F1 Social kognition Flashcards
Nämn 3 byggstenar i socialpsykologiska processer:
- Social kognition = Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra.
- Social perception = Hur vi formar uppfattningar om andra.
- Social attribution = Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende.
Beskriv vad kognition innebär:
Kognition = Kognition är ett samlingsord för de mentala processer - automatiska eller kontrollerade (viljestyrda) - som handlar om att skaffa sig kunskap och förståelse. De mentala processerna sker genom sinnena, som syn och hörsel och genom tanke och erfarenhet.
Beskriv social kognition:
Social kognition = “Hur vi uppfattar, minns, och tolkar information om oss själva och andra.
genom mentala processer (automatiska eller kontrollerade/viljestyrda)
Beskriv social perception:
Social perception = “Hur vi formar uppfattningar om andra”
Beskriv social attribution:
Social attribution = “Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende”
För att förstå andras beteende (och vårt eget) så skapar vi egna förklaringar.
Vi försöker hitta orsakerna som ledde till handlingen.
Oftast så går detta på automatik, och oftast så är vår automatiska slutsats bra nog.
Men ibland blir det såklart fel.
Vi tänker sällan på att vi skapar dessa orsaksförklaringar, det är mest ifall vi inser att vi haft fel som vi ifrågasätter vår egen uppfattning eller ifall vi är väldigt måna om att hitta den verkliga orsaken. Då är vi mer motiverade och lägger mer tid på att hitta dem olika faktorerna som kan ha påverkat ens persons beteende.
Nämn 3 olika förklaringsmodeller för hur vi gör personbedömningar: (kort svar)
Kognitiv algebra
Konfigurationsmodellen (Asch)
Implicita personlighetsteorier
Beskriv grundprincipen för kognitiv algebra:
“Helhetsintrycket utgörs av “summan” eller “medelvärdet” av den information vi har om personen”
Man kan bedöma en person genom 2 sätt i kognitiv algebra.
- Summering av egenskaper.
Plus, minus. - Medelvärde av egenskaper.
Plus, delat med.
Förklara de två sätten man kan bedöma en person på genom kognitiv algebra:
- Summering av egenskaper:
T ex: Helhetsintryck:
Intelligent (+2) (2)
Ärlig (+3) (5)
Tråkig (-1) (4)
2. Medelvärde av egenskaper: T ex: Helhetsintryck: Intelligent (+2) (2) Ärlig (+3) (2,5) [5/2] Tråkig (-1) (1,33) [4/3]
“Helhetsintrycket utgörs av medelvärdet av den information vi har om personen. Vi lägger ihop olika egenskaper och drar sen en slutsats utifrån det.”
Genom summering av egenskaper (där vi plussar ihop eller subtraherar) eller genom medelvärde (där vi lägger ihop egenskapers totala poäng och sedan delar med antal egenskaper listade) så skapar vi ett helhetsintryck.
Vad har kognitiv algebra fått för kritik ?
KRITIK: I verkligheten fungerar inte kognitiv algebra som en förklaring till hur vi faktiskt formar helhetsintryck av andra personer.
Istället så konstruerar vi helhetsintryck aktivt redan från första intryck. I Asch’s konfigurationsmodell så tas parametrar med som centrala och perifera egenskaper med samt “primacy effect” som innebär att intryck vi får först påverkar hur vi uppfattar intryck vi får efteråt på gott och ont.
Vad innebär konfigurationsmodellen (Asch)?
Helhetsintrycket formas genom att viss information om personens egenskaper påverkar tolkningen av annan/ytterligare information.
- Information om centrala egenskaper påverkar hur vi tolkar information om perifera.
- Den information vi får först påverkar hur vi tolkar information vi får senare (primacy effect)
Centrala och perifera personlighetsdrag:
Ex: beskriv/förklara en person
- Intelligent
- Skillfull
- Industrious
- ”warm” ”cold” = warm kan vara = generous, wise, happy (många som refererade personen som “warm” refererande också till dessa ord, och tvärtom på cold – helhetsintrycket).
Värme är, enligt Asch ett centralt personlighetsdrag (även intelligens).
Påverkar hur vi tolkar andra (perifera) drag.
Den information som vi får först, påverkar hur vi tolkar information som vi får senare – (primäraffekten eller primacy effect).
Förklara och ge ett exempel på Centrala och Perifera personlighetsdrag:
Enligt Asch är värme ett centralt personlighetsdrag, även intelligens.
Detta betyder att om en person beskrivs som:
- Begåvad
- Praktisk
- Varm
- Bestämd
- Försiktig
Så påverkar egenskapen “varm” dem andra 4 egenskaperna på ett positivt sätt och man får ett allmänt positivt intryck.
Om en person istället beskrivs som: - Begåvad - Praktisk - Kall - Bestämd - Försiktig Så får man ett helt annat helhetsintryck för att ordet “kall” som är ett centralt personlighetsdrag färgar av sig så mycket på även dem andra egenskaperna.
“Bestämd” som är ett perifer personlighetsdrag kan ju vara både positivt och negativt beroende på HUR man är bestämd.
Det är just detta som centrala personlighetsdrag, som varm eller kall kan ge oss information om.
Vilka egenskaper som är centrala för ett helhetsintryck beror på vilka andra ord som presenteras. Inga ord anses centrala över alla möjliga kontexter.
Förklara och ge ett exempel på Primacy effect:
“Primacy effect är tendensen för tidigare information att vara mer inflytelserik än senare information på social perception och tolkning.”
Dem egenskaperna vi får reda på först “sätter ton/färgar av sig” på hur vi tolkar efterkommande egenskaper.
Primacy effect kan vara starkare när åskådare är under tidspress och motiverade att nå en slutsats fort.
Exempel:
Eva är avundsjuk, envis, kritisk, impulsiv, flitig, intelligent
Mia är intelligent, flitig, impulsiv, kritisk, ensiv, avundsjuk
Vilken gillar man bäst?? Primacy effect
Vad innebär implicita personlighetsteorier?
Förklara även horn-effect och halo-effect.
Implicita personlighetsteorier: olika för olika personer, egenskaper som kan hänga ihop.
Implicita personlighetsteorier är den omedvetna uppfattningen man har om hur människor brukar bete sig och reagera i olika situationer.
Instinktivt tolkar vi andras handlingar och våra tidigare erfarenheter av situationer och människor påverkar oss hur vi bemöter andra människor.
T ex, varför fick du en konstig känsla när den personen tittade på dig på det sättet?
Du kan inte riktigt förklara det för någon annan, men inom dig tvekar du inte på att känslan varnar dig för något, bäst att vara uppmärksam.
implicita personlighetsteorier kan vara bland annat horn-effect och halo-effect..
Horn-effect = En bias som påverkar ens uppfattning av en annan individ snedvridet på grund av en enskild negativ egenskap. Exempel på den här effekten är om en observerare gör antagandet att en oattraktiv person har sämre moral/egenskaper jämfört med en attraktiv person
Halo-effect = En bias som påverkar hur vi formar en uppfattning om någon efter vi redan har en positiv bild av dom. Alltså hur vi tolkar information efter den initiala positiva bilden. Exempel på halo-effect kan vara om en individ har fått reda på att en person de har en positiv bild av har begått ett brott. På grund av halo-effekten kan då brottet uppfattas som “inte så allvarligt” i jämförelse då med den positiva uppfattningen.
Vad betyder ordet Implicit? (kort svar)
Omedvetet.
Inom psykologin betyder Implicit samma sak som “omedvetet”.
(Exempel på Implicit minne är att automatiskt slå in portkoden korrekt med fingrarna, men när någon frågar kommer man inte ihåg sifferkombinationen så man kan säga den högt.
Exempel på implicit inlärning är att tala vårt modersmål grammatiskt korrekt utan att veta vad grammatik är.)
Beskriv dem två olika typerna av kognitivt processande:
Vad innebär kognitivt processande?
System 1 ≈ intuition
* Snabbt
- Känslomässigt
- Omedvetet
- Automatiskt
- Associativt
- Kräver ej ansträngning
System 2 ≈ reflektion
- Långsamt
- Analytiskt
- Medvetet
- Kontrollerat
- Regelstyrt
- Kräver ansträgning
En brukar tala om ett tvåprocess-system. Det första systemet (1) är intuition och det andra systemet (2) är reflektion. Vi sparar en massa ansträngning och energi när det första (1) systemet är igång. Sägs ha 40 000 gånger mer aktivitet än det andra systemet. Mycket går automatiskt, är mycket snabbt, parallellkopplat, känslomässigt betingat, omedvetet och associativt. Det andra (2) systemet är långsammare, mer analytiskt och fokuserar mer på problemlösningar. Det är medvetet, kontrollerat, regelstyrt och seriekopplat
Nämn 4 automatiska/kontrollerade processer:
Kognitiva scheman
Sociala kategorier
Stereotyper
Bedömningsheuristiker
Vad innebär kognitiva scheman?
Scheman baseras på erfarenhet och förändras långsamt. De fyller ekonomiska funktioner, det vill säga kognitiv energi. Dessa sparar på uppmärksamhet, inkodning, lagring och ihågkomst. Scheman underlättar.
Kognitiva scheman är en minnesfunktion som hjälper oss att göra automatiska bedömningar.
Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person,grupp,händelse, osv..) inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna.
Det finns fyra kategorier av olika scheman.
Nämn de fyra olika scheman och förklara kort:
- Personscheman:
- Egenskaper förknippade med specifika personer - Rollscheman:
- Egenskaper förknippade med sociala roller, tex yrken. - Skript:
- Egenskaper förknippade med typiska händelseförlopp,
tex restaurangbesök. - Självscheman:
- Egenskaper jag förknippar med mig själv.
Vad baseras scheman på och förändras dem snabbt eller långsamt?
Scheman baseras på erfarenhet och förändras långsamt.
Vad hjälper scheman oss med?
Vad fyller Scheman för ekonomiska funktioner?
- Uppmärksamhet
- Inkodning
- Lagring
- ihågkomst
Vad måste vi göra innan vi kan tillämpa scheman?
Vi måste först kategorisera personen, tinget eller situationen.