Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Epikursen > Epidemiologi 2 > Flashcards

Epidemiologi 2 Flashcards

1
Q

Vad har vi med oss från förra lektionen?
* Kausalitet/orsakssamband
– Kausala nät
– Determinanter/riskfaktorer
– Typer av orsaker
* Studiedesign/studietyp
– Experimentell vs. observationsstudie
– Bevisvärde
– Kohortstudie
– Fall-kontroll
– Tvärsnitt
* Representativitet (representerbarhet) – urval

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kausalitet – repetition
* Vad är det absolut viktigaste kriteriet som måste vara uppfyllt för att vi ska ha ett kausalt samband?

A

Tidsaspekt
X hänger ihop med Y -X innan!! tidsaspekten är viktigast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kausalitet – repetition
* Pasteurella multocida är den vanligaste bakteriella agens som hittas vid luftvägsinfektioner hos kalvar.
Är P. multocida en tillräcklig, nödvändig eller bidragande orsak till luftvägsinfektion?

A

Nödvändig måste finnas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Studiedesign – repetition
* Om du vill undersöka orsaker till en ovanlig sjukdom – vilken är den mest effektiva designen på studien?
* Om du har många möjliga determinanter (orsaker) – vilken är den mest effektiva designen på studien?
* Hur ska du välja dina fall?
* Hur ska du välja dina kontroller?

A

Studiedesign – repetition
* Om du vill undersöka orsaker till en ovanlig sjukdom – vilken är den mest effektiva designen på studien? FALL-KONTROLL
* Om du har många möjliga determinanter (orsaker) – vilken är den mest effektiva designen på studien? FALL-KONTROLL
* Hur ska du välja dina fall? RANDOMISERAT/ SLUMPMÄSSIGT
* Hur ska du välja dina kontroller?
-De har INTE sjukdomen. AVSPEGLA samma exponering som fallen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Studiedesign – repetition
* Om du är intresserad av effekterna av en viss determinant?
* Om du inte har någon aning och har ont om tid och pengar?

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Specialfall studiedesign
* Överlevnadsanalys = tid till händelse cox regression
* Kohort eller experimentell design

A

X till Y- när blir man frisk
* Överlevnadsanalys = tid till händelse cox regression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Studiedesign – repetition
* Vad avser vi med representativitet?

A

Tanten, Individ vs population

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför gör man (epidemiologiska (beskriva sambandet)) studier?
3 st

A
  1. Beskriva mängden “sjukdom” i en population (villka x och y har vi)
  2. Skatta samband mellan exponering och utfall…
  3. Kunna hindra framtida utfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Mått på sjukdomsförekomst 2 stora grupper

A
  • Prevalens- hur många ÄR sjuka (händer just NU)
  • Incidens- hur många INSJUKNAR (ex hur många blir sjuka under en tidsperiod
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Totalpopulation - sjuka i rutan = prevalens
Friska individer -> blir sjuka = incidens

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Prevalens
5 st

A
  • Definition: Proportionen av en population med en viss egenskap vid ett givet tillfälle
  • Tidpunkten måste definieras (ex just nu)
  • Värden mellan 0 och 1 (0-100%)
  • Mått på den totala sjukdomsbördan vid en given tidpunkt
  • Vilken studietyp kan ge en prevalens? -tvärsnittsstudierna
    ((inte kohort- incidens))))
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Incidens (indicensrisk)
7 st

A
  • Definition: Antalet NYA FALL av en sjukdom i en definierad population under en definierad tidsperiod
  • TidsPERIODEN måste anges!
  • En proportion – enhetslös, från 0 to 1
  • Bara “population at risk” i nämnaren
  • Närmar sig 1 med tiden, Kumulativ (ökande) incidens
  • Vilken studietyp kan ge en incidens? -Kohort
  • OBS! Incidensrat har tid ”at risk” i nämnaren – enhet: fall/tidsenheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Du frågar alla DSS-studenter vilka som har huvudvärk just nu:
    PREVALENS av huvudvärk
  2. Du frågar alla DSS-studenter hur många som fått diabetes under senaste året: INCIDENS
  3. Du frågar alla DSS-studenter hur många som fått huvudvärk under senaste månaden: INCIDENS
A

incidens kan gå både framåt och bakåt
____
((fallkontroll går bakåt))

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför skiljer sig prevalensen på mycket mellan sjukdomarna

A

för reumatiker lever med den. Det bidrar med prevalensen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Prevalensen är ett resultat ….
_______________________
Faktorer som påverkar prevalensen

A

Prevalensen är ett resultat av både antalet nya fall och mortaliteten/ graden av tillfriskande
________________________
– Inflödet av nya fall
– Sjukdomsdurationen
– Ev utflyttning
– Behandlingsbarhet
– Överlevnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Prevalensen = “2 ord”

A

Prevalensen = Incidens x duration (duration- nör död, är den kort- lägre prevalens)

17
Q

Varför gör man (epidemiologiska) studier?
1. Beskriva mängden “sjukdom” i en population
2. Skatta samband mellan exponering och utfall
3. Kunna hindra framtida utfall

A

ja

18
Q

Samband (association) mellan exponering och utfall
* Baseras på frekvens av utfall (sjuk) mellan exponerade och icke exponerade grupper av individer
* Sannolikheten (risken) för utfall ≡ incidensen av utfall
* Ett associationsmått kvantifierar en ändring av risken som är associerad med en viss exponering
-Absolut risk: Incidens–exponerade – Incidens–ej-exponerade
-Relativ risk (RR): Incidensexponerade / Incidensej_exponerade
______
jämför av förekomst eller inte förekomst hos individer

A

ah

19
Q

Beräkning av relativ risk (riskrat)

A

En 2x2 tabell (allra enklaste)
______________________________________
I I Sjuk I Frisk I Totalt I
I Exponerad I A I B I A + B I
I Ej exponerad I C I D I C +D I
I______________________________________
Incidens (nya fall)
A delat på (A+B) -> Risk exponade
C delat på (C+D) -> Risk oexponerade
________
* Beräknar relativrisk (RR)
RR = Incidens –exponerade delat med Incidens –ej exponerade
RR = [A /(A+B) delat på [C/(C+D)]

  • Vad innebär RR= 1? RR>1? - skulle RR vara 1 -> då kan du inte skylla på exponeringen
  • vilken studietyp KOHORT
20
Q

hur gör man med tvärsnitt eller fall/kontrollstudie

A
  • Incidens kan INTE beräknas (kan göra med kohort)
  • Risk kan INTE beräknas (kan göra med kohort)
  • Men, vi kan beräkna odds, som APPROXIMATION AV RISK (uppskattning av risk)
  • Associationsmåttet kvantifierar en ändring av oddsen som är associerad med en viss exponering.
    Oddsrat (OR): Odds__exponerade delat med Odds__ej_exponerade
21
Q

Beräkning av oddsrat

A
  • Vi sätter upp en 2x2 tabell
    ______________________________________
    I I Sjuk I Frisk I Odds I
    I Exponerad I A I B I A delat med B I
    I Ej exponerad I C I D I C delat med D I
    I______________________________________ I
    (summerade finns inte här) (man jämför sjuka med friska)
    _______________________
  • Beräknar oddsat (OR)
    OR = Odds–exponerade delat med Odds–ej exponerade
    OR = [A/B] delat med [C/D] (mot varandra för att kolla risken)
    __________________
  • vad innebär OR = 1? (spelar ingen roll. OR >1? (över 1 är en risk
22
Q

kommerntarer kring RR och OR

A
  • För ett ovanligt utfall (ovanlig sjukdom), <10%, blir OR = RR. Annars överskattar OR risken.
  • Storleken på RR/OR MÄTER styrkan av sambandet mellan exponering och utfall: (kollar hur starkt sambandet är)
    Relativ risk Tolkning
    1.1 – 1.3 Svag (1- ingen skullnad mellan oexponering eller exponering
    1.4 – 1.7 Måttlig
    1.8 – 3.0 Medel
    3 – 8 Stark
    dessa och ner -> väldigt mkt 8 – 16 Mycket stark
    16 – 40 Dramatisk
    > 40 Överväldigande
23
Q

Vad är epidemiologi?

A
  • Läran om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp
    – vem drabbas av sjukdom och varför
    – studerar de sjuka och de friska för att undersöka skillander mellan de som drabbas och de som inte drabbas
  • Huvudsakligen en process där man letar efter mönster
    – Vem? Var? När?
24
Q

Mönster
…….sjukdom är inte slumpmässigt fenomen

A

det finns mönster

25
Q

Vem ->
var ->
när ->
(3 olika mönster)

A

Individmönster (ras, ålder, kön)
Platsmönster
tidsmönter (när det händer och hur mycket tid)

26
Q

Vad är epidemiologi?
* Så, om vi kan hantera risk kan vi också hantera sjukdom
– även om vi inte vet vad som orsakar problemet
* Ja, det är teorin!
* Vad hindrar oss?
* Traditionell medicinsk utbildning fokuserar på problem på individnivå
(och lösningar på individnivå)
* Problemställningarna och lösningarna är sällan “enkla”

A

ja

27
Q

Epidemiologiska grundbegrepp 3*
* Mått på sjukdomsförekomst

  • Mått på associationer mellan exponering och utfall (sjukdom)
  • Hitta mönster i deskriptiv epidemiologi
A
  • Mått på sjukdomsförekomst
    -Prevalens
    -Incidens
  • Mått på associationer mellan exponering och utfall (sjukdom)
    -Relativ risk (riskrat, RR)
    -Oddsrat (OR)
  • Hitta mönster i deskriptiv epidemiologi
    -Individ – vem?
    -Plats – var?
    -Tid – när?

Epikursen (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions