Dag 3 - Psykos, Utveckling & BUP Flashcards
Symtomen vid schizofreni delas in i positiva symtom, negativa symtom och kognitiva symtom. Beskriv de positiva symtomen.
Positiva symtom = symtom som gör sig kända via sin närvaro. Innefattar tankestörningar (svårt att arrangera tankar i logisk följd, svårt att skilja rimligt från absurt), villfarelser (falsifierbar tro, ofta på förföljelse eller allsmäktighet) och hallucinationer (oftast hörselhallucinos: röster, imperativa eller inte).
Ange några exempel på negativa symtom.
Talfattigdom, minskad emotion, initiativlöshet, anhedoni
Beskriv hur de olika symtomkategorierna inom schizofreni uppstår, samt faserna i schizofreni.
Först negativa symtom och kognitiva symtom: Dessa medför att patienten helt enkelt upplever sig må dåligt. Dessa störningar kan förbli under ~5 år, i den period som kallas för prodromalfas: Medelålder för debut är ca 24 år. När det första positiva symtomet debuterar, säger man att patienten är i psykotisk prefas. Fler och fler symtom kommer då träda fram, tills patienten får/söker vård och går in i en kort latensfas.
Psykotiska tillstånd är starkt associerade med schizofreni, men är inte patognomont för diagnosen. Vad finns det för andra tillstånd som kan orsaka psykos?
Psykos kan uppstå till följd av drogbruk, svår unipolär depression, bipolärt sjukdom, PTSD, OCD osv.
Hur stor är risken för två individer med schizofreni att få ett barn med schizofreni?
Ca 50%.
Vad säger dopaminhypotesen om schizofreni?
Dopaminhypotesen säger att de positiva symtomen vic schizofreni, dvs hallucinos, vanföreställningar etc, beror på överaktivitet det mesolimbiska dopaminsystemet (felaktig aktivering av motivation/uppmärksamhet –> hallucinos för att förklara varför systemet aktiverats). Dessutom finns ett samtida underskott på dopamin i prefrontalcortex, vilket ger upphov till kognitiva och negativa symtom.
Det finns en nyare, alternativ förklaring till överaktiviteten i det mesolimbiska systemet vid schizofreni. Förklara!
Ett neuron i VTA (1) står vanligen under kontroll från ett glutamatergt neuron i frontalcortex (2), som i sin tur inhiberas av ett GABAergt interneuron (3), som I SIN TUR stimuleras av ytterliggare ett glutamatergt neuron i frontalcortex (4). Den nya teorin pekar på en underfunktion i NMDA-receptorn på neuron (3), vilket ger minskad glutamaterg stimulering av (3) –> minskad hämning av (2) –> ökad stimulering av (1), dvs dopaminerga neuron i VTA.
Den mesolimbiska banan projicerar framför allt till 3 strukturer i hjärnan. Vilka?
Nucleus Accumbens, Amygdala & Hippocampus.
Dopamin kan till viss del förklaras av abnormal prenatal uveckling av hjärnan. Ange några riskfaktorer för att en gravid kvinna ska få ett barn som utvecklar schizofreni.
Födsel i februari-april är associerat med ökad risk: Likaså är även virus under graviditeten, på grund av att toxin/cytokiner/antikroppar kan störa neurogenes. Man har sett en relation mellan influensaepidemier och mängden barn som i framtiden utvecklar schizofreni. Andra faktorer är D-vitaminbrist (kopplat till vinter) och maternell rökning/alkoholbruk.
Prognosen vid schizofreni varierar från individ till individ, beroende på olika faktorer: Ange några faktorer som innebär bättre respektive sämre prognos.
Faktorer som ger ett bättre förlopp är kvinnligt kön, tillgång till socialt stöd och aktiv hantering av sjukdomen. På andra sidan är social maladaptation, kognitiva defekter och passivitet/undvikande associerat med sämre förlopp.
Beskriv den optimala uppväxtmiljön för att minimera risken att utveckla schizofreni.
Föräldrar utan schizofreni, boende på landet med närhet till grönska, “lagom” mycket svårigheter i livet.
Beskriv verkningsmekanismen för första generationens antipsykotika & ange en substans inom gruppen.
Första generationens antipsykotika (ex. Haloperidol) fungerar som direkta antagonister på D2-receptorn, vilket ger minskad dopaminerg aktivitet i mesolimbiska banan –> minskade positiva symtom.
Dessa preperat leder oundvikligen till hyperprolaktinemi, pga hämning av den tuberoinfundibulära banan, och riskerar även att ge Parkinsonism, pga hämning av den nigrostriatala banan.
Förklarar begreppet aberrant salience.
Abnorm aktivering av “want”/motivationssystemet, dvs mesolimbiska banan, i form av dopaminerg signallering. För patienten innebär detta att världen känns konstig: Neutrala ting känns viktiga/betydelsefulla utan förklarliga skäl, och uppmärksamheten förskjuts mot dessa ting.
Beskriv vad som skiljer andra respektive tredje generationens antipsykotika från första generationens.
Andra generationens lägger till en hämning av serotoninreceptorn 5HT-2A, vilket minskar de extrapyramidala (motoriska) biverkningarna. Tredje generationens antipsykotika verkar som partiella agonister snarare än antagonister på D2-receptorn.
Beskriv två vanliga extrapyramidala biverkningar av antipsykotiska läkemedel.
Tardiv dyskinesi: Rytmiska, ofrivilliga rörelser av tunga/ansikte.
Akut dystoni: Fastlåsning av käken, kvävningskänsla.
En psykisk status kan grundläggande delas in i 5 delar - vilka?
Allmänt, kontakt, stämningsläge, tankeverksamhet, attityd till besvären (AKSTA).
Ange de olika komponenterna som ingår i den “allmäna” delen av en psykisk status.
Vakenhet, orientering, yttre, koncentrationsförmåga, motorik, tal.
Nämn några exempel på potentiellt patologiska fynd som passar in i den allmäna delen av psykstatusen.
Patienten kan ha sänkt vakenhet, dvs vara somnolent/sederad. I många olika fall kan patienten sakna orientering i tid, rum eller person, t.ex vid demens eller hjärnskada. Det kan finnas abnormala motoriska tendenser som tonus, plockighet, tremor: Motorisk orolighet.
