Block 17

Question 1

I vilka celler finns histamin och vart i kroppen finns högst koncentrationer av histamin?

Answer 1

Histamin finns i mastceller och till viss del i basofiler. Histamin är viktig för avstötningsreaktioner och finns därför i höga koncentrationer i hud, lungor och magtarmkanalen.

Question 2

Histaminfrisättning

Answer 2

• Histamin frisätts från mastcellen efter att ett antigen bundit till mastcellens ytbundna antikroppar (IgE).
• Histamin frisätts också ospecifikt vis tryck, kyla och vid beh med läkemedel som morfin och histamin.

Question 3

Vad heter typen av läkemedel som är profylaktiskt, lokalt verkande medel som stabiliserar mastcellen och förhindrar histaminfrisättning?

Answer 3

Natriumkromoglikat

Question 4

Histamin verkar via G-proteinkopplade histaminreceptorer. Dessa finns i olika typer, vilka?

Answer 4

1) H1: är måltavla för antihistaminer. Stimulering av H1-receptorer ger:
- Kontraktion av glattmuskulatur i uterus, tarm och bronkerna (som dock inte är tillräckligt för att använda som astmamedicin).
- Relaxation i kärl vilket kan ge bltr fall.
- Ökad kärlpermeabilitet vilket kan orsaka ödem.
- Stimulerar nervändar vilket ger klåda och smärta.
- Medierar kräkning
- Ökad slemproduktion
- CNS- ökad vakenhetsgrad

2) H2: Reglerar saltsyraproduktion i magsäcken
3) Finns i CNS, reglerar aptit, vakenhet och andra receptorer.
4) H4: Finns på eosinofiler

Question 5

Antihistaminer

Answer 5

Antihistaminer verkar på H1 receptorn. Används vid allergiska tillstånd som konjunktivit (inflammation i ögat), rinit (hösnuva), urtikaria (utslag), och vid quinche-ödem- vilket är svullnad i bindväv runt mun och ögon. (Vid anafylaktisk chock ges i första hand adrenalin men även antihistamin och betapred.)

Antihistamin kan även ges vis emesis (kräkningar), rörelsesjuka, sömnstörningar, mild ångest och vid klåda.

Question 6

Antihistaminer biverkningar

Answer 6

Kan ge: Trötthet och antikolinerga biverkningar som muntorrhet, vätskeretention (svårt att tömma), förstoppning och torra ögon.

Question 7

Hur kan man undersöka långtidsblodsockret?

Answer 7

HbA1c; vilket undersöker hur mycket av hemoglobinet som är glykocylerat. Glukos binder till hb vid höga koncentrationer, därför innebär höga halter HbA1c att patienten har haft höga glukoshalter under en längre tid.
HbA1c kan användas för att utvärdera diabetesbehandling (ska ligga under 52 mmol/L, hos frisk under 46 mmol/L).

Question 8

Vilka är de två huvudtyperna av diabetes?

Answer 8

DMT1: beror på autoimmun reaktion mot betacellerna i pankreas

DMT2: Insulinresistens . Insulinresistensen kan bero på ärftlighet, inflammation i vävnaden eller för lite rörelse då rörelse ökar glukosupptaget i muskler.

Question 9

Typ 1 diabetes, behandling

Answer 9

INSULIN
Ges i enhetssystem, en enhet ger en viss effekt, ger som spruta eller via pump. Behandlingen försöker efterlikna kroppens egna insulinmönster.
Två typer insulin:
- Basinsulin; medel- och långverkande insulin i kristallsuspension som ger långsammare absorption. Kan verka upp till 24 timmar.
- Kortverkande insulin; Verkar 2-5 tim, tas i samband med måltid.

Question 10

insulin; risker/biverkningar

Answer 10

Hypoglykemi, viktuppgång (risk för insulinresistens) och hudproblem vis stickställena (därför bra att variera stickställe).

Question 11

Typ 2 diabetes; behandling

Answer 11

(Fyll på svaret!!!!!!!!!!!!!!!!!)

1) Livsstilsråd
2) Biguanider(ex metformin)
3) Sulfonureider
4) Glitazoner
5) alfa-glukosidashämmare
6) inkretinläkemedel
7) SGLT2-hämmare
8) Insulin

Question 12

Glukokortikoider kan ges som substitutionsbehandling vid binjurebarkssvikt… Vilka 3 typer av binjurebarkssvikt finns?

Answer 12

Binjurebarkssvikt: primär, sekundär, tertiär

• Primär: beror på Addisons, som oftast orsakas av autoimmun sjukdom men kan även bero på infektioner som ex HIV och tuberkulos eller metastaser. Denna svikt påverkar även mineralkortikoid-nivåerna.
• Sekundär: Då ATCH-produktionen är hämmad. Detta påverkar INTE mineralkortikoid-nivåerna.
• Tertiär: Efter GK-behandling som hämmat den endogena ACTH-produktionen, vanligast.

Question 13

Diagnostik vid binjurebarkssvikt

Answer 13

Mäta serumkortisol (på morgonen, eller genom synachtentest, då syntetiskt ACTH ges för att skilja på primär och sekundär svikt.

Question 14

Glukokortikoider

Answer 14

GK verkar antiinflammatoriskt genom att hämma syntesen av proinflammatoriska proteiner som TNF, IL-1 (och andra IL) och genom att indirekt hämma COX2 via IL1 och TNF. GK ger även viss ökning av antiinflammatoriska cytokiner och ger icke-genomiska effekter på membranet vid höga doser, vilket ger snabba effekten vid akut anafylaxi.

GK används för att behandla inflammatoriska tillstånd som reumatoida sjukdomar tex RA, tarmsjukdomar, astma, eksem, organtransplantationer mm.

Question 15

Vid RA är inte glukokortikoider förstahandsmedel, istället används ett annat läkemedel, vilket?

Answer 15

Vid RA används primärt ex ;

• Metotrexat(folsyraantagonist som ges i terapeutiska doser för att verka immunosupressivt).
• Biologiska läkemedel; medel tillverkade i biologiska system och är i RAs fall antikroppar mot TNF och andra cytokiner.

Question 16

NSAID verkningsmekanism

Answer 16

NSAID verkar genom att hämma COX. –> Smärtlindrande och antiinflammatorisk effekt.
COX omvandlar normalt arakidonsyra till prostanoider. De viktigaste prostanoiderna är prostaglandiner som PGI2, som även kallas prostacyklinoch verkar hämmande på trombocytaggregation i kärlväggen, samt TXA2.

Question 17

COX finns i 2 typer, vilka?

Answer 17

• COX1: finns hela tiden i tex parietalceller och i njure
• COX2: inducerbart, genom att induceras av cytokiner vid inflammation och skada av makrofagersamt i slutet av graviditeten.

Question 18

Vilka 2 typer av perifert verkande analgetika finns?

Answer 18

NSAID och paracetamol

Question 19

NSAID; Nämn 3 klassiska huvudeffekter.

Answer 19

1) Analgesi; smärtlindring av nociceptiv smärta, eftersom prostaglandiner har en sensitiserande effekt på nociceptorerna (c-fibrer) via COX2.
2) Antiinflammatoriskt; En symtomatisk, COX2 effekt som ofta kommer lite senare och i högre doser än vid analgesi.
3) Antipyretiskt effekt; febernedsättande. Febern kommer efter cytokiner stimulerar temperaturcentrum i preoptiska arean att uppreglera COX2. Temperaturen höjs via bla PGE2.

Question 20

NSAIDs hos friska ger närmast inga biverkningar, men äldre och sjuka är mer utsatta.
Vad kan NSAID ge för biverkningar?

Answer 20

Individer som är över 80 år, gravida eller har astma ska inte ta NSAID. Detta eftersom de kan ge biverkningar som:

1. Magsäcksbesvär; tex epigastrialgier (sura uppstötningar), små ytliga magsår (som dock kan ge blödningar) eller djupa magsår (ulcus, helicobacterberoende). Denna biverkan kan motverkas om det ges tillsammans med protonpumpshämmare eller om endast selektiva COX-2 hämmare ges.
2. Graviditet; Ger reversibel minskning i fertilitet hos kvinnor under behandlingstiden. Ger även ökad risk för hjärtmissbildningar hos fostret så som för tidig slutning av ductus arteriosus, vilket ger högt lungkretsloppstryck. Det kan även försena tiden för partus (överburet barn).
3. Njurpåverkan; Ger viss vätskeretention (COX1-effekt ökar normalt vattenutsöndringen) och kan även ta bort blodtrycksmediciners effekt. De påverkar även njurfiltrationen hos individer med försämrade njurar, eftersom de då har en kompensatorisk prostaglandinbindning som förbättrar filtrationen.
4. Ökad risk för arteriella tromboser (stroke, hjärtinfarkt); en COX2 effekt som beror på hämningen av PGI2 (prostacyklin) i kärlväggen, vid kronisk behandling. Selektiva COX2-hämmare ska därför inte ges till individer med riskfaktorer.
5. Intolerans; allergisk reaktion, ej immunulogisk utan systemisk (effekten man är allergisk mot), Detta är vanligt hos astmapatienter.

Question 21

ASA ökar risken för ett syndrom, vilket?

Answer 21

ASA ökar risken för Reyers syndrom, vilket är nekros efter virusinfektion hos barn.

Question 22

Paracetamol

Answer 22

Ger samma antipyretiska och analgetiska effekter som NSAID men är inte anti-inflammatoriskt.
Oklar verkningsmekanism, men färre biverkningar än NSAID.

Vid överdos (över 10g) kan dock paracetamol vara levertoxiskt, vilket ger illamående, kräkningar och kan ge levernekros.
Detta eftersom paracetamol bryts ner via olika vägar varav en är via CYP-2E1 som bildar en toxisk metabolit (fri radikal).

Antidot; acetylcystein, ges inom 8 timmar.

Alkohol och svält uppreglerar CYP-2E1 vilket ger mer radikaler även vid mindre dos, dock värst vid alkoholism.

Question 23

Kvinnor efter menopaus kan behandlas med hormonal replacement therapy (HRT), vad är de främsta orsaken/syftet med denna behandling?

Vad har det för biverkningar?

Answer 23

HRT är främst för att motverka risken för osteoporos.
Men även andra klimakteriebesvär, samt minskar risken för kardiovaskulär sjukdom och demens.

Biverkning; ökad risk för bröstcancer, livmodercancer och ventrombos. Detta gäller dock främst behandling med endast estrogen. Gestagen-tillägg minskar kraftigt denna risk.

Question 24

Antikonceptionsmedel har olika verkningsmekanismer. Beskriv kort vad farmakologisk behandling har för syfte/verkningsmekanism.

Answer 24

Syftar till att hämma follikelutvecklingen genom att hämma FSH-frisättning eller ovulationen genom att hämma LH-frisättning.

• Estrogen ger negativ feedback på FSH-sekretionen.
• Gestagen ger negativ feedback på LH-sekretionen, samt gör cervixsekretet mindre permeabelt för spermier.

Question 25

Verkningsmekanism för akut p-piller

Answer 25

Akut p-piller tas inom några dagar efter oskyddat samlag.
Detta är en hög dos av både estrogen och gestagen, av endast gestagen eller av progesteronreceptormodulerare som alla hämmar ovulationen. Progesteronreceptormodulerare har även direkta effekter på follikelns utveckling och hämmar implantationen av ägg.

Question 26

Behandling som påverkar kvinnliga könshormoner kan även användas vid ett antal andra tillstånd, ge ex på 4 sådana och hur de behandlas.

Answer 26

1. Endometrios; då endometrievävnad växer utanför uterus. Behandlas med gestagenpreparat för att minska estrogensyntes i äggstockarna.
2. Abort; antiprogesteron, som ges tillsammans med prostaglandinanalog för att ge kontraktion av livmodern.
3. Hormonberoende bröstcancer; Kan behandlas med estrogenreceptorantagonist som temoxifen eller aromatashämmare.
4. Infertilitet; estrogenreceptorantagonist vilket hämmar negativ feedback på LH/FSH-sekretionen, som då induceras.

Question 27

Pojkar med hypogonadism (testis- eller hypofys/hypothalamusincufficiens) samt kvinnor med nedsatt libido behandlas med….?

Answer 27

Androgenterapi (substitutionsbehandling), kan innehålla testosteron, anabola steroider eller selektiva androgenreceptormodulatorer.

Question 28

Antiandrogenterapi; ge ex på 4 preparat och när de används.

Answer 28

1. Androgenreceptorantagonister; Kan användas vis prostatacancer, hirsutism och akne (hos kvinnor).
2. GnRH-analoger; Kan användas vis prostatacancer och verkar genom att kontinuerlig tillförsel ger nedreglering av GnRH-receptorer.
3. 5alfa-reduktashämmare; används vid prostataförstoring och manligt håravfall, genom att blockera omvandlingen av testosteron till DHT.
4. Androgensynteshämmare; används vid prostatacancer genom att hämma CYP17.

Question 29

Den vanligaste orsaken till hypothyreos är autoimmun destruktion. Detta behandlas livslångt med syntetiskt T3 och Ta. Vilket är förstahandsbehandling?

Answer 29

T4 (levaxin) är förstahandsvalet eftersom det ger både T4 och T3 och längre halveringstid, vilket ger mer jämna nivåer.

T3 ger snabbare signal och används endast vid mer akuta fall.

Question 30

Hyperthyreos är mer komplicerad i behandling. Den viktigaste orsaken till hyperthyreos är graves (autoimmun sjukdom).
Det finns 3 huvudtyper av behandling och 2 specialbehandlingar, vilka är dessa?

Answer 30

Huvudtyper:

1. Radiojod-131I; ger destruktion av follikulära celler, vilket ger effekt efter några veckor. Jodet ansamlas i kolloiden och ger inte mer skada än på follikelcellerna. Detta används med försiktighet till barn och ungdomar, och inte alls till gravida. Kan ge mkt destruktion och förvärra ögonbesvären.
2. Kirurgi; Individer med hyperthyreos har dock högt blodtryck, takykardi mm vilket gör det riskfyllt söva. Först får man därför annan behandling, därefter operation. Man opererar inte gravida och undviker barn och gamla.
3. Thyreostatika (thyeroperoxidashämmare); Ger bara effekt så länge man tar läkemedlet och ges därför till gravida (som ofta har temporär hyperthyreos) och barn/ungdom. Ger biverkningar som agranulocytos och leukocytopeni eftersom man till viss del hämmar produktionen av vita blodkroppar.

Specialbehandlingar:

1. Beta-receptorblockerare; dämpar effekten och symtom. Används vid utredning och innan andra behandlingar gett effekt. Kan vara oselektiva som propanolol eller selektiva beta1 som metoprolol.
2. Höga doser av jod; Ges som kaliumjodid. Har stark hämmande effekt på insöndringen av thyroideahormon, efter bara några dagar. Ges vid akuta tillstånd som vid thyreotoxisk kris.