Angina Pectoris Flashcards
Kranskärlssjukdom på latin
Angina pectoris
Patofysiologi
Myocardiischemi uppkommer vid syrebrist till hjärtmuskeln på grund av att blodförsörjningen till hjärtmuskeln är otillräcklig. Orsakerna kan vara stenosering
där åderförfettning/åderförkalkning (ateroskleros) är den helt dominerande orsaken till akut kranskärlssjukdom. Ateroskleros angriper i första hand artärväggens innersta lager, intiman, som består av endotelceller. Initialt sker en inlagring av blodfetter (lipider) mellan endotelcellerna där inflammatoriska celler, makrofager, äter upp fettet. Makrofagern äter tills den spricker och så kallade skumceller bildas. Därefter sker en tilltagande fibrosutveckling kring skumcellen och ett plack har bildats. Dessa aterosklerotiska plack angriper inte hela kärlet, utan uppträder fläckvis. Områden runt artärernas delningsställen är särskilt sårbara. Det uppstår myocardiischemi vilket är syrebrist i hjärtmuskeln, otillräcklig syresättning. När stenoseringen är uttalad riskerar den att brista (ulceration). En kraftig koagulationsprocess börjar och hjärtinfarkten blir ett faktum.
grav anemi då syrebärande röda blodkroppar gör syretillförseln till hjärtat undermålig eller vid mycket snabbt takykardi då kranskärlen inte hinner blodfyllas tillräckligt för att tillgodose det ökade hjärtarbetets stegrade syrebehov.
Obalans mellan hjärtmuskelns syrebehov och syretillgång
Normalt dilateras kranskärlen när myocardiet behöver mer syre, sker inte vid sjuka kranskärl.
Symtom
Kramande smärta/ tryckkänsla i bröstet, utstrålande mot (vä) arm, käke, axlar, mellan skulderbladen, epigastriet
Andfåddhet
5–20%: inga symtom, tyst ischemi.
Det är vanligare bland patienter med befintilig långvarig kranskärlssjukdom och diabetiker.
Typer av angina?
Stabil effortangina: ökat syrebehov i myokardiet, utlöses vid ökat syrebehov (vanligast). Släpper i vila inom 10–15 min. Uppkommer vid någon form av fysisk eller emotionell belastning.Orsak oftast ateroskleros.
Spasmangina: spasm i koronarkärl (tonusökning) minskar koronarflöde, kan utlösas i vila eller lätt ansträngning. Kärl utan stenoser.
Syrebrist, anemi kan utlösa angina
Ofta blandformer
Refraktärangina: svår form av kärlkramp
Finns fler former av angina, emotionell stressangina- utlöses av ökad sympatikusaktivitet ex. sport, spännande film
Postpradial angina- efter måltid
Nattlig angina- ofta mardrömmar
Köldangina- utlöses av kyla, rå fuktig luft
Skillnad mellan instabil och stabil angina?
Stabil angina: oförändrad i minst 3 månader, utlösande moment kan ofta förutses
Instabil angina: nydebuterad eller förvärrad angina, förstadiet till hjärtinfarkt
Utredning
Anamnes - en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård
Vilo-EKG – kan påvisa patologiskt st-sänkning, t-negativitet, vänstersidigt skänkelblock.
Arbets-EKG – vanligt för att fastställa angina pectoris. Bedömning av smärta, förändringar i st-sträckan eller tillkomst av arytmi samt p/blt reaktion
Myocardscintigrafi /stressekokardiografi
(datortomografi av kranskärl vid låg misstanke)
Koronarangiografi – ger svar på kranskärlsanatomin, förträngningsgrad och lokalisation
Laboratorieprover; TroponinT/I, Hb, blodsocker, lipider, elektrolytstatus, lever- och njurfunktionsprover
Behandling
Behandla riskfaktorer som hyperlipidemi, glukosintolerans, hypertoni
Livsstilsförändringar? rökstopp, kost, motion,
Läkemedel: ASA, nitroglycerin vid smärta, betablockerare, kalciumanatagonister, statiner, raasblockad
Kirurgiska ingrepp?
PCI – perkutan coronar intervention – kateterburen intervention - PCI är en förkortning för Percutan Coronar Intervention och är ett samlingsnamn för behandlingar som öppnar upp förträngningar i blodkärl med hjälp av en kateter. Kateter förs fram till stenosen i kranskärlet
En uppblåsbar ballong vidgar kärlet
En nätcylinder placeras i det förträngda kärlet som fastnar och håller kärlet öppet
CABG – coronary artery bypass grafting – kranskärlsoperation - De allra flesta som har besvär av kärlkramp får genomgå en så kallad ballongvidgning vid förträngningar i kranskärlen. Men ibland behövs det en kranskärlsoperation för att minska risken för hjärtinfarkt . De vita är nya kärl som opereras in där det behövs så man kommer förbi förträngningarna