Fö: Läkemdelsgenomgång Flashcards
när ska man enligt socialsyrelsen göra en enkel genomgång?
En vårdgivare ska erbjuda patienter >75 år och som är ordinerade >5 läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid:
1. besök hos läkare i öppen vård
2. inskrivning i sluten vård
3. påbörjad hemsjukvård och
4. inflyttning i särskilt boende
5. en gång per år i särskilt boende eller hemsjukvård
vad innebär med en enkel läkemedelsgenomgån?
Vid en enkel läkemedelsgenomgång ska det med utgångspunkt i tillgänglig dokumentation och patientens egna uppgifter så långt möjligt kartläggas
- vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför
- vilka av dessa läkemedel patienten använder, samt
- vilka övriga läkemedel patienten använder.
Läkaren ska kontrollera om läkemedelslistan är korrekt samt göra en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker.
när ska man göra en fördjupad läkemedelsgenomgån?
Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem, eller där det finns en misstanke om sådana problem, ska av vårdgivaren erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång.
vad ingår i en fördjupad läkemedelsgenomgång?
För varje ordinerat läkemedel:
1. kontrolleras att det finns en indikation för läkemedlet,
2. behandlingseffekten värderas,
3. bedömas hur doseringen av läkemedlet förhåller sig till patientens fysiologiska funktioner,
4. utvärderas om läkemedlets biverkningar, risken för biverkningar eller risken för interaktioner är större än nyttan med läkemedlet, och
5. nyttan med läkemedlet i förhållande till patientens övriga läkemedel och behandlingar värderas.
Patienten ska få individuellt anpassad information om resultatet av genomgången.
Hur kan man enklare tänka kring en läkemedelsgenomgån? alltså inte de 5 punkterna som ska vara med, utan mer hur man gör.
- Hur mår patienten?
- Är läkemedelslistan uppdaterad och korrekt?
- Tar patienten de läkemedel som står på listan och/eller några ytterligare preparat?
- Finns aktuell indikation för alla läkemedel?
- Finns tydliga mål för behandlingen?
- Olämpliga läkemedel till äldre?
- Interaktions- eller biverkningsrisker?
- Rätt dos i relation till tex njurfunktionen?
vad är en fallgrop vid läkemedelsgenomgåg
att pats alla lm inte finns i listan. t.ex. olika journalsystem, apoteket lista, . egna lm mm
kan man ha flera lm-genomgångar på samma vårdtillfälle.
ja man kan ha akut på akuten, och lugnar på avdelningen sedan
vad bör ingå i lm-genomgång på akuten?
- Vilka är läkemedlen? Grupp, funktion?
- Vad är riskläkemedel i den aktuella situationen? t.ex. har pat gi blödning och står på nsaid eller asa. eller vid njursvikt då dioxin ska utsöndras vid njuren
- I akutskedet – vilka läkemedel behöver patienten behålla?
- I akutskedet – är det några nya läkemedel som behöver ordineras?
vad bör ingå i lm-genomg på avdelningen istället för akuten.
- Stämmer läkemedelslistan? OBS Pascal
- Vad är indikationen? Vet vi, eller behöver det utredas?
- Prevention, substitution eller symtombehandling?
- Alternativ till farmakologisk behandling?
- Förstahandsval eller inte? Om inte – varför detta preparat?
- Vad är ett rimligt behandlingsmål för den här patienten?
- Hur kan man följa upp/mäta detta?
- Interaktioner mellan läkemedlen? Kolla mot janusinfo
- Utsättning, insättning, dosjustering?
vad är phase 20?
skattar patientens mående
oklart när man ska använda det liksom
vilka lm finns ofta med på lm-listan utan att indikation finns?
- Lågdos acetylsalicylsyra
- Protonpumpshämmare
- Serotoninåterupptagshämmare
- Antipsykotika
- Vitamin B12
- Bisfosfonater (vanligen högst 5 år)
- Diuretika (ankelödem inte alltid = hjärtsvikt)
- Sömnmedel
exempel på hur man skriver behadnlingsmål hos äldre!
för:
- bt
- diabetes
- lipider
- smärta
- rörelse
vad är typiskt för äldre
viktigare hos äldre är inte exakta sifftror, utan god vård utan biverkningar!
- Blodtrycksbehandling utan yrsel
- Blodsockerbehandling utan hypoglykemi eller aptitförlust
- Blodfettssänkning utan muskelvärk
- Smärtlindring utan kognitiv påverkan
- Fysisk aktivitet!
vad kan hända när man sätter ut ett lm?
- Utsättningsreaktioner / reboundfenomen
- Läkemedelsinteraktioner, så som karpazepin
- Fortsatt sjukdom / sjukdomsrecidiv, alltså samma sjukdom
- Negativ händelse, t.ex. stroke uppkjommer - ny sjukdom
- Beroende
ex. ökade interaktion vid utsätning: karpazapin som är enzym inducerare som minskar andra lm, vid utsätning ökar dessa lm då!
5 lm som är kända för att ge rebound/utsättningsreaktion?
- Betablockerare (hjärtklappning)
- PPI (kan dröja 1-2 v, ökad gastrinproduktion)
- SSRI (yrsel, illamående, huvudvärk mm)
- Neuroleptika (kräkningar, yrsel, huvudvärk, takykardi, sömnsvårigheter mm)
- Analgetika mot huvudvärk (huvudvärk)
