Amfifila ämnen

Question 1

Ytaktiva molekyler

• Det finns molekyler som ”tycker” om

Answer 1

Ytaktiva molekyler

• Det finns molekyler som ”tycker” om att sitta vid ytor.
  – Tensider
  – Surfaktanter

Ett polärt, hydrofilt ”huvud”
En opolär, hydrofob ”svans”
Dessa är amfifila molekyler

Amfifila ämnen är ytaktiva ämnen och fördelar sig spontat på gränsytor. De består av polär hydrofil huvudgrupp och hydrofob del. Dessa molekyler delar sig mellan gränsyta och bulken.

Question 2

Ytaktiva molekyler

• Amfifila molekyler

Answer 2

Ytaktiva molekyler

• Amfifila molekyler bilder stora aggregat

Kritisk micellsbildning koncentration (critical micelle concentration)

När vi ökar konc. surfaktanter i bulken ökar vi konc. surfaktanter även på ytan.
När man ökar konc. fri surfaktant så mycket bildar man miceller som kan associeras. Detta kallas för critical micelle concentration, där olika surfaktanter har olika värde för CMC. Konc. fri surfaktant förblir konstant efter CMC, där alla extra tillsatta surfaktanter bildar miceller.

Question 3

CMC
* Vid CMC börjar

Answer 3

CMC
* Vid CMC börjar tensid molekyler att aggregera och bilder miceller
* Om man tillsätter extra molekyler, bildas fler miceller
* Monomer (Fria surfaktanter) koncentration blir konstant vid CMC!

Konc. lägre än CMC —-> Högre konc. fri surfaktant men efter CMC förblir den konstant.

Däremot konc. miceller ökar efter CMC.

Ökar vi konc. fri surfaktant —> minskar ytspänning, efter CMC blir det konstant.

Question 4

En vanlig missuppfattning

Answer 4

En vanlig missuppfattning

• ”Vid CMC aggregeras surfaktantmolekyler eftersom det inte finns någon plats kvar vid gränsytan.”

Stämmer inte allts!

CMC skulle vara beroende på gränsyta om detta vore sant.

Ytan kan vara helt tätt och täckt med surfaktanter, men utan bildning av miceller (Inte nått CMC). Samtidigt kan ytan vara tom, men man får miceller.

Question 5

Varför aggregerar ytaktiva molekyler?

Answer 5

Varför aggregerar ytaktiva molekyler?
* Vad händer med lösligheten av hydrofoba föreningar I vatten?

ΔGmix = -RT ln(s)

ΔGmix = ΔHmix – T ΔSmix
ΔSmix måste vara negativ!
Systemet blir mer ordnad!

ΔHmix ≈ 0

Med hydrofoba föreningar i vatten, ökar lösligheten för dessa molekyler med ökande temperatur.
Men för vissa föreningar, kan lösligheten först minska med ökande temperatur, men efter en viss temperatur, ökar lösligheten. DVS att lösligheten i början minskar med ökande temperatur, med tanke på att fria energin blir positiv. Lösligheten minskar: ΔGmix blir mer positiv med ökande temperatur!
När ΔGmix är positiv, får vi en negativ förändring i entropin. DVS när vi löser ett hydrofobt ämne i vatten, minskar entropin, på grund av positiv ΔGmix.

ΔHmix är 0 när vi har ideal lösning!!!!
Hydrofobt ämne i vatten, man ser det som ideal lösning, men detta stämmer inte!!!

2 konstigheter med detta:
1- Entropin minskar
2- ΔHmix är 0: ΔHmix är 0, beror på att vätebindningar finns kvar.

Question 6

Varför aggregerar ytaktiva molekyler?

Answer 6

Varför aggregerar ytaktiva molekyler?
* Hydrofob interaktion
Vatten arrangerar sig runt hydrofoba molekyler för att maximera antal vätebindningar

Om vi har många hydrofoba molekyler —> Termodinamisk andra huvudsats:
Ett isolerats systems entropi minskar ALDRIG

Med ett hydrofobt ämne i vatten, kan vatten molekyler ordna sig runt det hydrofoba ämnet, där vatten molekyler växelverkar med sig själv runt det hydrofoba ämnet. Vatten molekyler föredrar att växelverkar med sig själv.

Med ökad mängd hydrofoba ämnen, kan varje hydrofobt ämne får en skal av vatten molekyler, men detta skulle leda till minskning i entropin, men detta är emot det Termodinamisk andra huvudsats: Ett isolerats systems entropi minskar ALDRIG.

Därför Istället för att varje hydrofobt ämne för respektive vatten bubbla, får alla hydrofoba ämnen en stor klump av vatten, då kommer vatten molekyler att bli fria.

Från mindre klumpar av vatten som omger ett enda hydrofobt ämne, till en enda stor klump av vatten som omfamnar alla hydrofoba ämnen, detta leder till att entropin minskar.

Vid låga konc. hydrofobt ämne – Små klumpar av vatten. Vid låga konc. hydrofobt ämne små klumpar är fördelaktigt

Höga konc. hydrofobt ämne —> Stor klump vatten som omger alla hydrofoba ämnen.

Från enskilda klumpar av vatten till en stor klump av vatten, entropin för vatten ökar, men entropin för det hydrofoba ämnet minskar.

Question 7

CMC och ordning

Answer 7

CMC och ordning

Koncentration högre än CMC

Koncentration lägre än CMC

Det här är en hydrofob interaktion!

Med amfifila molekyler i vatten, där den hydrofila delen är löslig i vatten, medan den hydrofoba delen är olöslig, därför får vi ett vatten skal runt varje amfifil molekyl/surfaktant, vilket leder till att flera vatten molekyler samlas runt varje surfaktant, vilket leder till att vattens entropin minskar.

Medan vid CMC, mindre vatten molekyler behövs för att omge aggregat av surfaktanter (Miceller), detta leder till att surfaktanter i miceller blir mer ordnade —> Entropin ökar för vatten, men minskar för surfaktanter (För att surfaktanter blir ordnade). Vid CMC blir entropi större för vatten än för surfaktanter.

Ett system vill alltid öka entropin, för hela systemet.

Konc. lägre än CMC —> Vänster (Små klumpar av vatten som omger varje enskild surfaktant, kräver flera antal vatten molekyler)

Vattnets minskade entropin vid konc. lägre än CMC, driver micell bildningen. Miceller bilda alltså för att vattnet har låg entropi.

Det här är en hydrofob interaktion!

Question 8

Faktorer som påverkar CMC

Answer 8

Faktorer som påverkar CMC
* Kolkedjelängd och laddningar

Shinodas ekvation:
ln[CMC] = A - Bn
n: antal kolatomer i kolkedjan
B = 0,7 joniska surfaktanter
B = 1,1 neutrala surfaktanter

CMC minskar med ökande kolkedja, det beror på att längre kolkedjor, har starkare hydrofob interaktion. Mer fördelaktigt att bilda miceller.

Octylglucosid är oladdad, medan Natrium octylsulfat är anjonisk (laddad), därför är CMC för den laddade surfaktant högre än för den oladdade surfaktanter. Detta gäller för båda positivt och negativt laddade surfaktanter.

Med joniska surfaktant i miceller, får vi laddade partikel, vi får därför dubbellager, vilket leder till att entropin för motjoner minskar.

Repulsion mellan huvudgrupper gör också att miceller bildas.

Med dubbellager minskar entropin för motjoner. —> CMC ökar, katjonisk eller anjonisk samma sak gäller.

Med laddade surfaktanter blir CMC mycket högre.

För joniska surfaktanter har vi en högre driftkraft som går mot micell-bildningen.

Vi kan räkna CMC via kolkedja längd.

2 faktorer som påverkar CMC:
1- Ökande kolkedja —> minskar CMC

2- Laddad surfaktanter —> högre CMC

Question 9

Faktorer som påverkar CMC
* For joniska surfaktanter: jonstyrkan i lösningen

Answer 9

Faktorer som påverkar CMC
* For joniska surfaktanter: jonstyrkan i lösningen

CMC för SDS i vatten: 8,2 mM
CMC för SDS i 50 mM NaCl: 2 mM

Joniska surfaktanter påverkas av styrkan i lösningen. Om vi ökar konc. salt —> minskar CMC.

För jonisk surfaktant; CMC minskar med ökande salt konc. Med salt är det lättare för joniska surfaktanter att bilda miceller.

Det elektrisk dubbellagret, som de joniska surfaktanter ger upphov till, gör att joner inte sprids —> deras entropi minskar. Men med hög salt konc. får vi hög entropin.

För icke-joniska surfaktanter, har salt ingen påverkan på CMC.

Question 10

Faktorer som påverkar CMC
* Substituenter

Answer 10

Faktorer som påverkar CMC
* Substituenter

Flera LM är amfifila och bildar miceller. Vid vilken konc. de bildar CMC beror på substituenter i LM:s struktur.

Med hydrofoba substituenter —> CMC minskar, för att den hydrofoba delen blir större och ökar hydrofob interaktion.

Question 11

Faktorer som påverkar CMC

• För icke-joniska PEO-baserade surfaktanter (CmEn): huvudgruppens storlek

Answer 11

Faktorer som påverkar CMC

• För icke-joniska PEO-baserade surfaktanter (CmEn): huvudgruppens storlek

PEO-baserade surfaktanter: Är icke-toxiska polymerer, de används inom LM industri och livsmedel.

PEO är vattenlöslig, då de består av syreatom bunden till kolkedjor.

CmEn:

m: Antal kolatomer i den hydrofoba delen.

n: Storlek på hydrofila delar i huvudgruppen.

CMC ökar med ökande n, det beror på sterisk repulsion och hög konfiguration entropi. Där 2 polymerer i vatten repellerar varandra.

Större huvudgrupp —> Ökar repulsion mellan polymerer.
CMC ökar med ökande storlek på huvudgruppen

Question 12

Faktorer som påverkar CMC
* Temperatur

Answer 12

Faktorer som påverkar CMC
* Temperatur

Joniska surfaktanter (Effekten av temperatur):
Antingen ökande eller minskade CMC, beroende på temperatur, detta beror på 2 krafter med motsatt riktig:

Joniska surfaktanter, två motsatta effekter:
* Hydrofob interaktionen ökar med temperaturen (Vid ökad temperatur blir entropi större för vatten än för surfaktanter – Slide 9) —> Vilket gör att CMC minskar.
* Entropi hos motjonerna ökar, skärmningseffekt minskar. Med ökande temperatur, kan joner gå bort från dubbellagret och entropin ökar —> CMC ökar

PEO-baserade surfaktanter:
* Hydrofob interaktionen ökar med temperaturen
* Huvudgruppensstorlek minskar med temperaturen
För icke-joniska surfaktanter, ser man att CMC minskar med ökande temperatur.

Med just denna polymer (PEO), minskar dess huvudgruppstorlek. (Båda dessa 2 punkter gör att CMC minskar med ökande temperatur)

Question 13

Termodynamik av micellbildning

Answer 13

Termodynamik av micellbildning

• Små miceller gynnas
• Ökar i styrkan med sjunkande monomer koncentration
• N ökar med ökande koncentration (miceller växer med ökad koncentration)

En micell lösning är en associationskolloid: DVS Miceller är kolloida partiklar, men de bildas spontant. EN kolloid som bildas spontant

Micell-bildningen är en kemisk reaktion, den är en reversibel reaktion, där:
Viss antal enskilda molekyler kan omvandlas till miceller, där vi har jämvikt mellan fri surfaktant och miceller.

Enligt modellen: Miceller bildas spontant, då de är i jämvikt med enskilda surfaktanter.

Question 14

Sfäriska miceller

Sfäriska miceller, ser lika ut:

Answer 14

Sfäriska miceller

Sfäriska miceller, ser lika ut:

Ökar vi N för en micell, blir arean för huvudgrupp, mindre och mindre.

Om endast 2 surfaktanter ingår i en micell —> 2 surfaktanter, 1/2 arean av micell är tillgänglig för den respektive surfaktant.

Storleken på miceller ökar med N.
Med få antal surfaktanter (T.ex. 2 st surfaktanter i en micell), krymer de hydrofoba svansar.

Area per surfaktant molekyl minskar med ökande N.

Ökar N —> Molekyler kommer närmare och närmare.

Volymen av hydrofoba delen ökar med N (Då de hydrofoba svansar krymper med minskad N).

I en lösning av miceller, kan man se att de har samma storlek.

Med stora miceller (N är hög): Hydrofoba delar av surfaktanter är glada, men hydrofila är inte nöjda för att det uppkommer repulsion med varandra.

Ökad N —> Hydrofila tycker inte om det.

Question 15

Sfäriska miceller: Optimalt area per huvudgrupper

Answer 15

Sfäriska miceller: Optimalt area per huvudgrupper

Repulsionen minskar med ökande area per huvudgrupp (a). Men samtidigt, attraktionen ökar med ökande area per huvudgrupp (a).

Totala energi: Summan av dem: Man får ett minimum, där båda hydrofila och hydrofoba delar mår bra.

Liten area per huvudgrupp —> Hög energi i hydrofil del på grund av repulsion.

Sfäriska miceller brukar vara monodispersa: Vilket innebär att alla miceller har samma storlek i hela lösningen.

Question 16

Miceller är dynamiska system!

Answer 16

Miceller är dynamiska system!

Jämviktreaktion, fri surfaktant i lösning kan bilda miceller och miceller kan gå tillbaka till fri surfaktant. Utbytet beror på hur lösliga de är.

Surfaktanter med korta kolkedjor (För att de har mindre hydrofoba svanser som vill sträcka sig): Tiden de spenderar i i micell-formen är kort. Miceller påverkas inte (De löser sig alltså inte upp), men surfaktanter i miceller är den som lämnar micellen.

Med 18 kolatomer: Långsammare utbyte, kan vara upp till timmar med stora hydrofoba delar, som vill gärna sträcka ut sin svans i den micellen med stor N.

Question 17

Hur ser aggregat uppbygda av amfifila molekyler ut?

Answer 17

Hur ser aggregat uppbygda av amfifila molekyler ut?
* Det beror på hur molekylen ser ut!
– Stor polär huvudgrup och lagom lång opolär svans

Behöver inte vara sfäriska, surfaktant som har stor huvudgrupp och lagom långsvans, är konisk. Stora huvudgrupp och blir smalare sedan. Koner packas i sfär. Sfär är det bästa sättet för att packa koner.

Question 18

Kritisk Packningsparameter (CPP)

CPP: (INTE FINNS I FORMELSAMLING)

Answer 18

Kritisk Packningsparameter (CPP)

CPP: (INTE FINNS I FORMELSAMLING)

ao: Hur stor area huvudgruppen tar.

lc: Hydrofoba delen ändras, men detta är längden när vi sträcker upp den.

CPP beskriver molekylen utseende.

V/lc = Hur stor är ytarea.

Question 19

Kritisk Packningsparameter

CPP som är mindre

Answer 19

Kritisk Packningsparameter

CPP som är mindre 1/3 —> Molekyler som är koniska och är sfärer.

Om man ökar CPP —> Huvudgruppen blir lite mindre i storlek —> Cylinder formad micell

Större CPP —> Plana strukturer

CPP som är större än 1 —> Omvända faser

Question 20

Radein kan inte bli större än

Answer 20

Radein kan inte bli större än längden på kolkedjan för att vi får hål i mitten, då.

Question 21

HLB

Answer 21

HLB beskriver förehållande mellan hydrofila och hydrofoba delar för att klassificera surfaktanter.

Question 22

Kubosomer
Sammanfattning

Answer 22

Kubosomer kan även bildas och inte bara liposomer.

Slide 28:
Sammanfattning
* Ytaktiva molekyler självaggregera i vatten
* Drivkraften för självaggregering är den hydrofoba interaktionen (entropi!)
* Tensider kan bilda olika typer av strukturer beroende på molekylens ”utseende” (CPP).

Question 23

Temperatur och CPP

Answer 23

Temperatur och CPP

Kolkedjelängd: lc
Ökande temperatur:
lc minskar —> CPP ökar —> Strukturer med lägre kurvatur

Temperatur påverkar CPP, genom att ha effekt på lc: Ökad temperatur —> minskar lc —-> CPP ökar —> Strukturer med lägre kurvatur.

Kurvatur: Hur de packar.

Ingen kurvatur: Surfaktanter bildar lagar = Platta strukturer

Negativ kurvatur: Där huvudgruppen ligger inne (Omvänd fas)

Ökande temperatur för joniska surfaktanter:
Skärmnings effekt minskar (ökande entropi av motjoner) —> Repulsionen mellan huvudgrupper ökar —> ao ökar —> CPP minskar —> Strukturer med högre kurvatur
Joniska surfaktanter —> Med ökande temperatur, gör att motjoner får energi och kan gå bort och sprida sig i lösningen, de kan inte sitta nära varandra, man får större ao och CPP minskar och vi får högre kurvatur. Joniska surf har en högre effekt, två krafter mot varandra, jonisk kraft vinner. Dessa 2 krafter är Kolkedjelängd: lc och den med Optimalt huvudgruparea a0, som pekar mot två olika riktningar; Ena med lägre kurvatur och andra med högre kurvatur.

Ökande temperatur
Icke-joniska (PEO-baserad) surfaktanter: PEO huvudgrupparea ao minskar —> CPP ökar —> Strukturer med lägre kurvatur
PEO surfaktanter: Krymper med ökande temperatur, CPP ökar och går mot lägre kurvatur.

För PEO: Två krafter mot samma riktning. Dessa 2 krafter är Kolkedjelängd: lc och den med Optimalt huvudgruparea a0, som pekar mot samma riktningar, lägre kurvatur.

CPP påverkas av:

ao definieras som: Hur stor area tar huvudgruppen i aggregaten
lc

Och V

Question 24

Andra faktorer som påverkar CPP

Answer 24

Andra faktorer som påverkar CPP

Jonstyrkan
Joniska surfaktanter: Ökande jonstyrka —> repulsionen mellan huvudgrupper minskar —> ao minskar —> CPP ökar —> Strukturer med lägre kurvatur

Ökar salt —> Fler motjoner, skärmning minskar och huvudgruppen kan nu sitta nära varandra, CPP ökar.

För icke-joniska surfaktanter, konc. salt spelar ingen roll.

pH
Katjoniska surfaktanter: ökande pH —> ao minskar —> CPP ökar —> Strukturer med lägre kurvatur: Om vi ökar pH kan vi tar bort P (Proton) och laddningen försvinner och arean per huvudgrupp minskar och CPP ökar.

Anjoniska surfaktanter: ökande pH —> ao ökar —> CPP minskar —> Strukturer med högre kurvatur: Ökande pH —> Mer laddad huvudgrupper, starkare repulsion —> ao ökar på grund av repulsionen.

Vilken effekt pH har beror på anjonisk eller katjonisk?

Att blanda med små kolväte molekyler
v ökar —> CPP ökar —> Strukturer med lägre kurvatur

Kolväten löser sig i den hydrofoba delen av surfaktant och V ökar.

CPP minskar —> CMC ökar

Question 25

Fasdiagram

Answer 25

Fasdiagram Binära fasdiagram: Tensid och vatten Nya faser bildas med ökande konc. surfaktanter. Binära fasdiagram: Innebär att fasdiagrammet består av endast surfaktant och vatten. Vi börjar med sfäriska surfaktanter, men alla surfaktanter går inte åt samma riktning eller samma faser (Kan hoppa imellan).

Question 26

Normal micellär lösning (L1, mic)

Answer 26

Normal micellär lösning (L1, mic) L1: En lösning (vatten är lösningsmedlet). L1 använder vi för alla typer av lösningar (De 3 nedan): - Rent vatten - En vanlig lösning - En lösning av miceller L1: Normal, miceller är upplösta och de kan bilda en enda fas med H2O, de kan bestå av sfäriska strukturer eller cylindrar, men är upplösta i vatten. Om de bildar sfärer eller cylindrar, beror det på CPP och vilken surfaktant man har. Sfäriska miceller: CPP ≤ 1/3 Trådmiceller: 1/3 ≤ CPP ≤ 1/2

Question 27

Normal kubisk micellär (I1, Q, V1, cub)

Answer 27

Normal kubisk micellär (I1, Q, V1, cub) Sfäriska miceller packade i ett kubiskt mönster Vid högre konc. surfaktanter, normal micellär lösning kan gå över till normal kubisk micellär Normal kubisk micellär: Där sfäriska micellär lösning som är tätpackade, kan ordna sig, och inte förblir utspridda. Man kan ordna sfärer bäst med kubisk packning. Detta händer när miceller växelverkar med varndra och stannar i en viss avstånd. Vi får elektrisk dubbellager (Om de vore joniska surfaktanter), termiska fluktuationer osv. Vid högre konc. surfaktanter kan vi inte ha mer miceller, de ordnar sig därför i en kubiska micellär fas. CPP ≤ 1/3 Positiv kurvatur

Question 28

Normal hexagonal (H1, E, hex)

Answer 28

Normal hexagonal (H1, E, hex) Cylindriska aggregat som packas i ett hexagonal mönster 1/3 ≤ CPP ≤ 1/2 Positiv kurvatur Med ökade konc. surfaktanter, normal kubisk micellär kan gå över till att omvandla cylindrar, genom att bilda hexagonal fas. Bästa sätt att packa cylindrar är med ett hexagonal mönster. Vi har då växelverkan mellan surfaktanter via, repulsion, fluktuationer och dubbellager.

Question 29

Normal bikontinuerlig kubisk (I1, V1, cub)

Answer 29

Normal bikontinuerlig kubisk (I1, V1, cub) Bikontinuerlig fas Minimala ytor 1/2 ≤ CPP ≤ 1 Normal bikontinuerlig kubisk: Komplex mönster som är ordnad och nätverken som bildas är inte slumpmässiga, utan väldefinierade, och med kubisk struktur. I en kubisk enhet som innehåller dessa nätvärk. Normal bikontinuerlig kubisk: I denna fas kan surfaktant-molekyler gå över hela strukturen utan att komma i kontakt med vatten. Där vatten är kontinuerlig och kan gå från andra sidan till annan utan att vara i kontant med surfaktanter. Nu har vi så mindre mängd vatten i systemet. Surfaktanter kan röra sig inom rören ---> Utan kontakt med vatten.

Question 30

Lamellär (L Alfa, D, G, lam)

Answer 30

Lamellär (L Alfa, D, G, lam) Efter den normala bikontinuerliga kubiska fasen bildas den lamellära fasen, där vi får surfaktant lagar, med ingen kurvatur. Plana ytor, denna fas består av lagar, vatten, lagar, vatten osv. Hur mycket vatten vi har i mellan lager, beror på växelverkan mellan lagerna. Här har vi, till skillnad från den normala bikontinuerliga kubiska fasen, inte vatten eller surfaktant är kontinuerliga. Surfaktant kan inte gå från lager till annat utan att gå via vatten. Noll kurvatur: Där CPP nästan lika med 1 Vi gick från hög till låg kurvatur, med den lamillära fasen har vi, ingen kurvator alls.

Question 31

Omvända faser

Answer 31

Omvända faser Nu får vi den negativa kurvatur, som är omvänd fas. Ökar vi konc. surfaktanter får vi omvänd bikontinuerlig kubisk (I2, V2, cub): Där rör bildas komplexa rör. Därefter bildas omvänd hexagonal (H2, F, rev hex): Här har vi rör fylld med vatten Därefter omvänd kubisk micellär (I2, V2, Q, cub) Därefter omvänd micellär lösning (L2, rev mic): Där vi får små vatten droppar som flyter runt i surfaktanter. Surfaktanter blir den kontinuerliga fasen i systemet alltså. CPP > 1 Negativ kurvatur

Question 32

Fasdiagram Binära fasdiagram:

Answer 32

Fasdiagram Binära fasdiagram: Tensid och vatten Sammanfattning: Vi går från positiv till 0 till negativ kurvatur, några surfaktanter kan hoppa i mellan (Man går inte igenom alla faser). Med en positiv kurvatur: Har vi olja i vatten, där den hydrofoba fasen är inkapslad. Med en negativ kurvatur: Har vi däremot, vatten i olja. Flytande kristaller är alla faser förutom; Normal micellär lösning och Omvänd micellär lösning L1 och L2 är inte alltså ordnade.

Question 33

Olika beteckningssystem för surfaktant faser

Answer 33

Olika beteckningssystem för surfaktant faser Omvända faser har tecken 2 Normala faser har tecken 1

Question 34

Binära fasdiagram:

Answer 34

Binära fasdiagram: Joniska surfaktanter Man börjar med sfärisk fas, med ökad konc. joniska surfaktanter ----> Normal kubisk micellär ---> Normal hexagonal ---> Normal bikontinuerlig kubisk ---> Lamellär fas Men vi får inte omvända faser för joniska surfaktanter, för att då tvingar vi huvudgrupper att vara nära, men de har hög repulsion mellan varandra.

Question 35

Binära fasdiagram: Joniska surfaktanter L1 + hexagonal:

Answer 35

Binära fasdiagram: Joniska surfaktanter L1 + hexagonal: Vid hög konc. SDS får vi kristaller. Vid låg temperatur, har vi bara kristaller och vätska. Ökar vi temperatur ---> blir lösligheten högre än CMC, då kan vi bilda miceller och kan konc. fri surfaktant blir konstant. Med låg temperatur, får man inte aggregat och når aldrig CMC.

Question 36

Binära fasdiagram: Joniska surfaktanter Katjonisk surfaktant + vatten

Answer 36

Binära fasdiagram: Joniska surfaktanter Katjonisk surfaktant + vatten Positiv laddad från miceller ---> kubiska, osv Där temperatur spelar inte roll, vid H1 (Normal hexagonal), kan vi gå upp i temperatur utan att gå över till en annan fas, för att joniska surfaktanter (I detta fall katjoniska), har vi två motsatta krafter!!!! (SE SLIDE 3).

Question 37

Binära fasdiagram: PEO nonjon-tensider

Answer 37

Binära fasdiagram: PEO nonjon-tensider PEO: Ökar vi konc. ---> Får vi olika fas-övergånger Där temperatur spelar roll för att vi kan gå från positiv, ingen kurvatur till negativ kurvatur. (Där huvudgrupper för PEO krymper med ökande temperatur). L3 (Sponge fas): Liknar Normal bikontinuerlig kubisk fas men är oordnad. Spontan kurvatur: Innebär att surfaktanter får bestämma hur den ska sitta (I en film eller blir kroppt).

Question 38

Gibbs fasregeln F = C – P + 2

Answer 38

Gibbs fasregeln F = C – P + 2 F = Frihetsgrader C = Antal komponenter P = Antal faser Variabler: Tryck, temperatur och sammansättning Vid konstant tryck: F = C – P + 1 1:an i ovan (Konstant tryck därför 1 istället för 2) För binära system (C = 2): * Om P = 1, F= 2 Temperatur och sammansättning kan variera oberoende I ett ett-fasområde P = 1 Har vi kontroll över 2 variabler * Om P = 2, F = 1 Sammansättning av varje fas är fastställd för en visst temperatur I 2 fasområde: P = 2 Vi har kontroll antingen över sammansättning eller temperatur * Om P = 3, F = 0 Tre faser kan existera bara vid en fastställd temperatur I 3 fasområde: P = 3 Ingen kontroll över någonting

Question 39

Ternärt fasdiagram

Answer 39

Ternärt fasdiagram Ternärt fasdiagram: Innehåller konc. av 3 komponenter, surfaktanter, olja/hjälpämne och vatten. Men om man jobbar vid i en viss bestämd temperatur ----> 2D-diagram Varje hörna är en komponent. I mitten blandning av alla 3 Vi kan få faser som inte kan fås med 2 komponenter.

Question 40

Ternärt fasdiagram F = C – P + 2

Answer 40

Ternärt fasdiagram F = C – P + 2 Variabler: Tryck, temperatur, andel A och andel B Vid konstant tryck och temperatur: F = C – P Ternärt system: F = 3: * Om P = 1, F= 2 Sammansättningen kan variera oberoende En fassystem * Om P = 2, F = 1 Sammansättning av varje fas är fastställd för en visst totalt sammansättning I 2 fassystem, kan vi välja en sammansättning. * Om P = 3, F = 0 Sammansättningen av alla tre faser är fastställd I 3 fassystem (Ingen F = 0) Sammansättningen är redan angiven i hörnen !!! Häv regel: m1*l1 = m2*l2 Hjälptensid (Oktanol) har en stor hydrofoba volymen. Alltså med oktanol ökar den hydrofoba delen och CPP ökar

Question 41

Egenskaper för olika faser

Answer 41

Egenskaper för olika faser Micellär fas: Ingen kristallinetet, flytande prover och är genomsynliga. Om man har en fas ---> Alla är genomsynliga Med fler än en fas ----> Ser de mjölkiga ut

Question 42

Dubbelbrytning

Answer 42

Dubbelbrytning * Symmetriaxel bara i en riktning ---> Dubbelbrytning * Planpolariserat ljus åker med olika hastighet beroende på om polarisationen är parallell eller vinkelrätt till den optiska axeln: olika brytningsindex beroende på polarisationen! * Polarisationen förändras när ljuset passerar genom materialen Dubbelbrytning: Innebär att ett ämne har 2 olika brytningsindex om vi har symmetriaxel i en riktning. Det beror på vilken riktning ljus kommer ifrån EX: Ett papper, liggande, ser vi bara linjen. Föremål ser olika ut beroende på hur man ser på saker. Lösningen i provröret lyste, kunde man dra slutsats att lösningen sprider planpolariserat ljus, som är de anisotropa faser (Lamillär-, Hexanogal- och Omvänd hexangoal fas). Lösningen ej lyste kunde man dra slutsats att lösningen inte vrider planpolariserat ljus och att lösningen tillhör de isotropa faser (Micellär- och Omvänd micellär).

Question 43

Mikroemulsioner (μE, m, L)

Answer 43

Mikroemulsioner (μE, m, L)  Termodynamiskt stabila blandningar av olja, vatten och tensid (återfinns i fasdiagram, t. ex. L2 i ”Heliga systemet”)  Gränsytan mellan olja och vatten stabiliseras av en tensidfilm (krökt monolager).  Tre varianter: ”olja i vatten” (o/w), bikontinuerlig (Allt är välblandad) och ”vatten i olja” (w/o). Man får dessa 3 beroende på vilken CPP och vilken surfaktant man har. Mikroemulsioner: Lösningar av olja i vatten eller vatten i olja. Surfaktant med liten CPP (Mindre än 1) + Positiv kurvatur ---> Olja i vatten Surfaktant med hög CPP (Högre än 1) + Negativ kurvatur: Vatten i olja CPP > 1 Negativ kurvatur

Question 44

Mikroemulsioner: Winsors klassificering:

Answer 44

Mikroemulsioner: Winsors klassificering: 3 typer av Winsors klassificering: Winsor Typ 1: När surfaktant med positiv kurvatur och hög konc. surfaktanter ---> Små olja droppar i vatten med överskott av olja. Winsor Typ 2: När surfaktanter med negativ kurvatur ---> Vatten i olja. Vatten i olja med överskott vatten. Winsor Typ 3: Normal bikontinuerlig kubisk, där vi har överskott av båda, en del bildar emulsion, en annan del bildar överskott ---> Ingen kurvatur.

Question 45

Nonjoniska mikroemulsioner

Answer 45

Nonjoniska mikroemulsioner Med ökande temperatur, minskar huvudgruppen ---> Omvänd kuvatur. För en icke-jonisk surfaktant, kan vi gå från (Olja i vatten) till (Normal bikontinuerlig kubisk) till (Vatten i olja) (Genom att öka temperatur). Vi går alltså från Winsor I ---> Winsor III ---> Winsor II (Genom att öka temperatur) Winsor I har alltså lägst temperatur Winsor II har högst temperatur

Question 46

Mikroemulsioner: Fiskdiagram

Answer 46

Mikroemulsioner: Fiskdiagram Andel vatten = andel olja Varierande temperatur och andel surfaktant Fiskdiagram: Där vi har lika mycket vatten som olja. Den ser ut som fisk. Låg temperatur: Positiv kurvatur (Typ 1) I ett fassystem har vi emulsion. Fiskdiagram har vi bestämd förehållande vatten och olja.

Question 47

μE: Chi-cut (Shinoda tvärsnitt)

Answer 47

μE: Chi-cut (Shinoda tvärsnitt) Hålla surfaktant andel konstant Variera temperatur och vatten/olja sammansättningen Shinoda tvärsnitt, med detta diagram kan man påverka konc. olja och temperatur. Man kan välja mellan Gibbs, fiskdiagram och Shinoda tvärsnitt diagram, det beror på vilken variabel man är intresserad av.

Question 48

Sammanfattning

Answer 48

Sammanfattning * Tensid och vatten blandningar kan ge upphov till olika typer av självassocierade strukturer * Binära och ternära fasdiagram visar under vilka förutsättningar olika strukturer bildas * Det finns faktorer (temperatur, pH, jonstyrkan) som kan påverka vilken fas som är stabilt vid en visst sammansättning.

Question 49

Bilager-baserade faser

Answer 49

Bilager-baserade faser Lamillär fas: Där surfaktanter bildar bilager på varandra och vi har vatten i mellan. Vattents mängd nellan bilager beror på hur bilagerna växelverkar med varandra (Dubbellager, fluktuationer, repulsion). Har noll kurvatur Ju starkare repulsion ---> Desto mer vatten mellan bilager Bikontinuerliga kubiska faser: Där vattenrör bildar komplex närvärk, där surfaktanter bildar dessa rör. Kan delas in i två typer: P-yta (Primitiv yta) och D-yta (Diamant yta), dessa är alltså olika sätt en kubisk enhet kan packas och bildas. Fler olika typer att sätta upp kubiska enheter. Skillnaden mellan dem är hur den repeterade enheten ser ut. Noll kurvatur kan också förekomma i kubisk enhet, även om vi har krockning. Där i varje punkt i kubisk enhet, har vi en krockning i 2 motsatta riktningar, därför är total kurvatur 0. Minimala ytor: Ett sätt att minska gränsytan mellan surfaktanter coh vatten. Bildas spontant för ett sätt att minska kontaktarea (Ballong Ex.). Minimala ytor kallar vi de ytor som är 2 krockta. Minimala ytor = Bikontinuerliga kubiska faser = P-yta (Primitiv yta) och D-yta (Diamant yta) Tvättsvampsfas (L3): Skillnaden mellan bikontinuerliga kubiska faser och tvättsvampsfas är att tvättsvampsfas är ingen kristall (Ingen ordning). Bikontinuerliga kubiska faser är en flytande kristaller lösning, medan Tvättsvampsfas är en lösning.

Question 50

När bildas en bilager?

Answer 50

När bildas en bilager? När CPP = 1, eller lite större än 1 ---> Bilager-baserad faser Där de hydrofila och hydrofoba delar har lika stor area. Vi har hög konc. surfaktanter för att öka CPP och minska area/huvudgrupp och öka CPP.

Question 51

Bilager-baserade strukturer Faktorer som kan orsaka bildning av bilager strukturer:

Answer 51

Bilager-baserade strukturer Faktorer som kan orsaka bildning av bilager strukturer: Liten polär huvudgrup: Surfaktanter med liten polär huvudgrupp + Stor hydrofob del ---> Molekylen är ungefär cylindrisk.

Question 52

Bilager-baserade faser C12 E5: Liten huvudgrupp, bilager strukturer C12 E8: Större huvudgrupp Med samma kolkedja,

Answer 52

Bilager-baserade faser C12 E5: Liten huvudgrupp, bilager strukturer C12 E8: Större huvudgrupp Med samma kolkedja, men med liten huvudgrupp ---> Mest lamillär fas (Som befinner sig i jämvikt med lösning) Medan den förening med större huvudgrupp ---> Mindre lamillär fas (Inte i jämvikt med vatten) Föreningen med liten huvudgrupp ---> CPP = 1 ---> Lamillär.

Question 53

Bilager strukturer Faktorer som kan orsaka bildning av bilager strukturer:

Answer 53

Bilager strukturer Faktorer som kan orsaka bildning av bilager strukturer: Hjälptensider Hjälptensid (Oktanol): Består av hydrofob del som ökar den hydrofoba volymen, vilket gör att CPP ökar. Potasium caprate kan bilda L1 och E faser, men om vi blandar oktanol kan vi få den lamillära fasen redan vid låga konc. av oktanol. Där lamillära fasen kan vara i jämvikt med vattenlösning.

Question 54

Bilager strukturer Faktorer som kan orsaka bildning av bilager strukturer:

Answer 54

Bilager strukturer Faktorer som kan orsaka bildning av bilager strukturer: Två hydrofoba svansar Fosfolipider som har 2 hydrofoba kedjor bundna till huvudgrupp. Hydrofoba delen tar stor volym ---> Fosfolipider ser cylindrisk ut.

Question 55

DPPC (dipalmitoylphosphocholine)

Answer 55

DPPC (dipalmitoylphosphocholine) Fosfolipider + vatten ---> Detta resulterar bilgader baserad-faser alltid med lamillär faser med olika typer: CPPC: Har fosfokolin som huvudgruppen med 2 kedjor av palmitoy, alltså med 16 kol atomer i varje. CPPC består av fosfokolin som hydrofil huvudgrupp och 2 hydrofoba kedjor bestående av 16 kolatomer i varje. Vid låga konc. av CPPC ---> får vi också lamillär fas som står med överskott vatten. Om vi minskar temperatur, kan vi få olika faser av den lamillära fasen: De är olika beroende på hur molekyler vättar sig: Minskar vi temperatur ---> Minskar vi rörelse ----> Hjälp lamillär fas, där kolkedjor stelnar och hela molekylen försätter att rör sig ---> P beta och L beta faser är geler. Kristallin: Molekyler väter sig i fast fas och molekyler sätter sig på plats. Medan med den flytande lamillära fasen har vi mycket vatten. Men under gel fasen, minskar mängd vatten. Kristallin: Lite vatten i den lamillära fasen. Lamillära fas: Innebär att vi har vatten mellan lager beror på växelverkan. Halt av vatten minskar när vi går till gel fas för att bilager är då närmare varandra och repulsionen minskar. I detta fall har vi termiska fluktrationer som är starkare i flytande fas än fast fas. Kristallin ---> Gel ---> Flytande (Ökande temperatur)

Question 56

Fasomvandlings temperatur

Answer 56

Fasomvandlings temperatur * Beror på längden och mättning av kolkedjor DPPC: Har 2 kolkedjor, med 16 kolatomer i varje kolkedja med ingen dubbelbindning. Har Tm = 41 celsius. I rumstemperatur är den alltså i gelfas. POPC: Har 2 kolkedjor, med 16 kol atomer i den ena kolkedja och 18 kol atomer i den andra med dubbelbindning ---> Tm minskar. Om båda kolkedjor har dubbelbindning: Mycket låg Tm

Question 57

Kolesterol och ordnad flytande fas

Answer 57

Kolesterol och ordnad flytande fas * Kolesterol i lipidmembran orsakar bildningen av ett ny fas. Om ca. 35-50 mol% kolesterol i membranet, är det flytande vid alla temperatur Kolesterol: Är en amfifil molekyl, med liten hydrofil del, men stor hydrofob del. Kan lösa sig i lipidmembran, vilket gör att Tm försvinner och membranen blir närmare. Att Tm försvinner gör att att den är mer kompakt och ordnad. Då får vi flyttande ordnad fas. Alltså att den är ordnad, men flexibel.

Question 58

Ordnad flytande fas

Answer 58

Ordnad flytande fas Fasdiagram DMPC: kolesterol DMPC: Har 14 kolatomer. Med 5% kolesterol: Bildas ordnad flytande fas + som gel-fasen. Om vi ökar kolesterol nivån, mer och mer ordnad flytande fas får vi. Där vi får ordnad flytande fas oberoende på temperatur. Vid kolesterol nivån på mer än 30% ---> Flytande ordnad fas, alltså en lamillär fas som är flytande i alla temperaturer, samtidigt är den kompakt.

Question 59

Lipidbilager och cell membran

Answer 59

Lipidbilager och cell membran Detta utnyttjas i våra celler, där alla cellmembran bildas av lager lipider, på grund av hydrofoba interaktioner, med 2 molekyltjock membran, men utan bindning, därför är det bara hydrofoba interaktioner som driver det. Men i cellmembran har vi proteiner, Därför bör alltid membran vara flytande. Kolesterol gör att cellmembran är flytande, med kolesterol nivå alltid över 40% Växter och svampar har andra typer av kolesterol Göra tätare membran med kolesterol, men även för att skapa LM. Även om cellmembran består av lipid bilager, är den inte en lamillär fas, för att den är krockt och den består bara av ett lager. Trots att det är samma enhet som bygger den. Cellmembranet är istället en dispergerade lamillär fas.

Question 60

Dispergerade lipidfaser

Answer 60

Dispergerade lipidfaser Lamilära fasen med stor överskott vatten: Vi kan dispergera lamilära fasen i vatten. Vi får små viskilar som består av lipidlager med vatten utanför. Vesiklar av lipider är liposomer, som utgör den dispergerade lamillära fasen. Från dispergerade lamillära fasen till lamillära fasen är den faktorer som handlar om kolloid stabilitet. Liposomer är som bubblor och ändrar sin form hela tiden. Liposomer i lamillära fasen är stabilare än i gel, för att svagare repulsion.

Question 61

Dispergerade lipidfaser Kubisk fas

Answer 61

Dispergerade lipidfaser Kubisk fas med överskott vatten ---> Kubosom Omvänd hexagonal fas med överskott vatten --> Hexasom Dispergerade faser kan vi ha för att inkapsla LM och isolera den från utanför.

Question 62

Micellär polymorfism

Answer 62

Micellär polymorfism Micellär polymorfism: Där surfaktanter som bildar sfäriska + De surfaktanter som bildar lamillär fas ---> Ökar vi lamillär fas, kan vi gå från sfärer till disk-fas. Då får vi de surfaktanter som gillar att bilda plana ytor, hittar vi i plan del. Men den som gillar att bilda sfäriska ytor, befinner sig i sfäriska delar. Mycket surfaktanter som bildar bilager --> Bildar vi lamillär fas med hål i den. I dessa hål hittar vi surfaktanter med kurvatur. Delar av strukturer är plana, andra delar är krockta. Lamillär fas med hål i + dispergera med vatten ---> Perforerade liposomer Micellär polymorfism gör att vi kan få strukturer med olika typer av aggregat.

Question 63

”Lipodiskar”

Answer 63

”Lipodiskar” * Lipodiskar är lipidmembran diskar stabiliserad av PEG-lipider Lipider + vatten --> Lamillär fas --> Dispergera denna fas ---> Liposomer Liposomer + PEG-lipider ---> Man får diskar som består av lipidbilager. Olika typer av faser med olika faser som aggareas när de blandas och vi kan dispergera dem. Strukturer med delar som är krockta i en riktning, i en motsats riktning.

Question 64

Emulsioner (Makroemulsioner)

Answer 64

Emulsioner (Makroemulsioner) * Ej termodinamiskt stabila blandningar av olja, vatten och emulgator (emulsioner är dispersions kolloider!). Viktig skillnad mellan emulsioner och mikroemulsioner: Är att emulsioner (Makroemulsioner) ej är termodinamiskt stabila blandningar. De kan stabiliseras med emulgator. * Kan vara O/W eller W/O: Den vätska som emulgatorn löser sig bäst i blir den kontinuerliga fasen (Bancrofts regel). I fall vi får W/O eller O/W, beror på emulgatorn: Emulgatorn som löser sig bättre i vatten ---> olja i vatten. * Emulsionsdroppar: ~1μM ---> mycket större än mikroemulsionspartiklar!: En skillnad mellan Makroemulsioner och Mikroemulsioner är att, emulsioner (makroemulsioner) har större droppar. Mikroemulsioner har mindre droppar. * Emulgator: – Minskar ytspänningen mellan olja och vatten. Med emulgator är det lättare att finfördela, vatten och olja för att vi generera ytarea och den bidrar till stabilitet, alltså kolloida stabilitet ökar. – Bidrar till kinetisk stabilisering Emulsioner = Makroemulsioner

Question 65

Kinetisk stabilisering

Answer 65

Kinetisk stabilisering * Kolloidal stabilitet – DLVO växelverkan (ökar ytladdningen) – Sterisk stabilisering * Mekaniskt stark ytfilm: Emulgatorn kan t.ex. bilda en adsorberade lager av fasta partiklar (”Pickering emulsion”) * Tensidfilm kurvatur: – En tensidfilm med positiv spontan kurvatur motverkar fuseringen av oljedroppar i vatten (stabiliserar O/W emulsioner) – En tensid film med negativ spontan kurvatur motverkar fuseringen av vattendroppar i olja (stabiliserar W/O emulsioner) Surfaktanter kan vara emulgator, för att de: – Minskar ytspänningen mellan olja och vatten. – Bidrar till kinetisk stabilisering

Question 66

Olja i vatten:

Answer 66

Olja i vatten: Från surfaktant perspektiv är gränsytan plan, emulusionsytan är att den ser platt ut. En surfaktant känner inte igen att det finns kurvatur. Om 2 oljedroppar i en vatten lösning smälter ihop ---> kommer kontakten mellan dem att bilda negativ kurvatur ---> Den undviker att positiv kurvatur förekommer. En positiv surfaktant, undviker att en negativ kurvatur förekommer, därför positiv spontan kurvatur motverkar stabiliserar O/W emulsioner. Vatten i olja: Om 2 vattendroppar i en olja lösning smälter ihop ---> kommer kontakten mellan dem att bilda positiv kurvatur ---> Den undviker att negativ kurvatur förekommer. En negativ surfaktant, undviker att en positiv kurvatur förekommer, därför negativ spontan kurvatur stabiliserar W/O emulsioner. Surfaktanter med noll kurvatur, är inte bra för att bilda emulsioner (För att de är varken negativa eller positiva)

Question 67

Mikro- vs. Makro- emulsioner

Answer 67

Mikro- vs. Makro- emulsioner Makroemulsioner: Behöver arbete för att bildas. Makroemulsioner har större emulsionsdroppar. Mikroemulsioner: Kan endast ha tensider som emulgator. Makroemulsioner: Vi kan använda oss av partiklar som kan fungera som emulgator. Mikroemulsioner: Termodynamiskt stabila (associationskolloider) Själv-associerade Emulsionsdroppar: ~1 nm O/W, W/O eller bikontinuerliga Emulgator: tensider Makroemulsioner Kinetiskt stabiliserade (dispergerade kolloider) Kräver mekanisk energi Emulsionsdroppar: ~1 μM O/W eller W/O Emulgator: tensider, partiklar, etc.

Question 68

Samband mellan mikro- och makro-emulsioner

Answer 68

Samband mellan mikro- och makro-emulsioner Mikroemulsioner kan vara av olika typer: Winsor 3 typer. Makroemulsioner inte kan visas i fasdiagram.

Question 69

Emulsioner:

Answer 69

Emulsioner: Kan finns med majonnäs, med olja och protein (ägg), men även används för lotion och salva.

Question 70

Kolloider och själv-associerade partiklar för läkemedelstransport

Answer 70

Kolloider och själv-associerade partiklar för läkemedelstransport Olika LM som inte kan formuleras som tabeller eller är toxiska om de administreras i lösning, eller att de är känsliga till det som finns i kroppen (enzymer), istället för att administrera det i lösningen kan vi dispergera dem i lösning.

Question 71

Miceller och liposomer

Answer 71

Miceller och liposomer Fri amphotericin B skaddar däggdjursceller Micell eller liposom formuleringar minskar bindningen till däggdjursceller Amphotericin B, används mot svampinfektioner, tas intervenös, men den ger biverkningar, man dog av LM, därför vill man föra miceller av detta LM. Genom att blanda Amphotericin B med fosfollipider, fick man plana strukturer, där biverkningar minskade för att konc. av LM:et var lägre. Med en devierat av kolesterol, bildas diskar, som är mindre än det förre (Kan gå djupare) Med alla dessa minskar man biverkningar, nu är det inte farligt med LM:et.

Question 72

Cubosomer:

Answer 72

Cubosomer: Har fördel att man kan ha hydrofila LM inuti och hydrofoba LM utanför, man får synergisk effekt, där man kan administrera två LM samtidigt.

Question 73

Transport av hydrofoba eller amfifilia substanser

Answer 73

Transport av hydrofoba eller amfifilia substanser Diskar kan transportera antimikrobiella peptider (Framtid till antibiotika), utan diskar kan dessa peptider brytas ner, men med diskar gör de inte det.

Question 74

Liposomer för läkemedelstransport

Answer 74

Liposomer för läkemedelstransport Man kan ha hydrofila och hydrofoba (Synergisk effekt) med liposomer, man kan ha målsökande molekyl som är LM till cancer, endast attackerar cancer celler.

Question 75

Liposomer vs. fri läkemedel

Answer 75

Liposomer vs. fri läkemedel * Hydrofoba läkemedel kan transporteras * Skydd mot omgivningen * Fördröjd frisättning * Minska biverkningar Doxorubicin: Är LM mot cancer i som transporteras liposomer ---> Biverkning minskade

Question 76

mRNA vaccines:

Answer 76

mRNA vaccines: RNA är inte stabil i kroppen, därför med mRNA kunde man ha fosfolipider med kolestrol som håller kolloid stabilitet.

Question 77

Liposomer för läkemedelstransport * 2a generation liposomer

Answer 77

Liposomer för läkemedelstransport * 2a generation liposomer  Stimuli känsliga liposomer * värme * ultraljud * ljus * pH * enzymer  Målsökande liposomer  Dual-delivery liposomes * Teranostic * synergistiska effekter * chemoresistance reversa

Question 78

Stimuli känsliga liposomer

Answer 78

Stimuli känsliga liposomer Temperaturkänsliga liposomer: Man gör med lipider som är i gel lamillär fas, men omvandlas till flytande när man värmer den (Tumör är varm) pH-känsliga liposomer: Laddade surfaktanter kan deprotoneras och spruta ut LM.

Question 79

Dual delivery liposomes:

Answer 79

Dual delivery liposomes: Liposom med 2 LM samtidigt, ett LM mot kärnan och ett LM mot försvarssystemet för cellen. Detta gör att cellen inte kan utveckla resistans.

Question 80

Sammanfattning

Answer 80

Sammanfattning * Tensider eller tensid-blandningar med spontan kurvatur ~0 kan bilda bilager strukturer (lamellära, bikontinuerliga kubiska). * Lipid bilager bilder gränsytor vid levande organismer * Emulsioner kan bara termodynamisk (mikroemulsioner) eller kinetisk (makroemulsioner) stabila * Kolloidala partiklar kan användas för läkemedelstransport