F4 Fördomar och attityder + diskriminering Flashcards
Fördomar & attityder
Fördomar är detsamma som attityder.
Diskriminering är ett beteende.
Förutfattade meningar, föreställningar, som associerar grupper av människor med en eller flera egenskaper.
En förenkling av verkligheten, att en inte tar hänsyn till enskilda individer. Fördomar behöver inte alltid vara negativa. Har sin grund i kategoriseringar.
Fördomar =
Attityder
Diskriminiering=
Beteende
Nämn 3 olika angrepps/synsätt på fördomar och diskriminering:
kulturellt
motivationellt
kognitivt
Nämn 5 teorier/termer som hör till ett kulturellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Realistic conflict theory
Etnocentrism
Överordnat mål
In och utgrupper
Minimal group paradigm
Kulturellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Förklara “Realistic conflict theory”:
En teori av Muzafer Sherif som ville bevisa att fientlighet och fördomar uppstår mellan grupper när det är en konflikt eller tävling om begränsade resurser, eller något värdefullt som bara ena gruppen kan få, vilket orsakar dem att få negativa tankar och beteenden mot den andra gruppen.
Robbers Cave Studie:
Den socialpsykologiska professorn Muzafer Sherif gjorde en studie med 11-12 år gamla pojkar som hade skickats iväg till ett avlägset läger.
Ingen utav pojkarna kände varandra innan studien.
Dem blev indelade i två grupper och fick bo i stugor som var långt ifrån varandra.
I en vecka så hade pojkarna ett typiskt sommar-läger med roliga aktiviteter som att paddla kanot och andra lekar.
I slutet av veckan hade dem format starkare vänskapsband och dem skaffade grupp-namn (Rattlers och Eagles), vilket dem visade på tröjor och flaggor.
I slutet av veckan blev grupperna informerade att det fanns ett annat läger i området.
Enligt pojkarnas förfrågan så anordnades en turnering med fotbolls-, baseball-matcher.
Det vinnande laget skulle få en pokal och en pennkniv.
Det började i god laganda, men allt eftersom lekarna började så började fientlighet mellan grupperna att utvecklas.
Dem började kalla pojkarna i det andra laget för fula saker och nära slutet så upplevde pojkarna inom båda lagen att den andra gruppen så motbjudande att dem aldrig ville se dem igen.
Denna studie skapade en vändpunkt i forskningen om fördomar (ogillande av personer i en ut-grupp)
Innan trodde man att fördomar kom som ett resultat av en viss personlighetstyp (authoritarian personality)
Eller som ett resultat av missriktat frustration (scapegoat theory)
Det fanns inga indikationer att pojkarna hade fördomsfulla personligheter eller behövde avleda aggression mot något annat objekt.
Ändå utvecklade pojkarna starkt ogillande mot varandra.
För att dem tävlade mot varandra om ett värdefullt pris som bara ena gruppen skulle kunna vinna.
Den här studien blev ett stöd till Sherif’s “Realistic conflict theory” som menar att fientlighet och fördomar mellan grupper vanligtvis är resultatet av en konflikt av intressen mellan grupperna om värdefulla vinster eller möjligheter.
Mål var det centrala konseptet i Sherif’s teori.
Han menade att när två grupper tävlar om samma mål, som bara ena gruppen kunde vinna, så skulle det bli fientlighet mellan grupperna.
Detta skulle kunna vara förklaringen varför fotbollssupporters slår ner varandra.
Personlig reflektion är om det hade varit skillnad om alla studiedeltagarna var tjejer istället.
Kulturellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Förklara Etnocentrism:
Etnocentrism är tendensen att tycka att i-grupps-attribut är överlägsna mot ut-grupps-attribut. Och generellt sett döma ut-grupper från ett i-grupps-perspektiv.
Exempel:
Om jag äter lunch på ett gatukök i indonesien. Så är det ett litet barn där, kanske 3-5 år som ser en sockerärta på marken, den är smutsig, det lilla indonesiska barnet stoppar in sockerärtan i munnen och ingen springer fram och stoppar honom.
Jag som västerlänning, som är van vid kliniskt renhet överallt, kanske blir förfärad över detta och dömer mamman att hon inte är där och är mer noga vad barnet stoppar in i munnen.
Jag uppvisar etnocentrism då jag tycker att jag vet bättre, trots att det är jag som åkt till ett annat land för att upptäcka ett annat land och sätt att leva.
Jag kan heller inte anta att folk håller med mig bara för att jag och kanske dem flesta i min i-grupp tycker något.
Andra personer i andra grupper har också etnocentrism-tendenser och dem kommer tycka att sitt sätt är bättre.
Kulturellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Förklara Överordnat mål:
Överordnade mål är mål som bara kan uppnås när två olika grupper jobbar tillsammans och samarbetar, för att båda ta del av framgången/fördelen.
Överordnade mål är botemedlet till realistic conflict theory.
Kulturellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Förklara In och utgrupper
In-gruppen är den jag tillhör, tycker mig tillhöra.
Ut-grupper är dem som jag inte tillhör, inte tycker mig tillhöra.
Kulturellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Förklara “Minimal group paradigm”:
Experimentella procedurer designade att skapa grupper baserade på minsta möjliga gemensamma nämnare, utan interaktion inom eller mellan grupper, och utan kunskap om vilka andra som tillhörde ens egna grupp. Trots dessa “minimala” grupper visade medlemmarna diskriminering mellan grupperna.
Favoriserade dem som var i sin egen grupp.
(minimala gemensamma nämnare och interaktion)
Nämn 4 teorier/termer som hör till ett motivationellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Social identitetsteori
Frustration-aggressionsteorin
Den auktoritära personligheten
Ambivalensteorin
Motivationellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Förklara Social identitetsteori: (Henri tajfel, John Turner)
Människor har ett grundläggande behov av positiv självkänsla och förstärker denna bland annat genom att uppleva sig som medlem av grupper med egenskaper man gillar.
Det är vanligt att man överbetonar skillnader mellan sin egen och andra grupper.
Detta ger upphov till en förstärkningseffekt som gör att den egna gruppen får ökad särprägel, distinkthet, och att andra gruppers medlemmar, normer, attityder, värderingar och uppfattningar nedvärderas.
Motivationellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Förklara Frustration-aggressions-hypotesen:
Frustration-aggression-hypotesen betraktar aggression som ett sätt att att bli av med frustration.
Frustrations-aggressions-hypotesen antar att frustration - som skapas från att hindras att utföra en målinriktad aktivitet - ökar sannolikheten för aggressivt beteende.
Motivationellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Förklara den auktoritära personligheten:
Den auktoritära personligheten utmärks av auktoritärt beteende och förhållningssätt.
Ett personlighets-syndrom karakteriserat av en enkel kognitiv stil.
Värnande om traditioner/”så det alltid varit” och underkastelse till auktoritära figurer (associerade med fördomar mot minioritetsgrupper och känslighet för fascism).
Det finns psykologisk forskning som visar att auktoritärt förhållningssätt är en personlighetsegenskap.
Men det är samtidigt ett sätt att tänka, tycka, tro och bete sig som är kulturellt betingat och som periodvis kan växla till anti-auktoritära förhållningssätt.
Man kan tänka att det finns människor med utpräglade och livslånga beteenden och åsikter av auktoritärt slag samtidigt som auktoritära uppfattningar, beteenden och förhållningssätt hos många människor är socialt och kulturellt betingat.
Motivationellt synsätt på fördomar/diskriminering:
Förklara Ambivalens teorin:
När människor inser att dem har motstridiga övertygelser om en ut-grupp, så upplever dem en otrevlig känsla som kallas cognitive dissonance.
Denna dissonans motiverar människor att ändra sina tankar i ett försök att minska sin obekvämhet. Man strävar efter kongruens.
kongruens = överstämma/sammanfalla.
Om man översätter det här till psykologi så är att vara kongruent ett beteende som betyder att du ger uttryck av att det du säger stämmer överrens med det du gör eller visar, eller tvärtom.
