Diabetes

Question 1

Vad har levern för uppgift gällande glukosnivån?

Answer 1

Levern tar emot glukos från tarmen via portvenen och lagrar detta som glykogen. Glykogen kan vid behov spjälkas ner till enskilda glukosmolekyler. Detta sker under inverkan av ett hormon som heter glukagon, tillexempel mellan måltider eller nattetid.

Question 2

Vad är glukoneogenes?

Answer 2

Detta är när levern bildar glukos med hjälp av nedbrytningsprodukter från kroppen. Produkterna bildas vid fasta och det är fettväv som bryts ner.

Question 3

Vad används energin från förbränningen av glukoset till?

Answer 3

Bibehålla en konstant kroppstemperatur
Muskelkontraktioner
Bildandet av nya celler

Question 4

Vilka vävnader är insulinberoende?

Answer 4

CNS
Muskler
Fett

Question 5

Vad sker med överskottet av glukosen i normal tillstånd?

Answer 5

Glukoset utgör då ett underlag för bildningen av triglycerider som lagras i fettvävnad. Vid behov av glukos bryts dessa ner och bildar glycerol. Glycerolet används av levern för att bilda glukos.

Question 6

Vad är insulin?

Answer 6

Insulin är ett hormon som är avgörande för att cellerna ska kunna ta upp glukos.

Question 7

När och var frisätts insulin?

Answer 7

Det frisätts från betacellerna i pankreas vid en stigande blodglukoshalt.

Question 8

Förklara exakt vad som sker vid en sjunkande glukoshalt.

Answer 8

Betacellernas glukossensorer känner av sjunkande halt i blodet och hämmar betacellernas insulinsekretion. Pankreas alfaceller stimuleras istället att frisätta glukagon.

Question 9

Vad är glukagon? Vad är dess uppgift?

Answer 9

Det är ett hormon som bildas i alfacellerna och utsöndras vid sänkta glukosnivåer. Den stimulerar nedbrytningen av leverns glykogendepåer vilket leder till en frisättning av glukos. Stimulerar även glukoneogenes.

Question 10

Vad är inkretiner?

Answer 10

Tarmhormonerna GIP och GLP-1 som stimulerar frisättningen av insulin vid kolhydratintag.

Question 11

Hur påverkar insulin nedbrytningen av glykogen i levern?

Answer 11

Hämmar nedbrytningen och även nybildning av glukos från glycerol och protein.

Question 12

Vad sker med ex hjärnan vid höga nivåer av insulin?

Answer 12

Det påverkar hjärnan negativt då det är vävnad som är insulinberoende. Vid höga insulinivåer gynnas de beroendevävnaderna då kroppen prioriterar insulinet till de beroende.

Question 13

På vilket sätt är insulin ett anabolt hormon?

Answer 13

Insulinet gynnar vävnadernas proteinuppbyggnad.

Question 14

Hur utsöndras insulin?

Answer 14

Insulin utsöndras som proinsulin och spjälkas sedan till aktivt insulin och c-peptid.

Question 15

Hur påverkar insulin fettvävnad?

Answer 15

Gör att mer fettvävnad byggs upp och ökar därmed bildningen av kroppsfett. Blockerar även nedbrytningen av fettvävnad.

Question 16

Vad sker vid glukosbrist och hög insulintillgång?

Answer 16

Hjärnan blir extra utsatt då glukos är hjärnans enda källa till energi.

Question 17

På vilka sätt sänker insulin blodsockernivån?

Answer 17

Stimulerar glukosupptaget hos insulinberoendevävnad
Stimulerar leverns upplagring av glukos
Hämma glukoneogenes
Hämma nedrbrytningen av fett
Stimulerar proteinsyntesen

Question 18

Vad förekommer vid alla typer av diabetes? och vad beror det på?

Answer 18

En kronisk hyperglykemi som beror på en relativ eller absolut insulinbrist.

Question 19

Vilka två orsaker finns bakom insulinbrist i kroppens vävnader?

Answer 19

En absolut insulinbrist r/t till att betacellerna helt eller delvis slutat producera insulin.
Relativ insulinbrist som beror på en insulinresistens i vävnader som är beroende av insulin.

Question 20

Varför blir man dehydrerad vid insulinbrist?

Answer 20

För att insulinbristen orsakar ett glukosöverskott i blodet. Det kommer att överstiga njurarnas tröskel för utsöndringen av glukos och glukos kommer då att läcka ut i urinen. Glukos drar med sig vatten och urinmängderna ökar vilket leder till dehydrering.

Question 21

Beskriv patofysiologin vid diabetes typ 1.

Answer 21

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar attackerar kroppsegen vävnad. Immunförsvaret attackerar betacellerna och förstör dessa vilket leder till en minskning av betaceller och då en minskning av insulinutsöndring och produktion. Det finns alltså antikroppar mot betacellerna

Question 22

Vilka tre delar kan sjukdomsprocessen vid diabetes typ 1 delas upp i?

Answer 22

1: Antikroppar mot ö-celler
2: En onormal glukosmetabolism vid glukosbelastning
3: Sjukdomsdebut

Question 23

Beskriv hur betacellerna förstörs vid diabetes typ 1.

Answer 23

Antikroppar mot betacellerna upptäcks av ett triggat immunförsvar som med en speciellt typ av vita blodkroppar attackerar cellena. De vita blodkropparna utlöser en typ av cytokiner som skapar en inflammation som förstör betacellerna.

Question 24

Vad är ö-celler? Vad är ö-cellsantikroppar?

Answer 24

EN typ av cell där betaceller ingår. Ö-cellsantikroppar finns vid diabetes typ 1 och produceras av immunförsvaret mot de antigener som finns hos de egna betacellerna.

Question 25

Beskriv patofysiologin bakom diabetes typ 2.

Answer 25

Det uppkommer en insulinresistens i kroppens insulinberoende vävnader, det krävs alltså mer insulin för att vävnaderna ska kunna ta upp glukosen än normalt. Antalet betaceller reduceras dock med tiden.

Question 26

Beskriv sjukdomsprocessen vid diabetes typ 2.

Answer 26

Insulinresistensen i vävnaderna blir så hög att betacellerna måste öka sin insulinsekretion. Efter ett tag räcker dock inte denna produktion och den minskar igen och insulinbrist uppkommer.

Question 27

Vilka symtom uppkommer vid diabetes?

Answer 27

Törst Stora urinmängder Trötthet Yrsel Illamående Torr hud Acetondoftande andedräkt

Question 28

Varför får man symtomet törst vid diabetes?

Answer 28

Den ökade törsten beror på att tröskeln för glukosnivån i blodet för njuren har nåtts och större mängder än vanligt filtreras då ut. Med glukoset dras också vatten med vilket leder till dehydrering. Glukosen gör också att vätska dras från det intracellulära utrymmet till det extracellulära.

Question 29

Varför får man symtomet ökade urinmängder vid diabetes?

Answer 29

Med ökade glukosvärden följer vatten med ut.

Question 30

Varför får man symtomet trötthet vid diabetes?

Answer 30

Cellerna kan inte ta in sockret som ska ge energi. Tröttheten tar över vilket gör att det knappt går att sova ut och sova tillräckligt.

Question 31

Varför får man torr hud som symtom vid diabetes?

Answer 31

Dehydrering

Question 32

Varför får man acetondoftande andedräkt vid diabetes?

Answer 32

För att vid brist på glukos i cellen förbränns istället kroppsfett och då bildas ketoner som är en syra. Acetondoften kommer ifrån att kroppen blir sur pga den ökade mängden syra. Metabolisk acidos.

Question 33

Vad är prediabetes?

Answer 33

Det är ett förstadium till diabetes typ 2. Detta tillstånd innehåller inga symtom förutom ett lätt förhöjt glukosvärde. Vid livvstilsåtgärder med regelbunden fysisk aktivitet och lämplig kost kan insjuknandet i diabetes typ 2 fördröjas.

Question 34

Hur utvecklas symtomen vid diabetes typ 1 kontra diabetes typ 2?

Answer 34

Vid diabetes typ 1 utvecklas symtomen snabbt (2-6 veckor) Vid diabetes typ två utvecklas symtomen långsamt (månader eller år).

Question 35

Vilka labbprover tas vid diagnostiseringen av diabetes?

Answer 35

HbA1c C-peptid Uringlukos Ketonkroppar Albuminuri

Question 36

Vad visar HbA1c?

Answer 36

mäter mängden glykosylerat hemoglobin i blodet, det innebär hur stor mängd hemoglobin som tagit upp glukos. Används vid diabetes typ 2 men inte typ 1.

Question 37

Varför används inte HbA1c vid diagnostisering av diabetes typ 2?

Answer 37

För att det är ett långtidsprov och sjukdomsförloppet är så långsamt så man hinner inte mäta blodglukoset innan de röda blodkropparna hinner dö (120 dagar)

Question 38

Vad visar C-peptid i blod vid diagnostisering av diabetes?

Answer 38

I betacellerna produceras proinsulin. Proinsulin består av två lika stora delar av insulin och C-peptid. Från blodet till levern, i levern metaboliseras en stor del av proinsulinets insulindel medans c-peptiden finns oförändrad kvar i blodet. Genom att mäta blodets C-peptidhalt erhålls, ett mått på hur mycket insulin som betacellerna kan frisätta.

Question 39

Varför mäter man uringlukos vid diagnostiseringen av diabetes?

Answer 39

När nivån av glukos i blodet blir för högt och överstiger njurarnas tröskel kommer glukosen istället att utsöndras i större mängder genom urinen. Glukos uppträder då i urinen som glukosuri.

Question 40

Varför mäter man ketonkroppar vid diagnostisering av diabetes?

Answer 40

Vid svälttillstånd och okontrollerad diabetes mellitus produceras stora mängder ketonkroppar, vilket orsakar metabolisk acidos och förhöjda halter i blod och urin av alla tre typer av ketonkroppar.

Question 41

Varför mäter man albumin/kreatinin hos patienter med diabetes?

Answer 41

För att upptäcka en möjlig njurskada som blivit som resultatet av diabetesen. Förhöjda nivåer av glukos skadar njurtubuli.

Question 42

Vilka två metoder för glukosmonitorering finns det?

Answer 42

Kapillär glukostestning Mätning med subkutan sensor

Question 43

Vilken är den viktigaste skillnaden mellan behandlingen av diabetes typ 1 och 2?

Answer 43

Vid diabetes typ 1 finns ingen insulinproduktion så fokus ligger där på insulintillförsel. Vid diabetes typ 2 finns det viss insulintillförsel, fokus ligger på att hämma insulinresistensen.

Question 44

Varför är viktnedgång ett fokus vid diabetes typ 2?

Answer 44

Vid prediabetes och nyupptäckt diabetes typ 2 kan en viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma leda till en remission av sjukdomen. Insulinresistensen är nära relaterad till bukfetma. Vid en kraftig viktnedgång hos den överviktiga kan det egna insulinet få mycket bättre effekt.

Question 45

Vilka råd ges vid diabetes? Omvårdnad

Answer 45

Öka fysisk aktivitet Kostrådgivning - minskad mängd kolhydrater

Question 46

Varför är fysisk aktivitet bra vid diabetes?

Answer 46

Stimulerar musklernas glukosupptag genom att förbättra transportkaskaden i cellen för insulinreceptorn.

Question 47

Vilka två huvudtyper av insulin finns det?

Answer 47

Insuliner Insulinanaloger

Question 48

Vilka typer av insuliner finns det?

Answer 48

Direktverkande måltidsinsuliner Medellångverkande basinsulin Långverkande basinsulinanaloger Ultralångverkande insulinanaloger

Question 49

Vilka biverkningar kan uppkomma vid insulinanvändning?

Answer 49

Lipohypertrofi Lipoatrofi Lipodystrofi

Question 50

Vad innebär lipohypertrofi?

Answer 50

Insulin kan orsaka en ökad stimulering av underhudsfettet så att lokala fettansamlingar kan uppstå. Detta motverkas genom att patienten byter injektionsställe.

Question 51

Vad innebär lipoatrofi?

Answer 51

innebär fettförlust på injektionsstället och kan uppkomma vid upprepade insulininjektioner.

Question 52

Vilka två sätt finns det att tillföra insulin på?

Answer 52

Injektioner Insulinpump

Question 53

Vilka perorala läkemedel kan tas vid behandling av diabetes typ 1?

Answer 53

SGLT-2-hämmare

Question 54

Vad gör SGLT-2-hämmare?

Answer 54

SLGT2 är en transportör i njurarna som återreabsorberar glukos från den glomerulära filtrationen. hämmar återabsorptionen av glukos i njurtubuli, vilket innebär att man kissar ut en del av det socker som kommit med blodet till njurarna. Det finns dock en ökad risk för ketoacidos då man kan drabbas av hypoglykemi om man kissar ut för mycket glukos.

Question 55

Vilka läkemedel används för behandlingen av diabetes typ 2?

Answer 55

Metformin Inkretinbaserad behandling SGLT2-hämmare SU

Question 56

Hur fungerar metformin vid diabetes typ 2?

Answer 56

Sänker både blodets basalaglukosnivå och den blodglukosstegring som sker efter en måltid. Detta sker genom att läkemedlet ökar leverns insulinkänslighet så att levern producerar mindre glukos (eftersom både leverns glykogenolys och glukoneogenes hämmas av insulin)

Question 57

Hur fungerar en inkretinbaserad behandling vid diabetes typ 2?

Answer 57

Inkretiner är hormoner i tarmen som vid höga intag av kolhydrater stimulerar betacellerna att producera mer insulin. Behandlingen syftar då till att vara en agonist för att öka produktionen av insulin.

Question 58

Hur fungerar SU - behandling vid diabetes typ 2?

Answer 58

Detta läkemedel verkar genom att öka insulinfrisättningen från betacellerna genom att öka deras glukos känslighet.

Question 59

Vilket insulin är att föredra vid behandling av diabetes typ 2? Varför?

Answer 59

Basinsulin är att föredra för att kontrollera de glukostoppar som kan uppkomma. Måltidsinsulin kan också behövas som ett tillägg som ett stöd mot insulinresistensen.

Question 60

Vad är hypoglykemi?

Answer 60

Detta innebär en låg blodglukoshalt på grund av att det är för höga nivåer av insulin i blodet. Blodsockervärden under 3,9 mmol/l är definitionen.

Question 61

Varför drabbas man av hypoglykemi? Vilka bakomliggande orsaker finns det?

Answer 61

För hög dos av insulin eller tabletter, försenad eller felplanerad måltid, kraftigt ökad fysisk aktivitet, skillnader vid injektionen, stort alkoholintag eller tillfälligtvis minskat insulinbehov.

Question 62

Vad händer i vävnaderna vid hypoglykemi?

Answer 62

Det blir glukosbrist i vävnaderna. Det injicerade insulinet kan inte elimineras tillräckligt snabbt. Tillfört insulin kommer att hämma alfacellernas frisättning av glukagon. Då kan ingen glukos synteniseras i levern av glykogen.

Question 63

Vilka symtom kan patienten få vid hypoglykemi?

Answer 63

Beror på om det är lätt eller svår hypoglykemi. Men: medvetslöshet, koncentrationsstörning, intivativlöshet, tanketröghet och glömska.

Question 64

Vad är hyperglykemi?

Answer 64

En förhöjd nivå av glukosnivå i blodet r/t till en relativ eller absolut insulinbrist som gör att cellerna inte kan ta in glukos.

Question 65

Vilka åtgärder ska genomföras vid en hyperglykemi?

Answer 65

En blodglukoskontroll samt en administrering av antingen s.c insulin eller i.v om det finns en infart.

Question 66

Vad är ketoacidos och hur defineras den?

Answer 66

pH under 7,3 samt ett p-glukos över 14 mmol/l samt att det finns spår av ketoner i blodet. Ketoacidos är en acidos som orsakats av höga nivåer av ketonkroppar i blodet.

Question 67

Varför drabbas man av en ketoacidos? förklara processen.

Answer 67

Ketoacidos är ett tillstånd som uppkommer vid en hyperglykemi. Kroppen kan då inte ta till sig det glukos som finns i blodet pga. en relativ eller absolut insulinbrist. Det leder till en glukosbristen i de insulinberoende vävnaderna. Vid glukosbristen börjar vävnaderna istället att förbränna fettvävnad (lipolys) för att få energi till deras energikrävande processer. Fetten bryts då ner till fria fettsyror, de fria fettsyrorna omvandlas i levern till ketonkroppar. Ketonkroppar är vätejonrika och ökar vätejonskoncentrationen i blodet vilket leder till att blodet blir surt. Detta leder till en utveckling av en ketoacidos.

Question 68

Vilka symtom finns det på en ketoacidos?

Answer 68

Illamående, kräkningar, törst och stora urinmängder (pga hyperglykemin). När ketoacidosen pågått ett tag påverkas även CNS och en medvetandesänkning och koma kan uppstå. Det viktigaste symtomet vid ketoacidos är illamående och en person med diabetes typ 1 måste vara medveten om det symtomet. Patienten kan också få en acetondoftande andedräkt pga. att lungorna försöker ventilera ut så mycket koldioxidbundna vätejoner som möjligt för att kompensera för den pågående acidosen.

Question 69

Varför kan inte friska personer drabbas av en ketoacidos?

Answer 69

För att även vid höga nivåer av glukos uppkommer det aldrig en insulinbrist som det gör vid typ1 där kroppen fram till att insulin tillförs kommer att fortsätta att skapa ketonkroppar. Kroppen tror att det inte finns några andra former av energi trots att glukos finns.

Question 70

Vilka behandlingar finns det vid en ketoacidos?

Answer 70

Det första steget är att behandla hyperglykemin genom att tillföra insulin, har ketoacidosen dock pågått för länge kan insulintillförsel inte vara tillräcklig utan acidosen måste korrigeras först. Det kan behövas intensivvård.

Question 71

Varför blir det en intracellulär kaliumbrist vid ketoacidos?

Answer 71

Pga. de höga vätevärdena som puttar ut kalium ur cellerna.

Question 72

Varför är fetma en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2?

Answer 72

Detta är fortfarande lite oklart. Fettcellerna blir större och släpper ut inflammatoriska ämnen som bidrar till en insulinresistens. Samt vid en högre fettvävnad ökar insulinbehovet och då produktionen vilket leder till en hyperinsulinemi hos de andra insulinberoende vävnaderna.

Question 73

Vad är angiopati?

Answer 73

Kärlendotelet är oberoende av insulin för att kunna ta upp glukos. En stor mängd glukos kan därför utan problem fritt passera in i kärlendotelet vid den kroniska hyperglykemin som uppstår vid diabetes. De höga glukosvärdena i kärlendotelet skadar kärlen.

Question 74

Vilka två typer av angiopati finns det?

Answer 74

Makroangiopati Mikroangiopati

Question 75

Vad innebär makroangiopati?

Answer 75

Skada på kroppens större artärer i hjärna, hjärta och perifiera kärl. Dessa medför en ateroskleros som drabbar artärerna.

Question 76

Varför uppkommer det ateroskleros i artärerna vid makroangiopati?

Answer 76

Det finns flertalet anledningar men en av dessa är att de höga glukosvärdena glykeliserar de lipoproteiner som transporterar kolesterolet LDL. När dessa glykeliseras så ökar det LDLts benägenhet att oxideras. Ox-LDL är väldigt skadligt för kärlväggarna och är ett startskott till att utveckla ateroskleros.

Question 77

Vad innebär mikroangiopati? Vad händer?

Answer 77

Det är en angiopati som drabbar de små kärlen i kroppen. Vid mikroangiopati uppstår det förtjockning av kapillärernas basalmembran, endotelcellerna i basalmembranet tillväxer efter en stimulering av tillväxthormoner. Det leder till trängre kärl och en försämrad blodcirkulation.

Question 78

Beskriv hur neuropati uppkommer.

Answer 78

Neuropati uppkommer som en komplikation av mikroangiopati. Förtjockningen av basalmembranet som sker vid mikroangiopatin sker i nervernas små kapillärer. Det leder till en nedsatt blodcirkulation till nervfibrerna vilket leder till en lokal ischemi och nedsatt funktion.

Question 79

Vilka typer av neuropati finns det?

Answer 79

Sensorisk Motorisk Autonom

Question 80

Vilka symtom kan uppkomma vid sensorisk neuropati?

Answer 80

Stickningar, bränningar eller känslan av att gå på kuddar r/t den nedsatta känseln i fötterna.

Question 81

Vad är diabetesfoten?

Answer 81

Fotkomplikationer vid diabetes, den s k ”diabetesfoten”, inkluderar sår, infektioner och destruktioner av djupare vävnadsslag associerade med neuropati och/eller perifer kärlsjukdom i nedre extremiteterna.

Question 82

Hur uppkommer diabetesfoten? Förklara processen.

Answer 82

Diabetesfoten är en sammansättning av komplikation r/t till mikroangiopati, makroangiopati och neuropati. Pga. den nedsatta känseln r/t till den sensoriska neuropatin som beror på mikroangiopatin utvecklas en känselnedsättning, pga. den motoriska neuropatin blir fler delar av foten belastade vilket kan leda till trycksår. Pga. den sensoriska neuropatin känner patienten inte av dessa sår och pga. mikro och makroangiopatin är blodcirkulationen nedsatt vilket gör att mindre näring och syre tillförs till foten vilket leder till att såret/såren inte läker.

Question 83

Varför minskar fettvävnad vid mikro/makroangiopati i fötterna?

Answer 83

Fettvävnad förloras pga den minskade cirkulationen r/t mikro/makroangiopatin som leder till en minskad mängd syre i vävnaden i fötterna. Detta triggar igång en lipolys som bryter ner fettvävnad.