EKG Flashcards
Hur ser hjärtats retledningssystem?
Från sisnusknutan fortplantas signaler i högra och vänstra förmaken, sedan flyttar de sig till AV-knutan och från AV-knutan sprider dem sig till höger och vänster skänkel och vidare genom purkinjefibrer nerifrån apexdeln sprider dem sig till höger och vänser kammarvägen uppåt mot förmaken.
När man tar EKG så har man en standard avdelnins-EKG samma som 12 avdelnings-EKG. Hur tar man det och varför gör man på detta sätt?
- Man tar det på följande sätt som visas i bilden nedan och man tar på detta sätt för att undersöka hjärtat från olika håll. För att kunna se var t.ex sitter hjärtinfarktet
- Om vi däremot är intresserad av att veta vilket rytm har hjärtat, dvs om det finns arytmi så räcker det med en avdelning dvs med ett enda punkt därfor att de 11 andra punkter kommer visa samma sak.
Hjärtats impulsursprung delas i tre delar. Vilka?
- Sinusrytmer
- Supreventrikulära rytmer
- Ventrikulära rytmer
Hur ska den normala sinusrytmen egentligen vara?
- Sinusutlöst rymt med nomarl frekvens och normala impulsspridning till kammaren
- Normala P-vågor och QRS-komplex
- Frekvensen mellan 50-100/min
Vad kan deformera en T-våg?
T-vågen kan deformeras vid t.ex hjärtinfarkt eller hög frekvent takykardi
Hur ser man på ett EKG att patineten har sinustakykardi samt vad är orsaken?
- Snabbt rytm från sinusknutan
- Normala P-vågor och normala QRS-kompelx
- Skllnaden frän normala sinusrytmen är att den har högre frekvens
- Frekvens > 100 / min
- Orsaken till sinustakykardi är oftast extrakardiell:
- stress, fysisk ansträngning, smärta, feber eller hypertyreos
Vad är en sinusbradykardi samt vad är skillnade mellan yngre och äldre patienter vid diagnos?
- Sinusbradykardi är motsatsen till sinustakykardi. Det är en långsamt regelbunden rytm från sinuskutan. Man har normala P-vågor och normala QRS-komplex men frekvensen ligger < 50 / min.
- Bradykardi förekommer förekommer oftast hos unga hög vagus-tonus, dvs unga som tränar jättehård, vältränad
- Bardykardi förekommer oftast hos äldre som har sjuk sinusknuta eller pga läkemdelbiverkan t.ex. beta blockerare eller alfa antagonister.
Vad är ett sinusarrest samt vad är bakomliggande orsak och brukar hjärta ersätta denna slag?
- Sinus arrest (SA) är ett tillfälligt utebliven depolarisation i sinusknutan.
- Uppehåll > 2 sec mellan sinus P-vågorna med bortfall av tillhörande QRS
- Ibland ersättningslag från nod eller kammare
- Bakomliggande orsak är oftast sjuk sinusknuta
Vad är en supraventrikulär extraslag (SVES)?
- Det är en prematur<strong>(omogen)</strong> från ektopisk fokus i förmak eller AV-nod.
- Det ger en förtidigt slag med normalt, smalt QRS-komplex
- På en EKG brukar man oftast se avvikande P-våg och PQ-tid eller ingen synlig P-våg. Man kan också se att T-vågen är brantare än normal, anledningen till det är överlappning mellan P och T-våg.
Vad är supraventrikulär takykardi (SVT)?
- Snabb cirkelimpuls eller ektopisk rytm från förmak eller AV-nod ger takykardi med smala kammarkomplex, s.k. smal QRS-takykardi.
- Alltså det är en serie av extra slag
- >= 3 ggr SVES är en SVT
- Normala smala QRS-komplex
- Kammarfrekvensen ofta 160-220 / min
Det finns tre typer av supraventrikulär takykardi (SVT) eller kallas också för saml QRS-takykadi. Vad heter dem?
Vad är en förmaksfladder (AFL(atrial flutter)) samt hur ser det ut på EKG och hur kan man ta reda på förmaksfladder?
- Snabb, regelbunden och synkron förmaksaktivitet , ofta 280-300/min
- Fysiologisk AV-blockering med konstant eller varierande överföring
- En takykardi med frekvens 140-150/min kan man mistänka förmaksfladder 2/1, dvs 280/2 eller 300/2.
- På EKG ser man:
- Fladdervågor med sågtandsmönster
- Normala , smala QRS-komplex
- Vanligen 2:1 till 4:1-blockering<strong>(4 fladdervåg på en QRS-komlex)</strong>, dvs hur många fladdevåg uppstår mellan varje QRS-komplex
Har man takykardi om man har förmaksfladder 4:1 blockering dvs 4 till 1 samt hur brukar man behandla dessa patienter?
- Nej, det har man inte för att om man utgår från 300 frekvensen / min så har man 150/min vid 2:1, 100/min vid 3:1 och 75/min vid 4:1
- Först och främst brukar man bryta såna blockeringar, men om man inte kan det så försöker man ist öka AV blockering kanske till 5:1 för att få ner pulsen
Vad är en förmaksflimmer (AF), hur ser den ut på EKG samt vad är det viktig att tänka på vid förmaksflimmer?
- Det är en av vanligaste behandlingskrävande arytmi
- Det är en mycket snabb, oregelbunden och asynkron förmaksaktivitet med varierande AV-överledning, dvs en elektrisk aktivitet i förmaken som har sparat ur så att varje liten del i förmak depolariseras i sin egen takt
- På EKG brukar man se:
- Flimmervågor eller rak baslinje utan P-vågor.
- Normala, smala QRS-komplex
- Oregelbunden snabb kammarrytm, ofta 120-160/min utan behandling
- Det som är viktigt att tänka på det att vid flimmer eftersom det är oregelbundet i förmak då blir det altid oregelbundet hur flimmer aktiverar AV-knutan så att kammarrytmen (altså pulsen) blir altid helt oregelbundet. Så ser man ett EKG med oregelbundet kammarfrekven så ska man i första hand mistänka förmaksflimmer.
Varför vid en förmaksflimmer varierar flimvågor på en EKG baslinje?
Eftersom förmaksflimmer är ett asynkron aktivitet då kommer i varje ögonblick antal celler som depolariseras vara olika och det gör ju att flimmervågor varierar beroende på om det för många celler eller för få celler som depolariseras
Vad är Ventrikulär extraslag (VES) samt hur ser den ut på EKG och vilka brukar drabbas av det?
- Prematur ektopisk impuls från kammaren
- På EKG brukar man se:
- Förtidigt slag med brett, avvikande QRS
- Ingen föregående P-våg
- Diskordant<strong>(olikformig)</strong> T-våg
- Kompensatorisk paus, dvs efterföljande slag kommer på normal tidpunkt.
- Nästa alla har VES, men kan också uppstå i samband med stress, infektioner, kammarsjukdomar mm
Vad är en ventrukulär takykardi (VT) samt hur ser den ut på EKG?
- Serie av prematura impulser från kammaren ger snabb rytm snabb rytm med breda QRS-komplex, s.k. bred QRS-takykardi
- På EKG brukar man se:
- >= 3 VES i följd
- Breda, avvikande QRS-komplex
- Kammarfrekvens ofta 15-250/min
Vilka punkter måste man gå igenom för att diagnostisera ventrikulär takykardi (VT) eller s.k. bred QRS-takykardi?
Vad är Ventrikelflimmer (VF) samt hur ser den ut på EKG och vad kan VF leda till?
- Okoordinerad och kaotisk kammardepolarisation. Cirkulationsstillestånd pga upphävd pumpförmåga
- På EKG brukar man se:
- Flimmervågor med oregelbundet oscillerande<strong>(pendlande)</strong> baslinje
- Inga QRS-komplex
- Obehandlat VF övergår gradvis i asystoli (hjärtstop). Alla plötsliga hjärtstop beror i prinsp på VF
Varför brukar man i vissa fall defybrilera asystoli?
För att ibland den raka linjen på EKG är ibland väldigt finvågight, dvs små våger som ser som rakt linje ut, då försöker man defibrilera och se om det hjälper
Hur funkar en Pacemaker (PM)
Stimuleringsdosa som utlöser förmaks- och/eller kammardepolarisarioner när normal impulsbildning inte fungerar. Den mest avancerade pacemakern som kallas DDD-pacemaker har en elktrod som sträcker sig till förmaken och en elektrod till kammaren. Anledningen till detta är att pacemakern kollar sen om den impulsen som skickats ut i förmaken tar sig ner genom AV-knutan till Hisbunten och vidare till purkinjefibrer i kammarväggen. Gör den inte det så kommer pacemakern skicka ut en kammarstimulering också vid lämplit tidpunk för att följa upp förmaksstimuleringen och på det sättet för man en fysiologisk normal hjärtrytm.
Vad menas med retledningsdiagnostik samt vilka typer retledningshinder kan upstå i hjärtat?
- Retledningsdiagnostik innebär att vi ser efter den normala impulsöverföringen mellan olika delar fungerar på ett normalt sätt
- Retledningshinder:
- SA (sinus atreal) block- dvs sinusknutan depolariserar sig men det kommer inte ut i förmaket
- AV (atrioventrikulär) block(viktigaste) - dvs block mellan förmak och kammare
- Högergrenblock
- Vänstergrenblock
Vad menas med Sino-atrial block (SA-block) samt vad är bakomliggande orsaken och hur ser den ut på EKG?
- Tillfälligt uppehåll pga block mellan sinusknutan och förmaket
- Bakomliggande orsakken är oftast sjuk sinusknuta (sick sinus syndrome)
- På EKG brukar man se:
- Uppehåll mellan sinus P-vågorna och bortfall av tillhörande QRS
- Multipel (2x, 3x etc) av intervallet mellan P-vågorna
Vad menas med Atrio-ventrikulär block grad I – AV-block I samt hur ser den ut på EKG?
- Förlångsamt impulsöverföring från förmak till kammare, men alla impulser överförs till kammaren. Grad ett är den lindrigaste formen av AV-block.
- På EKG ser man:
- PQ-tid >= 0.22 sek. Längden mäts från början av P-vågen till början av QRS-komplexet. PQ tiden i normal fall ska vara 2 ruter i EKG papret
- Samtliga P-vågor följs av QRS-komplex
Vad menas med Atrio-ventrikulär block grad II – AV-block II<strong>(Wenckeback-block)</strong> samt hur ser den ut på EKG?
- Intermittent block i AV-systemet. Visa förmaksimpulser blockeras och når ej fram till kammaren.
- Wenckebach-block normalt hos unga friska
- På EKG man brukar se:
- Visa P-vågor förls inte av QRS-komplex
- Wenckebac-block ger successiv ökning av PQ-tiden till ett QRS faller bort
Vad menas med Atrio-ventrikulär block grad III – AV-block III samt hur ser den ut på EKG?
- Totalt blockerad impulsöverföring i AV-system. Det som är lurigt med grad III att förmaksrytmen hänger inte ihop med kammarrytmen, men de registerars på samma kurva på EKG pappret. Därför man ska bedöma P-vågorna(som är regelbundet) för sig och QRS-komplex(som också är regelbundet) för sig. Det att de två vågorna går var för sig kallas för AV dissociaton
- På EKG brukar man se:
- Olika P- och QRS-rytmer
- Nodal ersättningsrytm <strong>(dvs från AV-nod)</strong> - smala QRS 40 - 50/min
- Ventrikulär ersättningsrytm - breda QRS 30 - 40/min
Vad menas med högergrenblock - RBBB samt hur ser den ut på EKG?
- Block i höger skänkel. Höger kammare aktiveras utanför retleningssystemet via vänster skänkel.
- På EKG brukar man se:
- M-format QRS i högersidiga avledningar V1-V2
- Bred S-våg i vänstersidiga avledningar V5-V6
- Normalt brukar QRS breden vara mindre än en ruta bred = 0.1 sek, men vid högergrenblock så är QRS-duration >= 0.12 sek
- ST-T förändringar på höger sida. Om man kollar på bilden från höger kammare så ser man att det är skillnad på ST linjen och T vågen går åt motsatt håll
Vad menas med vänstergrenblock - LBBB samt hur ser den ut på EKG?
- Block i vänster skänkel. Vänster kammare aktiveras utanför retledningssystem via höger sänkel.
- På EKG brukar man se:
- M-format QRS i vänstersidiga V5-V6
- Djup, bred S-våg i högersidiga avledningar V1-V3
- QRS-duartion >= 0.12 sek
- ST-T-förändringar på vänstersida i V5-V6
EKG vid bröstsmärta:
- Vad menas med stabil angina pektoris (AP) samt hur ser den ut på en EKG?
- Subendokardiell myokardischemi som utlöses av ökat hjärtarbete vid fysisk ansträngning eller stress
- På EKG brukar man se:
- Horisontell eller nedåtsluttande ST-sänkning > 1 mm under vanliga tröskellinjen (ofta i V5)
- 3 - 5 min efter arbete: bifasisk eller negativ T-våg
- 10-min efter arbete är EKG normalliserat.
Vad är skillanaden mellan EKG i akut fas (dvs myokard ischemi) jämfört med EKG i sen fas (dvs genomgången från ischemi till nekros i myocardiet)?
- På EKG i akut fas brukar man se:
- påverkan i ST - T vågen
- uppkomst av icke ST-höjningsinfarkt (instabil angin / NSTEMI)
- uppkomst av ST-höjningsinfarkt (STEMI)
- På EKG i sen fas brukar man se att patienten utvecklar:
- påverkan i QRS-komplexet
- icke-Q-vågsinfarkt (mindre dåligt)
- Q-vågsinfarkt (dåligt)
Hur ser EKG vid olika infarkter som syns på bilden nedan?
Vad menas med patologisk R-progression?
- Det innebär att R-progressionen minskar vid infarktområde jämför med andra omåden i hjärtat. Man brukar kolla på flera avledningar t.ex. V1 till V6 där V4 mäter apexområdet vilket har högst R. Om vi t.ex. säger att apexområden drabbats av infarkt, då kan man titta på en patologisk R-progression som kan visa att R taggen vid apex är mkt lägre än resterande R området.
- Denna metod använder man när man är osäker på vilket höjd på R våg har patienten vid normal tillstånd
- Vad är en ST-höjningsinfarkt (STEMI)?
- Hur orsakas den?
- Vad brukar man se på EKG?
- Det är den mest akuta ischemiska tillståndet
- Myokardskada pga transmural ischemi
- Orsakas vanligen av akut ocklusion av koronärkärl
- På EKG brukar man se:
- Akut ST-höjning i två angränsande avledningar
- >= 2 mm (män)och >= 1,5 mm (kvinnor) i V2-V3
- >= 1 mm i övriga avledningar
- T-negativisering tillkommer efter dagar-veckor
- Patologiska Q-vågor utvecklas under första dygnet och kvarstår livet ut
- Akut ST-höjning i två angränsande avledningar
Hur olika avledningar ser hjärtat?
De tolv avledningar
- Om man misstänker infarkt på framsifdan av hjärtat då kollar man på V1, V2, och V3
- Om man misstänker infarkt på apexdelen av hjärtat då tittar man på V3 och V4
- Om man misstänker infarkt på lateral sidan av hjärtat då tittar man på V5 och V6
- Om man misstänker infarkt på inferior och baksidan av hjärtat då tittar man på III, aVF och II som är extremitetsavledningar
- Sedan finns aVL (snett uppifrån), I (rakt från vänstersida) och -aVR (snett nerifårn vänstersida) som också är extremitetsavledningar
Hur kollar man på hjärtats rytm och morfologi i ett EKG?
- Hjärtats rymt tar man reda på genom att välja en eller två avledning t.ex. V1 och V2, och sedan kollar man hur P-våg, QRS-komplex, T-våg ser ut, om de slår på rätt sätt, om längden mellan dessa delar är är som vanligt eller varierar osv. Genom att hitta fell kan man avgöra vilken hjärtsjukdom patinten har, t.ex. VT eller förmaksflimer
- Hjärtats morfologi tar man reda på genom att jämföra t.ex. R-amplituden mellan olika avledningar horisontelt. Om t.ex. R-amplituden äronormalt lågt säg på V1 och V2 avledningen (dvs apex delen) så misstänker man infarkt i apex.
