Endokrinologi Flashcards

1
Q

Hur ser FT4 och TSH ut vid primär hypotyreos respektive hypofysär hypothyreos?

A
  • Primär hypotyreos: Lågt FT4 + högt TSH.
  • Hypofysär hypotyreos: Lågt FT4 + lågt/normalt TSH.

_____________________________________________________________________

Detta eftersom fT4 utövar negativ feedback på hypofys och hypothalamus och högt fT4 medför därför lågt TSH.

Vid lågt TSH pga hypofysär hypotyreos blir också fT4 lågt och utövar ingen negativ feedback, men eftersom problemet sitter i hypofysen kommer den ändå inte kunna utsöndra ökade nivåer TSH.

När problemet istället sitter i tyreoidea, som vid primär hypotyreos, kommer TSH-nivåerna kunna öka, men det hjälper inte eftersom tyreoidea ändå inte kan öka sin tyreoideahormonproduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  1. Nämn minst fyra typiska symtom vid primär hypotyreos?
  2. Varför får man dessa symtom?
A
    • Tidiga, ospecifika symtom:
    • Trötthet
    • Depression, oföretagsamhet
    • Allmän känsla av att något är fel
      * Senare, mer specifika symtom:
    • Uttalad trötthet
    • Frusenhet
    • Torr hud, torrt hår
    • Håravfall
    • Kognitiv svikt/mental tröghet
    • Obstipation
    • Bradykardi
    • Ansiktssvullnad
    • Polyneuropati (ovanligt)

2.

Tyreoideahormon uppreglerar adrenerga receptorer och leder därmed till takykardi och allmänt ökat sympatikuspåslag. Motsatt, vid hypotyreos, leder därför istället till att man i många funktioner blir “slöare/trögare” och yttrar sig bland annat som bradykardi, mental tröghet, trötthet och oföretagsamhet.

Tyreoideahormon är ämnesomsättningshormon som påverkar kroppen på en rad olika sätt och det är svårt att veta exakt vilka symtom man ska få.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är de tre vanligaste hormonproducerande hypofystumörerna?

A
  • Prolaktinom (40 % av 500 hypofystumörer/år)
    • Vanliga symtom hos kvinnor:
      • Utebliven menstruation (amenorré)
      • Infertilitet
      • Bröstmjölksutsöndring utan koppling till graviditet/amning (galaktorré)
    • Symtom hos män:
      • Nedsatt libido
      • Impotens
      • Infertilitet
      • Galaktorré
  • GH-producerande tumör (Akromegali) → Akromegali karaktäriseras av tillväxt av benvävnad och mjukdelar hos en vuxen person, vilket medför akromegala drag med tillväxt av händer, fötter, förgrovning av ansiktsdragen på grund av tillväxt av underkäken (underbett), stor näsa etc. Även de inre organen kan växa och orsaka hypertoni samt diabetes (diabetogen effekt av IGF-1). Gigantism innefattar det tillstånd där tumören uppträder före puberteten, innan benvävnadens tillväxtzoner slutit sig, varpå man får en fortsatt längdtillväxt och kan då bli mycket lång.
    • Större tumörer än vid ACTH-producerande tumörer
  • ACTH-producerande tumör (Cushings syndrom) → Hyperkortisolism medför karaktäristiskt utseende, insulinresistens etc.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad bör du primärt misstänka hos en patient med hypertoni och attackvis påkommen svettning, hjärtklappning och huvudvärk?

A
  • Feokromocytom - en ovanlig tumör utgående från binjuremärgen där man uppvisar symtom som liknar dem man kan känna vid stress (ökat A och NA → sympatikuspåslag) - hjärtklappning, huvudvärk (perifer vasokonstriktion), höjt blodtryck, blekhet, svettningar. Utsöndringen sker intermittent och därför får man ofta symtom attackvist.
  • Primär hyperaldosteronism bör misstänkas vid t.ex. isolerad hypertoni hos en ung patient eller vid svårbehandlad hypertoni osv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken endokrin rubbning bör du misstänka hos en medtagen patient med hyperkalemi och hyponatremi?

A

Primär binjurebarkssvikt (t.ex. autoimmun adrenalit - Addisons sjukdom): vid primär binjurebarkssvikt är elektrolytrubbningar vanligt på grund av brist på aldosteron. Aldosteronbrist medför att njuren sparar på K och gör sig av med Na.

Vid sekundär binjurebarkssvikt har man vanlig produktion av aldosteron och därav ingen påverkan på elektrolyter (eftersom aldosteronproduktionen regleras i RAAS-systemet, vilket då fortfarande fungerar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn lämpliga prover man kan ta vid klinisk misstanke om Cushings syndrom?

A
  • tU-kortisol: då kortisol varierar så mycket över dygnet är det lämpligt att analysera kortisol i dygnssamling i urin, som återspeglar den fria fraktionen i plasma som ökar vid hyperkortisolism och minskar vid hypokortisolism.
    • Detta kan göras på vårdcentral och efter detta remitterar man till endokrinolog ifall man misstänker Cushings (även då tU-kortisol är negativt).
  • Dexametasonhämningstest: detta utförs vid misstanke om hyperkortisolism - den endogena produktionen ska normalt sett hämmas vid tillförsel av kortison. Dexametason ges på kvällen 1 mg och sedan mäter man S-kortisol kl 8 efterföljande dag.
  • Mät S-kortisol kl. 8 på morgonen. <50 nmol/L utesluter hyperkortisolism. Minst 50% av alla med Cushings syndrom har normalt S-kortisol på morgonen.
  • Saliv-kortisol: smidigt och kan tas av patienten i hemmet. Utgör inte en del av rutinutredningen.
  • P-ACTH: ökat vid ACTH-beroende hyperkortisolism (adenom som producerar ACTH - antingen hypofysärt eller ektopiskt). Vid binjureinducerad hyperkortisolism ska ACTH vara lågt. Detta mäter man inte i tidigt stadium, utan först när man har bekräftat Cushings syndrom och vill veta om den är primär eller sekundär.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ger klinisk misstanke om Cushings?

A
  • Övervikt med bukfetma och smala extremiteter
  • Tjocka kinder
  • Hudföändringar:
    • Pletora: Högröd ansiktsfärg
    • Striae
    • Acne
    • Lätt av få blåmärken
    • Tunn hud över särskilt över handryggen
  • Hirsutism: Vid ökad androgenproduktion
  • Gonaddysfunktion:
    • Menstruationsrubbningar
    • Sänkt libido
    • Impotens
  • Muskelsvaghet
  • Psykiska besvär
    • Sinnesstämning
    • Kognitiva störningar
    • Sömnstörningar
    • Depressioner, maniskt beteende och ibland psykoser
  • Metabola rubbningar:
    • Glukosintolerans
    • Hyperlipidemi
  • Hypertoni
  • Osteoporos
    • Fraktur pga mycket små trauman
    • Kyfos
  • Infektionsbenägenhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Du får en patient med nyupptäckt hypertoni på din mottagning. Dessutom har patienten hypokalemi. Vad kan vara orsaken?

A
  • Primär hyperaldosteronism troligen. Primär hyperaldosteronism (Conns syndrom) - aldosteronet höjer blodtrycket och kan medföra hypokalemi genom att aldosteron får njuren att spara Na och utsöndra K. S-kalium under 3 kan medföra muskelsvaghet.
  • Cushings syndrom eller glukokortikoidbehandling: Glukokortikoider kan även ha en mineralkortikoid effekt
  • Njurartärstenos (renovaskulär hypertoni): Uppfattas som lågt tryck → renin frisätts → RAAS → aldosteron ökar.
  • Diuretikabehandlad essentiell hypertoni och/eller kräkningar eller diarré.
  • Regelbundet intag av lakrits
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn minst 3 orsaker till stegrat s-prolaktin, andra än prolaktinom.

A
  • Dopaminhämning med läkemedel. Farmaka - vanligaste är att det är en biverkning av neuroleptika, antidepressiva eller SSRI
  • Tumörer i hypofysstjälk-hypotalamus → hindrar DA från att nå prolaktinbildande celler → produktion hämmas inte
  • Primär hypotyreos ⇒ ökat TRH ⇒ ökad prolaktinproduktion.
  • Graviditet
  • Östrogentillförsel
  • Äter mycket lakrits
  • Kronisk njursvikt
  • Svår leverskada
  • PCOS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge exempel på symtom på hyperprolaktinemi

A
  • Hypogonadism: Sänkt libido, impotens, påverkad menstruation, infertilitet, osteoporos
  • Mentalt: Oro, ängslan, dåligt minne, dålig koncentrationsförmåga, låg vitalitet
  • Svullnadskänsla, vätskeretention
  • Spända bröst, gynekomasti, spontan eller provocerbar galaktorré
  • Huvudvärk och synpåverkan (pga tryck från tumören)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Vilka tre endokrina sjukdomar med hormonell överproduktion bör man utesluta vid fynd av ett adrenalt incidentalom?
  • Hur sker utredningen?
A
  • Cushings syndrom.
  • Feokromocytom.
  • Primär hyperaldosteronism (Conn tumör).
  • Utredning:
    • 1 mg overnight dexamethasone hämningstest (Cushing)
      • Den endogena produktionen av S-kortisol bör hämmas normalt, men det sker alltså inte vid Cushings syndrom
    • P-metoxykatekolaminer (Feokromocytom)
    • Aldosteron/Renin (Hyperaldosteronism - för hypertoniker)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Akuta livräddande åtgärder hos en känd Addisonpatient som inkommer medtagen med gastroenterit

A

Gastroenterit är en differentialdiagnos till Addisons och flera symtom vid gastroenterit är också symtom på en addisonkris/akut kortisolbrist (illamående, kräkningar, feber, ömhet i buken). Infektioner är dessutom en vanlig bakomliggande orsak till addisonkris. Detta bör därför behandlas som en addisonkris

  • Hydrokortison (Solu-Cortef): 100 mg i.v. + 100 mg i.m. Sedan 100 mg i.m. eller i.v. var 4:e timma → sedan uttrappning i takt med att patienten blir bättre
  • NaCl i dropp: Upp till 5 L första dygnet.

Dessutom viktigt att följa puls, BT och elektrolyter.

Intravenöst/ intramuskulärt hydrokortison krävs vid:

  • Allvarlig sjukdom, trauma
  • Kräkningar
  • Diarré
  • Operationer
  • Förlossning

Eventuellt senare fludrokortison (ersättning för aldosteronbristen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Symtom vid Addisons sjukdom?

A
  • Kortisolbrist:
    • Trötthet
    • Lågt BT
    • Matleda → Viktnedgång
    • Ökad pigmentering
  • Aldosteronbrist:
    • Lågt Na, högt K
      • Även pga kortisolbrist (enligt introföreläsningen)
      • Tecken på primär binjurebarksvikt. Vid sekundär binjurebarksvikt är elektrolytrubbningar betydligt ovanligare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv vad en underhållsbehandling hos en patient med komplett hypofysinsufficiens består av.

A
  • ACTH-brist:
    • Hydrokortison + fludrokortison
  • GH-brist:
    • Rekombinant GH
  • FSH/LH-brist:
    • Testosteron
    • Östrogen och progesteron
  • TSH-brist:
    • Levaxin
  • Prolaktinbrist:
    • Finns ingen substitution
  • ADH-brist
    • Desmopressin (ADH)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilket prov skall man ta vid klinisk misstanke om akromegali?

A
  • S-IGF-1
    • Är alltid förhöjt vid akromegali.
  • S-GH-kurva (där man mäter varje halvtimme mellan 8:00 och 11:00)
  • Hämningstest med oral glukosbelastning med provtagning av S-GH (som förblir förhöjt vid akromegali)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn minst fyra orsaker till hypokalemi.

A
  • PHA (primär hyperaldosteronism) - binjuretumör/binjurehyperplasi
  • Uttalad Cushings syndrom
  • Glukokortikoidbehandling
  • Njurartärstenos
  • Läkemedel: Absolut vanligaste orsaken till hypokalemi
    • Diuretika vanligaste orsaken
  • GI-orsaker
    • Kräkningar/diarréer
17
Q

Vilken är den vanligaste orsaken till hyponatremi och vilken är mekanismen bakom?

A
  • Hypovolem - kombinerad natrium- och vattenbrist
    • Kräkningar
    • Diarré
    • Diuretika
    • Aldosteronbrist (t.ex. på grund av binjurebarkssvikt)
  • Hypervolem - kombinerat överskott av vatten och natrium (mer vatten)
    • Hjärtsvikt
    • Leversvikt
    • Njursvikt
    • Nefrotiskt syndrom
  • Euvolem - ökad vattenvolym utan signifikant natriumbrist
    • SIADH (syndrome of inappropriate antidiuretic hormone secretion) - oftast av läkemedel som neuroleptika, antidepressiva, antiepileptika. SIADH definieras av ökat totalvatten i kroppen och minskat S-Na. Patienterna har låg serumosmolalitet och hög urinosmolalitet. Orsaken är att ADH utsöndras oreglerat vilket leder till vätskeretention i njurarna. SIADH kan orsakas av autonom sekretion av ADH från olika tumörer, men även CNS-trauma och farmaka kan orsaka SIADH.
  • Tillförsel av hypotona vätskor
18
Q

Hur utreder man hyponatremi?

A
  • P-glukos
  • U-osm: P är inte lika viktigt
  • Volymstatus
  • U-Na: Tas inte om man inte är bestämd när man ordinerar prover
    • Det gäller att betona att det är viktigt att ta U-Na
19
Q

Man skall aldrig korrigera en grav hyponatremi snabbare än 8 mmol/l per dag. Varför?

A

Patienter som är undernärda, har alkoholberoende samt patienter där snabb korrektion av serumnatrium sker när underliggande orsak elimineras eller behandlas särskilt vid thiazidorsakad hyponatremi, binjurebarksvikt och alkoholorsakad hyponatremi (”beer potomania”) löper sannolikt större risk för att utveckla pontin myelinolys ((osmotiskt demyeliniseringssyndrom) vilket ger upphov till bestående allvarliga neurologiska skador). Hos dessa patienter bör korrigeringshastigeheten av S-Na ej överstiga 8 mmol/24timmar.

Cellerna har adapterat sig och fyller man på med Na fylls cellerna med vätska.

__________________________________________________________________

Ifall en patients Na-koncentration stiger för snabbt kan hen alltså råka ut för pontin myelinolys → neurologiska skador, såsom svårt att röra sig, att prata och att svälja → kan behandlas med högdos kortison.

20
Q

Vilka är de vanligaste orsakerna till hyperkalcemi och vilket blodprov måste tas för att styra inriktningen av den fortsatta utredningen?

A

pHPT är den vanligaste orsaken till hyperkalcemi i öppenvård. Orsaken är vanligtvis adenomutveckling i en/flera av bisköldkörtlarna, alternativt diffus hyperplasi av samtliga körtlar. Bisköldkörtlarna skickar ut för mycket PTH vilket orsakar hyperkalcemi (PTH ökar osteoklastaktiviteten, påverkar njuren att utsöndra mer fosfat och behålla mer kalcium samt att bilda aktivt vitamin D, vilket i sin tur ökar kalciumabsorptionen i tarmen). Man måste därför ta S-PTH.

Grundregeln är att om PTH inte är supprimerat vid en hyperkalcemi föreligger troligen primär HPT. Om PTH är adekvat supprimerat är misstanken att det rör sig om malignitetesorsakad hyperkalcemi.

S-fosfat analyseras också vid misstanke om primär HPT då PTH minskar återresorption av fosfat i njuren. Har man högt PTH, lågt S-fosfat och hyperkalcemi talar det starkt för primär HPT.

(Sekundär HPT: ökad utsöndring PTH från en i övrigt normalt fungerande bisköldkörtel. Tillståndet uppstår och utvecklas för att korrigera för sjunkande nivåer av Ca extracellulärt och ses vanligtvis vid vitamin D-brist eller vid njursvikt.)

Malignitet är den vanligaste orsaken till hyperkalcemi (~ 90%) inom slutenvård. Hyperkalcemi kan t.ex. uppstå på grund av att tumören bildar faktorer som inducerar benresorption, eller att det bildas PTH-liknande ämnen som binder PTH-receptorer. Hyperkalcemi kan också uppstå p.g.a. lokal bennedbrytning av t.ex. metastaser.

Ytterligare orsaker till hyperkalcemi är:

  • Läkemedel
  • Ektopisk PTH-produktion
21
Q

Vilka två viktigaste akuta behandlingar ges vid svår hyperkalcemi?

A
  • Vid kalciumnivåer över 3,5 → intravenös rehydrering
    • Hyperkalcemi leder till dehydrering pga. nedsatt vätskeintag, osmotisk diures samt Na-förluster via urinen. Därför används 0,9 % NaCl i.v. (ej Ringer-Acetat eftersom det innehåller kalcium)
  • Dialys om hyperkalcemin är livshotande
  • Bisfosfonater och kalcitonin hämmar osteoklastisk benresorption, kalcitonin ökar också Ca-utsöndring via njurarna (effekt inom 3-6 h)
    • Kalcitonin brukar bli ineffektiv inom 3–5 dygn p g a nedreglering av kalcitoninreceptorer i skelett och njurar.
  • Glukokortikoider vid t.ex. sarkoidos

Viktigaste två akuta behandlingarna beror alltså på om den svåra hyperkalcemin är livshotande eller inte. Livshotande → intravenös rehydrering och dialys. Ej livshotande → rehydrering och kalcitonin (eftersom det tar några dagar för bisfosfonater att få effekt).

De två viktigaste behandlingarna vid hyperkalcemi (ev. inte akut) är enligt Oskar vätska och bisfosfonater. Kalcitonin kan inte ges i mer än 3-4 dygn eftersom effekten då försvinner.

____________________________________________________________________

Även kalcimimetika finns och och lurar bisköldkörtlarna till att utsöndra mindre PTH. Används fr.a. vid tertiär HPT.

22
Q

Hur är serumkalcium, joniserat kalcium och PTH (högt, lågt eller normalt) vid primär hyperparatyreoidism?

A
  • Serumkalcium är högt
  • Joniserat kalcium är högt
  • PTH är högt
  • S-fosfat lågt vid pHPT men högt vid sekundär hyperparatyreoidism
23
Q

Vilket prov ska analyseras om man misstänker D-vitaminbrist?

A

S-25-hydroxy-vitamin D.______________________________________________________________________

Aktivt vitamin D (1,25-dihydroxy-vitamin D) ökar upptag av Ca i tarmen (vitamin D görs om till kalcitriol som stimulerar denna process). Kalcitriol potentierar också osteoklastmedierad benresorption. Brist på vitamin D kan därför orsaka sekundär HPT.

Vid sHPT har man en ökad utsöndring PTH från en i övrigt normalt fungerande bisköldkörtel. Tillståndet uppstår och utvecklas för att korrigera för sjunkande nivåer av Ca extracellulärt som uppstår genom minskat upptag i tarmen. Symtombilden präglas av muskelsvaghet sekundärt till vitamin D-brist, samt benförlust som en följd av PTH-effekt på benvävnad.

Analysen bör fokusera på mätning av S-25-hydroxy-vitamin D (bra mått på vitamin D status → har man mycket av detta har man fel i konvertering till aktiv metabolit), S-PTH (högt).

24
Q

Du misstänker hypofysinsufficiens hos en patient. Hur utreder du patienten?

A

Anamnes, status och prover för att utreda brist på respektive hormon.

  • Ta prover för varje hormon från adenohypofysen för att utesluta hypofysadenom som orsak.
    • S-kortisol 08.00: ostressat morgonprov för S-Kortisol > 350 nmol/L motsäger vanligen ACTH/kortisolsvikt.
      • Om S-kortisol är avvikande tas P-ACTH.
    • FT4 (normalt 12-22), TSH (normalt 0,4-4,0)
    • Östrogen/testosteron
      • Fråga om patienten har regelbundna menstruationer/är postmenopausal - i så fall kan man utesluta test med östrogen och LH/FSH.
    • Stimuleringstest: utförs för att se om GH-svar fås. Vanligen används insulininducerad hypoglykemi (ITT), där utebliven ökning av S-GH ses. GH vill normalt höja glukosnivån genom ökad perifer insulinresistens och ökat glukosflöde från levern. GHRH-Arginin-stimulering utgör ett alternativ till glukos om man ej vill inducera hypoglykemi för att stimulera GH produktionen, t.ex. hos diabetiker, patienter med kardiovaskulär sjukdom etc.
    • (S-prolaktin)
    • (Elektrolyter): Lågt Na och högt K vid kortisolbrist
  • MR hjärna vid klinisk misstanke om tumör som ger hypofyssvikt
25
Q

Orsaker till hypofysinsufficiens:

A
  • Tumörer
  • Trauma
  • Blödningar
  • Infarkt: Enligt internetmedicin
  • Infektioner, såsom HIV eller syfilis
  • Läkemedel
26
Q

Anamnes vid hypofysinsufficiens:

A
  • GH-bristen är svår att upptäcka både för patienten och läkaren:
    • Ökad fettansamling
    • Minskad muskelmassa
    • Tunn krackelerad hud
    • Okarakteristiskt nedsatt livskvalitet med trötthet, uttröttbarhet, dålig sömn såväl som dålig vakenhetsperiod
    • Hypoglykemitendens – klarar inte längre svältperioder
  • För att hitta hypofyssjukdomar tidigt, finn patientens hypogonadism:
    • Utebliven/försenad pubertet
    • Förlångsammad eller förlängd tillväxt
    • Dålig sexuell lust (många patienter förstår inte ordet libido, som skall ha betoningen på andra stavelsen)
    • Impotens
    • Försämrad skäggväxt, slappare testiklar, dålig virilisering
    • Oligo/amenorré
    • Barnlöshet
    • Allmänt dålig vitalitet
  • Kortisolbrist pga ACTH-brist:
    • Trötthet
    • Uttröttbarhet
    • Sjukdomskänsla
    • Värk och stelhet generellt i kroppen, dock mest i händer, underarmar och underben.
    • Lågt BT
    • Matleda → Viktnedgång
  • Symtomen liknar de vid primär hypothyreos (som beror på sjukdom i själva sköldkörteln), men är ofta mycket mindre uttalade:
    • Trötthet
    • Frusenhet
    • Tröghet i tanke och rörelser
    • Torr hud
  • Det enda kliniska tecknet vid prolaktinbrist är oförmåga att få i gång och fortsätta amning.
27
Q

Nämn en allvarlig biverkan av thyreostatika?

A

Agranulocytos. Agranulocytos (allvarlig leukopeni) är en fruktad biverkan. Patienter ska avbryta medicinering och kontakta vårdcentral/sjukhus vid halsont och feber för kontroll av de vita blodkropparna (LPK och neutrofila). LPK är ofta något lågt initialt vid uttalad tyreotoxikos.

Andra biverkningar är relativt vanliga:

  • Klåda, urtikaria
  • Ledvärk
  • Leverpåverkan
  • Recidiv
28
Q

Vilka antikroppsanalyser skall man beställa vid tyreotoxikos?

A

TRAK, eventuellt anti-TPO men det är oftast onödigt. _________________________________________________________________________

Har man kliniska symtom på tyreotoxikos och TRAK är positivt är diagnosen Graves sjukdom klar. Är TRAK negativt kan det fortfarande vara Graves (ca 5% av Graves-patienter är inte positiva för TRAK-ak), men mer sannolikt har hypertyreosen en annan orsak, såsom toxiskt adenom (solitärt eller multinodöst (knölstruma)) eller subakut granulomatös tyreoidit

29
Q
A