F2 Attribution Flashcards

1
Q

Förklara social kognition, Social perception och attribution:

A

Social kognition = Hur vi uppfattar minns och tolkar information om oss själva och andra.

Social perception = Hur vi formar uppfattningar om andra.

Attribution = Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förklara Attribution:

A

Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende. Vi skapar sannolika teorier om hur världen hänger samman. Hör samman med perception och kognition. Intresse för dessa frågor uppkom först efter andra världskriget. Franz Heider lade grunden för denna empiriska forskning. Hans grundinställning var att vi människor söker stabila orsaker till beteenden för att kunna predicera och kontrollera omvärlden. Vi observerar andras beteende metodiskt, likt naiva forskare. Vi vill lägga olika bevis för olika saker, och konstrasteras mot det mer automatiska. Orsaker till varför en agerar på ett visst sätt kan beskrivas i termer av inre (dispositionella) och yttre (situationella) faktorer. Vi kan dock enbart dra slutsatser om det inre faktorerna om det inte finns uppenbara, yttre faktorer.

Franz Heider (1896-1988)

  • Lade grunden för attributionsforskningen.
  • Människor söker stabila orsaker till beteenden för att kunna predicera/kontrollera omvärlden.
  • Vi observerar andras beteende metodiskt, som (naiva) forskare (person-as-scientist).
  • Orsaker kan beskrivas i termer av inre (dispositionella) eller/och yttre faktorer (situtaionella) faktorer.
  • Beteendet kan vara avsiktligt eller oavsiktligt.
  • Vi kan bara dra slutsatser om inre orsaker om beteendet inte har uppenbara, möjliga, yttre orsaker.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad finns det för klassiska attributionsteorier?

A
  • Correspondent inference teori ( Jones & David)
  • Kellys samvariationsteori
  • Weiners attributionsteori
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara Correspondent inference theory (jones & Davis, 1965):

A

Handlar om under vilka omständigheter vi drar slutsatser om vad ett beteende avslöjar om en persons disposition - inre (egenskaper, personlighet, preferenser, motiv, avsikter)

Om beteendet:

  • Producerar ”non-common effects”: konsekvenser som inte är samma som (inte är gemensamma med) konsekvenserna av andra valbara beteenden.
  • Beteendet ska vara frivilligt.
  • Beteendet är oväntat (eller åtminstone inte självklart).
  • Inte anses socialt acceptabelt.
  • Få konsekvenser för mig (observatören).

Handlar om att från yttre beteenden dra slutsatser om detta korresponderar med bestående inre egenskaper hos en individ. Det krävs att ett beteende är frivilligt för oss som observatör att dra slutsatser angående personens disposition, det vill säga deras inre anledningar. Det andra kriteriet handlar om förväntningarna vi har inför ett beteende. Exempelvis om beteendet producerade unika effekter (non-common effect), om beteendet är oväntat, så är det lättare för oss som observatörer att dra slutsatser om personens inneboende egenskaper, och hur dom korresponderar med yttre beteendet. Dessa kriterier är normativa, det vill säga minimumkraven som måste vara uppfyllda. Det tredje är vad för konsekvenser beteendet får. Om beteendet får negativa konsekvenser, till skillnad från positiva sådana, så är det återigen lättare för oss att dra slutsatser då negativa konsekvenser oftast mindre normbundna och istället knutna till en person. Att nå dessa slutsatser underlättas om beteendet fick oanade konsekvenser, om det var oväntat, inte ansågs vara socialt acceptabelt, fick konsekvenser för dig som iakttagare och om det verkade som om det var avsett för dig att få konsekvenser för sagt beteende.
Dessa resterande kriterier är deskriptiva, hur observatören faktiskt ofta gör. Eventuell kritik är att observatören ofta drar slutsatser av oavsiktligt beteende. De beaktar heller inte alla alternativa valmöjligheter, angående producerandet av unika effekter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Klassiska attributions-teorier:
Vad hjälper Correspondent inference theory oss med? (Jones & Davis)

Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)

A

Förstå hur vi räknar ut varför någon väljer en handling framför en annan.
Hur vi drar slutsatser om vad ett beteende avslöjar om en persons disposition (; egenskaper/personlighet/preferenser/motiv/avsikter)

Common effects
Non-common effects

Exempel:
“Universitetet valdes trots dåligt rykte jämför med andra alternativ. Studentens önskan att få bo och plugga i staden måste alltså varit stark nog att överväga den negativa aspekten av dåligt rykte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på Correspontent inference theory?

A

Exempel 1:
Malin har blivit erbjuden två olika jobb.

Båda jobben har exakt samma fördelar vad gäller parametrarna lön, arbetsuppgifter, kollegor och läge.
Att Malin väljer det ena eller andra förvånar oss inte, båda är ju lika bra.

Exempel 2:
Jag ska köpa ett par nya hörlurar.
Jag har två att välja mellan.
Båda är lika snygga, och båda saknar bluetooth-funktion. Detta kan kallas common effects.
Men ena hörluren har brusreducerande effekt och är mycket dyrare.
Den andra hörluren saknar denna effekt och är mycket dyrare. Detta kan kallas non-common effects.
Non-common effects ger mig olika konsekvenser beroende på vad jag väljer.
Jag väljer att köpa dem dyra.
Enligt correspondent inference theory kan man dra slutsatsen att det var så pass viktigt för mig med denna brusreducerande effekt att jag valde att spendera mer pengar just för att få detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn 2 punkter av Kritik som riktats mot Correspontent inference theory:

A
  • Ang Frivillighet:
    Enligt Correspondent inference theory så drar vi slutsatser om personers egenskaper / personligheter / preferenser / motiv och avsikter när beteendet är frivilligt.

Men kritik har riktats då observatörer ofta drar slutsatser om personers avsikter med handlingar oavsett om dem var frivilliga eller inte.

  • Ang Non-common effects:
    Enligt Correspondent inference theory så drar vi slutsatser om personers egenskaper, personligheter, preferenser, motiv och avsikter när beteendet skapar “non-common effects”.
    Men kritik har riktats då observatörer ofta inte beaktar alla alternativa valmöjligheter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka tre faktorer ingår i Kellys Samvariationsteorin/Covariation theory?

A

Vi attribuerar beteendet till inre eller yttre orsaker, baserat på tre faktorer:

  1. Samstämmighet (consensus)
    Sammanfaller beteendet med hur andra beter sig (eller skulle bete sig) i samma/liknande situation?
    - ”false consensus bias”: vi utgår från att andra skulle bete sig som vi själva har gjort.
  2. Distinkthet (distinctness)
    Sammanfaller beteendet med en viss typ av situation, (ex. ett visst objekt/person/stimuli)?
  3. Regelbundenhet (consistency)
    Engångsföreteelse eller återkommande beteende?
    - Saknas ofta information om detta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara Kellys samvariationsteori:

A

Tre faktorer som spelar roll i hur vi attribuerar andras beteenden till inre kontra yttre orsaker (handlar om person, situation, objekt).
Samstämmighet/consensus - om beteendet sammanfaller med hur andra beter sig, eller skulle bete sig, i samma situation. Handlar om person.

Distinkthet/distinctness - om beteendet sammanfaller med en viss typ av situation, stimuli, objekt, person eller liknande. Handlar om objekt.
Regelbundenhet/consistency - engångsföreteelser eller regelbundet beteende. Handlar om situation.
Dock så går detta att kritisera. När det kommer till consenus utgår vi från att andra skulle bete sig som vi själva skulle ha gjort. Det är även svårt att ha koll på ett beteendes regelbundenhet, alltså consistency.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Skriv exempel som förklarar Kellys Samvariations-teori:

A

Exempel:
Leo somnar under mattelektionen

  1. Inga andra elever somnar under mattelektionen = Låg Samstämmighet
    Leo somnar även under kemilektionen = Låg distinkthet
    Leo somnar ofta under mattelektionerna = Hög regelbundenthet

Attribution: Person, inre orsak
Leo har narkolepsi (eller är uppe på nätterna)

  1. Flera andra elever somnar också under mattelektionen = Hög samstämmighet
    Leo somnar inte under kemilektionen = Hög distinkthet
    Leo somnar ofta under mattelektionerna = Hög regelbundenhet

Attribution: Objekt, yttre orsak
Mattelektionerna är tråkiga

  1. Flera andra elever somnar också under mattelektionerna = Hög samstämmighet
    Leo somnar även under kemilektionen = Låg distinkthet
    Leo brukar inte somna under mattelektionerna = Låg regelbundenhet

Attribut: Situation, yttre orsak
Omställning till sommartid? Klassfest?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Klassiska attributions-teorier:
Vad hjälper Kellys Samvariationsteorin oss med? (Covariation theory)

Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)

A

Förstå hur vi väger upp olika möjliga orsaker till beteende.
Vi “listar ut” huruvuda ett observerat beteende har med personen, objektet eller situationen att göra och vi attribuerar andras beteende till inre eller yttre orsaker, baserat på tre faktorer:

Samstämmighet
Regelbundenhet
Distinkthet

Exempel:
Låg samstämmighet, hög regelbundenhet, hög distinkthet= resultatet samstämmer med personen:
Något med Harmoine orsakar henne att säga att attributions-teori är tråkigt.

KRITIK:
Om Samstämmighet:
“False consensus bias”:

Vi utgår från att andra skulle bete sig som vi själva skulle gjort

Om Regelbundenhet:
Vi saknar ofta information om detta!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär Bernard Weiners attributionsteori (1979):

A

Attribution samspelar med motivation. Framgångar och misslyckanden attribueras till olika orsaker. Dessa orsaker placeras sedan i tre dimensioner:
inre/yttre - locus of casuality

konstant/föränderlig - stability
kontrollerbart/okontrollerbart - controllability

Förstå varför vi lyckas eller misslyckas.
Konsekvenserna av olika attributionsstilar.

Inre - Yttre (Locus of causality)
Konstant - föränderlig (Stability)
Kontrollerbar - okontrollerbar (Controllability)

Exempel:
Prestation:
Inre orsak, konstant, kontrollerbar= Skicklighet, kunskap
Yttre orsak, föränderlig, ej kontrollerbar=tur/otur

Vidare:
Abrahamson mfl vidareutvecklade Weiners modell
Och istället för kontrollerbar/okontrollerbar så satte dem in två stycken okontrollerbara orsaker: Global & Specifik.
→ depressiv attributionsstil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad hjälper Weiners Attributionsteorin oss med?

Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)

A

Förstå varför vi lyckas eller misslyckas.
Konsekvenserna av olika attributionsstilar.

Inre - Yttre — (Locus of causality)
Konstant - föränderlig — (Stability)
Kontrollerbar - okontrollerbar — (Controllability)

Exempel:
Prestation:
Inre orsak, konstant, kontrollerbar= Skicklighet, kunskap
Yttre orsak, föränderlig, ej kontrollerbar=tur/otur

Vidare:
Abrahamson mfl vidareutvecklade Weiners modell
Och istället för kontrollerbar/okontrollerbar så satte dem in två stycken okontrollerbara orsaker: Global & Specifik.
→ depressiv attributionsstil

Presentationen attribueras till förmåga, ansträngning, väder, uppgiftens svårighet, tur/otur, hjälp/stjälp osv..

  • Lyckas med uppgiften  glad (om viktigt/oväntat)
  • Misslyckas med uppgiften  frustrerad/ledsen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara om attributionsstil och depression:

A

Abrahamson mfl vidareutvecklade Weiners modell

Och istället för kontrollerbar/okontrollerbar så satte dem in två stycken okontrollerbara orsaker: Global & Specifik.

Exempel:
Possible causes of romantic rejection:
Internal, Stable & Global: “I’m unattractive to men” → depressiv attributionsstil

External, Unstable & Specific: “He was in a rejecting mood”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär Attributionsbias:

A

Felbedömningar (eller ”snedvridningar”) vi ofta gör oss skyldiga till när vi drar slutsatser om orsaksband.

  • Error = slumpmässiga fel
  • Bias = systematiska fel ”snedvändningar”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn 4 attributions-bias teorier:

A
  • Korrespondensbias (fundamentala attributionsfelet)
  • Aktör/observatör-asymmetri
  • Self-serving bias (självfrämjande)
  • Ingroup-serving biases (etnocentrism)
17
Q

Förklara Korrespondensbias:

A

Det fundamentala attributionsfelet. Att vi, i alltför stor utsträckning, attribuerar andras beteende till inre orsaker. Exempelvis läggning, egenskaper, personlighet. Vi fäster för lite avseende vid hur situationen kan påverka. Detta gäller både negativt och positivt beteende. Det blir en perceptuell effekt där fokus läggs på aktören och situationella faktorer sjunker in i bakgrunden, de uppfattas alltså som statiska. Vi misstolkar även situationer och har en benägenhet att tro på en rättvis värld, något som ger oss en illusion av kontroll, likt rationalisering.
Den här attributionsbias är som vanligast i västvärlden, där individualismen är som störst och vi synliggör gärna agentskap. Extern/situationell attribuering är vanligare för ens egna beteende kontra andras beteenden. Finns även aktör/observatör-asymmetri.

18
Q

Skriv 3 punkter om Korrespondensbias (fundamentala attributionsfelet)?

A
  • Vi attribuerar i alltför stor utsträckning andras beteende till inre orsaker som personlighet, läggning, egenskaper
  • Vi fäster alltför lite avseende vid hur situationen kan påverka
  • Gäller både positivt och negativt beteende
19
Q

Skriv 5 punkter hur korrespondensbias kan förklaras:

A
  1. Det kan bli som en “synvilla”:
    - För mycket fokus på aktören
  • Situationella faktorer “försvinner” in i bakgrunden
    2. Vi saknar (eller misstolkar) information om situationen
    3. Vi vill tro på “en rättvis värld” (ger illusion av kontroll)
  1. Attribution av andras beteende är en tvåstegsprocess:
    - Steg 1: Beteendet attribueras “automatiskt” till inre orsaker
    - Steg 2: Möjliga yttre orsaker analyseras
    - Ibland skippar vi steg 2!
  2. Inlärning/kultur
    (Är korrespondensbias ett västfenomen?)
20
Q

Ge ett exempel på ett experiment där man studerade korrespondensbias:

A

Frågesport (Ross mfl 1977)

  • En utfrågare + en svarare (båda utsågs via lottning vilket publiken visste)
  • Utfrågaren hittade själv på svåra frågor
  • Om svararen gissade fel, gav utfrågaren det rätta svaret
  • Publiken bedömde/gissade sedan ufrågarens & svararens allmänbildning
  • I genomsnitt: Ufrågaren bedömde att hen själv var lite smartare än svararen
  • I genomsnitt: Svararen bedömde att utfrågaren var nästan dubbelt så smart som svararen
  • I genomsnitt: Publiken bedömde att ufrågaren var dubbelt så smart som svararen

Korrespondensbias!

21
Q

Attribution av andras beteende är en tvåstegsprocess. Förklara mer utförligt hur det går till när observeraren INTE blir distraherad:

A

Steg 1:
Observation av beteende

→ Automatisk attribution till inre orsaker


ej distraktion

Steg 2:
Analys av möjliga yttre orsaker
→ Attribution till inre eller yttre orsaker (eller kombination)

22
Q

Attribution av andras beteende är en tvåstegsprocess. Förklara mer utförligt hur det går till när observeraren BLIR distraherad:

A

Steg 1:
Observation av beteende

→ Automatisk attribution till inre orsaker


Distraktion (tidspress, kognitiv belasting)

Attribution till inre orsaker kvarstår

23
Q

Attributions-bias:

Vad är Aktör/observatör-asymmetri?

A
  • Extern attribuering vanligare för eget beteende än för andras
  • Gäller negativt beteende (ingen tydlig effekt för positivt)
24
Q

Vad innebär Self-serving bias:

A

Self-serving bias är självbetjänande.

Kommer som
self-enhancing (självfrämjande) och
self-protecting. (självskyddande)

(obs)
Deprimerade människor kämpar med detta och har det svårare att applicera dessa. Handlar om att skydda självkänslan.

25
Q

Förklara innebörden i begreppet Self-enhancing (självfrämjande).

diskutera för och nackdelar för människans självbild och välmående.

A

Self-enhancing triad syftar på en allmän tendes för olika self-biases i vår uppfattning/tolkning av självet.
Triaden utgörs av: Att vi överskattar våra positiva sidor, överskattar graden av kontroll över händelser, och att vi är överoptimistiska.

Fördelar med self-enhancing är att det skyddar ens självkänsla mot hot/psykisk ohälsa och kan också leda till förbättrad självkänsla vilket kan kopplas till ökat välmående. Eftersom självkänsla syftar på en positiv attityd mot en själv är det inte riktigt samma sak som självförtroende men de är nära bekanta och jag skulle vilja föreslå att självtro (self-efficacy), som en kombination av de båda, kan ha en positiva påverkan på prestation. Alltså, man gör bättre ifrån sig. De olika faktorerna bildar en positiv spiral.

Nackdelar med self-enhancing är när man drar det för långt och det kan leda till narcissim, alltså ett överflöd av självkärle. Detta kan i sin tur leda till att man behandlar andra dåligt (t ex in bedömningar av andra vilket även kan dras till korrespondensbias) vilket kan försvåra tillvaron för en själv och andra.

Jag tycker också det är värt att notera vad avsaknad av dessa self-enhacning bias kan leda till. Till exempel, i indivder med depression kan man ofta observera motsatt effekt, tror jag, eftersom depression präglas av dålig självkänlsa och en stark inre kritiker.

26
Q

Attributions-bias:

Vad är Ingroup-serving biases? (etnocentrism)

A

Ingroup-serving bias, även känt som etnocentrism. Den yttre, eller utomstående gruppen, attribueras negativt beteende internt och positivt beteende som externt. Det motsatta gäller för den egna, innegruppen. Detta är känt som det ultimata attributionsfelet.

  • För outgroup attribueras negativt beteende internt, och positivt beteende externt (“det ultimata attributionsfelet”)
  • För ingroup attribueras negativt beteende externt, och positivt beteende internt
27
Q

I vilka 2 olika termer kan kan orsaker beskrivas?

A

Inre (dispositionella) faktorer

Yttre (situationella) faktorer

28
Q

Bernard Weiners attributionsteori (1979)

A

Attribution samspelar med motivation. Framgångar och misslyckanden attribueras till olika orsaker. Dessa orsaker placeras sedan i tre dimensioner:

inre/yttre - locus of casuality

konstant/föränderlig - stability

kontrollerbart/okontrollerbart - controllability

29
Q

Klassiska attributions-teorier:
Vad hjälper Weiners Attributionsteorin oss med?

Nämn centrala ord för teorin. (kort svar)

A

Förstå varför vi lyckas eller misslyckas.
Konsekvenserna av olika attributionsstilar.

Inre - Yttre — (Locus of causality)
Konstant - föränderlig — (Stability)
Kontrollerbar - okontrollerbar — (Controllability)

Exempel:
Prestation:
Inre orsak, konstant, kontrollerbar= Skicklighet, kunskap
Yttre orsak, föränderlig, ej kontrollerbar=tur/otur

Vidare:
Abrahamson mfl vidareutvecklade Weiners modell
Och istället för kontrollerbar/okontrollerbar så satte dem in två stycken okontrollerbara orsaker: Global & Specifik.
→ depressiv attributionsstil

30
Q

Vad är attributionsbias?

A

Felbedömningar (eller “snedvridningar”) vi ofta gör oss skyldiga till när vi drar slutsatser om orsakssamband.

31
Q

I vilka 2 olika termer kan kan orsaker beskrivas?

A

Inre (dispositionella) faktorer

Yttre (situationella) faktorer

32
Q

Är våra attributioner oftast korrekta?

A

Ja, våra attributioner är ofta korrekta, men ibland biased

33
Q

I Correspondent Infernce Theory; Under vilka 5 omständigheter drar vi slutsatser om vad ett beteende avslöjar om en persons disposition?

A

OM beteendet:

  • …Är frivilligt
  • …Producerar “non-common effects”;
    Konsekvenser som inte är samma som (inte är gemensamma med) konsekvenserna av andra valbara beteenden.
  • …Är oväntat (eller åtminstone inte självklart)
  • …Inte anses socialt acceptabelt
  • …Får konsekvenser för mig. (observatören)
34
Q

sammanfattning:

A
  • Attribution innebär att tillskriva orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende
  • Beteende kan tillskrivas inre (dispositionella) eller yttre (situationella) orsaker.
  • Vi kan inte låta bli att attribuera, eftersom vi eftersträvar att kunna förutse andras beteende .
  • Våra attributioner är ofta korrekta, men flera systematiska snedvridningar har identifierats av forskningen, t ex självfrämjande bias och det fundamentala attributionsfelet.
  • Attribution ingår i social kognition, och spelar en viktig roll i socialpsykologiska processer.