F4 ABC-kalkylering (självkostnadskalkylering) och bidragskalkylering Flashcards

1
Q

Ekonomistyrning - några nya metoder, modeller och perspektiv

Metoder

A
  • Activity-Based Costing (ABC)
  • Activity-based Management
    (ABM)
  • The Balanced Scorecard
  • Target Costing
  • Kaizen-kalkylering
  • Strategisk kostnadsanalys
  • Benchmarking
  • Business Process Re-engineering (BPR)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ekonomistyrning - några nya metoder, modeller och perspektiv
Koncept

A
  • Cost driver
  • Värdekedjor
  • Balans
  • Target Cost
  • Ständiga förbättringar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ekonomistyrning - några nya metoder, modeller och perspektiv
Perspektiv

A
  • Strategi
  • FoU
  • Process
  • Organisation/IT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Relevance Lost - huvudsakligt budskap

A
  • Informationen är alltför aggregerad och periodinriktad
  • Informationen är uppföljningsinriktad
  • Traditionella styrmått är otillräckliga
  • Omkostnadsposterna är för grova
  • En för kort kalkylsikt antas
  • Kalkylfokus är för snävt
  • Andelen omkostnader har ökat
  • Andelen icke-volymrelaterade kostnader har ökat
  • Endast volymrelaterade fördelningsnycklar används
  • Kunderna invänder inte mot prishöjningar
  • Avdelningar i företaget har utvecklat egna kalkylsystem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Activity-Based Costing - en ökad andel fasta kostnader

A

”Traditionell” produktion:
* Kostnader för personal och
material dominerar
* Storleken på dem beror till
största delen på tillverkad
volym
* De är därför rörliga kostnader

Modern” produktion
* Kostnader för personal och
material dominerar ej
* Storleken på dem är till största
delen oberoende av tillverkad
volym
* De rörliga kostnaderna har
minskat och de fasta har ökat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

”ABC-kalkylering”

A
  • Omkostnader uppstår som ett resultat av att aktiviteter
    utförs i företaget
  • Genom att kvantifiera och prissätta aktiviteterna, och
    härleda i hur hög grad olika kalkylobjekt använder
    aktiviteterna, kan en mer kausal fördelning av
    omkostnader åstadkommas.
  • Kostnadsdrivare = en faktor som åstadkommer en
    förändring i en aktivitets kostnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Momenten i en ABC-kalkyl

A
  1. Identifiera och välj aktiviteter, utgå från företagets
    organisatoriska huvudfunktioner
  2. Fördela kostnaderna till aktiviteterna, två slag av
    kostnader finns att beakta, sär- och samkostnader
  3. Välj cost drivers, konsumtionen av varje aktivitet skall
    variera med den cost driver som väljs
  4. Fastställ cost-driver volymer, dvs total
    aktivitetskostnad/cost driver volym
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Aktiviteter på olika nivåer

A
  • Enhetsnivå, dvs aktiviteter som utförs varje gång en enhet
    tillverkas, ex maskinbearbetning, material
  • Satsnivå, dvs aktiviteter som utförs varje gång en sats skall
    köras. Kostnaderna beror på hur många satser som körs, ex
    omställning av maskin, kvalitetskontroll av en sats, inköp av
    material
  • Produktionsprocessnivå, dvs aktiviteter som utförs för att stödja
    hela produktionsprocessen och är gemensamma för ”samtliga”
    aktiviteter
  • Företagsnivå, dvs aktiviteter som utförs för hela företagets
    räkning, ex redovisning, företagsledning, administration
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Bidragskalkylering

A
  • Kalkylering baserad på särkostnader och samkostnader
  • Särkostnader är kostnader som påverkas i en viss
    beslutssituation
    – Kan vara rörliga eller fasta!
  • Samkostnader är kostnader som inte påverkas i en viss
    beslutssituation
    – Kan vara rörliga eller fasta!
  • En kostnad som är särkostnad i en viss situation kan
    alltså vara samkostnad i en annan situation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Enkel bidragskalkylering

A
  • Totalt täckningsbidrag (TTB) = total särintäkt – total
    särkostnad
  • Resultat = TTB – samkostnad
  • Täckningsgrad (TG) = TB / särintäkt
  • Täckningsgrad (TG) = TTB / total särintäkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Bidragskalkylering vid trånga sektioner

A
  • Tre typer av situationer
    – Företaget har ledig kapacitet
    – Företaget har en trång sektion, d.v.s. en begränsad
    resurs som är gemensam för samtliga produkter
    – Företaget har två eller fler trånga sektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

En trång sektion

A
  • Beslutsregel: Den produkt som ger högst TB per enhet
    av den begränsade resursen är mest lönsam.
    – Ganska enkelt att beräkna…
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Bidragskalkyl vs självkostnadskalkyl

A
  • Klassisk ”motsättning”
  • Kort sikt vs lång sikt i ekonomisk teori
  • På kort sikt är bidragskalkylen optimal för att
    undvika alternativkostnader för uteblivna TB.
  • På lång sikt är självkostnadskalkylen optimal för
    att säkerställa att täckning för alla företagets
    kostnader nås.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly