20/4 Flashcards
Kognition vs emotion?
Har hamnat under social psykologi,
Vad innebär Social kognition?
Studiet av mentala processer i relation till vår sociala miljö
Hur vi väljer, lagrar, återkallar och använder social information
Semantisk priming
Semantiska minnet kan ses som ett nätverk
Säger man katt så aktiveras vissa noder, t.ex. Findus osv och då ökar tillgängligheten till associativa länkar till den noden
T.ex. om man blir primad med ordet Hav kommer man snabbare kunna rapportera att båt är ett riktigt ord mycket snabbare än t.ex. ordet bröd som.
Om man aktiverar semantiska noder så får vi större tillgämglighet till information som ligger nära.
Kan man använda semantik för att påverka beteenden?
Nej, eller vet ej. Mer studier krävs, men ej så enkelt som man först trodde.
Berömda priming studier
- Bargh et al (34 personer)
Om vi kan få människor att omedvetet tänka på äldre (genom att visa ord om Florida).
De som fick läsa om Florida och därmed blev primade av äldre, gick deltagarna långsammare.
Kan man få människor att gå långsamt genom att tänka på Florida?
- Dijkesterhuis och knippenberg (60 personer)
Deltagarna delades in i 3 grupper, en som blev primade med konceptet professor, en grupps om blev primade med konceptet sekreterare och en grupp som inte blev prisad.
De deltagare som blev primade med “professor” gjorde studenterna smartare och presterade bättre på ett test gentemot de studenter som blev primade med “sekreterare”
- Williams & Bargh (53 personer)
Priming relaterat till kroppskänslor. Man fick skatta personliga egenskaper samtidigt som man drack varmt vs kallt. Man skattade då människor som varmare om man drack varmt t.ex.
Liknande sades för de som satt i varma resp. kalla rum
Problem med priming studierna?
- Bargh et al
Studenten som tog tiden visste om vilka som primats som gamla och inte gamla och man tror att effekten berodde på att studenten tog tid på ett sätt för att denne tänkte att personerna primats som gamla. Försöksledaren “ville” att de äldre skulle gå långsammare.
—> Directional goals?
Misslyckad replikering. Med automatiserad tidtagning försvann effekten.
- Dijkesterhuis & Knippenberg
Replikeringsförsök 2013 med 9 experiment. Endast hur mycket man betalade fick personer att anstränga mer och påverkade därmed hur många rätt man hadepå provet.
3.William and Bargh
Misslyckat replikeringsförsök 2014. Med 861 personer lyckades man INTE replikera att personer som håller i varmt skattar varma egenskaper högre.
Funkar behavioral priming?
- Nej, eller vet ej. Det är mer komplext än man först trodde.
- Det kanske finns en länk mellan perception och beteende men det är en grov förenkling
- Bättre teorier och studier behövs om mekanismer och förutsättningarna som leder till priming.
- Om man primar människor med t.ex. ord kommer noder att vara mer tillgängliga men det finns alltså ingen effekt på beteenden.
- Det är inte särkilt lätt att påverka människors beteenden omedvetet.
Vad innebär nudging?
Att utforma situationer så att människor gör på ett visst sätt
Hot cognition (kunda 1999)
Hur olika processer så som social kognition, social perception och attribution påverkas av:
—> motivation (mål, önskningar)
—> affekt (känslor och humör)
Människor kan påverka sina egna tankar genom att påverka sina egna känslomässiga processer
- Hot cognition handlar om hur vi formar uppfattningar om andra beroende på motivation och affekt
- Hot cognition handlar om hur vi uppfattar minns och tolkar information om oss själva och andra beroende av motivation och affekt
- Hot cognition handlar o hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget beteende och andras beteende beroende på motivation och affekt.
Vad innebär social perception?
Hur vi formar uppfattningar om andra
Vad innebär attribution?
Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende
Vad innebär social kognition?
Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra
Vad innebär affekt?
Allt man kan känna och alla humör. (Inte vad man tänker)
Affekt=emotion, feelings + mood
Vilken inverkan har motivation på social kognition?
Beroende på vilken motivation vi har, har vi olika strategier för att nå våra mål. Beroende på vilken motivation vi har finns det tre olika sätt/mål/ strategier att komma ram till en slutsats:
- Riktningsmål (directional goals)
—> vill nå en specifik slutsats - Korrekthetsmål
—> vill ha en korrekt slutsats, oavsett riktning - Slutförande mål
—> vill nå en slutsats snabbt
Beroende på vilket av dessa mål man har, påverkas alltså sannolikt resultatet.
Tidigare trodde man at människor var väldigt rationella, men detta påvisar i viss utsträckning motsatsen.
Vad innebär Riktningsmål?
Riktningsmål innebär att man har motivation till att nå en specifik slutsats- Mao, önsketänkande.
Mekanismer som ligger bakom och möjliggör riktningsmål
:
1. Selektiv minnessökning (man kommer ihåg det man vill, t.ex. kunde, istället för asma tänker man på gångerna barnen sprang
2. Selektiv generering av teorier.
—> t.ex. inom polisen att de försöker generera en teori som stämmer överrens med det dom vill ska ha hänt
- Selektiv kognitiv ansträngning
( När jag hittat en lösning kommer jag inte anstränga mig för att hitta alternativa teorier eller vara kritisk mot min teori)
Begränsningar
—> illusion of objectitivy. De tror att de är objektiva fastän de inte är det.
Alla dessa mekanismer är en form av confirmation bias. Directional bias är kopplat till detta
Kunda
Hennes mamma rökte under hela graviditeten för hennes bror. Hon sa till mamman att det var farligt, och sa att barnen kunde bli små om mamman röker.
- Men barnen är superlånga
- Bara två personer, kan ej dra slutsats
Mamman ville inte att rökningen skulle ha påverkat hennes barn, därför tolkar hon informationen så att hennes slutsats blir uppfylld
Selektiv minnessökning
Vi söker i minnet efter information som stöder en önskade slutsatsen
ex. om introverta eller extroverta har större påverkarn på att man är en mer lyckad person. De extroverta rankade sig som mer extroverta om de fick informationen att extroverta var var mer lyckade i livet och mindre extroverta om de fick höra att introverta var mer lyckade i livet. Samma gällde för introverta
Man kunde alltså påverka lite grann så att deltagarna tolkade sig som mindre av det de redan var men de extroverta övergick aldrig till att ranka sig som de introverta och tvärt om.
Effekten begränsades av självinsikt.
Selektiv generering av teorier
Vi skapar hela tiden teorier om hur olika händelser är kopplade till varandra.
Om man haft en mamma som jobbat under ens uppväxt så säger dom att det är gynnsamt för barns möjligt till framgång i livet
Om man däremot haft en mamma som varit hemma så hävdar dom att det är bättre att ha mammor som är hemma.
Dvs. Man utformar teorierna baserat på vara egna liv och den informationen som vi har tillgänglig.
Vår informationstillgång är begränsad vilket kan leda till att vi skapar teorier och ser orsakssamband som stödjer det som är tillförmån till oss själva.
Selektiv kognitiv ansträngning
Innebär att om vi får till oss önskad information så kommer den att accepteras utan vidare
Om informationen däremot är oönskad information så kommer man att vara kritisk mot den och det kommer att granskas.
Statistik är ofta svårt att tolka, men om man är motiverad till det så kan man se igenom bristande statistik. Kvinnor var t.ex. bättre på att genomskåda bristande statistik när den antydde att kvinnor var sämre ledare än män
Har man ett motiv att misstro information har man ett högre krav på bedömningsregler.
t.ex.
Folk vet att DNA bevis är väldigt starka men om ett vittne säger någonting kommer hur kritiskt man granskar detta vittne bero på vad som anses som önskad information och inte.
Vilken typ av bevis kommer att skrutineras på olika sätt.
Korrekthetsmål
Korrekthetsmål innebär att man har motivation att nå en så korrekt slutsats som möjligt, oavsett vilken slutsatsen blir.
Vanligt att ha som mål vid ansvar och stora konsekvenser av det som sker.
Detta leder till stor ansträngning, uttömmande sökning efter bästa strategin.
Systematisk noggrann och analytisk process
Korrekthetsmål kan minska flera bias t.ex.
—> primacy-bias
—> stereotyper
—> korrespondens-bias
Om vi inte vet viken strategi som är bäst leder korrekthetsmål dock inte till bättre bedömningar
Ens förmåga till att komma till rätt korrekthet han inte komma över en viss nivå.
Om man har korrekthetsmål måste man också förstå HUR jag ska ta mig dit och förstå väger.
Om vi vill att människor ska var korrekta så måste vi hjälpa dom att välja rätt strategier för att hitta rätt
mag känsla är relevant kan det vara svårt att rationalisera sig fram till rätt beslut
t.ex. att välja mellan choklad eller vaniljglass, det spelar ingen roll, bara vad som känns bra.
Det finns flera tillfällen då rationella aspekter inte fungerar särskilt bra.
Korrekthetsmål är bra om det finns ett korrekt svar, men inte särskilt hjälpsamt om svaret är subjektivt t.ex.
t.ex. när man väljer godis så valde man godis och upptäckte att det alltid fanns några äckliga godisar i godispåsen. ur kan det komma sig? det är då att man försöker använda kognitiva strategier när man egentligen borde gått på sin magkänsla. T.ex. omväxling förnöjer (rationell tanke)
Dvs. man kan alltså tänka sig fel om man är för analytisk och systematisk.
Man kan ha både korrekhetsmål och t.ex. riktningsmål
Det kan vara svårt att få folk att vara så korrekta som möjligt.
Vad avgör om vi applicerar riktningsmål eller korrekthetsmål?
Om vi har mindset att vi vill vara analytiska innan vi bestämt oss så har vi ett deliberative mindset
Om vi har bestämt oss vad resultatet ska bli innan vi börjar har vi istället ett implemental mindset som kan leda till att man får riktningsmål.
Ex.
Om man har implementation mindset kommer man att överskatta sin förmåga att utföra uppgifter.
Om man däremot får tid att rationelisera innan, desto mindre verkar man överskatta sin förmåga att göra saker.
Ju mindre man vet om någonting, desto mer expert tror man att någonting är. Ju mer expert man blir desto svårare tror man at saker och ting är.
Ju mer man vet om någonting ju mer förstår man hur svårt saker och ting är.
Beroende på vilken ställning man har (någonting som bara ska göras = implemental mindset) då överskattar vi vår förmåga. T.ex. om man ska renovera badrummet så tänker man att det kommer vara superlätt. Om någon går in med en analytisk och rationell inblick kommer man att dra ner på överskattningen. Det kommer bara att lösas. man kommer att underskatta hur svårt det kommer att bli. Då kan man tänka att nej-sägare. Pessimister är dom som är mest korrekta.
Vad kommer magkänslan ifrån?
Tidigare erfarenhet.
Kristalliserad kunskap från erfarenhet. Intuition och expertis.
Det är viktigt att vara medveten om vad som är rationellt och vad som är magkänslan.
Om man ska applicera magkänsla eller inte beror på vilken typ av beslut det gäller.
Magkänslan är inte bra för att sluta alla typer av beslut.
Vad innebär slutförandemål? Closure goals
Need-for closure.
- Innebär att man har motivation att snabbt komma till en slutsats, oavsett vad slutsatsen blir
- Är snarare ett personlighetsdrag. Vissa personer gillar inte att tänka på saker (för) länge. Hur mycket slutförandemål man har skiljer sig från andra. Skiljer sig även mellan situationer. I vissa situationer vill man bara få det överstökat medan i alla situationer vill man ta tid på sig för att genomföra någonting.
- Man vill gärna ha slutförandemål som korrelerar med problemets komplexitet.
Negativet med slutförandemål:
- Vill man för snabbt komma till en slutsats får man primacy effekt och man nöjer sig med första bästa slutsats.
- De mest lätttillgängliga strategierna och informationen dominerar
Påverkan av affekt/känslor på social kognition
Mood Congruence:
—>Om man har positiv sinnesstämning så gör man positiva bedömningar
—> negativ sinnesstämning gör man negativa bedömningar
t.ex. människor fick se en sorglig film och då skattade de sig själva med mer självförebrådelse och tvärt om om man ser på en komedi.
Även väder kan påverka bedömningar.
Mekanismer till känslors påverkan på social kognition:
- Mood as a source of priming (mood-congruent memory)
—> dvs att man plockar saker från minnet som är kongruent med det sinnestillståndet man är i
2.Mood as information
—> dvs att man tror att det man känner ger en information om den sociala kontexten
—> T.ex. Jag känner mig glad när jag ser vaccinet och då måste vaccinet vara bra.
—> T.ex. om man träffar en person när man är på glatt humör kommer man att gilla personen.
