Försäkringsmedicin Flashcards
Vad är en “karensdag”?
Första dagen på en sjukskrivning = ingen ersättning utbetalas (man vill undvika att folk sjukskriver sig för förkylningar)
Vad är “sjuklön”?
Sjuklönen är 80 % av lönen och betalas från arbetsgivaren de första 14 dagarna av sjukperioden (förutom karensdagen).
Från vilken dag krävs läkarintyg för att styrka sjukskrivningen?
Fr. o.m 8:e sjukdagen krävs läkarintyg för att styrka nedsatt arbetsförmåga.
Lämnas till arbetsgivaren varför ej fackspråk ska användas. Dag 15 lämnas läkarintyget till FK.
Arbetsgivaren betalar ut sjuklön i början av sjukskrivningen. Vid vilken dag tar försäkringskassan vid?
Dag 15. Arbetsgivaren står för de första 14 dagarna.
Vad är sjukpenning?
Betalas ut av försäkringskassan fr.o.m dag 15 av sjukskrivningen. Dag 1-14 betalas sjuklön ut av arbetsgivaren.
Förutsättningar för att lön ska utbetalas?
Arbetstagaren sjukskriver sig
Läkarintyg krävs fr.o.m 8e dagen
Läkarintyg + ansökan om sjuklön lämnas till arbetsgivaren som kan godkänna detta ELLER beroende på kontrakt, kan begära att arbetstagaren tar andra arbetsuppgifter istället för att stanna hemma. Råder oenighet mellan arbetsgivare och arbetstagare om sjuklön ska utbetalas kan pat begära att FK tar över bedömningen.
Förutsättningar för att sjukpenning ska utbetalas?
Arbetsgivaren gör en sjukanmälan till FK om sjukskrivning > 14d är aktuell.
(Arbetslösa, studerande, föräldralediga och egenföretagare ska själv
göra sjukanmälan till FK den första dagen som hon/han är sjuk)
Dag 15 bedömer FK om pat har rätt till sjukpenning. Beslutsunderlaget utgörs av
- skriftlig ansökan (”ansökan om sjukpenning”) från patienten
- ett läkarintyg från läkaren
För att ha rätt till sjukpenning ska patientens arbetsförmåga vara nedsatt med minst en
fjärdedel till följd av sjukdom.
Hur mycket ligger sjukpenningen på?
Sjukpenningen är 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI).
Får man lämna ut journaluppgifter till försäkringskassan rörande en patient?
Försäkringskassan har getts rätt att
inhämta uppgifter från andra myndigheter. Det åligger statliga och kommunala myndigheter
att på begäran lämna ut uppgift. Obs gäller ej privata läkare om det inte finns i deras kontrakt.
Som läkare ska man bara lämna ut de
uppgifter, som är nödvändiga för att Försäkringskassan ska kunna fullgöra sin verksamhet. Inget annat!
Vilken roll har arbetsgivaren vid rehabilitering av en arbetstagare?
- se till att det finns en organiserad
arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet i företaget. - efter samråd med den anställde lämna
de upplysningar till Försäkringskassan, som behövs för att behovet av rehabilitering ska
kunna klarläggas. vilka möjligheter som finns att ta till vara den anställdes arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering,
utbildning eller annan åtgärd. - Arbetsgivaren har dock inte skyldighet att inrätta nya tjänster eller bekosta längre utbildningar.
- se till att olika rehabiliteringsåtgärder vidtas och har även ett
- ansvar för finansiering av dessa åtgärder (ex anpassning av arbetsplatsen, anskaffande av tekniska hjälpmedel eller särskilda arbetsredskap, utbildning, arbetsträning)
Försäkringskassans roll vid rehabiliteringen är ett sk “avstämningsmöte”. Vad är det?
Syftet med avstämningsmöte är att tidigt fånga upp den sjukskrivnes behov av stöd för att underlätta återgång i arbete. Ett avstämningsmöte kräver enligt definitionen att minst tre parter deltar: patienten, handläggare från Försäkringskassan samt antingen
behandlande läkare eller arbetsgivaren, oftast deltar båda. Ibland finns även representanter
från företagshälsovård, fack och arbetsförmedling med. Försäkringskassans handläggare
avgör om och när ett avstämningsmöte ska genomföras men sjukskrivande läkare kan föreslå
ett möte. Patienten är skyldig att medverka om hon/han vill ha fortsatt ersättning från FK.
Vad innebär allmänt högriskskydd?
Syftet med allmänt högriskskydd är att skydda personer från ett alltför omfattande
inkomstbortfall pga. karensdagarna. Den som har varit sjukskriven mer än 10 gånger under en
12-månadersperiod, slipper karensdagar för resten av 12-månadersperioden.
Vad innebär särskilt högriskskydd?
Syftet med särskilt högriskskydd är att skydda personer med kroniska sjukdomar eller funktionshinder på en tuff arbetsmarknad. Patienter som förväntas få >10 korta sjukperioder
under en 12-månadersperiod (=allmänt högriskskydd), kan ansöka skriftligt på
Försäkringskassan om särskilt högriskskydd. Sjukdomen måste vara medicinskt
väldokumenterad. Ansökan ska åtföljas av ett fritt formulerat läkarintyg. Patienten slipper
karensdagar och arbetsgivaren får, efter skriftlig ansökan, ersättning för hela
sjuklönekostnaden från Försäkringskassan under 12-månadersperioden.
Ansökan om särskilt högriskskydd är mycket ovanligt, men kan någon gång vara aktuellt,
t.ex. för en patient med svårbehandlad migrän. Bedömningen är mycket restriktiv, och beslut
om att bevilja detta skydd är som regel tidsbegränsat till ett år. Ansökan kan dock vid behov förnyas. Även arbetslösa kan beviljas särskilt högriskskydd.
Vad är sjukersättning?
Sjukersättning (allmänt kallat ”sjukpension/ förtidspension”). Sjukersättning berör personer i åldern 30- 64 år. Arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt, med minst en fjärdedel. Alla vid intygstillfället kända behandlingsmetoder ska vara prövade och alla rehabiliteringsåtgärder
ska vara uttömda. Alla möjligheter till återgång i arbete ska ha prövats.
Bedömningen ska göras i förhållande till hela arbetsmarknaden, alltså även gentemot
anställningar med lönebidrag. Vid bedömningen ska inte hänsyn tas till faktorer, som ålder, bostadsort, utbildning eller tidigare verksamhet. Försäkringskassan ska minst vart tredje år göra en ny utredning av arbetsförmågan hos de, som beviljats sjukersättning, fram till dess att personerna i fråga har fyllt 60 år.
Vad är aktivitetsersättning?
Aktivitetsersättning kan utbetalas till de personer, som är 19 - 29 år, vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år.
Alltid tidsbegränsad, och beviljas för som längst tre år i taget. Även kraven för aktivitetsersättning är
hårdare än tidigare - det är endast de som har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden, som kan beviljas sådan ersättning. Möjligheten att klara en
lönebidragsanställning ska alltså ha bedömts. Aktivitetsersättning kan inte betalas ut i väntan
på att en sådan anställning ska bli ledig.
För de personer, som beviljats aktivitetsersättning och bedöms kunna få arbetsförmåga på
sikt, ska en plan för återgång i arbete finnas. Planen ska innehålla en bedömning av vilken
arbetsförmåga personen förväntas ha när tiden med aktivitetsersättning är slut samt vilka
åtgärder som krävs för att nå dit. Planen tas fram av Försäkringskassan i samarbete med den
behandlande läkaren och patienten. Patienten är skyldig att medverka i de insatser, som
behövs för att förbättra arbetsförmågan.
Bland de som beviljats aktivitetsersättning dominerar psykiatriska diagnoser. Antalet
individer med aktivitetsersättning har under senare år ökat på ett oroväckande sätt.
