  • Tidig fyllnadsfas: segelklaffar öppna, fickklaffar stängda
  • Sen fyllnadsfas: segelklaffar öppna, fickklaffar stängda
193
Q

Vad händer med segelklaffarna och fickklaffarna vid systolens tre faser?

A
  • Isovolumetrisk kontraktion: segel- och fickklaffar stängda
  • Ejektionsfas: segelklaffar stängda, fickklaffar öppna
194
Q

Isovolumetrisk relaxation

A

Isovolumetrisk relaxation börjar när fickklaffarna mellan artärerna och kamrarna stängs, vilket gör att det är inte möjligt för blodet att lämna kamrarna. Segelklaffarna är fortfarande stängda, alltså klaffarna mellan kammare och förmak är stängda.

Kammaren relaxerar men eftersom både inflödet och utflödet från kamrarna är stängda så förändras inte volymen. Vid en tidpunkt under relaxationsfasen så kommer trycket i kamrarna att bli lägre än trycket i förmaken som leder till att segelklaffarna öppnas och då börjar den tidiga fyllnadsfasen.

195
Q

Tidiga fyllnadsfasen

A

Tidiga fyllnadsfasen när trycket i förmaken blir högre än i kamrarna så öppnas segelklaffarna och då kommer blod flöda ner i kamrarna från förmaken. Fickklaffarna är fortfarande stängda för att trycket är högre i artärerna än i kamrarna. Alltså hög tryck i förmak än i kammare men lägre tryck i kammare än i artärerna.

Segelklaffarna öppnar men fickklaffarna är stängda.

196
Q

Sena fyllnadsfasen

A

I sena fyllnadsfasen fickklaffarna är fortfarande stängda och segelklaffarna är öppna.

Skillnaden mellan den tidiga fyllnadsfasen och den sena fyllnadsfasen är att förmaken kontraherar under den sena fyllnadsfasen.

I den sena fyllnadsfasen kommer kamrarna fortfarande vara i Diastole medans förmaken går in i sin Systole.

197
Q

På bilden visas hur ventrikulärt tryck (pressure) och ventrikulär volym (volume) förändras under hjärtcykelns olika faser. Figuren visar förändringarna som sker i den vänstra ventrikeln. Vad hade varit den primära skillnaden om figuren i stället hade visat förändringar i den högra ventrikeln?

OBS! Endast en skillnad, den huvudsakliga, efterfrågas.

A

Ett lägre tryck under ejektionsfasen (systole)

198
Q

Det autonoma nervsystemet reglerar hjärtats aktivitet genom att påverka både hjärtfrekvensen och slagvolymen. Vilka är effekterna på hjärtfrekvensen respektive slagvolymen av ökad sympatisk hjärtstimulering?

 Både hjärtfrekvensen och slagvolymen minskar

 Hjärtfrekvensen minskar, men slagvolymen ökar

 Hjärtfrekvensen ökar, men slagvolymen minskar

 Både hjärtfrekvensen och slagvolymen ökar

A

 Både hjärtfrekvensen och slagvolymen ökar

199
Q

Hjärtat har ett “eget cirkulationssystem”; kranskärlen. Blodet från kranskärlen återförs till resten av cirkulationssystemet via sinus coronarius. Sinus coronarius dräneras i sin tur in i en specifik struktur. Vilken?

A

Höger atrium

200
Q

De arteriella baroreceptorerna är mycket viktiga för regleringen av blodtrycket. Var finns de arteriella baroreceptorerna placerade?

A

i (arcus aortae) och i (sinus caroticus)

Annat svar: I aortabågen och i halspulsådern finns baroreceptorer.

201
Q

På vilken “nivå” (i vilken kärltyp) i systemiska cirkulationen är resistansen mot blodflödet som högst?

 I artärerna

 I arteriolerna

 I kapillärerna

 I venerna

A

 I arteriolerna

202
Q

Om en person känner sig yr och har svårt att stå upprätt kan en åtgärd vara att lägga pesonen ner och höja upp benen. Ur en cirkulationsfysiologisk synvinkel, och särskilt i förhållande till hjärtats pumpfunktion, vad är det som blir resultatet av att lägga personen ner och höja upp benen?

 Högre kammarkontraktilitet

 Högre hjärtfrekvens

 Större slut-diastolisk kammarvolym

 Lägre afterload för vänster kammare

A

 Större slut-diastolisk kammarvolym

203
Q

Vilken betydelse har blodvolymen för regleringen av blodtrycket?

A

Blodvolymen är en viktig faktor i regleringen av blodtrycket då det är en faktor som påverkar blodflödet. Ökning eller minskning i blodvolymen leder till en ökning eller minskning i det systoliska blodtrycket. Kroppen har mekanismer för att reglera blodvolymen, såsom hormoner och hjärt- och njurfunktion.

204
Q

Vilken roll har baroreceptorer i regleringen av blodtrycket?

A

Baroreceptorer är receptorer som detekterar förändringar i blodtrycket och hjälper till att reglera det genom att öka eller minska hjärtfrekvensen och motståndet i artärerna. Detta håller blodtrycket inom ett normalt intervall.

205
Q

Hur förses hjärtvävnaden med syre och näringsämnen?

A

Genom kranskärlen.

Hjärtat har ett “eget cirkulationssystem”; kranskärlen. Blodet från kranskärlen återförs till resten av cirkulationssystemet via sinus coronarius.

206
Q

Hur är retledningssystemet i hjärtat uppbyggt (ange namn och placering på ingående delar)? Och hur fungerar de ingående delarna?

A

Retledningssystemet i hjärtat är uppbyggt av flera olika delar som arbetar tillsammans för att reglera hjärtrytmen. Dessa inkluderar:

  1. Sinusknutan (SA-noden) - Belägen i hjärtats vänstra förmak, är denna nod ansvarig för att skapa hjärtrytmens grundimpulser.
  2. Atrioventrikulär noden (AV-noden) - Belägen mellan förmaken och kamrarna, överför denna nod impulser från SA-noden till hjärtats kamrar.
  3. Hiss bunt - En grupp av nervfibrer belägna mellan AV-noden och hjärtats högra kammare, ansvarar för att överföra impulser till hjärtats kamrar.
  4. Purkinjefibrer - En grupp av nervfibrer som finns i hjärtats kamrar, ansvarar för att överföra impulser från Hiss bunt till hjärtat muskel.

Retledningssystemet är ansvarigt för att säkerställa att hjärtat slår i rätt rytm och säkerställer att hjärtat pumpar ut tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov.

207
Q

Vad är betydelsen av pacemakerpotentialen i SA-noden?

A

Är ansvarig för att initiera hjärtrytmen. Det är en serie elektriska händelser som sker i SA-noden som leder till en ökning av den elektriska potentialen i hjärtat, vilket gör att hjärtat börjar slå.

Pacemakerpotentialen är mycket viktig för hjärtats rytm och hjärtats förmåga att pumpa blod runt i kroppen.

208
Q

Vilken betydelse har fördröjningen av impulsöverföringen i AV-noden?

A

Fördröjningen av impulsöverföringen i AV-noden gör att hjärtat får tid att fylla kamrarna med blod innan det pumpas ut till kroppen. Det gör det möjligt för hjärtat att få ut så mycket blod som möjligt med varje slag. Detta förbättrar syresättningen av kroppens vävnader.

Fördröjningen är även viktig för att undvika ett för snabbt hjärtslag, vilket kan leda till hjärtsjukdomar.

209
Q

Varför har pacemakerceller placerade ”under” SA-noden i retledningssystemet normalt sett ingen betydelse för hjärtfrekvensen?

A

Svara

210
Q

Vad är ett EKG?

A
  • Elektrokardiogram
  • Visar hjärtats elektriska impulsspridning
211
Q

Varför är pacemakerceller placerade ”under” SA-noden i retledningssystemet och har normalt sett ingen betydelse för hjärtfrekvensen?

A

Eftersom de har en lägre frekvens av pacemakerpotentialer. SA-noden är den primära pacemakern i hjärtat och har den högsta frekvensen av pacemakerpotentialer. Därför övertar SA-noden kontrollen över hjärtfrekvensen och de andra pacemakercellerna i retledningssystemet är inte aktiva.

212
Q

Vilka klaffar finns i hjärtat och hur fungerar de?

A

Hjärtat har fyra klaffar: två trikuspidalisklaffar och två mitralisklaffar.

Trikuspidalisklaffen öppnar sig från höger förmak till höger kammare. Denna klaff säkerställer att blodet strömmar från förmaket till kammaren, inte bakåt.

Mitralisklaffen (eller bicuspidalisklaffen) öppnar sig från vänster förmak till vänster kammare. Denna klaff säkerställer också att blodet strömmar från vänstra förmaket till vänstra kammaren och inte bakåt.

213
Q

I vilka till hjärtat kopplande blodkärl finns inga klaffar?

A

I de stora artärerna, som aorta och a. pulmonalis, finns inga klaffar. Dessa kärl har starka väggar och högt tryck, vilket gör att det inte behövs någon klaff för att hindra blodet från att flöda tillbaka.

214
Q

Hur är hjärtat uppbyggd?

A

Hjärtat ä uppbyggd av 4 hålrum, två kammare (ventriklar) och två förmak (atrium).

Atrium samlar in blod från kroppen och lungorna och pumpar det vidare till ventriklarna. Ventriklarna pumpar sedan ut blodet till kroppen och lungorna via stora artärer. Mellan atrierna och ventriklarna finns klaffar som reglerar blodflödet och förhindrar att blodet rinner tillbaka. Hjärtat har också ett retledningssystem som hjälper till att reglera hjärtrytmen.

215
Q

Vad innebär följande termer: diastoliskt tryck, systoliskt tryck, pulstryck och medelartärtryck (MAP)?

A
  • Diastoliskt tryck är det lägsta trycket i en persons artärer under hjärtcykeln, mäts efter att hjärtat vilar
  • Systoliskt tryck är det högsta trycket i en persons artärer under hjärtcykeln
  • Pulstryck är skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt tryck,
  • Medelartärtryck (MAP) är det genomsnittliga trycket i en persons artärer under en hel hjärtcykel.
216
Q

Vad är det som skapar de karakteristiska “lubb” “dubb” ljuden, dvs. 1:a och 2:a hjärttonen?

A
  • 1:a tonen “lubb”= mitralis- och tricuspedalisklaffarnas stängning.
  • 2:a tonen “dubb”= aorta- och pulmonalisklaffarnas stängning.
217
Q

Vilken paus mellan ljuden motsvarar systole: den korta eller den långa?

A

Den korta pausen mellan de två hjärtljuden motsvarar systole, dvs. sammandragningen av hjärtats kamrar.

218
Q

På vilka sätt och varför skiljer sig hjärtcykeln mellan höger och vänster sida av hjärtat?

A

Tryck: Trycket är lägre i höger förmak än i vänster förmak.

Volym: Vänster kammare pumpar ut mer blod än höger kammare.

Väggtjocklek: Väggen i vänster kammare är tjockare än i höger kammare på grund av den högre belastningen.

Dessa skillnader orsakas av hjärtats olika funktioner, höger kammare behöver syresätta blodet som kommer in från levern genom att pumpa den till lungorna och behöver därför inte lika mycket kraft. Medans vänster kammare tar emot syrerikt blod och skickar ut den till systemkretsloppet och kräver därför större kraft, blodtryck och tjockare muskelväggar i kammaren.

219
Q

Vad är sambandet mellan hjärtminutvolym, hjärtfrekvens och slagvolym?

A

MV = HF x SV

Hjärtfrekvensen (HF) x Slagvolymen (SV) = Hjärtminutvolymen (MV)

Hjärtminutvolym, hjärtfrekvens och slagvolym är relaterade komponenter i hjärtats pumpförmåga.

Hjärtminutvolym (HMV) är den totala mängden blod som pumpas ut av hjärtat per minut.

Hjärtfrekvens (HF) är antalet hjärtslag per minut.

Slagvolym (SV) är mängden blod som pumpas ut av hjärtat per hjärtslag.

En ökning i hjärtfrekvens leder till en ökning i hjärtminutvolym, men endast om slagvolymen är oförändrad. Å andra sidan, en ökning i slagvolymen leder till en ökning i hjärtminutvolym, även om hjärtfrekvensen inte ändras.

220
Q

Vad är sambandet mellan slagvolym, slutdiastolisk volym och slutsystolisk volym?

A

Slagvolymen (SV) = End diastole volym (EDV) - End systole volym (ESV)

SV = EDV - ESV.

Slagvolym (SV) är mängden blod som pumpas ut från hjärtat vid varje hjärtslag.

Slutdiastolisk volym (EDV) är mängden blod som finns i hjärtat när det är mest fyllt, eller i diastolen.

Slutsystolisk volym (ESV) är mängden blod som finns kvar i hjärtat efter att det har sammandragits, eller i systole.

Ju större slutdiastolisk volym, desto större blir slagvolymen, såvida den slutsystoliska volymen inte ökar i samma takt. Å andra sidan, ju mindre slutsystolisk volym, desto större blir slagvolymen, såvida den slutdiastoliska volymen inte minskar i samma takt.

221
Q

a) Hur regleras hjärtminutvolymen?
b) I vilket sammanhang är parasympatisk stimulering av liten betydelse här?

A

a) Hjärtminutvolym regleras av nervsystemet och hormoner, samt av volymen av blod i hjärtat och styrkan av det hjärtat som pumpar.
b) Parasympatisk stimulering är av liten betydelse i sammanhanget reglering av hjärtminutvolym under fysisk ansträngning, då det sympatiska nervsystemet ökar hjärtfrekvensen och slagvolymen.

222
Q

Vad är preload, afterload och kontraktilitet och hur påverkar förändringar i dessa slagvolymen?

A
  1. Preload är den belastning som hjärtmuskeln har innan sammandragningen.
  2. Afterload är den belastning som hjärtmuskeln möter när det försöker pumpa blod ut i kroppen.
  3. Kontraktilitet är hjärtats förmåga att kontrahera och pumpa ut blod.

Förändringar i preload och afterload påverkar slagvolymen. En ökning i preload leder till en ökning i slagvolym, såvida kontraktiliteten inte förändras. En ökning i afterload leder till en minskning i slagvolym, såvida kontraktiliteten inte ökar i samma takt. En ökning i kontraktilitet leder till en ökning i slagvolym, oavsett preload och afterload.

223
Q

Identifiera latinska namn på och placering av större artärer och vener i thorax( bröstbenen), buk, hals, huvud, samt övre och nedre extremitet.

A

Artärer:

  1. Thorax: Aorta, Arteria pulmonalis, Arteria thoracica
  2. Buk: Arteria mesenterica, Arteria renalis, Arteria lienalis
  3. Hals: Arteriae carotides, Arteriae subclaviae
  4. Huvud: Circulus arteriosus Willisii (Arteria basilaris, Arteriae carotides internae, Arteriae vertebrales)
  5. Övre extremiteter: Arteria radialis, Arteria ulnaris
  6. Nedre extremiteter: Arteria tibialis, Arteria fibularis

Vener:

  1. Thorax: Venae cavae, Vena pulmonalis, Vena thoracica
  2. Buk: Vena portae, Venae mesentericae, Venae renales
  3. Hals: Venae jugulares, Venae brachiocephalicae
  4. Huvud: Sinus sagittalis, Sinus transversus, Vena vertebralis
  5. Övre extremiteter: Vena cubiti, Vena cubiti medialis
  6. Nedre extremiteter: Vena saphena, Vena poplitea.
224
Q

Venerna fungerar också som volymreservoarer. Förklara!

A

Venerna fungerar som volymreservoarer eftersom de har förmågan att utvidga sig och kontraktera sig, vilket reglerar mängden blod som återflödar till hjärtat och påverkar hjärtats preload och kontraktilitet.

225
Q

Varför är ventrycket så viktigt?

A

Ventrycket är viktigt eftersom det styr mängden blod som återflödar till hjärtat, vilket påverkar hjärtats preload och därmed hjärtats förmåga att pumpa ut blod.

226
Q

Varför har vi ett blodflöde i artärsystemet under diastole när inget blod lämnar ventriklarna? (Var kommer då ”drivkraften” ifrån?)

A

Vi har blodflöde eftersom en del av den energi som uppstår vid systole lagras som ”elastisk” energi i artärernas väggar. Under diastole omvandlas en stor del av den lagrade energin till tryckenergi och rörelseenergi när artärerna drar ihop sig. Blodflödet under diastole i artärsystemet är resultatet av den elastiska energin och spänning som finns i artärväggarna.

Så, “drivkraften” är den mekaniska energin som är resultatet av artärens elastiska energin och hjärtats diastoliska tryck.

227
Q

Hur kan arteriolerna stimuleras till antingen vasokontraktion eller vasodilatation?

A

Nervimpulser, från det autonoma nervsystemet, kan leda till vasokonstriktion eller vasodilatation beroende på om det är sympatisk eller parasympatisk stimulering. Hormoner som adrenalin och noradrenalin, frisätts vid stress eller fysisk aktivitet, kan leda till vasokonstriktion. Lokala faktorer, såsom CO2-halt och syremättnad i vävnaden, kan också påverka arteriolernas tonus.

228
Q

MAP är en produkt av hjärtminutvolym (CO) och total perifer resistans (TPR). Sammanfatta alla faktorer som via hjärtminutvolym och total perifer resistans påverkar MAP!

A

2 / 2

MAP (Mean Arterial Pressure) är en produkt av hjärtminutvolym (CO) och total perifer resistans (TPR). Följande faktorer påverkar MAP genom att påverka CO och TPR:

  1. Hjärtminutvolym: Ökad hjärtfrekvens och/eller kontraktionskraft (systoliskt blodtryck) ökar CO och därmed MAP.
  2. Total perifer resistans: Ökad TPR minskar blodflödet och därmed MAP. Faktorer som påverkar TPR inkluderar vaskulär resistans, kärltone och vävnadsperfusion.
  3. Vaskulär resistans: Vasodilation (utvidgning) av blodkärlen minskar resistansen och ökar blodflödet, vilket minskar TPR och därmed MAP. Vasokonstriktion (smalning) ökar resistansen och minskar blodflödet, vilket ökar TPR och därmed MAP.
  4. Kärltone: Variationer i tonen hos blodkärlen kan påverka TPR och därmed MAP. En ökning av tonen ökar resistansen och minskar blodflödet, vilket ökar TPR och därmed MAP. En minskning av tonen minskar resistansen och ökar blodflödet, vilket minskar TPR och därmed MAP.
  5. Vävnadsperfusion: Perfusionen av vävnader påverkar blodflödet och TPR och därmed MAP. Ökad perfusion minskar resistansen och ökar blodflödet, vilket minskar TPR och därmed MAP. Minskad perfusion ökar resistansen och minskar blodflödet, vilket ökar TPR och därmed MAP.
229
Q

Vilka faktorer påverkar ventrycket och det venösa återflödet av blod till hjärtat?

A

Ventrycket och venöst återflöde påverkas av faktorer såsom:

  1. Muskulatur i väggen i venerna
  2. Hjärtfrekvens och kontraktilitet
  3. Blodvolym
  4. Trycket i artärerna
  5. Blodkärlens elasticitet
  6. Friktion från blodets rörelse mot väggen i kärlen.svara
230
Q

Varför är ventrycket så viktigt?

A

Ventrycket är viktigt för flera anledningar:

  1. Reglerar blodflödet: Ventrycket påverkar blodflödet till hjärtat och styr mängden blod som pumpas ut från hjärtat till kroppen.
  2. Maintains venous return: Ventrycket håller också det venösa återflödet av blod till hjärtat och hjälper till att reglera blodvolymen i kroppen.
  3. Maintains cardiac output: Ventrycket hjälper också till att bibehålla hjärtproduktionen och säkerställer att organen får tillräckligt med syre och näring.
  4. Indikator of kardiovaskulära hälsan: Ventrycket är också en indikator på kardiovaskulär hälsa och kan varna för hälsoproblem såsom hjärtsvikt eller kärlsjukdomar.
231
Q

Venerna fungerar också som volymreservoarer. Förklara!

A

Venerna fungerar som volymreservoarer eftersom de är elastiska och kan expandera för att ta upp överskottsblod från kroppens vävnader. När blodvolymen i arterierna ökar, ökar också trycket i kärlen och blodet strömmar tillbaka till hjärtat via venerna. På detta sätt kan venerna lagra extra blod och fungera som en “reservoar” för blod, särskilt när kroppen kräver mer blod, till exempel under fysisk ansträngning eller vid blodförlust. Detta hjälper till att reglera blodvolymen och säkerställa att hjärtat har tillräckligt med blod att pumpa ut till kroppens vävnader.

232
Q

Varför är det viktigt att hålla MAP inom vissa gränser?

A

För att säkerställa att hjärnan och andra viktiga organ får tillräckligt med blodflöde och syre. Lågt MAP kan leda till organskador, medan en högt MAP kan skada blodkärlen och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom kan en oregelbunden MAP påverka hjärnans funktion och orsaka huvudvärk, yrsel och andra symptom.

MAP= cardiac output x System vaskulär resistans. MAP behöver vara minst 50 för att kunna förse vitala organ med blod och syre.

233
Q

Hjärtats placering?

A

Mediastinum

Tenta 2002 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions