Attitydförändringar Flashcards
Vad finns det för olika sätt att skapa attitydförändringar?
- Attitydförändring genom information
2. Attitydförändring genom beteende
Vad är en attityd?
- En evaluering av ett tankeobjekt
- Enattityd har affektiva, kognitiva och beteende-komponenter
—> Olika attityder kan vara mer eller mindre baserade på någon av dessa - En attityd kan var stabila eller konstruerade
- Två dimensioner av en attityd:
—> valens/ styrka
Ex på attityd
—> att gilla eller ogilla någonting
Hur mäter vi attityder?
- Genom explicita mätningar med hjälp av självrapportering
PROBLEM med att mäta attityder explicit
—> Detta förutsätter att människor KAN och VILL ange sina attityder på ett korrekt sätt
—> “Risk för Social Desirability bias”
- Implicita mätningar
- Förs genom t.ex. implicit association test
- svara snabbt på associativa frågor
PROBLEM med att mäta implicita attityder:
- Är det en sann attityd eller bara stereotypa associationer som vi inte faktiskt tror på?
På vilket sätt kan man få till attitydförändring genom information?
- Systematisk bearbetning
2. Dual-process theories
Vad innebär systematisk bearbetning i kontexten attitydförändring?
Det finns två olika modeller för systematisk bearbetning i kontexten för attitydförändring:
- Information processing model (McGuier, 1969)
—> Man får ett BUDSKAP
—> som blir MOTTAGET genom uppmärksamhet och förståelse
—> Sedan får vi ACCEPTANS för budskapet och detta ger attitydförändring
—> Attitydförändring som i sin tur ger beteendeförändring - Cognitive Response Model (Greenwald 1981)
- Man får ett budskap
- Beroende på om det är starka eller svaga argument så får man en positiva eller negativa tankar kring budskapet.
- Beroende på vilken kognitiv respons man fått ändras ATTITYDEN i positiv eller negativ riktning. (Eller inte alls)
En vanlig mätmetod för cognitive respons model är “Thought listing”:
- Exponering för budskapet
- Thought listening
- Sedan får man bedöma huruvida man känner stöd för budskapet.
Vad innebär Dual-process theories i kontexten för attitydförändringar?
Dual-process teorin bygger på att det finns två olika beslutsfattande system
System 1:
Snabb, använder intuition, heuristiker och tumregler
System 2:
Sakta rationellt och systematiskt tänk
Dual-process modeller av påverkan inkorporerar system 1 i modellen och avskriver på så sätt delvis att människan är het rationell.
Enligt Dual-process Thorin finns det två olika sätt att förändra attityder
- Elaboration likelihood model
- Heuristic systematic model
Beskriv heuristic-systematic modellen som en del av dual-process Theorin!
Modellen beror av 1. Motivation
- bearbetning
- Framstående aspekt av budskapet
- Kognitiv respons
- Attityd
Beroende på vilken motivation/ förmåga man ha att ta in ettbudskap kommer mottagaren att bearbeta budskapet olika.
Om man har hög motivation kommer budskapet att bearbetas systematiskt. Om motivationen eller förmågan är låg kommer kommer det att bearbetas heuristiskt.
SYSTEMATISK BEARBETNING
Om personen har hög motivation eller förmåga så kommer informationen att bearbetas systematiskt. Beroende på hur starka argumenten är kommer negative eller positiva tankar att skapas. Starka argument ger positiva tankar och en positiv attitydförändring. Svaga argument kommer att ge negativa tankar och en negativ ändligt eller ingen ändring alls.
HEURISTISK BEARBETNING
Om motivationen eller förmågan istället är såg kommer informationen att bearbetas heuristiskt. En positiv heuristisk signal kommer att skapa en positiv heuristisk slutsats och därmed en positiv attitydförändring. Om en negativ heuristisk signal skapas kommer man att dra negativa heuristiska slutsatser och därmed negativa attitydförändringar eller inga attitydförändringar alls.
SAMSPEL
Det finns dock också möjligheter för samspel mellan systematisk och heuristisk bearbetning. Enligt Dual-process teorin gäller detta framförallt när det fins hög motivation och att heuristisk bearbetning kan komplettera den systematiska bearbetningen. Detta samspel sker dock inte när det finns låg motivation att ta emot budskapet.
Varför är källan viktig när det handlar om budskap enligt Dual-process teorin?
Det spelar roll vad budskapet kommer ifrån
- Är det en expertis som hävdar någonting —> ökad motivation
- Är det någon som är populär eller attraktiv —> ökad motivation
- Är det någon som har social likhet? —> ökad motivation
Att repetera budskapet är bra för starka argument men dåligt för svara argument
Om man är distraherad samtidigt som man tar del av budskapet kan detta också påverka hurmotiverad man är eller hur man bearbetar informationen.
Vad förutom källa kan påverka förmåga och motivation till ett budskap enligt dual-process teorin?
- Personlig relevans kan påverka
- Vilka resurser man har dvs hur mycket tid eller kunskap man har inom området
- Vilken typ av motivation man har:
—> accuracy - om dt är viktigt att forma korrekta attityder
—> defence - om man vill försvara existerande attityder
—> Impression - om man vill forma attityder som i linje med viktiga personer - Sinnesstämning kan påverka
- Need for cognition, dvs hur starkt behov man har av aktivt tänkande.
Människor med hög need for cognition påverkas mer av argumentets kvalitet.
- Need for cognitive closure, innebär vilket behov man har av att få ett definitivt svar i en fråga.
Vad innebär Need for cognitive closure?
Need for cognitive closure innebär att man har skillnader i behovet av ett definitivt svar på en fråga.
De finns en antagandenas som sedan kristalliseras till en fakta fas.
De med hög need for cognitive closure vill snabbare ur antagandefasen och är mindre benägna att ändra sig i faktafasen.
Vad är det som avgör hur starka attityder man har om någonting enligt dual-process teorin?
Om informationen bearbetats systematiskt tenderar man att ha starka attityder.
Om informationen däremot bearbetats heuristiskt tenderar man att ha svaga attityder. Dock kan dessa vara stabila över tid pga brist på motargument
Vad karaktäriserar starka attityder? enligt dual process teorin?
Starka attityder är:
—> mer stabila över tid
—> mer resistenta till motargument
—> mer benägna att påverka hur vi bearbetar information
—> mer sannolika att påverka och styra beteenden
Vilka är tillämpningarna för attitydförändringar genominformation?
Reklam och försäljning
Vad kan konsumenterna ha för olika typer av mål?
- Funktionella mål:
—> dvs att produkten ska fylla en praktisk funktion - Upplevelsemål
—> produkten ska bidra till en viss känsla - Identitetsmål
—> när Produkter används för att UTTRYCKA sin identitet
—> när Produkter används för att SKAPA sin identitet
Vad menas med Thinking goods?
Produkter som har funktionella mål. Exempel på viktiga attribut för dessa produkter
—> prestation
—> kvalitet
—> pålitlighet
vad menas med feeling goods?
Produkter som har identitetsmål eller upplevelsemål. Exempel på viktiga attribut för dessa produkter:
—> smak
—> design
Vilken involveringsgrad finns det för olika produkttyper?
LÅG INVOLVERINGSGRAD: Gäller för rutinmässiga inköp typ: —> havregryn —> diskmedel —> toalettpapper etc. —> förbrukningsvaror?
HÖG INVOLVERING? Gäller för ovanliga och dyra inköp —> bostad —> bilar —> datorer?
På vilket sätt brukar man inom reklam matcha budskapet till involveringsgrad?
Köp som kräver låg involvering, bearbetas oftast heuristiskt och då krävs inte särskilt starka argument. Då kan det räcka med att ha med kändisar i reklam
Köp som kräver hög involvering och därmed genomgår systematisk bearbetning kräver högre argument.
Vad menas med attitydförändringar genom incitament?
Att påverka människors beteende genom att ge olika incitament t.ex.:
- Belöningar
- Sanktioner
- Lagar
Vanlig tillämpning som politiska styrmedel
Nämn två olika teorier som talar om incitament ör att påverka attityder genom beteenden?
- Cognitive dissonance theory
2. Self-perception theory
Beskriv kognitiv dissonans teori!
- Grundantagandet inom kognitiv dossonansteori är attmänniskor vill se sig själva som konsekventa och förutsägbara
- Om olika kognitioner inte är förenliga så skapar detta dissonans.
—> t.ex. om ens attityd inte är förenlig med ens beteende - Dissonans är ett tillstånd av hög araousal som upplevs som obehaglig
- Människor är motiverade att reducera dissonansen
- Ju viktigare kognitionerna är för oss, desto mer troligt att vi vill reducera dissonansen
Hur kan man reducera dissonans?
- Rationalisera dissonansen
—> “ Jag har ju denna attityden men det är omöjligt för mig att göra detta beteendet för jag har inte tid, eller plats eller pengar eller förmåga” - Trivialisera dissonansen
—> “ Det spelar ändå ingen roll om jag hade gjort det” eller - Ändra ändra perception av beteendet
—> “Jag gör ju ändå det där beteendet lite grann” - Ändra attityd
—> “Det där är nog inte så viktigt för ig trots allt” - Ändra beteende
—> “T.ex. att man ändrar beteendet så att det överrensstämmer med den attityden man har”
Ge ett exempel på kognitiv dissonans!
Attityd: Träning är viktigt
Beteende: Tränar inte
Resultat: Dissonans
Rationalisering:
—> “Jag skulle ha tränat om jag bara hade haft tid”
Trivialisering:
—> “Träning har ändå inte så stor effekt på hälsan så det spelar ingen roll”
Ändra perception av beteendet:
—> “ Jag har ju ändå vardagsmotionerat”
Ändra attityd
—> “Motion är inte så viktigt för mig”
Ändra beteende
—> “Börjar träna mer”
Förklara experimentet induced complience samt hur denna förklaras med kognitiv dissonansteori
Induced compliance (Festinger & Carlsmith 1959)
Försökspersonerna fick en tråkig uppgift. Efter uppgiftens slut fick delar av gruppen 1 dollar i incitament och den andra gruppen 20 dollar i incitament för att rekrytera andra personer att utföra den nya uppgiften och säga att uppgiften var rolig (trots att den uppenbart inte varit det)
Den grupp som endast fick 1 dollar fick därmed lågt RÄTTFÄRDIGANDE av beteendet och det skapar hög dissonans hos personen som ljugit och sagt att uppgiften var rolig. Eftersom Det skapade hög dissonans och de hade lågt rättfärdigande form av pengar för att göra det , så ändrades personernas ATTITYD kring uppgiften och de fick bättre attityd kring uppgiften.
Den grupp som fått 20 dollar för att ljuga fick högt RÄTTFÄRDIGANDE av beteendet och det skapade därmed mindre dissonans. Denna grupp bibehöll negativ uppfattning kring uppgiften eftersom de fått ekonomiskt rättfärdigande till att uppgiften var tråkig.