Fysiska grunder I & II Flashcards

1
Q

Vad är en miljöfaktor och vilka olika sorters miljöfaktorer finns?

A

Miljöfaktorer är de förhållanden i en miljö som påverkar de organsimer som lever där (NE).
Det finns två typer av miljöfaktorer:
- Abiotiska faktorer som avser de fysiska och kemiska
- Biotiska faktorer som avser växelverkan mellan olika organismer.

Tillsammans formar miljön och påverkar organismernas utbredning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär en abiotisk och en biotisk miljöfaktor? Ge exempel:

A

Abiotiska miljöfaktorer syftar på de fysiska och kemiska faktorerna. Exempel på fysiska faktorer är solstrålning, temperatur, nederbörd, tillgång till syre, vind och geologi. Exempel på kemiska faktorer är närsalter i marken, vatten och luft samt pH.

Biotiska faktorer ansver växelverkan mellan olika organsimer som ger upphov till indirekta miljöeffekter Exempel på detta är mutalism, konkurrens, predation, herbivori och parasitism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur påverkar konkurrens växter? (Toleransområde + Fundamental och Realiserad nisch)

A

Kombinationen av toleransområden för olika faktorer ger artens fundamentala nisch. Fundamental nisch representerar den uppsättning miljöförhållanden under vilka en art kan reproducera sig och kolonisera nya områden.

Realiserad nisch är de ramar som arten i praktiken kan utnyttja till följd av t.ex. konkurrens. Tall versus gran. Tall på häll och myrmark.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara kortvågig solstrålning och albedo.

A

Kortvågig solstrålning är solstrålar som är direkt inkommande och har en kort våglängd. Av dessa solstrålar når knappt 47% fram till jordens yta och absorberas. Av dess 47% är det en mycket liten andel som används för fotosyntes (0,4-0,7 mikro m).

Ungefär 4% av strålarna reflekteras tillbaka vid ytan som kortvågig men mängde reflektion som sker påverkas så klart av albedon. Snö har en albedo på 80-85%, fält och sand 15-30% medan barrskog har en albedo på 5-10%. 26% reflekteras redan innan jordens yta av moln och 30% av utgående solstrålning är kortvågig. 23% av all solstrålning absorberas/lagras i moln och i luften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förklara långvågig solstrålning

A

70% av all solstrålning lämnar jordens atmosfär som långvågig strålning av dessa kommer 5% från strålning av mörka ytor och övriga 65% består av:
- Energi absorberad i moln (23%)
- 13% absorberad värmestrålning från jordytan i moln minus växthuseffekte.
- 29% energi för latent värme och förnimbar värme på jorden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara kyla-värme loopen som finns gällande global uppvärmning

A

Positiv feedback: Global uppvärmning –> Skapar förändring –> Snabbare Uppvärmning.

Negativ feedback: Global uppvärmning –> Skapar nedkylning –> Långsammare uppvärmning.

Positiv + Negativ Feedback ger den Globala uppvärmningen som helhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara vattnets globala kretslopp.

A

Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken (avdustning/transpiration). När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad finns det för abiotiska miljöfaktorer i akvatiska ekosystem?

A

I akvatiska ekosystem så påverkar geologin (bottnen), varierande vattennivå och djupet (ljus, temperatur, salthalt, syre, näring m.fl.) miljön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är de tre typerna av sjöar?

A

Eutrofa sjöar är näringsrika med mycket biologisk aktivtet som är relativt ytliga sjöar. Dystrofa sjöar är mittemellan en djup och ytlig sjöa och har en normal mängd med näring och biologisk aktivitet medan oligotrofa sjöar är djupare sjöar med lite näring och därmed låg biologisk aktivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur påverkar människor miljöer?

A

Människor gör en rad skötselåtgärder för att främja växt- och skogsproduktion. Det kan ha både önskade och oönskade miljöeffekter. Störningen kan vara mer eller mindre naturlig eller människors verk, pionjärarter gynnas och sekundärarter missgynnas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är LAI? Vad är påverkar det?

A

LAI betyder Leaf Area Index som förklarar mängden ljus på markytan. LAI påverkas av bladytan som blir projekterad på marken. Genomsnittlig LAI är 2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur räknar man ut nettostrålningen?

A

Rn (nettostrålning - mängden strålning som når marken)

Rng är den delen av Rn vid markytan (g = ground) och beräknas med Beers lag:
Rng = Rn x e^-kLAI där LAI = leaf area index och k = extinktions- eller försvagningsfaktorn (oftast 0.5)

Rnc är den delen av Rn vid lövverkets topp (c = canopy) som beräknas genom:
Rnc = Rn x (1- e^-kLAI)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur räknas mängden albedo ut?

A

Fvegetationsskiktet = 1 - e^-kLAI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad finns det för olika typer av avdunstning?

A

Det finns tre former av avdunsting: Transpiration (Et), markavdunstning (Eg) och interceptionsavdunstning (Ei).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur beräknar man det aerodynamiska motståndet hos träd?

A

(ln((zu - zd)/(z0))^²)/k^²

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad finns det för störningar som påverkar våra skogsmiljöer? Vilka typer av arter gynnar dessa störningar?

A

En eller flera händelser som gör att en stor del av ett ekosystems biomassa förstörs, t.ex.: brand, laviner, stormfällning, jordskred, tsunami.

Mänsklig påverkan ekosystem som kalhygge, urbanisering, dagbrott gruvor och luftförorening.

Störningar gynnar pionjärarter (björk, asp) och specialiserade arter (svedjanäva, lärk) Sekundärarter missgynnas t.ex. gran.