F6 Självet

Question 1

Nämn 5 saker som självet omfattar och har relevans till: (kort svar)

Answer 1

• Perception
• Social kognition
• Social interaktion
• Emotionella reaktioner
• Attityder och beteenden

Question 2

Självet är ett begreppsligt träsk. Inom socialpsykologi, ingår termer som “jaget” och “ego”? (kort svar)

Answer 2

Nej

Question 3

Självet är ett begreppsligt träsk. Inom socialpsykologi, nämn 11 begrepp som ingår: (kort svar)

Answer 3

Själv

Självbild

Själv-schema

Självkänsla

Self-efficacy

Själv-uppfattning

Possible selves

Self

Self-concept

Identitet

Självmedvetenhet

Question 4

Vad är Själv-schema?

Answer 4

Mentala strukturer som hjälper oss organisera och guida processandet av ny själv-relaterad information.

Question 5

Vad är Självkänsla?

Answer 5

Den övergripande utvärderingen som vi har av oss själva som går utmed en positiv - negativ skala och som kan ändras.

Question 6

Vad är Self-efficacy?

Answer 6

Vad man tror om ens egna förmåga att utföra särskilda handlingar för att nå ett specifikt mål. Self-efficacy i att följa en diet, plugga till och klara en tenta tex.

Question 7

Vad är Self-concept?

Answer 7

Self-concept är den kognitiva representationen av vår kunskap om oss själva som är den totala summan av allt vi tror om oss själva. Själv-konceptet ger sammanhang och mening till ens upplevelser, inklusive ens relationer till andra.

Question 8

Vad är Självmedvetenhet? (self awareness)

Answer 8

uppmärksamhet är riktad mot sig själv.

Question 9

Självet är…:

Answer 9

“Våra samlade föreställningar om oss själva.” (M. G. Eriksson)

Question 10

Självet som det upplevs av dig och hur du vill att andra ska uppleva dig är:

Answer 10

Högst variabelt och beror på social kontext. Självet skapas genom en aktiv social konstruerande process.

Question 11

Påverkas konstruktionen av ens själv av vilken kultur man tillhör?

Answer 11

Ja

Independent self och interdependent self

Question 12

Förklara kort Independent self:

Answer 12

En individ med independent self som ska tänka på sig själv har lättast att komma på centrala föreställningar om en själv som rör mest den egna personen. Egenskaper som inte är kopplad till någon annan. T ex, smart, morgontrött, rolig.

Question 13

Förklara kort interdependent self:

Answer 13

En individ med interdependent self som ska tänka på sig själv har lättast att komma på centrala föreställningar om en själv som rör relationer till andra.
T ex, storasyster, mamma, medarbetare på detta företaget.

Question 14

Självet är socialt och kulturellt konstruerat. Förklara Independent self och interdependent self:

Answer 14

Independet self kallas det när självet är konstruerat mest på vad som rör endast individen. En person med independent self som får uppgiften att fylla i flera meningar som börjar med “Jag är…” skulle först och främst komma och tänka på egenskaper som “Jag är smart, snäll, klumpig, morgontrött, rolig…”
Självbilden är mer genomgående i olika sammanhang.

Independent self är vanligast bland människor uppväxta i västerländska samhällen som usa och nordvästra europa. Sverige ingår här.

Interdependent self kallas det när självet är mer konstruerat kring sociala relationer.
En person med interdependent self som får uppgiften att fylla i flera meningar som börjar med “Jag är…” skulle i mycket större utsträckning skriva meningar som “Jag är en pappa, en storebror, en chef…”
Självbilden är med detta sagt inte rörigare utan den beror mer på sammanhanget och bland vilka personer den är omringad. Inför varje relation är självbilden den samma.
Interdependent self är vanligast bland människor uppväxta i österländska samhällen, som kina och Japan.

Det är ingen skillnad på självkänsla hos människor med independent self eller interdependent self men det är skillnad på hur personer från dessa två kategorier framhäver sig själva.
I kulturer där interdependet self är vanligt är det t ex positivt med egenskaper som anspråkslöshet och förmåga till självkritik.

Question 15

Independent/interdependent self:

Finns det systematiska skillnader hur kvinnor och män ser på sig själva? Varför?

Answer 15

Ja. Kvinnor tenderar att utveckla mer interdependent och kopplar deras självkänsla mer till “interdependent” kvalitéer.
Män utvecklar mer independents selves och kopplar deras självkänsla mer till “independent” kvalitéer.

Dessa olikheter kan förklaras genom hur tjejer och killar uppfostras olika beroende på vilket kön dem har. Samhällsstrukturer som påverkar redan innan man föds. (Blått för kille och rosa för tjej)
Tjejer lär sig att prioritera kvalitéer som sätter dem i linje med andra, passa in.
Pojkar uppmuntras utveckla egenskaper som särskiljer dem från andra, sticka ut.

Question 16

Vad är självscheman?

Answer 16

Strukturen för självkonceptet dvs. Vår uppfattning och vår kunskap om oss själva:

Självuppfattningen utgörs av ett stort antal olika och mer eller mindre integrerade självscheman.

Question 17

Hur är självscheman jämfört med andra typer av scheman?

Answer 17

Mer komplexa och varierade jämfört med andra typer av scheman. (som “att gå på restaurang” tex)

Question 18

Vad är The self-reference effect?

Answer 18

Självrelaterad info. Uppmärksammas lättare, överrepresenterade i vår kognition, längre processtid -> vi minns den lättare.

Om man vill komma ihåg något är det därför bra att försöka hitta kopplingen till sig själv.

Question 19

Varför är det bra att ha en stor mångfald av självscheman?

Answer 19

Om självuppfattningen skadas inom ett område. Då utgör en stor mångfald en buffert.

Question 20

Hur påverkar vår självuppfattning vår självkänsla?

Answer 20

Vår självuppfattning innefattar hur vi värderar oss själva, positivt eller negativt. Detta i sin tur påverkar vår självkänsla.

Question 21

Varför är vi oftast intresserade av vårt själv? 3 punkter

Answer 21

• Själv-utvärdering:
  Sökande efter information om vem man är (motiv: validitet, korrekt bild).
• Självbekräftelse:
  (Self-verification) Vi söker information som stöder ens tes om sig själv.
  Motiv: konsistens, sammanhängande bild.
• Självupphöjelse:
  (Self-enhance) Sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktig bild.
  Motiv: Lyfta fram en positiv bild.

Question 22

Är bias vanliga i vår självuppfattning?

Answer 22

Ja

Question 23

Vad är Self enhancing triad? (sedikes & Gregg, 2007)

Answer 23

• Vi fokuserar på/överskattar våra goda sidor
• Vi överskattar graden av kontroll som vi har över händelser
• Vi är överoptimistiska

Question 24

På vilket sätt kan bias vara positivt och skydda oss?

Answer 24

Skydd mot psykisk ohälsa

Mer anpassningsbara i motgångar, dvs bias i vår självuppfattning ger oss skydd mot psykisk ohälsa.

Obs! Inte bra om det blir för stort fokus på självet tex narcissism, aggrisivitet

Question 25

Skriv två metoder för att lära känna sitt själv:

Answer 25

Introspektion

Självreflektion

Question 26

Vad är self perception theory? (Daryl, Bem)

Answer 26

Teorin antar att när ens inre känslor eller värderingar är ambivalenta/tvetydiga så kan människor tolka dessa och komma fram till vad man “egentligen tycker” genom att se till sina egna handlingar/beteenden.

Question 27

Vad är the overjustification effect?

Answer 27

Förändrad motivation pga extern belöning (tex pengar, godis)

När extern belöning saknas attribuerar vi vårt beteende till att vi gillar att göra det (inre belöning/intresse) och motivationen stärks.

Question 28

Vad är spegelsjälvet?

Answer 28

Hur vi tror att andra uppfattar oss

Question 29

Vad är social comparison theory? (Leon Festinger)

Answer 29

• Beskriver hur människor lär sig om sig själva genom social interaktion
• Validerar uppfattningar, åsikter och känslor genom jämförelse med “likar”
• Prestationer jämförs helst mot de som är något sämre → Stärker självkänslan

Question 30

Vad är self-evaluation model? (Tesser, 1988)

Answer 30

Om man tvingas jämföra sig uppåt (tex yngre syskon) försöker man förminska likheten, eller om det går, säga upp relationen.

Question 31

Vad är självmedvetenhet? (self-awareness)

Answer 31

När vi ser oss själva, och när vi ses av andra

Question 32

Vad är private vs public self? (Scheier & Carver)

Answer 32

• Privat självmedvetenhet: egna attityder, tankar och känslor, ideal och standards
• Offentlig självmedvetenhet: Styrs av sociala normer och att “se bra ut” inför andra

Question 33

Vad är self-regulation?

Answer 33

“The control of the self by the self”.

Det är processen av att kontrollera och styra ens egna beteende för att uppnå önskade tankar, känslor och mål.

Själv-fokus gör oss mer benägna att styra vårt eget beteende.
Därför är själv-fokus nära kopplat med self-regulation.

Question 34

Vad är self-regulation theory?

Answer 34

Self-regulation theory föreslår att vi reglerar oss själva genom att övervaka hur vi lever upp till våra standards, och när vi faller utanför så gör vi aktiva handlingar för att nå tillbaka till vår standard.

Exempel:
Tex så har kanske dem flesta en vikt där dem normalt brukar ligga, oavsett om man är underviktig, normalviktig eller överviktig så har man liksom vant sig vid ett visst nummer.
Om man skulle åka på semester i en vecka och lägga på sig 3 kilon så skulle man bli lika förvånad oavsett hur mycket eller lite man vägde innan.

Många skulle nog göra en ansträngning efter semestern för att nå tillbaka till sin “standard”.

Question 35

Vem var Wiliam James? (1842-1910)

Answer 35

The principles of psychology
- The consciousness of self

• Den aktiva subjektiva delen av självet “I” (agent) och “Me” (objekt) som observeras, bedöms och utvärderas av “I”.

Question 36

På vilket sätt kan självmedvetande vara dåligt?

Answer 36

Kan vara både mycket stressande (och leda till användning av alkohol, droger)

Question 37

På vilket sätt kan självmedvetenhet vara bra? 2 punkter.

Answer 37

Få oss att må bra (när vi tex får uppskattning för det vi göra)

-Kan leda till självreglering för att uppnå önskvärda mål (self-regulation theory)

Question 38

Vad kan hända vid reducerad självmedvetenhet?

Answer 38

Reducerad självmedvetenhet gör att individen känner sig mindre hämmad, blir mer impulsiv och kan bete sig anti-normativt.

Question 39

Enligt Social comparison theory så jämförs helst prestationer mot…?

Answer 39

mot de som är något sämre → Stärker självkänslan

Question 40

Självmedvetenhet & stress:

Answer 40

Självmedvetenhet kan vara mycket stressande, någonting som kan leda till drog-/alkoholmissbruk för att minska sagd stress, eller så kan det få oss att må bra, som när vi får uppskattning för någonting vi gjort. Kan även leda till antinormativt beteende, detta som ett resultat av reducerad självmedvetenhet vilket leder till att individen känner sig mindre hämmad av bland annat sociala normer och agerar därför mer impulsivt. Vidare kan det leda till självreglering för att uppnå diverse, positiva mål som i slutändan visar sig fördelaktigt rent socialt.

Question 41

Självmedvetenhet - private & public self

Answer 41

Private self - den privata självmedvetenheten handlar om ens egna attityder, tankar, känslor och ideal.

Public self - vår offentliga självmedvetenhet är någonting som styrs av sociala sammanhang. Här kan diverse hämningar och alterationer ske då vi strävar efter att passa in, inte skämma ut oss och se ut i bra dager inför andra.

Question 42

Självattributioner:

Answer 42

Spegelsjälvet - uppfattningen om hur andra människor uppfattar oss.

The overjustification effect - förändrad motivation sker till följd av extern belöning. Detta är då en extern belöning saknas så attribuerar vi orsakerna till vårt beteende till att vi gillar det vi gör och då stärks motivationen.

Social comparison theory - jämföra oss med andra människor. Lär oss genom socialinteraktion. Stärker självkänslan då vi gärna jämför våra prestationer mot de som är sämre än oss själva.

Self-evaluation maintenance model, vid påtvingad jämförelse med någon bättre försöker en förminska likheten. Tänk jämförelse yngre med äldre syskon, de yngre kan då välja gå sin egna väg istället för att efterlikna syskonet.

Question 43

Metoder för att lära känna sig själv:

Answer 43

Introspektion & självreflektion - mycket är dock omedvetet, något vi själva inte kan plocka fram. En sidoeffekt kan vara att vi börjar grubbla, vilket kan slå över i någonting negativ då en negativ spiral av tankar kan ta fart.

Self-perception theory - detta beskriver hur människor lär sig om sig själva med hjälp av interagera med andra individer. Vi validerar våra uppfattningar om omvärlden, våra värderingar och känslor genom att jämföra oss med andra som påminner oss om oss själva, människor som är lika oss på ett eller annat sätt. Prestationer jämförs dock gärna med människor underlägsna oss, som inte gjort lika väl ifrån sig, för att stärka självkänslan.

Question 44

Självintresse 3 punkter:

Answer 44

Självintresse är större när vi är yngre och fortfarande utvecklas.

1 Självutvärdering - söker efter information om sig själv och vem en är. En söker validitet och en korrekt bild av vem en är. Detta är inte lika vanligt i österländska länder.

2 Självbekräftelse (verification) - söker en konsistent information om oss själva då vi vill ha en sammanhängande bild av oss själva. Vill bekräfta vår bild av oss själva, kan fungera både negativt och positivt beroende på vad vår ursprungliga bild av oss själva.

3 Självupphöjelse (self-enhance) - söker positiv information om oss själva och sållar bort negativ information, då vi ifrågasätter den mer. Motivet är att få en positiv bild. En överdriven tendens till självupphöjelse kan dock leda till narcissism.

Question 45

Självschema:

Answer 45

Mer komplexa och varierade scheman. Vi uppmärksammar dessa lättare, de är överrepresenterade i vår kognition samt har en längre processtid och är mer lättillgängliga. Kontextspecifika noder som vi har inom oss.
Schematiska, aschematiska egenskaper, de som definierar oss eller inte.
En stor mångfald av självscheman, det vill säga olika saker vi identifierar oss med, agerar likt en buffert om någonting skulle falla bort.
Fördelaktigt att vara någorlunda duktig på mycket då det utgör en buffert ifall ett område inom din självuppfattning skadas. Till exempel farligt att ha ett starkt schema länkat till att du är någons partner - om relationen avslutas kan detta lämna dig förvirrad om vem du är och en känsla av vara vilsen.
Vår självuppfattning utgörs av ett stort antal mer eller mindre integrerade självscheman. Vår självuppfattning påverkar även vår självkänsla, i antingen negativ eller positiv riktning.

Question 46

Independent self & interdependent self:

Answer 46

Independent self - (västerländska världen, individuellt) och interdependent self (österländskt, kollektivistiskt). Vi i västvärlden fokuserar på våra positiva attribut. Vi stärker självet genom våra val. Vi vill även vara självständiga, oberoende, och vi fokuserar på våra inre egenskaper när vi talar om oss själva.

Interdependent - I östvärlden ser en sig snarare som en del av någonting större och i relation till andra och annat, exempelvis att man är “sin mammas son”. Frasen “jag är en smart student” skulle då bytas ut till “jag är en student som studerar på x universitet”. De är även mer modesta, ödmjuka, och har därmed inte lika hög självkänsla. Dock har implicita mått visat på att det fortfarande finns en god självkänsla.

Question 47

William James - “jag” och “mig”:

Answer 47

Amerikanska psykologins fader. Han talade om att självet består av två delar, “jag” och “mig”.

Den förstnämnda är en aktiv del, en agent, som agerar i verkligheten och tolkar, formar.

Den sistnämnda är likt ett objekt, en mer analyserad del som observeras och utvärderas.

Jag lär alltså känna mig själv genom att observera “mig”. Självet är beroende av den kontext vi befinner oss i, och vi formas utifrån den. Vi är i en ständig förändringsprocess, och uppträder olika beroende på situation. Självet är alltså både socialt och kulturellt konstruerat.

Question 48

Självet:

Answer 48

Handlar om oss själva, om hur vi uppfattar oss själva. Det är både medvetet och omedvetet verksamt i vårt processande av världen, vår perception. Handlar även om vårt samspel med andra människor, den sociala kognitionen. Finns givetvis stora individuella skillnader, och skillnaden är störst inom grupper, men de är även kulturellt betingade. Självet är ytterst svårdefinierat då det omfattar väldigt mycket, från många olika teorier. Inte att förväxla med Freuds jaget eller ego.