20/4

Question 1

Kognition vs emotion?

Answer 1

Har hamnat under social psykologi,

Question 2

Vad innebär Social kognition?

Answer 2

Studiet av mentala processer i relation till vår sociala miljö

Hur vi väljer, lagrar, återkallar och använder social information

Question 3

Semantisk priming

Answer 3

Semantiska minnet kan ses som ett nätverk

Säger man katt så aktiveras vissa noder, t.ex. Findus osv och då ökar tillgängligheten till associativa länkar till den noden

T.ex. om man blir primad med ordet Hav kommer man snabbare kunna rapportera att båt är ett riktigt ord mycket snabbare än t.ex. ordet bröd som.

Om man aktiverar semantiska noder så får vi större tillgämglighet till information som ligger nära.

Question 4

Kan man använda semantik för att påverka beteenden?

Answer 4

Nej, eller vet ej. Mer studier krävs, men ej så enkelt som man först trodde.

Question 5

Berömda priming studier

Answer 5

1. Bargh et al (34 personer)

Om vi kan få människor att omedvetet tänka på äldre (genom att visa ord om Florida).

De som fick läsa om Florida och därmed blev primade av äldre, gick deltagarna långsammare.

Kan man få människor att gå långsamt genom att tänka på Florida?

2. Dijkesterhuis och knippenberg (60 personer)

Deltagarna delades in i 3 grupper, en som blev primade med konceptet professor, en grupps om blev primade med konceptet sekreterare och en grupp som inte blev prisad.

De deltagare som blev primade med “professor” gjorde studenterna smartare och presterade bättre på ett test gentemot de studenter som blev primade med “sekreterare”

3. Williams & Bargh (53 personer)
   Priming relaterat till kroppskänslor. Man fick skatta personliga egenskaper samtidigt som man drack varmt vs kallt. Man skattade då människor som varmare om man drack varmt t.ex.

Liknande sades för de som satt i varma resp. kalla rum

Question 6

Problem med priming studierna?

Answer 6

1. Bargh et al

Studenten som tog tiden visste om vilka som primats som gamla och inte gamla och man tror att effekten berodde på att studenten tog tid på ett sätt för att denne tänkte att personerna primats som gamla. Försöksledaren “ville” att de äldre skulle gå långsammare.
—> Directional goals?

Misslyckad replikering. Med automatiserad tidtagning försvann effekten.

2. Dijkesterhuis & Knippenberg
   Replikeringsförsök 2013 med 9 experiment. Endast hur mycket man betalade fick personer att anstränga mer och påverkade därmed hur många rätt man hadepå provet.

3.William and Bargh
Misslyckat replikeringsförsök 2014. Med 861 personer lyckades man INTE replikera att personer som håller i varmt skattar varma egenskaper högre.

Question 7

Funkar behavioral priming?

Answer 7

• Nej, eller vet ej. Det är mer komplext än man först trodde.
• Det kanske finns en länk mellan perception och beteende men det är en grov förenkling
• Bättre teorier och studier behövs om mekanismer och förutsättningarna som leder till priming.
• Om man primar människor med t.ex. ord kommer noder att vara mer tillgängliga men det finns alltså ingen effekt på beteenden.
• Det är inte särkilt lätt att påverka människors beteenden omedvetet.

Question 8

Vad innebär nudging?

Answer 8

Att utforma situationer så att människor gör på ett visst sätt

Question 9

Hot cognition (kunda 1999)

Answer 9

Hur olika processer så som social kognition, social perception och attribution påverkas av:

—> motivation (mål, önskningar)
—> affekt (känslor och humör)

Människor kan påverka sina egna tankar genom att påverka sina egna känslomässiga processer

1. Hot cognition handlar om hur vi formar uppfattningar om andra beroende på motivation och affekt
2. Hot cognition handlar om hur vi uppfattar minns och tolkar information om oss själva och andra beroende av motivation och affekt
3. Hot cognition handlar o hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget beteende och andras beteende beroende på motivation och affekt.

Question 10

Vad innebär social perception?

Answer 10

Hur vi formar uppfattningar om andra

Question 11

Vad innebär attribution?

Answer 11

Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende

Question 12

Vad innebär social kognition?

Answer 12

Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra

Question 13

Vad innebär affekt?

Answer 13

Allt man kan känna och alla humör. (Inte vad man tänker)

Affekt=emotion, feelings + mood

Question 14

Vilken inverkan har motivation på social kognition?

Answer 14

Beroende på vilken motivation vi har, har vi olika strategier för att nå våra mål. Beroende på vilken motivation vi har finns det tre olika sätt/mål/ strategier att komma ram till en slutsats:

1. Riktningsmål (directional goals)
   —> vill nå en specifik slutsats
2. Korrekthetsmål
   —> vill ha en korrekt slutsats, oavsett riktning
3. Slutförande mål
   —> vill nå en slutsats snabbt

Beroende på vilket av dessa mål man har, påverkas alltså sannolikt resultatet.

Tidigare trodde man at människor var väldigt rationella, men detta påvisar i viss utsträckning motsatsen.

Question 15

Vad innebär Riktningsmål?

Answer 15

Riktningsmål innebär att man har motivation till att nå en specifik slutsats- Mao, önsketänkande.

Mekanismer som ligger bakom och möjliggör riktningsmål
:
1. Selektiv minnessökning (man kommer ihåg det man vill, t.ex. kunde, istället för asma tänker man på gångerna barnen sprang
2. Selektiv generering av teorier.
—> t.ex. inom polisen att de försöker generera en teori som stämmer överrens med det dom vill ska ha hänt

3. Selektiv kognitiv ansträngning
   ( När jag hittat en lösning kommer jag inte anstränga mig för att hitta alternativa teorier eller vara kritisk mot min teori)

Begränsningar
—> illusion of objectitivy. De tror att de är objektiva fastän de inte är det.

Alla dessa mekanismer är en form av confirmation bias. Directional bias är kopplat till detta

Question 16

Kunda

Answer 16

Hennes mamma rökte under hela graviditeten för hennes bror. Hon sa till mamman att det var farligt, och sa att barnen kunde bli små om mamman röker.

1. Men barnen är superlånga
2. Bara två personer, kan ej dra slutsats

Mamman ville inte att rökningen skulle ha påverkat hennes barn, därför tolkar hon informationen så att hennes slutsats blir uppfylld

Question 17

Selektiv minnessökning

Answer 17

Vi söker i minnet efter information som stöder en önskade slutsatsen

ex. om introverta eller extroverta har större påverkarn på att man är en mer lyckad person. De extroverta rankade sig som mer extroverta om de fick informationen att extroverta var var mer lyckade i livet och mindre extroverta om de fick höra att introverta var mer lyckade i livet. Samma gällde för introverta

Man kunde alltså påverka lite grann så att deltagarna tolkade sig som mindre av det de redan var men de extroverta övergick aldrig till att ranka sig som de introverta och tvärt om.

Effekten begränsades av självinsikt.

Question 18

Selektiv generering av teorier

Answer 18

Vi skapar hela tiden teorier om hur olika händelser är kopplade till varandra.

Om man haft en mamma som jobbat under ens uppväxt så säger dom att det är gynnsamt för barns möjligt till framgång i livet

Om man däremot haft en mamma som varit hemma så hävdar dom att det är bättre att ha mammor som är hemma.

Dvs. Man utformar teorierna baserat på vara egna liv och den informationen som vi har tillgänglig.

Vår informationstillgång är begränsad vilket kan leda till att vi skapar teorier och ser orsakssamband som stödjer det som är tillförmån till oss själva.

Question 19

Selektiv kognitiv ansträngning

Answer 19

Innebär att om vi får till oss önskad information så kommer den att accepteras utan vidare

Om informationen däremot är oönskad information så kommer man att vara kritisk mot den och det kommer att granskas.

Statistik är ofta svårt att tolka, men om man är motiverad till det så kan man se igenom bristande statistik. Kvinnor var t.ex. bättre på att genomskåda bristande statistik när den antydde att kvinnor var sämre ledare än män

Har man ett motiv att misstro information har man ett högre krav på bedömningsregler.

t.ex.

Folk vet att DNA bevis är väldigt starka men om ett vittne säger någonting kommer hur kritiskt man granskar detta vittne bero på vad som anses som önskad information och inte.

Vilken typ av bevis kommer att skrutineras på olika sätt.

Question 20

Korrekthetsmål

Answer 20

Korrekthetsmål innebär att man har motivation att nå en så korrekt slutsats som möjligt, oavsett vilken slutsatsen blir.

Vanligt att ha som mål vid ansvar och stora konsekvenser av det som sker.

Detta leder till stor ansträngning, uttömmande sökning efter bästa strategin.
Systematisk noggrann och analytisk process

Korrekthetsmål kan minska flera bias t.ex.
—> primacy-bias
—> stereotyper
—> korrespondens-bias

Om vi inte vet viken strategi som är bäst leder korrekthetsmål dock inte till bättre bedömningar

Ens förmåga till att komma till rätt korrekthet han inte komma över en viss nivå.

Om man har korrekthetsmål måste man också förstå HUR jag ska ta mig dit och förstå väger.

Om vi vill att människor ska var korrekta så måste vi hjälpa dom att välja rätt strategier för att hitta rätt

mag känsla är relevant kan det vara svårt att rationalisera sig fram till rätt beslut

t.ex. att välja mellan choklad eller vaniljglass, det spelar ingen roll, bara vad som känns bra.

Det finns flera tillfällen då rationella aspekter inte fungerar särskilt bra.

Korrekthetsmål är bra om det finns ett korrekt svar, men inte särskilt hjälpsamt om svaret är subjektivt t.ex.

t.ex. när man väljer godis så valde man godis och upptäckte att det alltid fanns några äckliga godisar i godispåsen. ur kan det komma sig? det är då att man försöker använda kognitiva strategier när man egentligen borde gått på sin magkänsla. T.ex. omväxling förnöjer (rationell tanke)

Dvs. man kan alltså tänka sig fel om man är för analytisk och systematisk.

Man kan ha både korrekhetsmål och t.ex. riktningsmål

Det kan vara svårt att få folk att vara så korrekta som möjligt.

Question 21

Vad avgör om vi applicerar riktningsmål eller korrekthetsmål?

Answer 21

Om vi har mindset att vi vill vara analytiska innan vi bestämt oss så har vi ett deliberative mindset

Om vi har bestämt oss vad resultatet ska bli innan vi börjar har vi istället ett implemental mindset som kan leda till att man får riktningsmål.

Ex.

Om man har implementation mindset kommer man att överskatta sin förmåga att utföra uppgifter.

Om man däremot får tid att rationelisera innan, desto mindre verkar man överskatta sin förmåga att göra saker.

Ju mindre man vet om någonting, desto mer expert tror man att någonting är. Ju mer expert man blir desto svårare tror man at saker och ting är.

Ju mer man vet om någonting ju mer förstår man hur svårt saker och ting är.

Beroende på vilken ställning man har (någonting som bara ska göras = implemental mindset) då överskattar vi vår förmåga. T.ex. om man ska renovera badrummet så tänker man att det kommer vara superlätt. Om någon går in med en analytisk och rationell inblick kommer man att dra ner på överskattningen. Det kommer bara att lösas. man kommer att underskatta hur svårt det kommer att bli. Då kan man tänka att nej-sägare. Pessimister är dom som är mest korrekta.

Question 22

Vad kommer magkänslan ifrån?

Answer 22

Tidigare erfarenhet.

Kristalliserad kunskap från erfarenhet. Intuition och expertis.

Det är viktigt att vara medveten om vad som är rationellt och vad som är magkänslan.

Om man ska applicera magkänsla eller inte beror på vilken typ av beslut det gäller.

Magkänslan är inte bra för att sluta alla typer av beslut.

Question 23

Vad innebär slutförandemål? Closure goals

Answer 23

Need-for closure.

• Innebär att man har motivation att snabbt komma till en slutsats, oavsett vad slutsatsen blir
• Är snarare ett personlighetsdrag. Vissa personer gillar inte att tänka på saker (för) länge. Hur mycket slutförandemål man har skiljer sig från andra. Skiljer sig även mellan situationer. I vissa situationer vill man bara få det överstökat medan i alla situationer vill man ta tid på sig för att genomföra någonting.
• Man vill gärna ha slutförandemål som korrelerar med problemets komplexitet.

Negativet med slutförandemål:

1. Vill man för snabbt komma till en slutsats får man primacy effekt och man nöjer sig med första bästa slutsats.
2. De mest lätttillgängliga strategierna och informationen dominerar

Question 24

Påverkan av affekt/känslor på social kognition

Answer 24

Mood Congruence:
—>Om man har positiv sinnesstämning så gör man positiva bedömningar
—> negativ sinnesstämning gör man negativa bedömningar

t.ex. människor fick se en sorglig film och då skattade de sig själva med mer självförebrådelse och tvärt om om man ser på en komedi.

Även väder kan påverka bedömningar.

Mekanismer till känslors påverkan på social kognition:

1. Mood as a source of priming (mood-congruent memory)
   —> dvs att man plockar saker från minnet som är kongruent med det sinnestillståndet man är i

2.Mood as information
—> dvs att man tror att det man känner ger en information om den sociala kontexten
—> T.ex. Jag känner mig glad när jag ser vaccinet och då måste vaccinet vara bra.
—> T.ex. om man träffar en person när man är på glatt humör kommer man att gilla personen.

Question 25

Mood-congruent memory

Answer 25

• Vår sinnesstämning aktiverar information i minnet med samma laddning
• Bedömningar baseras ofta på de aspekter som är mest tillgängliga

Question 26

Mood as information

Answer 26

• Vår sinnesstämning används ibland som informationskälla;
  “hur känner jag för det här?”
  —> t.ex. om någon är riktigt irriterad blir man irriterad på personen som kommer in
• Sinnesstämning kan felattribueras.
  —> fint väder —> livet leker
  Effekten försvann om deltagarna blev påminda om vädret.

Question 27

Affect infusion model

Answer 27

Av Forgas, (1994)

Affect infusion model menar att affekt har mindre påverkan vid:

1. Stabila bedömningar
2. Starka riktningsmål

Mekanismen beror på hur vi processar information:

1. Heuristisk —> mood as information
2. Systematiskt (om man har ett deliberative mindset) —> mood-congruent memory.

Kunde är kritik till forgas “Affect infusion model”.

Question 28

Kognitiva strategier

Answer 28

• Om man har negativ sinnesstämning så leder det till en mer systematisk analys
• Förklaring genom evolutionär process. Har man ett problem för att man är ledsen måste man tänka ut en lösning för att lösa problemen. Är man ledsen eller arg kommer man automatisk att använda sig av systematisk analys.
  —> Har man ett problem måste man mobilisera sig.
• Om man känner sig positiv använder man sig mer av heuristiskt tänkande.
  —> Inga problem—> ingen åtgärd
  —> Man vill inte göra någon action för att förstöra sinnesstämningen.
  —> Undantaget är då om systematisk analys väntas bidra till positiv sinnesstämning.
  —> De som är positiva och är glada vill inte se problemen och tänker därmed mindre systematiskt.

Question 29

Humör och användande av stereotyper

Answer 29

• Istället för att tänka på ett problem ordentligt använder vi oss ofta av stereotyper.
• Systematisk analys (som kan orsakas av negativ sinnesstämning) gör att Stereotyper UNDERTRYCKS
• Heuristiskt tänkande (som kan orsakas av positiv sinnesstämning) gör att stereotyper ANVÄNDS som förenklad informationskälla.

1994 Bodenhausen m.fl.

• Neutral sinnesstämning —> ingen användning av stereotyp
• Positiv sinnesstämning —> användning av stereotyp.
• Effekt försvann vid accuracy motivation.

Lambert 1997
- Negativ sinnesstämning minskade använder av negativa stereotyper men det minskade inte användandet av positiva stereotyper.

Question 30

Sammanfattning av fältet socialkognition

Answer 30

Riktningsmål, korrekthetsmål och slutförandemål påverkar:
- våra bedömningar
- hur vi processar information.
—> Vilka teorier och bedömningensregler vi använder
—> hur mycket tid och ansträngning vi spenderar på bedömningen

Hog cognition
—> Hur bedömninar påverkas av motivation och mål
—> hur bedömningar påverkas av affekt (känslor och humör)

Question 31

Vad är kognition?

Answer 31

studiet av mentala proesser

Question 32

Vad är grundidén bakom behavioral priming?

Answer 32

Att semantisk priming kan påverka beteende

Question 33

Vad är förklaringen bakom behavioral priming?

Answer 33

Perception- beteende länken

Man har ett funktionellt perspektiv på perception och menar att socialt meningsfullt och användbar information påverkar beteende.

Priming av socialt meningsfull och användbar information bör därför kunna påverka beteende genom automatiska processer.

Dvs. man tänkte att man med priming skulle kunna påverka människors beteende, men det visade sig att det inte var så lätt

Question 34

Fungerar semantisk priming?

Answer 34

Ja det finns bra stöd för semantisk priming och dess effekt. Dvs. att om men t.ex. exponeras för priming av hjälpsamhet så blir hjälpsamhet mer tillgängligt.

Däremot finns ingen bevisa effekt av priming på beteende

Question 35

Vilken påverkan har motivation, dvs mål och önskningar på social kognition dvs. hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra?

Answer 35

Beroende på vilken motivation och vilka mål vi har så kan. det påverka hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra.

1. Om man har riktningsmål innebär det att man vill nå en specifik slutsats. Det kan då göra att man använder sig av selektiv minnessökning, då man bara minns det som går i linje med det man vill komma fram till, eller selektiv generering av teorier, där man utformar teorierna baserat på den önskade slutsatsen eller selektiv kognitiv ansträngning dvs tt man är mindre kritisk mot sådant som går i linje mot det man vill komma fram till. Dessutom har man ofta samtidigt illusionen om att man är objektiv.
2. Om man har korrekthetsmål har man motivation att nå en så korrekt slutsats som möjligt, oavsett vad slutsatsen blir.. Korrekthetsmål leder ofta till stor ansträngning som är systematisk och analytisk. Detta kan minska flera bias men leder ej till bättre bedömningar om man inte vet vilken strategi som är bäst. Även i fall då magkänslan är relevant.
3. Om man har slutförandemål har man motivation att snabbt komma till en slutsats, oavsett vad utfallet blir. Detta innebär ofta att manöver sig med första bästa slutsats och att de de mest tillgängliga strategier och information dominerar.

Question 36

På vilket sätt påverkar affekt social kognition dvs. hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra?

Answer 36

Social kognition, dvs hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra påverkas av affekt på så sätt att vår sinnesstämning aktiverar information i minnet med samma laddning och våra bedömningar baseras ofta på de aspekter som är mest tillgängliga. Om man därför har positiv sinnesstämning tenderar man att göra positiva bedömningar. Om man har negativ sinnesstämning tenderar man att göra negativa bedömningar. Därtill används ofta sinnesstämning som informationskälla “Hur känner jag för det här”. Om det inte känns bra gör man därför en negativ bedömning och vice versa.

Question 37

Vad innebär “Need to avoid closure”?

Answer 37

Motsatsen till need for closure, dvs att fortsätta söka information för att ta det absolut bästa beslutet.

• Man bearbetar information annorlunda beroende på om man vill avsluta någonting eller inte. Om man inte vill gå vidare i nästa situation, som man kanske tänker att man vill undvika, då prokrstinerar ma och bearbetar även informationen annorlunda.