Frågor föreläsning 1 ex 5 grundprinciperna samt OSL Flashcards
Vad är LOU samt vad är syftet med lagen?
Lagen om offentlig upphandling (LOU) bygger på direktiv från EU och föreskriver olika förfaringssätt vid upphandling, beroende på värdet av kontraktet och i viss mån på vad som köps. Syftet är att alla inköp och upphandlingar ska genomföras på ett affärsmässigt sätt som stimulerar konkurrens.
Alla länder som är med i EU måste följa LOU. LOU är alltså en lag som reglerar hur inköp för offentliga sektorn får gå till.
Vad är offentlig upphandling?
Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster med mera som görs av den offentliga sektorn och som regleras av speciella lagar och regler. Syftet med reglerna är att säkerställa att myndigheter behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor lika.
Vad är dem tre olika upphandlingarna/inköp inom LOU och LUF?
Vara tex pennor, maskiner, skolmat
Tjänst- Konsulttjänster, städning, service, underhåll
Entreprenad- Byggentreprenad, nya fastigheter, renoveringar, Nya Karolinska, Förbifart Stockholm, Nya tunnelbanelinjerna, förskolor.
VILKA OMFATTAS AV LAGEN OCH MÅSTE GÖRA SAMTLIGA INKÖP ENLIGT LOU?
Offentlig sektor: Alla bolag, kommuner, myndigheter som finansieras av skattepengar. I din hemkommun är det alltså en upphandling (och troligen en hårt arbetande upphandlare) som ligger bakom varje kontrakt och tjänst, vara eller entreprenad.
Staten
Regioner
VAD SKILJER OFFENTLIG UPPHANDLING FRÅN INKÖP I PRIVAT SEKTOR?
Den upphandlande myndigheterna finansierar sina inköp med allmänhetens pengar. Alla leverantörer har rätt att få lämna anbud eller ansöka om att få lämna anbud, och beroende på hur mycket kontraktet är värt ska alla länder i hela EU få vara med om de vill. Hela upphandlingsprocessen måste präglas av öppenhet och proportionalitet. Längre tidsfrister samt måste annonsera i Sverige eller EU beroende på tröskelvärdet. Det går att överklaga och måste följa dem fem grundprinciperna.
Vilka är dem fem grundprinciperna?
Principen om icke-diskriminering Principen om likabehandling Proportionalitetsprincipen Principen om transparens/ Öppenhetsprincipen Principen om ömsesidigt erkännande
Förklara principen om icke-diskriminering
innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en leverantör på grund av exempelvis nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller utföra. Det gäller även om den upphandlande myndigheten inte förväntar sig anbud av några utländska leverantörer.
Ett lokalt företag får heller inte ges företräde vid en upphandling.
Förklara principen om likabehandling
innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar. Alla leverantörer måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen får ett övertag.
Upphandlaren får exempelvis inte acceptera ett för sent inkommit anbud, eftersom samma regler och tidsfrister ska gälla alla.
Alla anbudsgivare ska helt enkelt behandlas lika. Ingen ska få förtur, ingen ska få göra otillåtna kompletteringar, förtydliganden eller på något sätt ändra sitt anbud.
Förklara Proportionalitetsprincipen
Proportionalitetsprincipen innebär att de krav som finns i kravspecifikationen och på leverantören ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas samt ha ett naturligt samband. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Förklara principen om transparens/ öppenhetsprincipen
Öppenhetsprincipen (transparensprincipen) innebär att en upphandlande myndighet eller enhet ska agera på ett öppet sätt. Det handlar exempelvis om att inte hemlighålla uppgifter om upphandlingen.
Upphandlingsdokumenten ska vara förutsebara, det vill säga klart och tydligt formulerade.
Innehålla samtliga krav som ställs samt information om hur upphandlingen kommer att genomföras.
Principen syftar huvudsakligen till att garantera att det inte förekommer någon risk för favorisering eller godtycke från den upphandlande myndighetens eller enhetens sida.
Förklara principen om ömsesidigt erkännande
innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en EU-medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU/EES-länder. Detta kopplas till den grundläggande EU-rättsliga principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet och om frihet att tillhandahålla tjänster
Vad händer om man bryter mot någon av principerna i en upphandling?
Anbudsgivare kan komma att skicka in en överprövning(överklaga) till domstolen och be om rättelse. Konkurrensverket kan granska upphandlingar som inte gått rätt till. Upphandlingsskadeavgift (vite) eller rättelse, dvs upphandlade myndighet måste göra om delar av upphandlingen, eller göra om sitt beslut att teckna med en viss leverantör.
Vad gör upphandlingsmyndigheten?
Upphandlingsmyndigheten ska verka för en rättssäker, effektiv och hållbar offentlig upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. De ska också ge vägledning till kommuner och regioner om EU:s statsstödsregler.
Tex Bidra till att upphandlingar planeras, genomförs, följs upp och utvärderas på ett ändamålsenligt sätt.
Samt Bidra till att upphandlingar hanteras strategiskt, genom metodutveckling eller på annat sätt
Vad är och gör konkurrensverket?
Är en tillsynsmyndighet. Reglerar upphandlingsskadeavgift, Granskar aktörer som inte följer regelverket.
Konkurrensverkets uppgifter på konkurrensområdet är att särskilt lägga vikt vid kartellbekämpning och att ingripa mot privata och offentliga aktörer som missbrukar sin dominerande ställning på marknaden. De ska också ingripa mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
Konkurrensverket bedriver en bred upphandlingstillsyn över samtliga överträdelser av upphandlingsregelverket och valfrihetslagarna. Tillsynen sker bland annat genom tillsynsbeslut och ansökningar om upphandlingsskadeavgift.
Vad är OSL och vad syftar lagen på?
Offentlighets- och sekretesslagen. En allmän handling kan sekretessbeläggas enligt OSL om det allmänna (staten, samhället) eller den enskilde (ett företag eller en privatperson) kan antas lida skada om uppgiften röjs. Skyddet för det allmänna är starkare än skyddet för den enskilde. Om en allmän handling är helt eller delvis sekretessbelagd är det förbjudet att föra vidare information från handlingen.
