Förkortningar inför hematologiplacering Flashcards
AIHA
Autoimmun hemolytisk anemi. Förekommer isolerat men också som delfenomen vid lymfoproliferativa eller autoimmuna sjukdomar, ibland vid infektioner eller som läkemedelsbiverkan. DAT (se nedan) positiv. Behandling: immunosuppression (steroider, cytostatika, andra immundämpande mediciner), behandling av bakomliggande faktor.
ALL
Akut lymfatisk leukemi. Vanligaste akuta leukemin hos barn, men förekommer även hos vuxna. Relativt ofta lymfkörtelförstoring. Diff.diagnoser AML, KML (se nedan), högmalignt lymfom. Engagemang av CNS och testiklar förekommer. B- eller T-cellsfenotyp. Behandling: Upprepade cytostatikakurer enligt nationellt schema. Intratekala cytostatikainjektioner. Peroral underhållsbehandling samt reinduktionskurer under c:a två år. Ev. allogen SCT (se nedan) om högriskkriterier (kromosomavvikelser, LPK > 40 vid diagnos, extramedullär leukemi, svårt uppnå CR (se nedan)) eller vid recidiv.
AML
Akut myeloisk leukemi. Incidens ca 400 fall/år i Sverige. Stigande frekvens med stigande ålder. Riskfaktorer: tidigare cytostatikabehandling, exponering för lösningsmedel, MDS (se nedan), trisomi 21. Specialfall: APL (se nedan) Behandling: Upprepade cytostatikakurer. Vid recidiv eller hög risk för snabbt recidiv (vissa/multipla molekylära/cytogenetiska avvikelser, tidigare MDS, extramedullär leukemi, svårt uppnå CR) allogen SCT. Ev. autolog SCT vid ”normalriskleukemi” om allogen SCT ej möjlig.
APL
Akut promyelocytleukemi (AML M 3 enligt FAB-klassifikationen (se nedan)). 5-10 % av AML. Leukemi med dominans av promyelocyter. Specifik kromosomavvikelse t(15;17) med fusionsgen PML-RAR möjlig upptäcka med PCR (se nedan). Även specifik behandling med All-Trans Retinoic Acid (ATRA), vilket (ev. med samtidig cytostatika) ger utmognad av cellerna och bild som CR. Vid diagnos stor sannolikhet för påtagliga koagulationsrubbningar (DIC, se nedan). God prognos om uppnådd CR.
bcr-abl
Fusionsgen som uppstår vid t(9;22). Ger patologisk ökning av ett tyrosinkinas, som är av patogenetisk betydelse och mål för STI (se nedan).
BMT
Benmärgstransplantation. Numer i stor utsträckning ersatt av transplantation med blodstamceller skördade från perifert blod (SCT)
CD
Cluster of Differentiation. Cellytemarkörer. Används (som komplement till morfologi) för att klassificera celler. Exv. CD 34, CD 4 , CD 20 etc.
CMV
Cytomegalvirus. Vanligt virus, ungefär 70 % av vuxna befolkningen seropositiva. Hematologisk betydelse ffa pga. risk för reaktivering hos uttalat immunsupprimerade med feber, leverpåverkan, diarréer, pneumoni(t). Behandling finns ((val-)ganciklovir, foscarnet, valaciklovir)
CR
Komplett remission. Inga påvisbara tecken till sjukdom. Svårare att uppnå ju finare diagnostik(!)
DAT
Direkt antiglobulintest. (Coombs test). Görs för att påvisa antikroppar på erytrocyter (IgG direkt och IgM indirekt via påvisande av C3). Positivt vid AIHA, men kan också vara asymptomatiskt. Ofta positivt vid lymfoproliferativa sjukdomar, jfr. AIHA.
DLI
Donatorlymfocytinfusion. Möjlighet att ”förstärka” den immunologiska effekten vid SCT vid exv. hotande rejektion eller recidiv. T-lymfocyter.
ET
Essentiell trombocytemi. Malign klonal sjukdom. Trombocytos, ofta leukocytos. Risk för tromboser och/eller blödningar, då ibland dålig funktion. Behandling: acetylsalicylsyra, hydroxyurea, interferon, radioaktiv fosfor. Specifik hämmare i form av anagrelid (licenspreparat) finns: dock risk för uttalade biverkningar, används därför fr. a till yngre.
FAB
French-American-British. Patologiklassifikation, speciellt för AML och MDS. Ersätts av WHO.
Flt3
FMS-like tyrosine kinase 3. Mutation i genen för receptorn, speciellt så kallad ITD, intern tandemduplikation, ger en konstant aktivering, vilket leder till ohämmad proliferation. Förekomst av Flt3-ITD är en markör för dålig prognos vid AML.
GVH(D)
Graft-versus-Host (disease). Reaktion från bl a T-lymfocyter av donatorursprung på recipientens kropp. Två typer särskiljs. akut och kronisk, där den akuta vanligen börjar inom 100 dagar efter transplantationen och den kroniska finns (kvar) dag 100. Vanligt med övergångs-/blandformer. Vanligaste akuta symptomen diarréer, hud- och munslemhinnepåverkan, leverpåverkan. Kroniskt kan symptom från de flesta organsystem förekomma. Kan vara livshotande.