F6 investeringkalkyl Flashcards
Tre viktiga krav på en modell:
– Den skall vara enkel, ej mer komplicerad än nödvändigt
– Modellen skall vara fruktbar, dvs modellen skall ställa och
väcka frågor som kan ge en vidgad förståelse för det man
arbetar med
– Modellen skall vara oförutsägbar, dvs en modell skall vara
spännande och ha överraskande moment och inte bara föra
tidigare resultat vidare
Investeringar - olika typer av investeringar
- Reinvesteringar (ersättningsinvesteringar,
återinvesteringar) - Expansionsinvesteringar (nyinvesteringar)
- Strategiska investeringar
- Rationaliseringsinvesteringar
- Miljöinvesteringar
- Reala investeringar
- Finansiella investeringar
- Investeringar i immateriella tillgångar
- IT-investeringar
Långsiktiga lönsamhetsbedömningar
- Identifiera betalningsflöden (framgår ej av företagets interna och
externa redovisning) - Värdera betalningsflöden med olika tidsförlopp
- Värdera betalningarnas risk
Vid utvärdering av investeringsalternativ måste effekterna beaktas
för varje år under en viss planeringshorisont
Ett långsiktigt lönsamhetsmått skall mäta det..
totala utfallet av en viss
strategi och vi är inte intresserade av periodiserade mått, dvs
periodiserade inkomster (intäkter) minus periodiserade utgifter
(kostnader). Vi vill ha information om alternativens sammanlagda
inkomster och utgifter, dvs in- och utbetalningar
Långsiktiga lönsamhetsbedömningar
- planering och kontroll
- Söka och utveckla investeringsprojekt
- Bestämma olika investeringsobjekts kvantitativa utfall
- Jämföra investeringsalternativ och göra investeringskalkyler
- Finansiera investeringarna
- Fatta investeringsbeslut
- Kontrollera investeringarna både i genomförandeskedet och
efteråt
I investeringskalkyler utgår man från..
en grundinvestering och ser
vilken avkastning den ger. Grundtanken är att betalningar som
sker vid olika tidpunkter flyttas till en gemensam jämförelse-
tidpunkt, vanligen år noll. Därigenom blir det möjligt att
sinsemellan jämföra olika betalningsserier.
Långsiktiga lönsamhetsbedömningar
- lönsamhetskrav och urvalskriterium
- De olika investeringskalkylmetoderna måste användas med
hänsyn till olika kalkylsituationer på grund av att metoderna har
olika förutsättningar och därmed olika begränsningar - Till respektive kalkylmetod är sedan ett lönsamhetskrav och ett
urvalskriterium knutet som anger huruvida investeringen är
lönsam och ger rangordningen mellan olika alternativ
Diskontering och kapitalisering
- referenstidpunkten
- Diskontering: Pengarna transporteras från framtiden till nuet och
ett nuvärde erhålls
Diskonteringsförfarandet sker med hjälp av kalkylräntan.
Diskonteringsfaktorn kan uttryckas som (1+r)-n, där r betecknar
kalkylräntan och n tiden i år. - Kapitalisering: Pengarna transporteras framåt i tiden och ett
slutvärde erhålls. Principen att storleken av en betalnings värde
ökar med ”ränta på ränta”, dvs proportionen (1+r)n, betecknas
kapitalisering och faktorn (1+r)n betecknas kapitaliseringsfaktor.
Långsiktiga lönsamhetsbedömningar
- kalkylkomponenter
- Grundinvestering (G)
- Betalningar (I och U)
- Livslängd eller planeringshorisont (n, N)
- Restvärde (R)
- Kalkylränta (r)
Diskontering och kapitalisering
- referenstidpunkten
- Diskontering: Pengarna transporteras från framtiden till nuet och
ett nuvärde erhålls
Diskonteringsförfarandet sker med hjälp av kalkylräntan.
Diskonteringsfaktorn kan uttryckas som (1+r)-n, där r betecknar
kalkylräntan och n tiden i år. - Kapitalisering: Pengarna transporteras framåt i tiden och ett
slutvärde erhålls. Principen att storleken av en betalnings värde
ökar med ”ränta på ränta”, dvs proportionen (1+r)n, betecknas
kapitalisering och faktorn (1+r)n betecknas kapitaliseringsfaktor.
Betalningsströmmarna
- grundinvesteringen
- Grundinvestering (G): En utgift i kronor av engångsnatur, vilken
själva investeringen ger upphov till i initialskedet.
Alla utgifter (reklam exempelvis) som företaget haft före
investeringskalkyleringens år 0 (vanligen beslutstidpunkten) skall
ej tas med i lönsamhetskalkylen. Dylika kostnader benämns
ofta ”sunk costs”.
De sk kringkostnaderna, dvs utgifterna för installation, inkörning,
programutveckling etc kan belasta de första åren alternativt
periodiseras över hela anläggningens livslängd, dvs inte bara
belasta det första året.
Betalningsströmmarna
- löpande betalningsströmmar
- En grundsats inom investeringsbedömning är att försöka ta
hänsyn till alla förväntade in- och utbetalningar - Det stora problemet är inte att göra själva beräkningarna
tekniskt, utan att uppskatta storleken av framtida betalningar i en
modell - En framtida in- eller utbetalning blir mindre värd än om
motsvarande in- och utbetalning skulle erhållas omedelbart - Omvärderingen görs genom diskontering av framtida betalningar
Kalkylmetoder - tre grundmetoder
(a) Nuvärdet mäts i kapital (kr)
(b) Internräntan mäts i procent och
(c) Återbetalningstiden mäts i tid (år)
Andra metoder, exempelvis kapitalvärdeskvot och annuitet, är
enbart varianter på nuvärdet
Exempel på utbetalningar kan vara löner, material till produkter, drift
och service, underhåll, energi etc.
Exempel på inbetalningar kan dels vara direkta inbetalningar som
likvid för sålda produkter och/eller tjänster som investeringen
genererar, dels vara indirekta, dvs reduktioner i utbetalningarna
såsom besparingar i löner eller underhåll.
Kalkylmetoder - olika grupperingar
- Internräntemetoden betonar relativ lönsamhet, räntabilitet
- Nuvärdesmetoden betonar absolut lönsamhet
- Återbetalningsmetoden fokuserar likviditetsaspekten
Ett absolut kalkylmått ger lönsamheten i kronor utan att beakta
investeringsutgiftens storlek. Relativa mått visar istället
lönsamheten i förhållande till grundinvesteringen
En kalkylmodell bör vara såväl internt konsistent, dvs hänga ihop
logiskt, och externt konsistent, dvs beakta relevanta
bedömningsdimensioner för användaren
Kalkylmetoder - nuvärdesberäkning
Nuvärdet betecknar en enstaka betalning eller en summa av
betalningar, som med en given kalkylränta diskonteras till en
nutidpunkt. Nuvärdet kan beräknas, där a betecknar inbetalnings-
överskott, G är grundinvestering och r är kalkylränta
Nuvärde = −G + a1/(1+r) + a2/(1+r)^2 + … + an/(1+ r)^n
Kalkylmetoder - återbetalningsmetoden
- Används ofta i första hand som en grovsållringsmetod för att
erhålla en indikation på olika projekts lönsamhet - Kallas också pay-back eller pay-off
- Metoden kan användas med och utan kalkylränta
- Metoden syftar till att att beräkna den tid som åtgår för att de
årliga överskotten ”skall ha betalat tillbaka investeringsutgiften
Kalkylmetoder - återbetalningsmetoden (forts.)
- Återbetalningstiden (Å) är lika med grundinvesteringen (G)
genom de årliga betalningsöverskotten (a): Å = G/a - Beslutskriterie: Vid rangordning mellan flera olika
investeringsprojekt är det projektet lönsammast som har den
kortaste återbetalningstiden, förutsatt att projekten är åter-
betalda inom den längsta tillåtna återbetalningstiden - Om sk cut-off-rate sätts på kort återbetalningstid påverkas
sålunda inte bedömningen av tidpunkterna eller storleken på
betalningar efter dess slut
Sammanfattning
* Vid långsiktiga bedömningar försöker man ta hänsyn till alla
betalningar som en investering medför under hela dess
livslängd
* Principen är bedömandet av in- och utbetalningar vid olika
tidpunkter
* Referenstidpunkten kan vara idag (nuet) eller i framtiden
* Diskonteringsförfarandet sker med kalkylräntan
* Tre grundmetoder: nuvärde-, internränta- och
återbetalningsmetoden
* Val av kalkylmetod avgörs av kalkylsituationen
* Till respektive kalkylmetod är ett urvalskriterium kopplat
