Farmakokinetik Flashcards

1
Q

Med farmakokinetik kan vi förstå

  • Hur läkemedlet ska tillföras kroppen
  • Vilken dos och hur ofta
  • När effekt kommer
  • Interaktioner (mellan läkemedel)
  • Att fel effekt beror på fel dos
  • Grunden för individuell variation i LM-effekt

Vad innebär detta med andra ord?

A

Kroppens påverkan på LM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka två typer av systemisk behandling finns?

A
  • Enteral – upptag till hela kroppen via tarmen, dvs intag per os eller per rektum
  • Parenteralt – upptag till hela kroppen på annat sätt än tarmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär lokal behandling?

A
  • T ex injektion i ledhåla, hudsalva osv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Läran om läkemedelsberedningars (konstruktion av läkemedel) sammansättning och framställning
  • Tabletter, kapslar, depottabletter, resori, mixtur, spray, gel, salva, kräm osv
    • Får vi dela eller krossa

Samlingsnamn för detta?

A

Galenik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Effekt

  • Viss koncentration aktiv substans med jämn nivå vid målsstrukturen är avgörande för effekten

Ofta vet vi inte hur koncentration är vid målorgan

Så hur kan vi uppskatta detta?

A

Plasmakoncentration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • LM peroralt tas upp i tarmen, ut i blodomlopp och sprids i kroppen
  • Eliminerande organ (lever och njure) börjar rensa bort läkemedel

När allt absorberats så börjar koncentration elimineras i kroppen

På vilket sätt matematiskt och vad betyder det i praktiken?

A

Exponentiellt (halveringstider)

  • Det betyder att en mkt hög koncentration också har en snabb elimination
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • Oftast krävs flera doser av LM för att uppnå jämn effekt, koncentrationen ökar eftersom vi ger mer innan första dosen eliminerats
  • Jämviktskoncentration, när ett antal doser givits, eliminationen blir vid någon punkt lika hög som läkemedlet vi stoppar in vilket kallas för?
  • Hur kan vi räkna på detta?
A

Steady state

  • När elimination motsvarar dosintaget (per tidsenhet), uppnås efter 5 halveringstider
  • Koncentration vid SS = dos * biotillgänglighet (F) / Cl * tid (dosintervall)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Absorptiongrad – upptag över tarmslemhinna (tunntarm) av LM påverkas av en mängd saker nämn minst fyra

A
  • Magsäckens tömningstid viktigt
  • Hur tarmen rör sig
  • Först cell (enzymer och transportproteiner) sedan kapillär
  • pH-värde (både läkemedel och miljö) gör att läkemedel blir joniserad eller inte vilket påverkar läkemedelsmolekyls absorption i tarmväggscell
    • Del av läkemedel passerar direkt genom tarm
    • Enzymer i tarmcellen kan bryta ner och skjuta ut igen
    • Transportprotein kan slänga ut igen
    • Absorberande/chelatbildande substanser (aktivt kol vid diarré
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad beskriver den procentandel LM i aktiv form som når systemkretsloppet efter absorptionsgrad och första passagen-metabolism?

A

Biotillgänglighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

På villka tre sätt sker membrantransport över tarmslemhinnan?

A

Diffusion, aktiv transport eller diffusion via kanaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Alla kapillärer till vena porta och lever där ytterligare LM metaboliseras, vad kallas detta för?
A

Första-passagen-metabolism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  • LM olika bundet i blodet med bärarmolekyl (vilka är de två vanligaste?), viss då mån då fritt
    • Jämvikt mellan fri och bunden fraktion
    • Bara fri kan binda receptorer och ha verkan
A

Albumin och orosomukoid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur distribueras LM i kroppen i förhållande till deras löslighet?

A
  • Fettlösliga hamnar mer i fettväv än muskler (som har hög vattenhalt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Cellmembran med fler aktiva transportörer styr delvis var LM distribueras, nämn två viktiga sådana barriärer
A
  • Blod-hjärnbarriären, placenta vid graviditet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Inflammation i kroppen påverkar membranpassage, på vilket sätt?

A
  • Inflammation i kroppen påverkar membranpassage. Substans passerar ofta lättare inflammerad vävnad eftersom blodflöde ökar, samt cellmembran mer uppluckrad.
    • Abscesser svåra komma åt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Transportproteiner kan hos viss celler uppregleras och kasta ut LM, ge exempel på en sådan celltyp
A

Cancercell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Utsöndring sker till största del via njurar (lite galla också).

Vad är viktigt att tänka på gällande njurfunktion?

A

Varierar med ålder (viktigt)

18
Q

Plasmakoncentrationskurva

Vad kallas tiden mellan intag och absorption?

A

Lag time

19
Q

Absorptionsfasen når en platå som kallas för?

Vid en viss tidpunkt?

A
  • Maximal plasmakoncentration (Cmax vid tiden Tmac)
20
Q

Vad händer med LM under distributionsfasen? När blir det jämnt fördelat?

A

LM sjunker för det försvinner ut till olika delar kroppen, innan eliminationsfas är LM jämnt fördelat i kroppen

21
Q

Vilka organ arbetar under eliminationsfas och hur sker det matematiskt?

A

Lever och njure gör jobbet

Exponentiellt

22
Q

Vad innebär AUC?

A

Area under curve

  • Hur mkt LM-effekt kan ges av bara en dos
  • (drog exposure), hur mkt utsätts kroppen för en LM-dos
    • Koncentration och tid i PLASMA
23
Q

Vad innebär absorptionsgrad?

A

%

  • Hur mkt av en given dos som passerar över tarmslemhinnan till tarmens blodkärl
24
Q

Vad beskriver distributionsvolymen?

A
  • Beskriver relationen mellan total mängd LM i kroppen och koncentration i plasma
  • Vd = mängd LM i kroppen / LM-konc i plasma
  • Vd – mått på hur en substans fördelar sig mellan blod och andra kompartments
  • Inte anatomisk volym (kan vara större än kropp)
    • Högre för substanser som ansamlas/binds utanför blodbanan
    • Warfarin Vd – 10 liter, Klorokin Vd – 14 000 liter
25
Q

Vilken biotillgänglighet ses vid administration intravenöst?

A
  • Vid injektion i blodet ges 100 % biotillgänglighet, morfin t ex (30 % biotillgänglighet), räkneexempel (10 mg intravenöst eller 33 mg peroralt), alltså viktigt när vi växlar mellan administreringsmetoder, därför skiljer vi på tarm och övrigt
26
Q

På vilka två sätt kan Vd (distributionsvolym) anges?

A
  • Absolut eller relativ (då läggs kroppsvikt till), ex 14 000/ 70 kg = 200 liter/kg
27
Q

Vad innebär clearance som räknas ut med första ordningens kinetik?

A
  • Kroppens förmåga att göra sig av med LM
    • Volym plasma som rensas på LM/tidsenhet (ml/min)
  • Försvinnandehastigheten lägre ju lägre koncentration vi har (mkt fisk i dammen, sedan mindre och mindre ju mer vi fiskar)
  • Om kurvan logaritmeras blir kurvan rak
28
Q

Vad innebär halveringstid i förhållande till hur snabbt något försvinner ur kroppen tidsmässigt? Vad är detta beroende av?

A
  • Konstant (tidsmässigt) vid första ordningens kinetik, beror av clearance och distributionsvolym (T1/2 = Vd/Cl)
29
Q

När kan vi se undantag (ex etanol) från halveringstid enligt första ordningens kinetik?

A
  • När enzymsystem som ska metabolisera LM är mättade ökar inte längre eliminationen med stigande koncentraton, LM elimineras med konstant mängd (inte andel) per tidsenhet (etanol t ex)
30
Q

Hur skiljer sig steady state mellan stor och liten kropp med samma clearance?

VIKTIGT!

A

Vid första dos ger det högre koncentration i liten kropp

Har kropparna samma clearance, så kommer de för eller senare få samma läkemedelskoncentration efter ett visst antal doser, steady state beror alltså bara på clearance

  • Vid upprepad dosering beror koncentration endast på eliminationsförmåga
    • Visst den större personen kan ha lite högre eliminationskapacitet
31
Q

Vad skiljer blå och röd linje mot den svarta?

A
  • Om clearance halveras (njursjukdom) så kommer koncentration sjunka långsammare, koncentration vid steady state kommer vara dubbelt, det tar längre tid att nå steady state eftersom halveringstiden är förlängd
    • Tar alltid 5 halveringstider för att nå steady state) och därför är tiden till jämviktskoncentration dubblerad
  • Om Dv (distributionsvolym) dubbleras tar det längre tid att nå steady state men eftersom clearance är oförändrat blir det samma steady state konc som ursprungsexempel, halveringstid också dubblerad
32
Q

Vad kan vi göra om vi inte vill vänta 5 halveringstid på steady state?

När kan detta vara bra att ge?

A
  • Laddningsdos kan ges, vilket direkt ger högre koncentration (bra f.a vid LM med långa halveringstider)
33
Q

Vad kan man säga att clearance bestämmer gällande koncentration och steady state?

A

bestämmer koncentration vid steady state (jämvikt) och därmed det totala dosbehovet per tidsenhet (en per dygn eller jämnare konc med 5 per dygn ger små hack)

34
Q

Vad har distributionsvolymen för betydelse kliniskt?

A

Koncentrationer efter enstaka dos (t ex en laddningsdos) och halveringstiden

35
Q

På vilket sätt är halveringstiden viktig kliniskt? Vad bör dosintervall ligga på i förhållande till halveringstid?

A

Viktig för hur ofta man behöver dosera och hur lång tid det tar för LM-koncentration att nå jämvikt eller sjunka mot noll (5*T1/2), dosintervallet bör vanligen motsvara 1-2 halveringstider

36
Q

Amlodipinabsorberas väl efter oral administrering av terapeutiska doser med maximal plasmakoncentration 6-12timmar efter dosen. Absolut biotillgänglighet har beräknats till 64-80%. Distributionsvolymen uppgår till cirka 21l/kg. In vitro-studier har visat att ungefär 97,5% av cirkulerande amlodipinär bundet till plasmaproteiner. Terminal halveringstid i plasma är cirka 35-50timmar. Amlodipinmetaboliseras i hög utsträckning i levern till inaktiva metaboliter. Cirka 10% av modersubstansen och 60% av metaboliterna utsöndras via urinen.

Amlodipinabsorberas väl, men har ändå en biotillgänglighet högst 80%. Hur kan det förklaras?

A

Hög första passage-metabolism

37
Q

Amlodipinabsorberas väl efter oral administrering av terapeutiska doser med maximal plasmakoncentration 6-12timmar efter dosen. Absolut biotillgänglighet har beräknats till 64-80%. Distributionsvolymen uppgår till cirka 21l/kg. In vitro-studier har visat att ungefär 97,5% av cirkulerande amlodipinär bundet till plasmaproteiner. Terminal halveringstid i plasma är cirka 35-50timmar. Amlodipinmetaboliseras i hög utsträckning i levern till inaktiva metaboliter. Cirka 10% av modersubstansen och 60% av metaboliterna utsöndras

Distributionsvolymen är 21 liter/kg, vilket motsvarar nästan 1500 liter hos en person som väger 70 kg. Förklara begreppet distributionsvolym och hur den kan vara så stor som 1500 liter!

A

Är ingen anatomisk volym, eftersom formeln är mängd läkemedel/mängd läkemedel i plasma (kan räknas som absolut eller relativ)

38
Q

Amlodipinabsorberas väl efter oral administrering av terapeutiska doser med maximal plasmakoncentration 6-12timmar efter dosen. Absolut biotillgänglighet har beräknats till 64-80%. Distributionsvolymen uppgår till cirka 21l/kg. In vitro-studier har visat att ungefär 97,5% av cirkulerande amlodipinär bundet till plasmaproteiner. Terminal halveringstid i plasma är cirka 35-50timmar. Amlodipinmetaboliseras i hög utsträckning i levern till inaktiva metaboliter. Cirka 10% av modersubstansen och 60% av metaboliterna utsöndras

Utifrån amlodipins halveringstid – vad är ett lämpligt doseringsintervall för amlodipin?

A

Mellan en till två halveringstider, i detta fall då en gång/dygn

Dosering en gång per dygn ger då bara mindre svängningar i plasmakoncentrationen (jämfört med att dosera mer sällan). Mindre oscilliering

39
Q

Amlodipinabsorberas väl efter oral administrering av terapeutiska doser med maximal plasmakoncentration 6-12timmar efter dosen. Absolut biotillgänglighet har beräknats till 64-80%. Distributionsvolymen uppgår till cirka 21l/kg. In vitro-studier har visat att ungefär 97,5% av cirkulerande amlodipinär bundet till plasmaproteiner. Terminal halveringstid i plasma är cirka 35-50timmar. Amlodipinmetaboliseras i hög utsträckning i levern till inaktiva metaboliter. Cirka 10% av modersubstansen och 60% av metaboliterna utsöndras via urinen.

Utifrån amlodipinshalveringstid – när är det tidigast lämpligt att utvärdera effekten av en insatt amlodipinbehandling?

A

5xT1/2 –> jag väljer det övre intervallet för säkerhets skull, alltså 5x50 –> 250 h/24 vilket ger oss ungefär 10 dagar

40
Q

Amlodipinabsorberas väl efter oral administrering av terapeutiska doser med maximal plasmakoncentration 6-12timmar efter dosen. Absolut biotillgänglighet har beräknats till 64-80%. Distributionsvolymen uppgår till cirka 21l/kg. In vitro-studier har visat att ungefär 97,5% av cirkulerande amlodipinär bundet till plasmaproteiner. Terminal halveringstid i plasma är cirka 35-50timmar. Amlodipinmetaboliseras i hög utsträckning i levern till inaktiva metaboliter. Cirka 10% av modersubstansen och 60% av metaboliterna utsöndras via urinen.

Utifrån uppgifterna om amlodipinseliminering ovan, behöver man justera dosen av amlodipin hos en patient med måttligt nedsatt njurfunktion (eGFR50 ml/min)?

A

10 % renal utsöndring i aktiv form är en mycket liten andel, som normalt inte föranleder dosjustering.

41
Q

Vad innebär tolerans?

A

Fenomenet att ett ämne kan ge minskad farmakologisk verkan om det intas upprepade gånger.

I vissa fall kan samma verkan återfås om dosen ökas.

Flera olika mekanismer ligger bakom utveckling av tolerans.