Epidemiologi 2

Question 1

Hur säkrar man slutsatser om orsakssamband?

Answer 1

• Man behöver studera grupper av individer, dvs. populationer
• Epidemiologi defineras som studier av determinanter, fördelning av dessa och utfall i populationer
• För att kunna dra slutsatser för en population måste man studera en population

Question 2

Olika sätt att söka samband?

Answer 2

• Beskrivande/ deskriptiv
• Förklarande

Question 3

Hur undersöker man samband beskrivande/ deskriptivt?

Answer 3

• Syftet är att beskriva, kategorisera egenskaper

Question 4

Exempel av undersökningar av samband beskrivande/ deskriptivt?

Answer 4

• Fallrapporter
• Fallserier
• Surveys

Question 5

Hur undersöker man samband förklarande/ analytisk?

Answer 5

• Syftet är att testa hypoteser, förklara samband

Question 6

Exempel av undersökningar av samband förklarande/ analytisk?

Answer 6

• Experimentiella studier
• Obresvationsstudier

Question 7

Två olika sätt att dela in studier?

Answer 7

• Beskrivande vs. förklarande/ analytisk
• Observation vs. experimentiell

Question 8

Vad är en fallrapport/ fallbeskrivning?

Answer 8

• Beskriver en klinisk observation med nyhetsvärde
  ex. en ovanlig kombination av kliniska fynd, erfarenheter av en ny behandling

Question 9

Vad är en fallserie?

Answer 9

• Representerar ett fall, men en serie av fall visar att detta “unika” kan upprepas

Question 10

Vad är en survey?

Answer 10

• Kartläggning dvs. kvantifierar sjukdomsförekomst i en population
• Ger uppslag till hypoteser som kan testas senare

Question 11

Olika observations - och analytiska studier?

Answer 11

• Tvärsnittsstudie
• Fall - kontroll
• Kohort

Question 12

Vad är en tvärsnittsstudie?

Answer 12

• Mäter exponering och utfall smatidigt
• Visar sjukdom som prevalens (%) ex. andel förkylda i en klass vid ett visst tillfälle
• Svårt/ omöjligt att bedöma orsakssamband mellan exponering och utfall, man vet ju inte vad som kom först

Question 13

Vad är en fall kontroll?

Answer 13

• Väljer individer med sjukdom samt en kontrollgrupp
• Undersöker förekomst av orsakande faktorer i båda grupper ,tillbaka i tiden

Question 14

Nackdelar med en fall - kontroll?

Answer 14

• Klurigt att välja kontrollgrupp - ska inte ha sjukdomen men spegla exponeringen i populationen där sjukdomen utvecklas
• Kan inte uppskatta sjukdomsförekomst, för att vi väljer individer

Question 15

Fördelar med en fall - kontroll?

Answer 15

• Man kan undersöka många exponeringsfaktorer
• Passar för att undersöka ovanliga sjukdomar
• Starkare än tvärsnitt att styrka orsakssamband

Question 16

Vad är en kohort?

Answer 16

• Börjar med sjukdomsfria indiovider
• Följer dem över tid
  -> Vilka utvecklar sjukdom

Longitudinell:
- Data för exponering och utfall kommer från olika tidsperioder
-> Kan vara prospektiv (framåt) eller retrospektiv (bakåt)
- Strakast att påvisa orsakssamband av observationsstudierna

Question 17

Fördel med kohort?

Answer 17

• Kausalitet, kan undersöka flera riskfaktorer och utfall

Question 18

Nackdelar med kohort?

Answer 18

• Ofta kostsamma
• Kan kräva lång uppföljningstid
• Många individer
• Kan få problem med bortfall

Question 19

Hur styrker man orsakssamband?

Answer 19

• Studiedesignen avgör kraften att styrka orsakssamband
• Observationsstudier har lägre styrka än experimentiell
• Studier där exponering säkert kommer före utfall har högre styrka

Question 20

Studier som har högst förmåga att styrka kausalitet?

Answer 20

• Randomiserade kliniska studier
  -> Jämför två eller fler behandlingsgrupper ex. mot placebo
• Review/ Meta-analys
• Man sammanför resultat från flera olika studier för att få en samlad bild av orsaksförhållanden

Question 21

Vad är ett koncept för bättre studier?

Answer 21

• Lådsadsbehandling - placebo
  -> Inom vetmedicin - the caregiver placebo effect

Question 22

Vad är en observationsstudie?

Answer 22

• Forskaren observerar, mäter och samlar in data, men ingriper inte
• Man kan ha flera hypoteser
  -> Kohort - flera exponeringar, flera utfall
  -> Fall-kontroll - flera exponeringar, ett utfall

Question 23

Experemtiell vs. observationsstudier?

Answer 23

• I experimentiella studier görs aktivt försök att ändra determinant eller sjukdomsförlopp
• Vi kan kontrollera andra störande faktorer - livsfaktorer som påverkar effekten av exponering
  -> Då ser vi renodlat på sambandet mellan (x) och (y)
• Bäst att slumpmässigt allokera individer till behandlingsgrupperna
  -> Randomiserat

Question 24

Om det är bättre att styrka orsakssamband med experimentella studier, varför gör an då observationsstudier?

Answer 24

• Vissa saker är inte tiskt möjliga att undersöka experimentiellt
• I en observationsstudie behöver man inte manipulera exponering
  -> Observerar vad som händer ändå
• I en experimentiell studie försöker man ta bort effekten av störande faktorer och bara se sambandet melan (x) och (y)

Question 25

Hur sker urvalen?

Answer 25

• Kan i regel inte studera alla individer
• Måste dra ett stickprov
  -> Dras ur studiepopulationen
• Frågan är - vad vill vi säga med våran studie?
• Målet är att kunna dra en slutsats om en verklig eller tänkt population
  -> Målpopulation

Question 26

Olika stickprovsmetoder?

Answer 26

• Icke slumpmässigt urval
• Slumpmässigt urval

Question 27

Hur sker ett icke slumpmässigt urval?

Answer 27

• Bekvämlighetsurval (det vi får tag på)
• Urval med visst syfte (de vi tror är sjuka)

Question 28

Hur sker ett slumpmässigt urval?

Answer 28

• Alla individer har samma chans att bli valda
  -> Använd formell slumpmodell (dator)
• Systematiskt urval:
  -> “ Var tionde av 200 - stickprov av 20”
  -> Dra slumpvist ett startnummer mellan 1 och 10, därefter var 10:e
• Stratifierat urval:
  -> Dela upp populationen i grupper
  -> Slumpmässigt urval ur grupperna

Question 29

Vad är representativitet?

Answer 29

• Hur väl de studerade individerna representerar den population som man vill dra slutsatsen på
  -> Extern validitet - Inferens