Faslära Flashcards

1
Q

System:

A

System: Avgränsat område som studeras. Det är ett avgränsat område som man är intresserad av att studera, kan vara de ämnen som finns i en bägare.

Fas: Homogen del av ett system (Is, saltlösning och fast fas – 3 områden som är väl separerade) är homogena= samma konc. över allt, samma P och samma T. Även fast blandningen av tre ämnen är heterogent kan systemet innehålla tre faser som är homogena. En fas kan vara fast (s), flytande (l) eller gas (g) och utgörs av rena ämnen eller lösningar. I ett system finns aldrig mer än en gasfas då alla gasblandningar är homogena.

Homogen: Sammansättningen och andra väsentliga egenskaper (T, P) är oberoende av mängden substans. Om systemet är homogent kommer blandningen att vara likartad, där alla ämnen är blandade. Egenskaperna kommer att vara samma i hela blandningen.

Heterogen: Flera faser samtidigt. Provet består av klumpar. Kan se ut som om man blandar ihop homogen blandning med mixer. Men att varje bubbla i dem är homogen. Om systemet är heterogent kommer blandningen att vara olikartat, de olika faserna kommer att vara separerade.
Mjölk: Fettdroppar i vatten är heterogen.

För att bestämma om en blandning är homogen eller heterogen: Kan man kolla i mikroskop.
Homogen vätska är transparent !!!!

Kondenserade faser: vätska (l) och fast (s). Fasta och flytande faser.

Komponenter: De ämnen med vilka ett system kan realiseras.

Antalet komponenter är det minsta antalet ämnen som krävs (”måste tillsättas”) för att beskriva sammansättningen hos varje fas i systemet. Ämnen som behövs för att skapa system (T.ex. Vatten och salt, Na+ och Cl- kan skapa saltlösning)

Om ett system innehåller H2O (s), H2O (l) och NaCl kommer komponenterna att vara H2O och NaCl.

Salt och vatten i saltlösning

Mättad = Mycket salt —> Faller ut fast salt (Inte bara NaCl, utan även NaCl * 5H2O)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Fasdiagram

A

Fasdiagram
Diagram som åskådliggör sambandet mellan fasers existensområde och tillståndsvariabler vid jämvikt

En komponent (vatten)
- Tillståndsvariabler: tryck (P), temperatur (T) på x- och y-axlar med har vi T och P.
Is, vätska, vattenånga. Vid olika tryck och olika temp. Detta är rent ämne (Inte blandning, utan bara vatten)

Två komponenter (järn, kol): Stål för man med dessa komponenter:
Temp. på y-axel och mol procent kol är x-axel.
- Tillståndsvariabler: T, sammansättning (%C)
Obs! Här hålls variabeln P konstant

Fasdiagram: Är ett diagram som visar sambandet mellan fasers existensområde och tillståndsvariabler. Man kan se när en fas går över i en annan fas genom ändrat tryck, temperatur eller koncentration av ämnena. En tillståndvariabel kan vara tryck (P), temperatur (T), sammansättning (%C), detta är då koncentrationen av ingående variabler. Ett fasdiagram visar vad som händer när systemet är i jämvikt.

Med fasdiagram kan man bestämma om de skiljer sig, man kan sammanfatta för en speciell sammansättning och olika blandnings beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Gibbs fasregel

A

Gibbs fasregel
**f = k – p + 2

f = Antalet frihetsgrader
= antalet oberoende tillståndsvariabler
= antalet ”axlar” som måste användas för att rita ett fullständigt fasdiagram
k = Antalet komponenter
p = Antalet faser (i jämvikt)
2 = Tryck och temperatur
**

I ett provrör med 3 faser, om man blandar dem och låter dem stå.
Alla 3 komponenter kan vara fördelade i olika faser i olika konc.

Alfa kan vara i olika konc.: A alfa, B alfa och C alfa i de olika 3 komponenter, samma gäller för Beta och Gamma.

XA + XB + XC = 1

f = P(K – 1) - K(P – 1) + 2

K (En konstant) = Konc A alfa / Konc. A beta
Ovan K är konstant
För att alla är i jämvikt (Alfa är i jämvikt med gamma)

Tillståndsvariabler: Oftast tryck, temperatur, och sammansättningsvariabler (koncentrationen av ingående komponenter). Fasregeln tar hänsyn till att alla variabler inte är oberoende av varandra.

Exempel:
1) För att ange sammansättningen i ett två-komponentsystem räcker det med att specificera molbråket för en komponent (eftersom XB = 1-XA).

2) En fördelningskonstant är ett samband mellan två sammansättningsvariabler, nämligen koncentrationen av ett ämne i två faser i jämvikt med varandra

Gibbs fasregel: f = k - p + 2.
Tvåan står för tryck och temperatur
Om man tar ett enkomponentsystem som exempel, CO2.

K= 1 och p=1 (då minst en fas alltid finns)

—> f= 1-1+2=2, alltså måste ett fullständigt fasdiagram ha två axlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Tillämpning av Gibbs fasregel

A

Tillämpning av Gibbs fasregel

En-komponentsystem:
k = 1
p ≥ 1 (minst en fas finns alltid)

f = k – p + 2 = 3 – p ≤ 2

Resultat:
Ett fullständigt fasdiagram måste ha två axlar.

Exempel: P-T diagram
P-V diagram

Systemet har två, en eller inga frihetsgrader beroende på hur många faser som finns i jämvikt med varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

(forts. en komponent)

A

(forts. en komponent)

Enfasområden:
f = 2
Två variabler måste specificeras för att bestämma systemets tillstånd.

Enfasområde: Här är alltid f=2 om fasdiagrammet har en komponent. Detta innebär att två variabler måste specificeras för att bestämma systemets tillstånd, ex tryck och temperatur.

Ändrar man temperaturen kommer trycket att vara samma och ändrar man trycket kommer temperaturen att vara densamma, de är ej beroende av varandra.

Tvåfaslinjer:
f = 1
En variabel måste specificeras för att bestämma systemets tillstånd.

Om systemet består av is och ånga räcker det med att ange temperaturen för att veta trycket (om fasdiagrammet finns tillgängligt).

Vid ett givet tryck kan inte temperaturen ändras så länge fast fas och vätska finns närvarande.

Tvåfaslinjer: Här är alltid f=1 om fasdiagrammet har en komponent. En variabel måste specificeras för att bestämma systemets tillstånd. Om systemet består av is och ånga räcker det med att ange temperaturen för att veta trycket (om fasdiagrammet finns tillgängligt). Vid ett givet tryck kan inte temperaturen ändras så länge fast fas och vätska finns närvarande.

Befinner man sig på en tvåfaslinje och ändrar trycket kommer temperaturen automatisk att hänga med, och om man ändrar temperaturen kommer trycket att hänga med, då systemet följer linjen

Trefaspunkt:
f = 0
Fast , flytande och gasfas kan bara vara i jämvikt vid en temperatur och ett tryck (trippelpunkten).

Vid jämvikt kan varken tryck eller temperatur ändras så länge dessa tre faser finns närvarande.

Trefaspunkt: Här är alltid f=0 om fasdiagrammet har en komponent. Kallas även trippelpunkt.

Fas, flytande och gasfas kan bara vara i jämvikt vid en temperatur och tryck. Vid jämvikt kan varken tryck eller temperatur ändras så länge dessa faser finns närvarande

En kritisk punkt är de förhållanden (temperatur, tryck) bortom vilken skillnaden mellan vätska och gas upphör och ämnet blir superkritiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fasdiagram sammanfattar

A

Fasdiagram sammanfattar på ett systematiskt sätt de fysikaliska förändringar rena ämnen eller blandningar kan genomgå vid upphettning och kylning eller förändring av sammansättningen. De är därför till stor hjälp i många farmaceutiska sammanhang. Den stora mängden information som ryms i fasdiagram för fler- komponentsystem kan dock vara överväldigande.

För att tolka komplexa fasdiagram måste man lära sig känna igen typiska utseenden för fasjämvikter: gas-vätska, vätska-vätska, vätska-fast, fast-gas, och fast-fast.

Med ovan diagram kan man känna igen områden:
Heterogena jämvikten gas-vätska, vätska-vätska, vätska-fast, fast-gas, och fast-fast

Molbråk: XA = CA / CA+CB+CC
Molförehållende: nA/nB = cA/cB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Två-komponentsystem

A

Två-komponentsystem
f = k – p + 2 = 4 – p ≤ 3

Ett fullständigt fasdiagram med 2 komponenter kräver tre axlar: P, T, XA (Molbråk av A)
Av praktiska skäl brukar begränsa sig till snitt som gäller vid konstant P eller T
3D diagram —> Man förenklar och gör 2 axlar, kan man säga att P är som atmosfärtryck och är konstant.

Ett fullständigt fasdiagram kräver tre axlar (P, T och XA). Av praktiska skäl brukar man

begränsa sig till två axlar, där antingen T eller P är konstant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  1. Jämvikt vätska - gas
A
  1. Jämvikt vätska - gas
    a) Ideal blandning av A och B i vätskan
    Antingen P eller T konstant

Fasdiagram fick man av 2 komponenter A och B i olika proportioner och undersökte hur det ser ut i prover. Man ökar T och se vad kommer att hända OSV

Området mellan blå och svart linje är en jämvikt mellan gasfas och lösningsfas, men det beror på var man är i diagrammet.

Bägare med vätska med A och B: Vätskan är stabil tills den börjar koka, en blandning kokar olika, för att den består av olika ämnen som har olika kokpunkter och kondenseringspunkter.

Gas som ska kondenseras, får vi unika kondenseringspunkter (Dessa är 2 komp = 2 ämnen)

Går till fasen som ger längste Gibbs energi och terminala energi.

2 frihetsgrader (2 axlar - XA och T). Två ämnen som kan blandas i olika XA och XB.

Dessa fasdiagrammen kan användas för att separerar dessa två komponenter.

  1. Vätska-gas
    Mellan den blåa och svarta linjen kallas ett tvåfasområde, här kommer blandningen av A och B vara i jämvikt. Här är då trycket konstant. Den svarta linjen är kokpunkten där varje sammansättning har olika kokpunkt. Ju mindre ämnena trivs med varandra kommer de att vilja repellera varandra mer, vilket ger en lägre kokpunkt. Den svarta linjen visar också sammansättningen av den flytande fasen i ett prov.

Den blåa linjen visar kondensationspunkten samt vilken molfraktion gasen har. Om man utgår från a2 som förklarar vilken molfraktion vätskefasen har så kommer a’2 visa vilken molfraktion gasen har av den mängden som befinner sig i jämvikt.

Om man har en blandning av gas och en vätska kan man extrahera så att man bara får vätskan. Om man börjar vid punkten a2 så kommer a’2 visa hur stor fraktion som är gas. Fångar man in denna gasen och kyler ned den kommer man att få en vätska som har en molfraktion på a3. Detta kan man göra tills man får 100% vätska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

b) Icke-ideal blandning av A och B i vätskan

A

b) Icke-ideal blandning av A och B i vätskan

Här: repulsion (Attraktion) mellan A och B
Konsekvens för fraktionerad destillation:
Lågkokande azeotrop bildas (vid punkten b)

Rent A vid 1
0 = B

Men vi sänker T i början för att vi har intermolekylära krafter, de vill inte vara i kontakt och molekyler ligger i kontakt med andra molekyler och blir känsliga. Och vill undvika varandra genom att gå till gas fasen.

Heterogen jämvikt g och l

**Detta är en icke-ideal blandning. Detta betyder att ämne A hellre binder till själv än till ämne B. Vid vissa temperaturer och tryck kan de blanda sig, men inte alla. **

**Kokpunkten för en blandning är lägre än kokpunkten för B, på så sätt kan man se att det är en icke-ideal blandning. Det är lägst kokpunkt vid molbråket 0,5 för att där är det störst chans att de träffar på varandra —> evaporerar snabbare för att komma så långt ifrån varandra som möjligt. **

**Om man ska extrahera en blandning där man når en kritisk punkt (azeotrop) (b) kommer man inte kunna extrahera mer än så. **Kokar man upp blandningen så får man en viss mängd gas, kyler man sedan ner den mängden kommer man att få samma mängd vätska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. Jämvikt vätska - vätska
A
  1. Jämvikt vätska - vätska

För sammansättningar och temperaturer under tvåfas-linjen sker fasseparation:

En vätskefas (Beta) rik på nitrobensen står i jämvikt med en fas rik på hexan (Alfa)

**Den fas som har högst densitet hamnar underst i provröret **

2 komponenter, P är konstant. Axlar är molbråk och T

Vid höga temp. är det bara vätskefas. Men med olika Molbråk av nitrobensen blandad i hexan —-> Tvåvätskefaser: Då står båda ämnena i jämvikt med varandra.

Under svarta och blåa linjen ser den ut som provröret, utanför linjen är den antingen Alfa eller beta fasen.

Över kritisk punkt blandar dem sig bättre, det beror på att då är det svårare för intermolekylära krafter att hålla i sig. Entropi ökar med ökande T och att molekyler kan flytta till andra faser

Vätska-vätska

Vid punkten i mitten kommer provet att vara fasseparerat. Det finns en alfa-fas och en beta-fas. Hur mycket av varje fas det finns kan beräknas med hävstångsregeln
nAlfa * lAlfa = nBeta * lBeta

Detta är ett system som innehåller Hexan och Nitrobensen. För sammansättningar och temperaturer under tvåfasområden kommer en fasseparation att ske. Den fas som har högst densitet hamnar underst i provröret. I blandningar utanför tvåfasområdena kommer de två komponenterna att vara blandbara.

Den kritiska punkten visar den punkten där de två vätskorna är blandbara med varandra, oavsett proportioner. Ju större tvåfasområde desto sämre blandas de med varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Andra exempel på fasdiagram med jämvikt vätska –vätska (vanliga när vatten ingår)

A

Andra exempel på fasdiagram med jämvikt vätska –vätska (vanliga när vatten ingår)

Molekyler kan bli sämre lösta i vatten vid låga T, där vatten förlorar entropin.
Höga T, kan det samverka med S och då får man övre och undre kritisk punkt (Loop).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Fasdiagram med jämvikter både mellan gas – vätska och vätska - vätska
A
  1. Fasdiagram med jämvikter både mellan gas – vätska och vätska - vätska

Gasfas: Fullständig blandbarhet (gäller gas alltid)

Vätskefas: Fullständig blandbarhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

b) Fasdiagram utan kritisk punkt i vätskefas.

A

b) Fasdiagram utan kritisk punkt i vätskefas.
Uppkommer när tvåfasområdena g – l och l – l ”smälter” samman

Tre faser i jämvikt:
Vätska 1, gas, vätska 2
f = 2 – 3 + 2 = 1
Konstant tryck —> f = 0

T kan inte ändras när alla tre faserna finns närvarande.

Obs!
Trefaslinje: 2 vätskor med 1 gas

Vart man än befinner sig på trefaslinjen kommer två vätskefaser och en gasfas stå i jämvikt med varandra.

Vid trefaslinjen finns en punkt, den kallas för den eutektiska punkten. Den eutektiska punkten kommer att visa den lägsta temperaturen för en blandning kan existera (den lägsta smältpunkten). Här kommer temperaturen i blandningen inte att öka förrän alla faser har omvandlats till gas (vid konstant tryck), all värme går åt till fasomvandling. Ett eutektikum uppkommer när ämnena har fullständig blandbarhet i vätska men ej i fast fas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Jämvikt fast fas - vätska
A
  1. Jämvikt fast fas - vätska
    a) Icke-blandbarhet i fast fas, fullständig blandbarhet i vätska
    Inte gemensam kristall, vägrar att blandas med varandra, men det finns driftkraft att de blandas tillsammans.

I tomma diagram kan man kolla upp smältpunkt och kokpunkt för de olika ämnena.

Dessa ämnen kommer ej att vara blandbara i fast fas, men i vätskeform kommer de att vara fullständigt blandbara.

Vid den eutektiska punkten kommer de två fasta ämnena i en viss proportion smälta och vara fullständigt blandbara. Den eutektiska punkten visar en jämvikt mellan två fasta faser och en flytande. Uppkommer när vätskorna (icke-ideala) är fullt blandbara i alla temperaturer, men den fasta blandbarheten är partiell. Den blåa linjen visar vätskans sammansättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Jämvikt fast fas - vätska
A
  1. Jämvikt fast fas - vätska
    a) Icke-blandbarhet i fast fas, fullständig blandbarhet i vätska

Eutektisk punkt (e): (av grek. eutectos = lättsmält)
Två fasta faser smälter samman till vätska med intermediär sammansättning.

Tre faser i jmv:
f = 1
Konstant tryck —> f=0
T kan ej ändras

Eutektisk reaktion:
s1 + s2 —> l
Här: A(s) + B(s) —> l (sker vid värmning)

Ex: xB = 0.3
Vid T1: Bägare med vätska som består egentligen av A och B.

Vid T2: Bägare med vätska och A(s)
Vid T3: A(s) + B(s) + vätska
Vid T4: 2 fasta A och B
Två fasområde kan vi aldrig ha nära varandra. Men i detta fall har vi egentligen en tre fas område. I trefaslinjen har vi tre faser.

f= k-p+1
2-3+1 = 0
1 för att P är konstant

l —> A(s) + B(s)
Mot höger är kylning
Mot vänster är värmning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

a1:

A

a1: Här är A+B i vätskefas och blandbara.

a2: Sänks temperaturen kommer B att börja stelna, men A fortsätter att vara flytande

tillsammans med en del B.

a3: Här kommer mer B att stelna och den flytande delen består av A+B.

a4: Här kommer en eutektisk reaktion att ske, A + B —> l. Här kommer det att finnas

mer fast fas av B, A kommer att börja stelna och det finns en flytande fas som består

av A+B. Temperaturen kommer inte att sänkas förrän allt av A och B är i fast fas.

a5: Här kommer allt av A och B att vara stelnat i två separata fasta faser.

**Fryspunktsnedsättning: När vätska fryser så stelnar ren is ut, vilket leder till att vatten ”sorteras” bort från lösningen som därmed blir med koncentrerad på NaCl och sänker fryspunkten (för konc. upp till eutektiska punkten). Sänkningen av systemets entropi undviks då båda komponenterna är tillgängliga. **

Vätskan består av A och B

17
Q

Fasta lösningar

A

**Fasta lösningar
Fast lösning: Molekylerna från olika ämnen kan blanda sig som i en lösning, bara att ämnet är fast. **

Fasta lösningar: Fast fas som är homogen med 2 komponenter som blandar sig slumpmässigt. Inte lösta i sin position. T.ex. legering

18
Q

b) Fullständig blandbarhet i vätska och i fast fas

A

b) Fullständig blandbarhet i vätska och i fast fas

Ideal blandning: Där vätska och fast fas är ganska lika. Om man ändrar proportion, men att entalpi är konstant.

19
Q

Peritektisk punkt (p):

A

**Peritektisk punkt (p): Vätska i jmv med två fasta faser, vätskan ligger perifiert **
f = 1, konstant tryck —> f=0, T kan ej ändras (peritektiska temperaturen)

Peritektisk reaktion:
s1 —> s2 + l
, här: Alfa (s) —> Beta (s) + l (värmning; vid kylning sker den omvända reaktionen)

Uppkomst av peritektikum:

Uppkommer när vätskorna (ideala) är fullt blandbara i alla temperaturer, men den

fasta blandbarheten är partiell. Vid trefaslinjen kommer man att gå från en fast fas till

l+Beta vid värmning. Vid kylning går man från l+Beta till en fast fas. Alltså kommer en

fast fas alltid dela upp sig till en vätska och en fast fas. Vätskan ligger alltid perifert om

de fasta lösningarna.

20
Q

Eutektiska blandningars användbarhet

A

Eutektiska blandningars användbarhet

**Stelning av smälta med den eutektiska sammansättningen —> Mikrokristallin blandning av de två fasta faserna

**Detta utnyttjas inom farmaci bla. för att åstadkomma snabb upplösning av svårlösliga substanser:
**

**Eutektisk blandning av svårlösligt läkemedel + lättlösligt hjälpämne
**

Exempel:
griseofulvin + succininsyra
kloramfenikol + urinämne
sulfatiazol + urinämne
Niacinamid + askorbinsyra

Special:
EMLA: eutektisk smälta av prilokain och lidokain kan emulgeras
—> Mycket hög halt av aktiv substans i emulsionsdropparna

En tablett som utgörs av svårlösligt LM och lättlösligt hjälpämne, kan denna tablett i en lösning lösas upp till dessa 2 komponenter, där det lättlösliga hjälpämnet kan lösas upp och försvinna, medan det svårlösliga LM får en högre löslighet för ökad kontaktyta med vatten.

21
Q

Diagrammet visar

A

Diagrammet visar att vi får högre konc. Av LM:et i tarmen med hjälpämnen, detta beror på att nano partiklar är mindre stabila i vätskan. Fasta lösningen som är inlöst i hjälpämne får vi högre löslighet för att de är mindre än nano partiklar, men det skulle kräva att man sväljer en stor tablett.
Svårlösliga LM med fasta lösningar får alltså högre löslighet än svårlösligt LM med hjälpämnet, men det är svårt att använda fasta lösningar, men det kräver större tablett.

22
Q
  1. Fasdiagram med förening
A
  1. Fasdiagram med förening
    A(s) + B(s) —> AB(s)

Obs!
Även i detta fall är k=2
(minsta antalet som krävs för att beskriva sammansättningen av alla faser)

Kongruent smältning:
När AB(s) smälter vid punkten Q får vätskan samma sammansättning som AB(s) (Q är maximum på kurvan)

Uppmärksamma på att det finns två eutektikum i detta fasdiagrammet, det kommer

det alltid att finnas om det finns en förening i diagrammet (AB). Om man följer

punkten Q:s linje ner till baslinjen kommer man att ha sammansättningen AB i en fast

fas, detta är en intermediär förening (kommer alltid att ha ordnad struktur). När AB

smälter kommer den att ha samma komposition som AB.

En förening vi får en linjen vid xB 0.5. 2 eutektiska punkter i denna tabell som finns på trefaslinjen. Q är där blandningen smälter. Lösningen består av A och B lösta i denna lösning

23
Q

Exempel på fasdiagram med eutektikum, peritektikum och intermediär förening

Inkongruent smältning:

A

Exempel på fasdiagram med eutektikum, peritektikum och intermediär förening

Inkongruent smältning:
När den intermediära föreningen Na2K smälter får vätskan en annan sammansättning än föreningen

24
Q
  1. Jämvikt gas – fast fas
A
  1. Jämvikt gas – fast fas
    Exempel:
    Gaskomponenten bildar fasta faser med konstant sammansättning tillsammans med fasta komponenten

Kopparsulfat bildar mono-, tri- eller pentahydrat
Kan användas för att ställa in konstant luftfuktighet (ångtryck)

CuSO4 x 5H2O (S) <— —> CuSO4 x 3H2O (s) + 2H2O(g)

p = 3
k = 2

f = 2 – 3 + 2 = 1

Alltså: vid given en temperatur är ångtrycket konstant (kan inte ändras så länge båda salthydraten finns närvarande i jmv med ånga)

25
Q

Ex. Fasdiagram med ångtryck som variabel

A

Ex. Fasdiagram med ångtryck som variabel

Vattenångtryck hos systemet CuSO4 – H2O vid 25 °C

  • l betecknar flytande lösning.
  • 5, 3, 1, 0 betecknar antal H2O per CuSO4 i de fasta faserna.
  • Linjen ”1 + 0” har höjts för att tydligt skilja sig från x-axeln
26
Q
  1. Ternära blandningar
A
  1. Ternära blandningar
    (3 komponenter: A, B, C)

f = k – p + 2 = 5 – p ≤ 4

Ett fullständigt fasdiagram kräver fyra ”axlar”: tex. P, T, XA, XB (två oberoende sammansättningsvariabler)

Vanligt är att betrakta systemet vid konstant T och P (f ≤ 2) och använda en ”Gibbs fastriangel”

I hörnet på triangel har vi rena ämnen. I mitten har vi 1/3 av alla.

27
Q

Schematiskt triangeldiagram

A

Schematiskt triangeldiagram

1-fasområde:
f=3-p=2
Koncentrationen av två ämnen kan ändras oberoende av varandra

2-fasområde:
f=1
Specificeras sammansättningen hos en av jämviktsfaserna (tex. Beta) så kan den andra fasen (Alfa) bara ha en sammansättning, och den ges av en bindlinje. (el. jämviktslinje; eng. tie-line).

2 fasområde, mellan alfa och beta, visar att alfa och beta sitter i jämvikt med varandra.

Dessa linjer visar sammansättningen

3-fasområde:
f=0
Triangelformat område. Sammansättningen av jämviktsfaserna (fixerad) anges av triangelns hörn

Alfa beta och gamma, man kan blanda dem i olika proportioner

28
Q

Massa för ena fasen *

A

Massa för ena fasen * avstånd från fas region till provet = Massa L2 fasen * Längden L2
L tot = Hela längden = L(L1) + L(L2)
m tot = m(L1) + m(L2)