Epidemiologi 2 Flashcards
Olika sätt att söka samband? Olika slags studier?
- Beskrivande/ deskriptiv
- Förklarande/analytiskt
- Observation
Exempel av undersökningar av samband beskrivande/ deskriptivt?
- Fallrapporter
- Fallserier
- Surveys
Exempel av studier som undersöker samband förklarande/analytisk?
- Experimentiella studier
->Kontrollerat försök
-> Labstudie - Observationsstudier
-> Tvärsnitt
-> Fall-kontroll
-> Kohort
Två olika sätt att dela in studier?
- Beskrivande vs. förklarande/ analytisk
- Observation vs. experimentiell
Vad är en fallrapport/ fallbeskrivning?
- Beskriver en klinisk observation med nyhetsvärde
ex. en ovanlig kombination av kliniska fynd, erfarenheter av en ny behandling
Vad är en fallserie?
- Representerar ett fall, men en serie av fall visar att detta “unika” kan upprepas
Vad är en survey?
- Kartläggning dvs. kvantifierar sjukdomsförekomst i en population
- Ger uppslag till hypoteser som kan testas senare
Olika observations - och analytiska studier?
- Tvärsnittsstudie
- Fall - kontroll
- Kohort
Vad är en tvärsnittsstudie?
- Mäter exponering och utfall samtidigt
- Visar sjukdom som prevalens (%) ex. andel förkylda i en klass vid ett visst tillfälle
- Svårt/ omöjligt att bedöma orsakssamband mellan exponering och utfall, man vet ju inte vad som kom först
Vad är en fall kontroll?
- Väljer individer med sjukdom samt en kontrollgrupp
- Undersöker förekomst av orsakande faktorer i båda grupper ,tillbaka i tiden
Nackdelar med en fall - kontroll?
- Klurigt att välja kontrollgrupp - ska inte ha sjukdomen men spegla exponeringen i populationen där sjukdomen utvecklas
- Kan inte uppskatta sjukdomsförekomst, för att vi väljer individer
Fördelar med en fall - kontroll?
- Man kan undersöka många exponeringsfaktorer
- Passar för att undersöka ovanliga sjukdomar
- Starkare än tvärsnitt att styrka orsakssamband
Vad är en kohort?
- Börjar med sjukdomsfria individer
- Följer dem över tid
-> Vilka utvecklar sjukdom
Longitudinell:
- Data för exponering och utfall kommer från olika tidsperioder
-> Kan vara prospektiv (framåt) eller retrospektiv (bakåt)
- Strakast att påvisa orsakssamband av observationsstudierna
Fördel med kohort?
- Kausalitet, kan undersöka flera riskfaktorer och utfall
Nackdelar med kohort?
- Ofta kostsamma
- Kan kräva lång uppföljningstid
- Många individer
- Kan få problem med bortfall
Hur styrker man orsakssamband?
- Studiedesignen avgör kraften att styrka orsakssamband
- Observationsstudier har lägre styrka än experimentiell
- Studier där exponering säkert kommer före utfall har högre styrka
Studier som har högst förmåga att styrka kausalitet?
- Randomiserade kliniska studier
-> Jämför två eller fler behandlingsgrupper ex. mot placebo - Review/ Meta-analys
- Man sammanför resultat från flera olika studier för att få en samlad bild av orsaksförhållanden
Vad är ett koncept för bättre studier?
- Lådsadsbehandling - placebo
-> Inom vetmedicin - the caregiver placebo effect
Vad är en observationsstudie?
- Forskaren observerar, mäter och samlar in data, men ingriper inte
- Man kan ha flera hypoteser
-> Kohort - flera exponeringar, flera utfall
-> Fall-kontroll - flera exponeringar, ett utfall
Experemtiell vs. observationsstudier? Hur skiljer de sig åt?
- I experimentiella studier görs aktivt försök att ändra determinant eller sjukdomsförlopp
- Vi kan kontrollera andra störande faktorer - livsfaktorer som påverkar effekten av exponering
-> Då ser vi renodlat på sambandet mellan (x) och (y) - Bäst att slumpmässigt allokera individer till behandlingsgrupperna
-> Randomiserat
Om det är bättre att styrka orsakssamband med experimentella studier, varför gör an då observationsstudier?
- Vissa saker är inte tiskt möjliga att undersöka experimentiellt
- I en observationsstudie behöver man inte manipulera exponering
-> Observerar vad som händer ändå - I en experimentiell studie försöker man ta bort effekten av störande faktorer och bara se sambandet melan (x) och (y)
Hur sker urvalen?
- Kan i regel inte studera alla individer
- Måste dra ett stickprov
-> Dras ur studiepopulationen - Frågan är - vad vill vi säga med våran studie?
- Målet är att kunna dra en slutsats om en verklig eller tänkt population
-> Målpopulation
Olika stickprovsmetoder?
- Icke slumpmässigt urval
- Slumpmässigt urval
Hur sker ett icke slumpmässigt urval?
- Bekvämlighetsurval (det vi får tag på)
- Urval med visst syfte (de vi tror är sjuka)
Olika sätt att göra slumpmässiga val på?
- Alla individer har samma chans att bli valda
-> Använd formell slumpmodell (dator) - Systematiskt urval:
-> “ Var tionde av 200 - stickprov av 20”
-> Dra slumpvist ett startnummer mellan 1 och 10, därefter var 10:e - Stratifierat urval:
-> Dela upp populationen i grupper
-> Slumpmässigt urval ur grupperna
Vad är representativitet?
- Hur väl de studerade individerna representerar den population som man vill dra slutsatsen på
-> Extern validitet - Inferens
