Anemi Flashcards
1
Q
Definition av anemi?
A
- B-Hb < 120 g/L kvinnor
- B-Hb < 130 g/L män
- Egentligen bättre att definiera utefter ”signifikant lägre för individen i förhållande till dennes normalvärde” eftersom
- Med tanke på att 2,5% av befolkningen normalt ligger utanför referensintervallet åt båda håll (vid normalfördelning) så kan vissa ligga utanför referens och ändå vara friska
- Det är ett symptom
2
Q
Vilka är de tre orsakerna till anemi?
A
Förlust av erytrocyter
Problem med erytrocytfunktion
Problem med erytrocytproduktion
3
Q
Hur ser förloppet ut vid förlust av erytrocyter och vad kan vara upphov till det?
A
-
Ofta mer plötslig
- Blödning
- Hemolys (immunmedierad eller mekanisk)
4
Q
Vad kan vara orsaken till problem med erytrotcytfunktionen, vad kan problemen gälla och när ska vi börja misstänka det?
A
- Ofta ärftlig och kan gälla
- Membrandefekter
- Enzymdefekter
- Hemoglobinopatier
- Upptäcks tidigt genom att tillväxtkurvan avviker eller att neonatal ikterus kvarstår som ett tecken på hemolys
5
Q
Hur utvecklar sig problem med erytrocytproduktionen och vad kan det bero på?
A
- Ofta långsamt utvecklande och diffusa symptom till en början
- Benmärgdysfunktion
- Brist på komponenter för erytropoes (EPO, järn, folat och B12), en ökad omsättning (blödning) kan också leda till brist på komponenter
6
Q
Vad innebär MCV?
A
Volymindex
7
Q
Vad innebär MCH och hur räknar vi ut det?
A
Färgindex
Hb/EPK
8
Q
Vad innebär MCHC och hur kan vi räkna på det?
A
Mättnadsindex
Hb/EVF eller Hb/(EPK*MCV
9
Q
Vad innebär EVF?
A
Erytrocyt volymfraktion
10
Q
Vad innebär EPK?
A
Erytrocyt partikelkoncentration
11
Q
När kan vi se en normocytär anemi (MCV 82-98)?
A
Förlust av erytrocyter
Sekundär anemi
Minskad produktion av erytrocyter
12
Q
När kan vi se en förlust av erytrocyter?
A
- Ex akut blödning. Benmärg hinner inte kompensera, patienten ofta påverkad
13
Q
När kan vi se en sekundär anemi?
A
- Kronisk inflammation – minskad produktion av erytrocyter genom hämning av erytropoesen via inflammatoriska cytokiner vilka även leder till stimulering av hepcidinsyntesen som i sin tur hämmar järntransport över membran.
- Malignitet – tumören konsumerar mer blodceller via ökad angiogenes samtidigt som en tumörsjukdom leder till ökad inflammatorisk aktivitet.
- Lever/njursvikt – syntes av viktiga faktorer för erytropoetiskaktivitet såsom EPO som huvudsakligen syntetiseras i njuren men även i levern och ökad mängd hepcidin från levern
14
Q
När kan vi se en minskad produktion av erytrocyter?
A
- Vid en primär benmärgssjukdom drabbas ofta erytropoesen genom störd proliferation till följd av antingen defekta signalvägar eller undanträngd erytropoespå grund av malign överproduktion i andra cellinjer
- Aplastisk anemi – benmärg underproducerar
- Annan benmärgssjukdom med påverkad erytropoes
15
Q
När kan vi se en mikrocytär anemi (MCV < 82)?
A
Järnbrist
Hemolytiska anemier (vissa)
Hemoglobinpatier
16
Q
Vad kan orsaka en järnbrist?
A
- Långvariga mindre blödningar (mag/tarm, menstruationer)
- Ökat järnbehov (graviditet)
- Diet/svält
- Nedsatt absorption i tarm
17
Q
Hur kan vissa av de hemolytiska anemierna orsaka mikrocytär anemi (MCV < 82)?
Vad brukar också kunna ses i samband med detta gällande storlek?
A
- Erytrocytfragmentering, dvs att erytrocyterna går sönder men kan ”repareras” i mjälten och åter komma ut i cirkulationen som en mindre cell. Ofta ses då olika stora erytrocyter, s.k. anisocytosom man studerar den röda blodbilden i mikroskop men medelcellvolymen är sänkt
18
Q
Vilka tillstånd av hemoglobinpatier kan ge mikrocytär anemi?
A
Thalassemi och Sickle cell anemi (vid hypoxi)
19
Q
När kan vi se en makrocytär anemi (MCV > 98)?
A
Megaloblastanemi (DNA-syntesen och därigenom differentieringen i benmärgen är påverkad)
Icke megaloblastanemi (DNA-syntesen är opåverkad och erytrocyterna är förstorade av andra orsaker)
20
Q
Vad är påverkat vid megaloblastanemi?
A
DNA-syntesen och därigenom differentieringen i benmärgen är påverkad. Erytrocyterna har hög cellnybildning så de påverkas mkt
21
Q
Vad kan orsaka megaloblastanemi?
A
B12-brist
Folatbrist
Behandling med folsyraantagonist
22
Q
Vad beror en icke megaloblastanemi på, ge exempel också?
A
- DNA-syntesen är opåverkad och erytrocyterna är förstorade av andra orsaker
- Alkoholmissbruk
- Leversjukdom
- Myelodysplastisk syndrom
- Hypothyreros
23
Q
Hur kan alkoholmissbruk ge icke megaloblastanemi?
A
- Benmärgstoxisk och ren membran-effekt av alkoholen som lösningsmedel. Till en början lätt förhöjt MCV men utvecklar vid gravt missbruk även en megaloblastanemi p.g.a. kombination med slemhinneatrofi i magtarmkanalen (försämrat upptag) och ofta även en dietär brist
24
Q
Vilka är de kliniska fynden vid blodbrist och vad beror de på?
A
- Blekhet (beror på minskning av hemoglobin)
- Takykadi, blåsljud, hjärtsviktstecken (sent), hypotoni
- Ikterus (vid hemolys, kanske leversvikt i första hand)
- Munslemhinna (stor omsättning på celler)
- Munvinkelragader (järnbrist, B12-brist)
- Atrofisk tungslemhinna (B12-brist)
- Nedsatt vibrationssinne och reflexer (långvarig B12-brist)
- Metionin viktig vid myelinsyntes
25
Okej, du upplever att patienten är väldigt blek och dessutom mkt trött. Vilka frågor är viktiga vid anamnes?
* Blödningssymptom?
* Ändrade avföringsvanor
* Buksmärtor
* Menstruationer
* LM?
* Kosthållning
* Andra sjukdomar
* Hereditet
* Symptomduration
26
Vad är viktigast att du utesluter först vid anemiutredning?
* **Akut blödning** – ex ruptur nånstans
* **Hemolys** – ex LM (sätt ut!), blodsjukdom, autoimmunitet
* **Akut blodsjukdom** – ex akut leukemi och högmalignt lymfom
* malign celldelning sker exponentiellt och det kommer gräns när benmärgen inte kan klara att producera normala celler samtidigt. I detta skede blir det ofta akut
27
Patienten berättar att hon haft smygande anemiska symptom i många år, vilka typer av anemier är rimligast att det kan röra sig om?
* Vid bristanemier är symptomutvecklingen mer långsam och låggradig vilket ofta gör att patienten successivt vänjer sig till symptomen och först söker vård sent i förloppet – ex järnbristanemi, B12/folatbrist, inflammatorisk sjukdom, infektion, tumör, kronisk blodsjukdom, njursvikt (EPO-brist)
28
Du har två patienter med anemiska symptom, den ene ung och den andre gammal, hur tänker du kring typer av anemier?
* **Ung patient** – ärftlig orsak, ex enzymdefekt, hemoglobinpati, membrandefekt
* Men kom ihåg att det kan vara leukemi!
* **Äldre patient** – förvärvad orsak (trolig) – malignitet, kronisk inflammation
* Även här brasklapp för något ärftligt som utlöses av ex infektion vilket ger större symptombild
29
Vad kan ökat antal retikulocyter i blodet tyda på?
* **Ökat antal** – aktiv benmärg (bra svar!) pga ökad erytrocytomsättning beroende på ex hemolys, blödning eller hemoglobinpati
30
Hur ser blodbilden ut vid järnbrist?
Hypokrom med anisocytos (övervägande mikrocytära vilket bestäms med MCV)
31
Hur ser utvecklingen ut vid järnbrist gällande
* S-ferritin
* S-löslig transferrinreceptor
* S-Fe
* S-transferrin
* S-transferrinmättnadsgrad
* Hb
* Retikulocyter
* MCV
Vilka tre stadier ser vi?
1. **Järndepåerna töms** S-ferritin (lagrinsprotein) sjunker, S-löslig transferinreceptor stiger som kompensation för att ta upp mer järn
2. **Erytropoesen får minskat järn** – S-Fe sjunker, S-transferrin stiger, S-transferrinmättnadsgrad sjunker, Hb sjunker
3. **Mikrocytär anemi** – lågt antal retikulocyter, MCV sjunker sakta, då normal erytrocyt överlever ca 120 dagar tar det minst 2 månader innan MCV sjunkit signifikant
32
Hur regleras hepcidin?
* Vid inflammation kan IL-6 öka hepcidin
* Mängden mättat transferrin reglerar också hepcidin via flera receptor (ex TfR2, HFE och hemojuvelin (HJV), hepcidin stiger vid mer järn och minskar vid järnbrist
33
Hur verkar hepcidin på järnmetabolismen?
* Degradation av ferroportin och minskad transport av järn från enterocyter och makrofager till serum. Järn retineras i makrofager och enterocyter. Järnmättnaden i serum minskar.
* Retentionen av järn i makrofager leder till stigande ferritinnivåer
34
Du har konstaterat en mikrocytär blodbild och misstänker järnbrist.
Vilka värden har i regel P-Fe, transferrin, transferrin mättnadsgrad och retikulocyter?
* **P-Fe** låg
* **Transferrin** hög
* **Transferrin mättnadsgrad** låg (kan vara normal vid sekundär anemi)
* Retikulocyter lågt (oavsett inflammation)
* Om högt misstänk hemolys eller thalassemi
35
Vilken markör är lämplig vid uppföljning för att se om behandling med järn fungerar?
Retikulocyter
36
Du har konstaterat en mikrocytär blodbild och misstänker järnbrist.
Vilka värden har i regel P-ferritin, P-transferrinreceptor, S-hepcidin och F-Hb?
Vad säger dessa värden oss?
* **P-ferritin oftast lågt** (akutfasprotein så kan vara normal vid inflammation)
* **P-transferrinreceptor** löslig – ökar vid järnbrist (också vid ökad erytropoes - hemolys), **påverkas inte av inflammation**
* **S-hepcidin** (lågt vid järnbristanemi) stiger vid inflammation
* F-Hb (kan bekräfta blödning, ej utesluta)
37
Vad är GOLD-standard för att bekräfta anemi?
* **Benmärgsundersökning**, bekräftar låga järndepåer, invasivt ingrepp
38
Hur går vi vidare efter att vi bekräftat järnbristen med relevanta prover?
Järnbristen ska utredas, ex dietär, malabsorption, blödning, malignitet eller läkemedel som påverkar absorption eller orsakar ökad blödningsbenägenhet
39
När ska vi misstänka B12/folat-brist?
Vad beror dessa kliniska symptom/symptom på?
* **Makrocytär anemi**, neurologiska symptom (demens ex), tungsveda, sprickor i mungipor, infertilitet, smygande symptom
* **Makrocytär anemi** beror på förlångsammad differentiering i benmärg
* **Neurologiska symptom** – bristfällig bildning av myelin
* **Infertilitet** – brist på faktorer för DNA-syntes
* **Tungsveda** – neurologiskt symptom
* **Munvinkelragader** – brist på faktorer för cellomsättning
40
Vilka orsaker finns till B12-brist?
* **Atrofisk gastrit** – vanligaste orsaken, både autoimmun samt en orsakad av Heliocobacter pylori. Balansen störs både vad gäller spjälkning av kobolaminer från kosten i sur miljö och parietalcellernas förmåga att bilda intrinsic factor vilket ger försämrad absorption
* **Gastric bypass** (mindre yta för spjälkning och inbindning av B12 i magsäcken)
* **Vegetarianer**, folk som mikrar mat (bryter ned B12)
* Obehandad celiaki, vissa LM
41
Hur utvecklas en B12-brist?
Vad kan ses på cellnivå i samband med detta?
* Brist under lång tid innan MCV \> än referens och ännu längre innan anemi, ses också hypersegmentering av neutrofila granulocyter (de åldras i benmärg), kortare överlevnad på bägge dessa
* Långsam smygande vilket gör att pat. söker för sent, ger till slut neurologiska symptom
42
Hur behandlas en B12-brist?
Tidsperspektiv?
* B12 – 3 månader för återhämtning (slemhinnor, infertilitet), 6-12 månader för neurologiska symptom även irreversibelt, vid utebliven respons testa tillskott av folsyra
43
Kan behovet av folat öka under livet?
* Behovet ökar 10 ggr under graviditet (DNA-syntes)
44
Hur sker upptag av folat i tarmen?
* Absorption sker genom zinkberoende hydrolys i tarmlumen
* Upptag främst genom folatreceptor och RFC (reduced)
45
Vilka orsaker finns det till folatbrist?
Vad kan ge falskt förhöjda nivåer av folat?
Vad kan vara en bidragande instrinisk molekylär orsak till folatbrist?
* Feltillagning och lågt intag, **atrofisk** **gastrit**, celiaki (ger malabsorption), zinkbrist, B12-brist, ökad erytrocytomsättning, enzymdefekt (MTHFR)
* B12-brist kan ge falskt förhöjda folatnivåer
* Folat är vattenlösligt och kan inte lagras varför brist lätt uppstår pga av ovanstående
46
Vad visar de grundläggande blodstatusproverna vid B12/folat-brist?
* Hb, MCV
* P-Fe, transferrin, P-ferretin
* LD, billirubin, haptoglobin
* Reticulocyter
* Hb lågt, MCV högt
* P-Fe, transferrin och P-ferretin – förhöjda vid brist på B12 pga ineffektiv erytropoes
* LD, billirubin högt, haptoglobin ner (pga hemolys i benmärg, erytropoesen fungerar inte)
* Reticulocyter – lågt (stiger snabbt efter B12-tillskott)
47
Hur utreder vi en misstänkt B12/folat-brist?
* Homocystein (markör för både B12 och folat)
* Vid positivt utslag vidare till folat och B12
* Om B12 låg ta MMA – högt vid B12-brist
48
Varför kan det vara lämpligt med uppföljning av järn efter konstaterad B12-brist och behandling med ex behepan (B12)?
Makrocytos (förhöjt MCV) utesluter järnbrist som orsak, men förstås inte järnbrist i sig. Ofta kan järnbrist föreligga samtidigt, särskilt om sjukdom i tunntarmen är orsak till kobalaminbristen. I benmärgen föreligger en ökad erytropoes (ca 3 ggr), men erytrocyterna hemolyseras redan i benmärgen och släpps således inte ut i cirkulationen (ineffektiv erytropoes). Denna hemolys levererar järn till plasma varför en samtidig järnbrist ofta är maskerad. Den demaskeras vid adekvat behandling med vitamin B12, varför det kan vara lämpligt att undersöka för järnbrist närmaste tiden efter behandlingens början.
49
Vilka labbvärden tyder på hemolys?
* Bilirubinökning upp
* LD upp
* Haptoglobin ner
50
Varför är det viktigt att utesluta B12-brist när vi medicinerar med folsyra?
* Enbart folsyratillförsel normaliserar anemin oavsett om den orsakas av kobalaminbrist eller folatbrist. CNS-skadorna p.g.a. kobalaminbrist korrigeras inte!
51
På vilka två sätt kan man dela in hemolytisk anemi?
* **Indelning I**
* **Intravasal** (i blodbanan)
* **Extravasal** (lever och mjälte)
* **Indelning II** (intravasal och/eller extravasal)
* **Immun hemolys**
* **Icke immun**
52
Vilka markörer tyder på intravasal hemolys och varför?
* Haptoglobin sänkt (binder fritt hemoglobin i plasma)
* LD-ökning (läcker ut från erytrocyterna)
53
När vi misstänker hemolytisk anemi kan vi ta dessa prov
* Hb
* RDW
* Reticulocyter
* LD
* Haptoglobin
* Transferrinreceptor
* Bilirubin
* Fritt Hb
* U-sticka
* DAT
Vad visar de?
* Hb ner
* RDW upp
* Reticulocyter upp
* LD upp
* Haptoglobin ner
* Transferrinreceptor upp (även vid järnbrist)
* Bilirubin upp (när haptoglobin är mättat), osäkert mått
* Fritt Hb upp
* Elimineras delvis av hepatocyter men kan fasta som hemosiderin i tubuli och ge skada
* U-sticka – hemoblobinuri (intravasal hemolys)
* DAT – positiv vid immunmedierad hemolys, påvisar antikroppar
54
Hur sker erytrocytens metabolism och på vilket sätt är G6-PD viktig?
* Anaerob glykolys
* Skapar antioxidanten glutation via pentosfosfat-shunten, enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6-PD) viktig för denna process
55
Vad är mekanismen vid Glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist?
* Reducerad aktivitet av G6-PD vid ökad oxidativ stress ger mer hemolys, enzymet kan därför testas vid misstanke på enzymbrist
56
Varför får vissa Glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist?
* X-bunden recessiv, vanlig enzymdefekt i tropiska Eurasien, även spontanmutationer
57
Vad är den typiska bilden vid ett blodutstryk vid Glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist?
* Typisk bild med normala erys och ”bite cells” som uppstår pga av att denaturerat Hb (Heinzkroppar pga av mindre skydd mot oxidativ stress) i erytrocyten, denna del fastnar i fenesteringar i mjälte
58
Vad skulle denna blodbild kunna tyda på?
Glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist
59
Vilka kliniska tecken (ej blodprover) kan tyda på glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist?
* **Långvarig neonatal ikterus**
* Hemolytisk kris kopplad till infektion/feber, intag av fava-böna (fria radikaler), ketoacidos (diabetikier), vissa LM (ASA ex)
60
Vad kan en mekanisk intravasal hemolys bero på?
* Mekanisk – erytrocyterna slås sönder
* Mekaniska hjärtklaffar, hjärtpump (hjärtlungmaskin i samband med större ingrepp), ECMO (Modifierad hjärt- och lungmaskin som ger ett fullständigt utbyte av syre och koldioxid, som en konstgjord lunga)
61
* **MAHA – Mikroangiopatiska hemolytiska anemier** (ex TTP, HUS (EHEC eller atypical), DIC och TAM, ger hemolys och trombos (i flera av fallen)
Vad innebär DIC och HELLP?
* DIC – utlöses av bakterietoxin vid sepsis eller cytokiner vid trauma, kirurgi eller spridd malignitet. Ger aktivering av koagulationsystemet och konsumtion av koagulationsfaktorer och trombocyter samt fibrinutfällning i kapillärer
* HELLP – utlöses av cytokiner vid havandeskapsförgiftning och ger samma effekt som vid DIC
62
Hur ser en schistocyt ut?
63
Hur bildas en schistocyt?
* Bildas genom att erytrocyter klyvs mot fibrintrådar vid okontrollerad koagulationsaktivering
64
Vad tyder dessa prover på?
* Hb ner
* Trombocytopeni
* LD upp
* Haptogloin ner
* Schystocyter \> 2 % (utseende som helmet eller fragmenterade)
**Hemolys**
* **MAHA – Mikroangiopatiska hemolytiska anemier** (ex TTP, HUS (EHEC eller atypical), DIC och TAM, ger hemolys och trombos (i flera av fallen)
65
**Erytrocytmembranet**
* Viktigt med stabilitet, elasticitet och god membrantransport
Hur håller erytrocytens sin bikonkava form och vilka proteiner är viktiga i det avseendet?
* Håller bikonkav form genom cellskelett som stabiliseras av **spektin**, **ankyrin** (vanligast), protein 4:1 och protein 4:2 och transmembranproteiner stabiliserar lipidlagret (**Band-3**)
66
Var sker hemolysen vid en extravasal hemolys?
Lever/mjälte
67
Av vilka två anledningar sker extravasal hemolys?
* **Immunmedierade** (Autoimmun hemolytisk anemi (AIHA)) eller **ärftliga defekter i erytrocytens membran** så de inte klara mjältpassage
68
Autoimmun varm hemolys efter infektion hos barn eller lymfoproliferativ sjukdom hos vuxna.
Vad är patogenesen bakom autoimmun varm hemolys?
* Autoantikroppar IgG mot antigen på erytrocytmembran, högre affinitet vid över 37 C, komplexet fastnar på makrofager som skadar membranet på ery (sfärocyter) och avlägnas i mjälte, alternativt avlägsnas coatade erys av celler i sinusoider alternativt binder de C3b och fagocyteras i mjälte
69
Vad kan anemi, ikterus, hemoglobinuri och mjältförstoring tyda på?
Patienten har en lymfoproliferativ sjukdom i grunden
Autoimmun varm hemolys
70
* DAT-test oftast positivt
* Reticulocyter upp
* LD upp
* Haptoglobin ner
* Bilirubin högt
Vad kan dessa prover tyda på?
Autoimmun varm hemolys
71
Hur kan vi behandla en autoimmun varm hemolys?
Transfusion, dämpa immunreaktion genom steroidbehandling ex
72
Vad kan framkalla **köldagglutinsyndrom (kall hemolys)?**
Primär eller sekundär (efter infektion eller lymfoproliderativa sjukdomar)
73
IgM-antikroppar, högst affinitet vid 20 C, kan därför förvärras perifert eller i lunga (kall luft). IgM komplexbinder C1 till antikropp vilket ger komplementaktivering som binder C3b och hemolys sker genom fagocytos av C3b-klädda erys i lever. På överlevande celler konverteras C3b till C3d och kan detekteras av DAT
Patogenes för vilken sjukdom?
**Köldagglutinsyndrom (kall hemolys)**
74
Vilken är den vanligaste ärftliga hemolytiska anemin i norden?
**Hereditär sfärocytos**
(genetiska defekter i proteiner i erys membran)
75
Hur ärvs hereditär sfärocytos?
Autosomalt dominant eller recessiv, ibland spontanmutationer
76
Hur kan den hereditära sfärocytosen utlösas ex?
Infektion
77
Vad ger den hereditär sfärocytosen upphov till?
Vad händer med deras överlevnad och syrebärande förmåga?
* Vid defekter i transmembran eller förankringskomplex ges en mer sfärisk form efter mjältpassage, vid defekter i underliggande nätverk av proteiner ger mer oval form. Ger kortare överlevnad men normal syrebärande förmåga upprätthålls
78
Vad blir erytrocyterna mindre tåliga emot vid hereditär sfärocytos och var sker hemolys?
* Gör de mindre tåliga mot osmotiska förändringar, hemolyserar dels intravasalt men framför allt i mjälte
79
* Diagnosticering
* Flödescytomeri påvisar membrandefekt genom minskad mindre fluorescerande effekt vid fel på Band-3 och/eller ankyrin
* Antikroppar mot CD47 specifikt för ankyrin
* Sekvensering av gener (de vanligaste bara)
Vad diagnosticeras på detta sätt?
**Hereditär sfärocytos**
(genetiska defekter i proteiner i erys membran)
80
**Hemoglobinopati förekomst**
Hur kommer det sig att hemoglobinpati är utbrett i dessa områden?
* **Fördelar gentemot malaria**
* malariaparasiten kräver en erytrocyt med normal överlevnadstid i cirkulationen och en optimal erytrocytmetabolism för att dess livscykel ska fullbordas, så en viss grad av hemolys har gynnat överlevnaden hos befolkningen
* **Äktenskap inom släkt** är vanligare
81
Hur ärvs gener som bestämmer globiner, hur många är de och hur är de placerade?
* Gener från vardera förälder fördelat på
* Kromosom 16, alfa-globin (50 %), 2 st gener från varje förälder
* Kromsom 11, beta-globulin (96 %), 1 st gen från varje förälder
82
Var syntetiseras globuliner under livet och vilka sorter kommer till uttryck?
* Under fosterlivet uttrycks generna för gamma-globulin och bildar tillsammans med alfa-globulin fetalt hemoglobin (HbF). Gamma-globulin trycks tillbaka under vuxenlivet (liten del uttrycks dock fortfande i HbF \< 2 %) av beta-globulin
* Liten del deltaglobulin bildar med alfa-globulin HbA2 (2-5 %)
83
Vad innebär en hemoglobinpati vilka effekter får det generellt?
* Felaktig syntes (kvalitativ eller kvantitativt) av globin, ger i regel **mikrocytär anemi (hemolys i varierande grad)** och **minskar erys överlevnadstid**
84
Vilka grupper av hemoglobinpatier finns det?
* **Hemoglobinvarianter** (ex sickel cell)
* **Thalassemier**
85
Hur kan vi utreda hemoglobinopatier?
Separation genom elektrofores eller kromatografiska metoder
86
Sickel cell anemi, orsak till sjukdomen?
## Footnote
****
Mutation i position 6 på beta-globinkedjan (glutamin --\> valin)
87
* **Halvmånar** (framkommer vid syrebrist)
* Måne i mitten på bilden till höger, även targetcells (måltavlor i mitten), flera andra varianter också, beskrivs som anisocytos
När kan vi se dessa?
Sickel cell anemi
88
När sker sickling och vad händer?
* Vid hypoxi då det sker polymerisering och Hb drar ihop sig vilket ger erytrocytocklusion i kapillärer i alla organ (lungor, njurar, hud etc), mkt smärtsamt och ger hemolys. Distalt om ocklusion ges ökad hypoxi och förvärrar tillståndet. Vid ocklusion aktiveras också trombocyter vilket ger ytterligare tromboticering
89
Behandling vid sickel cell anemi?
* Undvik hypoxi, följ vaccinationprogram, behandla infektion. Syrgasunderstöd vid en attack, lågmolekylärt heparin och blodtransfusion vid behov
90
När kan denna blodbild ses?
Thalassemier
91
* Targetceller, echinocyter (spikklubbor), teardropceller, enstaka schistocyter, summarum kan det uppkomma många varianter pga felaktig sammansättning av Hb vilket ger denaturering och förvränger erytrocyten à anisocytos (storleksvariation), poikilocytos (formförändring), tecken på hemolys (bilirubin, LD)
När kan detta ses?
Thalassemier eller hemoglobinvariant (sickle cell anemi)
92
Vad är problemet genetiskt vid thalassemi?
Autosomalt recessiv mutation i regulatorisk gen för alfa- eller betaglobulin ger underproduktion/frånvaro av normalt globin (homozygota värre förstås)
93
Vilka fyra ärvbara situationer kan uppstå vid Alfa-thalassemi och vad ger det för olika uttryck?
* En muterad gen – symptomfri anlagsbärare
* Två muterade gener – alfa-thalassemia minor (milda/måttliga symptom)
* Tre muterade gener – HbH-sjukdom med allvarlig anemisjukdom
* Fyra muterade gener – ej liv
94
Johan Svensson 24 år har precis flyttat hit från Eritrea som del i det stora kompetensregnet, han har arbetat som läkare och astrofysiker i hemlandet och uppvisar nu dessa symptom
Gallstensbesvär (erytrocytmembranrester ansamlas), varierande grad av mikrocytär anemi och hemolys och hemoglobinnedbrytning (Hb 70-100 vid HbH), lever/mjältförstoring, ikterus (pga ökad erytrocytomsättning), järnöverskott
När kan dessa symtom/kliniska tecken ses?
Alfa-thalassemi
95
Hur kan vi diagnosticera Alfa-thalassemi?
Hereditet? Hb-elektrofores som verifieras med molekylär biologisk diagnostik
96
Hur kan vi behandla thalassemier?
Transfusion, tillägg av folsyra (ökad erytropoes), LM som binder järn (överskott), extra kontroller under graviditet
97
Vilka två varianter av Beta-thalassemi finns det?
* Defekt beta-globin (B+) eller frånvaro av funktionell beta-globin (B0)
98
Vilka ärvbara situationer finns vid Beta-thalassemi och vad blir uttrycket?
* Vid B+ inga symptom
* Vid en muterad B0 ges milda symptom
* Vid B+ och B0 eller B+ och B+ - måttliga symptom, transfusionskrävande
* Vid B0 + B0 – svåra symptom
99
Trötthet, tillväxthämning, benskörhet, bendeformiteter i ansikte, dyspne, lever/mjältförstoring, järnöverskott
Vad kan ovan symptom tyda på?
**Beta-thalassemi**
100
Hur kan Beta-thalassemi diagnosticeras?
Hereditet? Hb-elfores (ökad andel HbF) som verifieras med molekylär biologisk diagnostik
101
Vad kan minskat antal retikulocyter i blodet tyda på?
* Mindre aktiv benmärg pga uteblivet benmärgssvar vid ex benmärgssjukdom genom undanträngd erytropoes
* Kronisk inflammation eller allvarlig infektion som ökar hepcidinsyntes (minskat jänrupptag)
* B12-brist
* Njur/leversjukdom
102
Okej, du slutar äta järn, kommer du få en stor hypokrom mikrocytär anemi nästa vecka då eller?
Nej, erytrocyterna har ett livsspann på 120 dagar så det tar minst ett par månader
