F3 Attityder Flashcards

1
Q

Förklara vad Attityder innebär:

A

Någon slags värdering, positiv eller negativ. Den kan variera i styrka, någonting som påverkas av kunskap, identitet, relevans, direkt erfarenhet samt individuella värderingar.
Det är någonting som är relativt stabilt över tid.
En attityd består av tre komponenter; affekt,
beteende,
kognition.

Vår attityd mot någon/något visas av hur vi känner för, tänker om, och tenderar att bete oss mot detta attitydobjekt.

En attityd kan var både positiv eller negativ.

Attityder kan vara både medvetna eller omedvetna.

Attityder är oftast relativt bestående.

Vi har oftast attityder mot socialt signifikanta objekt, grupper, event eller symboler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en attityd? (kort)

A

Min attityd är min reaktion.

Tex:
Attitydobjekt = En hund kommer nära
Reaktion = Jag får panik, skriker och springer därifrån (negativ reaktion)

Reaktionen består av:
(A) Affekt = jag blir rädd
(B) Beteende = Skriker och springer ifrån hunden
(C) Kognition = Tänker: Hundar är farliga (tidigare negativ upplevelse av hundar)

Attityd = ogillar/rädd för hundar, vill inte vara nära.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför är attityder viktiga?

A

Attityder styr vårt beteende: informerar om vad man ska närma sig (approach) och undvika (avoid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kognitionsbaserade attityder & affektbaserade attityder

A

Kognitionsbaserade attityder - påverkas bäst av logiska argument.

Affektbaserade attityder - påverkas bäst av känslor och är väldigt omedelbara.

Dessa kan vara implicita (indirekta, omedvetna) eller explicita (att en uttrycker en attityd). Exempelvis om du ska köpa ett klädesplagg: att du i första scenariot, ser efter priset och övertygas om att köpa det då det är billigt. I det andra scenariot, däremot, så övertygas du av argument om att plagget påminner om någonting du tidigare hållit kärt, säg en släktings plagg, och köper plagget efter att du fått en emotionell koppling till det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur påverkas kognitionsbaserade attityder bäst?

A

Av logiska argument

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur påverkas affektbaserade attityder bäst?

A

Mer effektiva via känslor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn 5 saker hur attityder varierar:

A

Riktning: Positiv / Negativ

Styrka: Stark / Svag

Medvetenhet: Implicit / Explicit
- tex social önskvärdhet (social desirability)

Affekt/kognitionsbaserad

Tillgänglighet (Accessibility)

  • omedelbarhet; framplockning från minnet
  • affektbaserade attityder = mer omedelbara
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Utveckling av attityder

A

Handlar bland annat om evolution, en biologisk funktion. Kan stå till svars för våra intuitiva reaktioner.
Erfarenhet och miljö,

mere exposure effect och familiaritetsprincipen - handar om att ju mer vi exponeras för någonting desto positivare attityd får vi till det, eller om vi tröttnar på det kan attityden bli negativ.

Självbevarelsedriften - är vad som gör att vi habitueras vid någonting, att vi vänjer oss och att vissa av våra attityder tynar bort.
Handlar även om betingning och modellinlärning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad har attityder för syfte? Vad hjälper attityder oss med?

A

Attityder hjälper oss att spara tid och ansträngning.
Prioritera och nå våra mål.

Uttrycka vem vi är.
Orientera oss i sociala sammanhang.

Utilitaristiska/instrumentella - de fungerar som redskap för oss. Att de är kunskapsbärande, sparar oss tid och ansträngning. De guidar även vårt beteende, ger oss en riktning i hur vi ska eller vill bete oss. Det hjälper oss att uppnå våra mål då vi har en tendens att utveckla positiva attityder till det som gynnar oss. De är värdeexpressiva, det vill säga att de hjälper oss att uttrycka vilka vi är. Förstärker vår självbild och grupptillhörighet, exempelvis att vi har samma positiva inställning till ett fotbollslag eller parti.

Hjälper oss med social anpassning, hjälper oss att identifiera oss med andra personer vi gillar och som vi delar attityder med. Assisterar oss i att ta avstånd från individer vi inte tycker om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur mäter man attityder?

A

Explicita mått
beteenden
eller
implicita mått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara Explicita mätningar - Likertskalan:

+ nackdelar med explicita mätningar:

A
  • Skalan (attitydskala) har fått namn av sin upphovsman, den amerikanske socialpsykologen Rensis Likert.
  • Den person var attityd man vill mäta får ta ställning till ett antal påståenden.
  • Vanligtvis används svarsalternativ med ändpunkterna: ”instämmer inte alls vs instämmer helt”.
  • Svaret på varje påstående poängsätts och summan (eller medelvärdet) av poängen anger styrkan i attityden.

Nackdelar:

  • Antar att människor vill uppge sina attityder på ett korrekt sätt – ”social desirability bias”.
  • Antar att människor kan uppge sina attityder på ett korrekt sätt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara vad explicita och implicita attityder innebär:

A

Explicita attityder är medvetna attityder som åsikter, tankar och affekter (i vissa fall räknar man även med beteende) gentemot ett tankeobjekt.

Implicita attityder innebär det samma men föreslår att man även skulle kunna ha omdevetna attityder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara Beteenden mättningar:

+ nackdelar:

A

Beteenden:
Grundidén, våra beteenden speglar våra preferenser. Ex, glassen du väljer att köpa är den du föredrar mest.

Fördelar,

  • det är ett diskret sätt att mäta attityder.
  • Kan användas med olika grupper, Ex. unga barn.

Nackdelar,
- Beteende speglar inte alltid attityder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara implicita mätningar:

+ kritik :

A

Mål, att komma runt problem med explicita mätningar (Ex, social desireability).

  • Fokus, ofta på känsliga ämnen.
  • Bygger ofta på reaktionstid, Ex. Evaluative Priming Test och Implicit Associations Test (IAT)
  • Grundide: En attityd = en object-evaluering association i långtidsminnet.

Kritik av implicita mätmetoder:

  • Vad egentligen är det vi mäter?
  • Kritik mot den prediktiva validiteten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara Implicita associations test:

A

■ Implicit Associations Test – Exempel
Rooth (2009)
 Undersökte sannolikheten att bjuda personer med svenska namn vs. arabiska namn på anställnings intervju.
 Explicita bedömningar av svenskar/araber inget samband.
 Implicita bedömningar, svagt samband. Mer negativa implicita attityder mot arabiska namn – mindre sannolikt att bjuda personer med arabiska namn på anställning.

Implicit Associations Test eller IAT. Testen ska alltså gå ut på att mäta implicita attityder baserat på tidsskillnader inom reaktionstiden. Det rör ofta kontroversiella ämnen för att de ger tydligare resultat, det är iallafall målet men implicita mätningsmetoder har fått en del kritik vad gällande validiteten av testen. Mäter det verkligen någons attityder?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv vad implicita och explicita attityder innebär, vad är den största kritiken mot dessa begrepp, beskriv även hur de operationaliseras (hur de mäts). När predicerar implicita mått beteende bättre än explicita mått?

A

Explicita attityder är medvetna attityder som åsikter, tankar och affekter (i vissa fall räknar man även med beteende) gentemot ett tankeobjekt.
Implicita attityder innebär detsamma men föreslår att man även skulle kunna ha omdevetna attityder.

Jag kan verkligen inte framkalla så mycket kritik mot explicita attityder i sig, mer om hur de mäts.
Mätningsmetoder för explicita mått är oftast i form av en questionnaire där man får kryssa i hur väl man tycker att ett påstående passar in med ens egna attityd. Det bästa sättet att få pålitliga resultat som kan gälla över flera situationer är att ha flera frågor av liknande karaktär. Oftast vet ju människor vad de tycker (om de inte skulle göra det på grund av undanskjutning av tanken t ex kan de implicita testen hjälpa) men det är inte alltid de vill uttala sina verkliga åsikter. Om ens attityd upplevs som normbrytande kan personen, om den inte har socialt stöd, vilja undanhålla den för att behålla masken i hopp om social acceptans. Och om implicita mätningar har något att tillägga skulle det också visa att människor inte alltid kan uppge sina attityder på ett korrekt sett.

Implicita mätningsmetoder utgår ofta från reaktionstid, ett känt exempel är Implicit Associations Test eller IAT. Testen ska alltså gå ut på att mäta implicita attityder baserat på tidsskillnader inom reaktionstiden. Det rör ofta kontroversiella ämnen för att de ger tydligare resultat, det är iallafall målet men implicita mätningsmetoder har fått en del kritik vad gällande validiteten av testen. Mäter det verkligen någons attityder? Detta för mig till ännu en kritik av implicita attityder som begrepp: Går det att ha omedvetna attityder? Attityder utgörs av känslor och tankar och hur skulle de kunna vara omedvetna? Annars kanske vi närmar oss fördomar istället, som någon slags ofrivillig attityd?

När predicerar implicita mått bättre är explicita mått? Som jag kort nämnde tidigare, när en attityd upplevs som normbrytande vill man av olika anledningar, t ex social desirability bias, inte uppge sin attityd (eller så är man själv inte ens medveten om den) ger implicita mått en bättre bild.

17
Q

Var kommer våra attityder ifrån?

A
  • Klassisk/operant betigning.
  • Beteende
  • Exponering
  • Resonerande
  • Evolution/gener/biologi
  • Social inlärning
18
Q

Nämn tre teorier där attityder är centrala:

A
  • Balansteorin (Heider)
  • Theory of reasoned action/planned behavior (Fishbein&Ajzen)
  • Dimensioner av inter-personliga bedömningar (Fiske et al.,)
19
Q

Förklara Heiders Balansteori:

A

 Våra attityder påverkas av andra och av andras attityder
 Fokus på P – O – X relationer
 – P = person
 – O = en annan person
 – X = objekt/ämne
 Vi söker balans / konsistens mellan P, O och X
Ex,
Balanced Triads:
- Adam gillar Opera. Olivia gillar Opera. Adam gillar Olivia.
Unbalanced Triads: mindre stabila relationer.
- Adam gillar Olivia. Han avskyr att dansa. Oliva älskar det.

20
Q

Förklara Theory of reasoned action (Fishbein & Ajzen):

A
5 aspketer av Theory Of Planned Behavior:
-	Attityd mot beteendet
-	Subjektiva normer
-	Upplevd kontroll över beteende
= intention
Rökning?

Teorin om motiverad handling (TRA eller ToRA) syftar till att förklara sambandet mellan attityder och beteenden inom mänskligt handlande. Det används främst för att förutsäga hur individer kommer att bete sig baserat på deras redan existerande attityder och beteendeintentioner. En individs beslut att engagera sig i ett visst beteende baseras på de resultat som individen förväntar sig kommer som ett resultat av att utföra beteendet.

Det primära syftet med TRA är att förstå en individs frivilliga beteende genom att undersöka den underliggande grundläggande motivationen att utföra en handling.
TRA säger att en persons avsikt att utföra ett beteende är den främsta prediktorn för huruvida de faktiskt utför det beteendet eller inte.
Dessutom bidrar den normativa komponenten (dvs sociala normer kring handlingen) också till huruvida personen faktiskt kommer att utföra beteendet eller inte. Enligt teorin föregår avsikt att utföra ett visst beteende det faktiska beteendet.
Denna avsikt är känd som beteendeavsikt och kommer som ett resultat av en övertygelse om att utförande av beteendet kommer att leda till ett specifikt resultat. Beteendeintention är viktig för teorin eftersom dessa avsikter “bestäms av attityder till beteenden och subjektiva normer”.
TRA tyder på att starkare intentioner leder till ökad ansträngning för att utföra beteendet, vilket också ökar sannolikheten för att beteendet utförs.

21
Q

Förklara The Influence of Attitudes on Behavior (Ajzen):

A

Theory of Planned Behavior (TPB) förutspår att planerade beteenden bestäms av beteendeintentioner som till stor del påverkas av en individs attityd till ett beteende, de subjektiva normerna som omsluter utförandet av beteendet och individens uppfattning om sin kontroll över beteendet.

22
Q

Ego-defensive

A

Funktion av attityder - Vi har attityder som skyddar vår självkänsla. Kan skydda från obekväma självinsikter, likt en försvarsmekanism. Exempelvis att du utvecklar en negativ attityd till en sport du är väldigt dålig på.

23
Q

Korrespondensprincipen

A

Attitydsmått och predicerat beteende måste ha samma grad av specificitet. Om korrelationen är hög tyder det på en lättare kan predicera beteende utifrån attityder. Exempelvis om en ska mäta en individs användande av preventivmedel så krävs det att det specificeras vad för slags medel en talar om och om det kommer användas inom en snar framtid för att då kunna se en korrelation mellan denna attityd och ett lika specifikt beteende. Att enbart fråga om preventivmedel, väldigt generellt, gör det svårt att predicera ett beteende.

24
Q

Aggregeringsprincipen

A

Korrelation, alltså sambandet mellanattityd och beteende, blir högre när aggregering sker över flera beteenden inom samma område. Om en individ har många positiva eller negativa attityder så ökar korrelationen mellan dessa och ett visst beteende. Ju fler sammanstämmande attityder gentemot någonting i desto högre grad kan en predicera ett beteende, eller se ett samband. Enkätsvar kan dock vara missvisande, dels på grund av social önskvärdhet.
Även andra faktorer, utöver attityder, har betydelse för hur vi agerar. Dessa faktorer kan vara intention, subjektiv norm (hur människor i vår närhet står i frågan), upplevd kontroll, externa hinder och vanor.

25
Q

Theory of reasoned action/planned behavior (Fishbein&Ajzen)

A

Theory of reasoned action - innefattar våra intentioner och subjektiva normer. Här påverkar våra attityder gentemot attitydsmålet och den subjektiva normen vår intention som sedan leder till ett beteende.

Theory of planned Behavior - detta innefattar våra intentioner, subjektiva normer men även upplevd kontroll samt externa hinder i form av exempelvis vanor. Skillnaden här är vår upplevda kontroll över vårt eget beteende som samspelar med ovanstående beståndsdelar. Beteendet här blir därmed planerat.

26
Q

Nämn 4 attitydfunktioner:

A

Utilitariska/instrumentella
Värdeexpressiva

Social anpassning
“Ego-defensive”

27
Q

Förklara vad attitydfunktionen “utilitaristisk/instrumentell” innebär:
3 punkter

A
  • Kunskapsbärande; sparar tid och ansträngning
  • Guidar beteende
  • Hjälper oss att uppnå våra mål (vi utvecklar positiv attityd till sådant som gynnar oss)
28
Q

Förklara vad attitydfunktionen “värdeexpressiv” innebär:

A

Sätt att uttrycka vem vi är

Förstärker självbild/grupptillhörighet

29
Q

Förklara vad attitydfunktionen “social anpassning” innebär:

A

Hjälper oss att identifiera oss med personer vi gillar (och ta avstånd från personer vi ogillar)

30
Q

Förklara vad attitydfunktionen “Ego-defensive” innebär:

A

Kan skydda från obekväma självinsikter (försvarsmekanism)

31
Q

Utveckling av attityder: Förklara mere exposure effect:

A

Att börja gilla ett objekt endast på grund av att man blivit exponerad för det många gånger.

32
Q

Utveckling av attityder: Förklara Betingning:

A

objekt associeras med positiva eller negativa stimuli

33
Q

Förklara modellinlärning:

A

Att lära sig av att imitera och observera andra när dem blir “belönade” eller “bestraffade” för deras beteende.

34
Q

Utveckling av attityder: Observation av eget beteende: Förklara Self perception theory:

A

Teorin antar att när ens inre känslor är tvetydiga, kan folk tolka hur dem känner inför något genom att se tillbaka på sitt eget beteende.

Exempel:
Vad tycker du om att äta kött?
Först tvetydiga känslor, men sen kommer man ihåg att man åt kött dagen innan.
Så då är det inte så illa.

35
Q

Utveckling av attityder: Observation av eget beteende: Förklara Cognitive dissonance theory:

A

Cognitive dissonance theory antar att när människor känner stark olust på grund av dissonans mellan attityd och beteende, motiveras individerna att förminska denna skillnad genom att byta övertygelser, attityder eller beteende.

36
Q

Vad är sambandet mellan attityder och beteende?

A

Forskningen visar på ett svagt samband mellan attityder och beteende.

37
Q

Vad kan förklara det svaga sambandet mellan attityder och beteende?

A

delvis förklaras av svårigheter att mäta sambandet på ett korrekt sätt i studier.

Tex “Social önskvärdhet”, studiedeltagarna svarar så som dem tror dem “borde”/”är bra”

Normer och situationella faktorer har stor betydelse!

Normer/situationella faktorer exempel:
Malin kan ha en attityd att det är dåligt att äta kött. Malin tycker det är synd om djuren och så är det ju dåligt för miljön också.
Men på helgen blir Malin bjuden på en grillfest som hon tackar ja till, en kille hon är intresserad utav är där och han äter ett grillspett.
Han frågar om hon vill ha ett och hon tar emot och äter.
“Lite grann skadar ju inte, hon äter ju ändå OFTAST vegetariskt” tänker hon.