Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Samhällsmedicin > Allmänmedicin > Flashcards

Allmänmedicin Flashcards

1
Q

Hur ställer man diagnosen cystit på en kvinna i 30-års åldern med cystit för 2 år sedan och som nu kommer med täta trängningar, sveda vid vattenkastning och är feberfri? Hur följer man upp behandlingen?

A

Diagnoskriterier (minst 2), kan graderas lindrig/måttlig/svåra

  • Sveda
  • Täta trängningar
  • Frekventa

Anamnes med typiska symtom räcker, men man kan komplettera med urinsticka.

Uppföljning:
- En säker diagnos på okomplicerad cystit behöver inte följas upp. Patienten bör dock informeras om att söka åter om: utebliven förbättring (3-4d), tillkomst av feber eller snabbt återfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en recidiverande cystit?

A

Vanligt hos f.ö. friska kvinnor.

Definition: (minst) 2 antibiotikabehandlade cystiter under de senaste 6 mån, eller minst 3 det senaste året.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur tolkar du en urinsticka?

A

Nitritpostivitet = låg sensitivitet, högt positivt prediktivt värde (talar för infektion med nitritproducerande bakterier)

Leukocyt = kan förekomma vid samtliga inflammatoriska tillstånd i urinvägarna, alltså sensitivt, men ospecifikt. Negativ leukocytsvar talar mot akut cystit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är de två vanligaste bakterierna vid UVI i primärvård?

A

E. coli 80%

Staph. saprophyticus 10-15%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn två förstahandsantibiotika för kvinnor med cystit

A

1) Pivmecillinam
2) Nitrofurantoin
3-5d

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur handlägger du en 70-årig man som haft cystit för 2 månader sedan och söker nu med sveda och trängningar?

A

Diagnostik & utredning = anamnes (trängningar, sveda, frekvens, feber, smärtor), urinsticka, odling, CRP + krea, IPSS, miktionslista, tidsmiktion, bladderscan efter miktion - speciellt nu efter recidiv

Behandling = om afebril nitro/pivmec 7d, ev. ciprofloxacin 14d

Uppföljning = kontakt efter 2v för att kontrollera symtomfrihet, följa urinodlingssvar och ev. korrigering av AB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn 2 antibiotika till män med recidiverande cystit

A

Man väljer det antibiotikum som den isolerade bakterien är känslig för.

T.ex. trim/sulfa eller pivmecillinam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När kan nitrittest vara falskt negativt?

A

Om urinen har stått i blåsan för kort tid (<4h)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När ska urinodling tas (5)?

A

1) Febril UVI
2) UVI hos barn, män och gravida
3) Recidiverande, komplicerad eller vårdrelaterad
4) Terapisvikt
5) UVI vid känd eller misstänkt resistensproblematik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Antibiotika - ja/nej? I följande fall: otit, tonsillit, pneumoni, akut bronkit och sinuit. Vilken typ av AB, ung. hur länge?

A

Otit:
Extern otit - ja, lokalbehandling med terracortil med polymyxin B 5d
AOM - nej, om 1-12 år utan komplicerande faktor (el. <2 år och bilat). Annars behandling med PcV 5d.

Tonsillit - ja om 3/4 uppfyllda centorkriterier (>38,5, beläggning, svullna & oömma lgll, frånvaro av hosta) –> PcV 10d –> klinda 10d

Pneumoni - 1:a hand PcV i 7d –> doxy 7d
- 10d azitromycin om legionella

Akut bronkit - nej, bara vid misstänkt pneumoni. Behandla med vila, undvika rök, och rikligt med vätska. ASA/paracetamol som symtomdämpande.

Sinuit - PcV 7-10d OM bakteriell sinuit med feber (varig, ensidig, smärta, dubbelinsjuknande). I andra fall: koksaltssköljning, kortisonspray, höjt huvudläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Diabetes typ 1 - handläggning? Praktiska råd? Läkemedel?

A

Samtliga med nyupptäckt DM1 (eller misstanke om detta) ska remitteras akut till sjukhus.

Anamnes: sjukdomar, sociala faktorer, nutrition & fysik,
Status: BT, hudskador, perifer cirkulation, neuropati
Lab: HbA1c, lipidprofil, anti-GAD/IA-2, ACR, C-peptid

Praktiska råd: bör förstå sin sjukdom, livsstilsförändringar, ha koll på insulindos vid motion etc.

Behandling: insulinbas med långverkande och kortverkande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Diabetes typ 2 - handläggning? Praktiska råd? Läkemedel?

A

Anamnes: de flesta asymtomatiska, hyperglykemisymtom, livsstil, sjukdomar, hereditet, CVD,
Status: BMI, BT, hjärta, lunga, fötter
Lab: HbA1c, lipidstatus, krea, ACR, u-sticka, C-peptid, anti-GAD/IA-2.

Behandling: med hyperglykemisymtom börja med NPH-insulin nattetid tills god fasteglukosnivå
Steg 1. Livsstillsåtgärder
Steg 2. Metformin
Steg 3 (3 mån). Metformin + annan beroende på patientspecifika faktorer (t.ex. SGLT-2 vid CVD/NS)
Steg 4. Ett tredje läkemedel läggs till
Steg 5. Insulinbehandling (kombination steg 1-4).

Praktiska råd: bra kost & viktreduktion kan stabilisera blodsockret, och senarelägga behov av lkm. Fysisk aktivitet är viktigt (minskar insulinresistens, sänkning HbA1c,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur följer du upp DM2 på kort och lång sikt?

A

Kort sikt: ÅB om någon vecka för glukoskontroll.

Lång sikt: rökning, vaccination, fysisk aktivitet, tecken på CVD, neuropati.
Blodtryck, fotundersökning (minst 1g/år).
Lab: lipidstatus, HbA1c 1-2ggr/år, ACR, krea & GFR,
Ögonbotten, ev. ankeltryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn fem viktiga symtom vid depression. Beskriv två situationer där diagnosen depression inte kan ställas trots att patienten har dessa symtom.

A

Huvudsymtom:

  • Sänkt stämningsläge
  • Intresse- och glädjelöshet
  • Minskad energi och ökad uttröttbarhet

Andra symtom:

  • Försämrad koncentrationsförmåga
  • Minskad självkänsla & självtillit
  • Skuldkänslor och ringhetsidéer
  • Negativa och pessimistiska tankar om framtiden
  • Tankar/planer på självskada eller självmord
  • Sömnstörning
  • Nedsatt aptit eller förändring

Lindrig depression: minst 2 huvudsymtom, 1 annat
Medelsvår: minst 2 huvudsymtom, och andra. Totalt 6.
Svår: 3 huvudsymtom, och minst 5 andra symtom

I de fall diagnosen inte kan ställas: <2v duration, missbruk eller direkt resultat av somatisk sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Behandlingsprinciper för depression (lindrig/medel/svår)?

A

Egenbehandling: undvika isolering, normal livsrytm, undvika berusning, fysisk aktivitet

LINDRIG: saknas evidens för att specifik behandling har bättre effekt än psykologiskt stöd. Identifiera psykosociala, medicinska eller substansbetingade problem. Följ upp.

MEDELSVÅR: antidepressiva (SSRI 1a) + KBT, mer effektivt än monoterapi (troligtvis)

SVÅR: SSRI, om utebliven förbättring 2v, –> SNRI. Det kan också bli fråga om ECT, dock viktigt med kontinuerlig antidepressiv behandling (TCA/SNRI)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Initial uppföljning på depression?

A
  1. Täta återbesök under uppstart –> risk för oro/sömnproblem
  2. Utebliven effekt efter 6v –> preparatbyte och/eller tillägg av psykoterapi
  3. Då remission uppnåtts bör behandling fortsätta med samma dos under minst 6 månader för att undvika återfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Migrän vs. spänningshuvudvärk - anamnes?

A

MIGRÄN

  • Ofta familjeanamnes
  • Anfall som varar 4-72h med/utan aura
  • Ensidig, pulserande, moderat/stark, förvärras vid fysisk aktivitet
  • Illamående, ljud- och ljuskänslighet

Aura (sprids gradvis, varar under 1h):

  • Visuella (positiva/negativa) - vanligast
  • Sensoriska (positiva/negativa)
  • Afasi
  • Motrisk störning
  • Hjärnstamssymtom

Typiskt förlopp vid migrän:

  1. Förvarning (= kan vara av olika karaktär, vanligast trötthet, koncentrationssvårigheter, stel nacke)
  2. Aura
  3. Huvudvärk
  4. Tillfriskning (trött, irritabel, tom, slö)
SPÄNNINGSHUVUDVÄRK 
Predisponerande faktorer: 
- Psykisk stress
- Olämplig muskulär belastning 
- Psykiska trauman

Karaktär:

  • Stramt band över pannan och runt huvudet
  • Tryckande/pressande, inte pulserande
  • Bilaterala, förvärras inte vid fysisk aktivitet
  • Ökar under dagens lopp
  • Illamående, ljus- eller ljudskygghet kan förekomma, men mindre uttalat än vid migrän
  • Myalgi i perikraniell muskulatur kan föreligga
18
Q

Du träffar en patient med huvudvärk (på VC), hur undersöker du (anamnes, status lab)?

A

ANAMNES: SOCRATES (first, worst or different). Ha koll på röda flaggor: ny >50 år, plötslig, mycket intensiv, svimning, neurologi, graviditet.

STATUS: AT, feber, nackstelhet, påverkan på högre cerebrala funktioner, BT, neurologiskt status
- Spänning: tandstatus, käkled, tugg- och nackmuskulatur. Utvärdera rörlighet i nacken. Myalgi?

Lab: blodstatus, SR, CRP, elstatus, TSH

19
Q

Hur behandlar du migrän/spänningshuvudvärk?

A

MIGRÄN:
Egenbehandling: undvik utlösande faktorer, vila, kalla omslag
Anfallsbehandling:
1. Analgetika (ASA, paracetamol, NSAID)
2. Triptaner, kombination kan ge bättre effekt.
3. Kombination av triptan + naproxen
Profylax (>3 anfall/månad, invalidiserande anfall, dålig respons):
- Betablock, antiepileptika, NSAID
- Ev. Erenumab (blockerar CGRP) - specialistpreparat

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK:
Lugnande besked, symtomlindrande, förebyggande, fysisk aktivitet.
Finns risk för överförbrukning av läkemedel (–> läkemedelsinducerad huvudvärk).
Akutbehandling: Paracetamol/ibuprofen
Kronisk: amitryptilin 10mg t.n.

20
Q

Sökorsaker med bakomliggande alkoholproblem?

A 
"Personer som överkonsumerar alkohol söker sällan självmant för sin överkonsumtion"
Andra sökorsaker kan vara:
- Stress (alkohol som relaxantia) 
- GI-symtom (reflux, dyspepsi, diarré)
- Trauman 
- Sömnsvårigheter 
- Psykiatri (depression, ångest, suicidtankar)
- Lumbago
- Familjeproblem

Mer uttalat missbruk:

  • Försämrat AT
  • Neuropatier
  • Cerebellära skador (ataxi, balans, tremor)
  • Leverskador (varicier, gynekomasti, palmarerytem)
  • Pankreasskada (steatorré, vitaminbrist)
  • Akut intoxikation
21
Q

Hur kan du ta reda på mer om en patients alkoholvanor (frågor/lab)? Hur ska du få patienten att bli varse om sin alkoholkonsumtion?

A

FRÅGOR:
Avdramatisera, men signalera att det kan ha betydelse för patientens sjukdom. Standardiserade frågor är lämpliga, t.ex. AUDIT (>6 för kvinnor & >8 för män är riskkonsumtion). Fråga om omfattning (standardglas), varaktighet, social funktion och nyktra perioder.

STATUS:
AT, leverskada (palmarerytem, ikterus, gynekomasti etc.), pankreasskada, cerebellär skada, neuropati, psykisk status.

LAB:
B-PEth (långtidskonsumtion), leverstatus, Hb MCV & ferritin

KOMMUNIKATION med patienten:
Undvik en moralisk och fördömande inställning. Visa på tillgänglighet. Informera, försök att visa på hur det påverkar individens liv (kräver social kartläggning).

22
Q

PATIENTFALL: 60-årig kvinna, vårdcentral. Hosta & gult slem sedan en vecka, tilltagande dyspné vid ansträngning sedan ca. ett halvår. Rökt 1/2 pkt cigg om dagen sedan ungdomen.

Differentialdiagnoser?

A
  • KOL (inkl. execerbation)
  • Pneumoni
  • Astma
  • Bronkit (akut/kronisk)
  • Bronkiektasier
  • Hjärtproblem (svikt, arytmi, stenos)
  • Lungfibros
  • Lungcancer
  • TB
23
Q

Hur utreder du misstänkt KOL?

A

ANAMNES:

  • Effortdyspné, ortopné, CAT-symtomskattning (hosta, slem, etc.), mMRC-symtomskattning, slem, förvärringstillstånd
  • Riskfaktorer
  • Andra sjukdomar (speciellt atopi)

KLINISKA FYND

  • Inspektion: högt andningsläge (auxillära andningsmuskler), tunnformad thorax
  • Auskultation: förlängt expirium, pip-ljud vid forcerad exspiration. Rassel basalt.
  • Sputum: färglöst (sporadiskt purulent indikerar infektion)

SPIROMETRI (efter bronkdilatation)
- Kvot FEV1/FVC <0,7 - talar om att obstruktivitet föreligger, men graderar den inte
- Sedan graderar man genom FEV1% av förväntat värde utifrån ålder, längd och vikt.
Gör även reversibilitetstest (astma diff.): >12% & 0,2L från värdet innan dilatation.

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR:

  • Nutritionsstatus –> följ BMI (negativ prognostisk faktor)
  • NT-proBNP om misstänkt hjärtsvikt
  • EKG (vänsterkammarhypertrofi)
  • POX
  • CT thorax i diff-utredning
24
Q

Varför är kvoten FEV1/FVC olämplig för uppföljning av KOL?

A

Därför att både FEV1 & FVC minskar vid försämrad sjukdom

25
Q

Hur kan du hjälpa med rökstopp som läkare?

A
  1. Identifiera och kartlägg
  2. Ge råd om att sluta
  3. Kontrollera villighet att göra ett slutförsök
  4. Hjälp till med att sluta
  5. Uppföljning

HJÄLPA MED ATT SLUTA:

  • Praktisk rådgivning (slutdatum, tidigare erfarenheter, diskutera utmaningar, alkohol)
  • Socialt stöd –> uppföljning (hantera som kronisk sjukdom)

LÄKEMEDEL:

1: a hand = nikotinersättning (ingen skillnad mellan preparaten)
- Bupropion (voxra)
- Champix (vareniklin), sannolikt bättre än bupropion

Bra med kombination läkemedel och rökavvänjande stöd.

26
Q

Hur behandlar du KOL?

A

Svårighetsbedömning enl. GOLD avgör initial behandling.
ALLA: influensa & pneumokock-vaccin, ev. fysioterapi, KOL-skola. Tänk på osteoporosbehandling också.
GOLD A (CAT<10, FEV1% >50) = SABA/SAMA
GOLD B (CAT>10, FEV1% >50) = LABA/LAMA, alt. LABA + LAMA
GOLD C (CAT<10, FEV1% <50) = LABA/LAMA alt. LABA + LAMA
GOLD D (CAT>10, FEV1% <50) = + ICS + LABA + LAMA

Om exacerbationer (= GOLD D) –> ICS + LABA + LAMA (ofta), ev. tillägg av Roflumilast (PDE4-hämmare - antiinflammatorisk) vid kronisk bronkit.

+ långtidsbehandling med syrgas vid kronisk andningssvikt (LTOT)

27
Q

Hur följer du upp och utvärderar vald behandling av KOL?

A

ALLMÄNT

  1. Bör regelbundet följas upp hos allmänläkare/lungspecialist beroende på sjukdomsbörda (FEV1 <40%, el. snabb försämring).
  2. Kontakt med KOL-sköterska har visat minska exacerbationsfrekvens.

PÅ ÅTERBESÖK

  • Lab = Hb, lipidstatus & HbA1c (diabetes + statiner)
  • CAT-skattning
  • FEV1 om möjligt (sjunkande är en negativ prediktiv faktor)
  • Anamnes (rökstatus, fysisk aktivitet, inhalationsteknik), status (längd, vikt, auskultation etc.)

FREKVENS
- Beroende på exacerbationer, stadium, rökstatus

28
Q

Profylaktiska åtgärder och samsjuklighet vid KOL?

A
  1. Vaccination (pneumokock, influensa)
  2. Osteoporos
  3. Diabetes & lipidstatus
  4. CVD
29
Q

Akut ländryggssmärta - differentialdiagnoser (inkl. icke-rygg)

A
  • Akut lumbago
  • Diskbråck
  • Kotkompression
  • Cauda Equina
  • Spinal stenos
  • Piriformissyndrom
  • Trokanterbursit
  • Skelettmetastaser, myelom
  • Infektioner: spondylit, osteomyelit

Icke-rygg:

  • Rupturerat AAA, dissektion
  • Ulcus, cholecystit, reflux
  • Prostatit, bäckeninfektion
  • Njursten, pyelonefrit
  • Tarmclaudicatio
  • Tarmischemi
30
Q

Ange röda flaggor vid akut ländryggssmärta

A
  1. Ålder <18, >55
  2. Trauma
  3. Andra sjukdomar (cancer, droger, immunosupression)
  4. Allmänsymtom (feber, viktnedgång)
  5. Kliniska fynd (urinsvårigheter, förlust av analsfinktertonus, sadelanestesi, utbredd progredierande motorisk svaghet eller gångstörningar)
  6. Misstanke om inflammatorisk sjukdom (inflammationsparametrar, gradvis insättande sjukdom, morgonstelhet, rörelseinskränkning etc.)
31
Q

Riskfaktorer för att utveckla långvariga smärtproblem i ryggen?

A
  1. Den STARKASTE är tidigare smärtproblem i ryggen.
  2. Ryggsvaghet, större deformiteter
  3. Övervikt, rökning och arv

YRKE:

  1. Tungt manuellt, många vridrörelser i ryggen
  2. På knä/huk
  3. Spänt arbete

PSYKOSOCIALT

  1. Spelar viktig roll i övergång akut –> kronisk
  2. Depression, ångest etc.
32
Q

Handläggning av akut ländryggssmärta?

A

ANAMNES

  1. SOCRATES
  2. Specifika frågor utifrån röda flaggor (urin/avföring, ridbyxe, feber, droger, stelhet, neurologi)
  3. Tidigare smärtepisoder
  4. Yrkesanamnes, socialanamnes

KLINISKA FYND

  1. Inspektion (gång, på- och avklädning, kroppshållning)
  2. Rörlighet (flexion) - avstånd fingertopp/golv ofta begränsat
  3. Palpation - ömma punkter, strama muskler
  4. Neurologistatus (Lasegues, dermatom, myotom)

Om misstanke om ospecifk akut lumbago (annars sjukdomsspecifika handläggningar) –>
BEHANDLING
1. Patientundervisning (visad effekt på smärta/funktion)
2. Fysisk aktivitet, undvika sängläge, snabb återgång i arbete.
3. Läkemedel (NSAID, muskelavslappnande, ev. kortvarig opiodbehandling)
4. Så kort sjukskrivning som möjligt (1-2v), och gärna uppföljning därefter.

33
Q

Yrsel - orsaker?

A

PERIFER

  • BPPV
  • Vestibularisneurit
  • Meniers
  • Otoskleros

CENTRAL

  • Stroke/TIA
  • Migrän
  • MS
  • Tumör

ÖVRIGA

  • Cervikal
  • Läkemedel/droger
  • Funktionell/psykogen
  • CVD
  • Ortostatisk
  • Vasovagal
34
Q

Yrsel - anamnes?

A

Tidsförlopp: episodisk/kontinuerlig

Utlösande situationer: positionsförändringar (BPPV/ortostatism), ångest/stress, ingen utlösande

Läkemedel/substanser

Övriga symtom:

  • Hörsel
  • Illamående/kräkningar
  • Huvudvärk (migrän)
  • Kraftlöshet/andfåddhet (CVD, anemi, lungsjukdom)
  • Neurologiska symtom
  • Smärta (nacksmärta –> vertebralisdissektion)
  • Psykiatriska symtom

YTTERLIGARE ANAMNES

  • Övriga sjukdomar
  • Konsekvenser av yrseln
35
Q

Yrsel - status, lab?

A

Kardiologi
- Ortostatiskt test, arytmi, auskultation
Psykiatriskt status
Cervikal kotpelare
- Nedsatt rörlighet, nacksmärtor, myalgier
Otoskopi (zoster, kolesteatom etc.)

SPECIFIKT:

  • HINTS
  • Dix Hallpike

LAB:

  • Blodstatus, glukos, elstatus
  • EKG
36
Q

Hypertoni & dyslipidemi - anamnes, status och lab?

A

ANAMNES

  • Ärftlighet, andra sjukdomar
  • Rökning, alkohol, matvanor, fysisk aktivitet
  • Läkemedel
  • Psykosocial hälsa

STATUS

  • BMI
  • BT
  • Perifer arteriell sjukdom (auskultation efter blåsljud i halskärl etc.)
  • Xantomknutor (oberoende riskfaktor, oavsett lipidnivå)
  • Hjärta & lungor auskulteras
  • EKG

LAB

  • Lipidstatus (totalkolesterol, HDL, LDL, triglycerider)
  • Glukos (fastande)
37
Q

Hypertoni & dyslipidemi - behandling?

A

HYPERTONI
Behandling består av både livsstilsförändringar (alla) och farmakologisk (vissa) behandling. Man gör bedömning utefter förekomst av riskfaktorer och hypertonigrad.
1. ACEi/ARB el. Ca-antagonist el. tiaziddiuretikum
2. Kombination av två ovanstående
3. Trippelbehandling
4. Tillägg av beta-blockerare
5. Tillägg av mineralkortikoid-antagonist och/eller alfa-receptorblockerare

DYSLIPIDEMI
Det är den totala risken för CVD som utgör primära underlaget för beslut om behandling. Anpassade levnadsvanor i 6 mån innan farmakologi.
–> simvastatin –> atorvastatin
+ ev. tillägg av kolesterolabsorptionshämmare

38
Q

Riskfaktorer i en kardiovaskulär riskbedömning?

A
  • Man
  • Ålder
  • Rökning
  • Lipidrubbning (totalkolesterol >4,9, LDL >3, HDL<1)
  • Diabetes
  • Fetma
  • Förtida CVD hos förstagradssläktingar
  • EKG med VK-hypertrofi
  • ACR 3-30
  • Andra CVD-relaterade sjukdomar
39
Q

Motivera följande livsstilsbehandlingar som åtgärd vid CVD-risk: kostråd, fysisk aktivitet, viktminskning & rökstopp

A

KOSTRÅD

  • Minska fettmängd (transfetter –> minskar HDL)
  • Öka mängd fibrer & kolhydrater (fibrer har direkt kolesterolsänkande effekt)
  • Mer nötter och enkelomättade fetter (–> ökad insulinkänslighet och mindre triglycerider, LDL & kolesterol)
  • Mindre salt (–> lägre BT)

FYSISK AKTIVITET

  • Sänkt BT
  • Höjer HDL
  • Fysisk inaktivitet har mycket negativ effekt på lipidmetabolism

VIKTMINSKNING

  • Sänkt BT
  • Minskad CVD-risk

RÖKNING

  • Oberoende stark riskfaktor
  • HDL minskar
  • BT minskar
40
Q

Sömnstörning - anamnes, lab

A

De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning.

Problemet:

  • Insomning? Uppvaknande?
  • Trött efter sömn?
  • Hur vanligt? Varje natt? Hur länge?

Konsekvenser:
- Problem på arbete/skola

LAB (situationsberoende):
Hb, TSH, SR

41
Q

Patientfall:
S - Sömnstörning, 35 år, kvinna
B - Gift, två barn. Nyligen arbetslös. Inga mediciner. Viktnedgång 3-4kg senaste året. Regelbunden menstruation.
A - Svettas ymnigt om nätterna, svårt med sömnen.
R - anamnes? status? lab? råd?

A

STATUS:

  • Insomning? Uppvaknande? Trött efter sömn? Konsekvenser dagtid? Hur lång tid tillbaka?
  • B-symtom (lymfom-diff.): intermittent feber?
  • Hypertyreos: svettningar/värmekänsla, tremor, hjärtklappning, diarré, ögonsymtom
  • Depressionssymtom

STATUS:

  • Hjärta- & lungor.
  • Palpera lymfkörtelstationer & thyroidea
  • BMI
  • EKG

LAB:

  • Blodstatus (inkl. diff)
  • fT4 + TSH
  • Elstatus
  • LD (kan vara indikator på utbredning & aggressivitet - ökar vid cellskada)

RÅD:
Sömnhygien
- Mindre kaffe, alkohol och tobak. Inga stora måltider
- Undvik sömn dagtid
- Använd bara sängen till sömn & sex
- Gå upp en fast tid på morgonen
- Behaglig temperatur och inga oväsen

LÄKEMEDEL

  • Endast korttidsbehandling
  • Zopiklon, zolpidem vid insomning
  • Zopiklon/propavan vid uppvaknande
42
Q

Patientfall:
S - Nokturi 7-8ggr/natt, svagare stråle
B - Trött sedan tid. Tryck över bröstet vid ansträngning. Storrökare. Inga mediciner.
A - Svaga andningsljud. Prostat palperas förstorad, i.ö. ua. U-sticka visar LPK 3+ & nitrit pos.
R - diff? Övriga utredningar på VC samma dag? Behandling? Uppföljning (inkl. utredningar/prover)?

A

DIFF

  • UVI
  • BPH
  • Prostatacancer
  • Hjärtsvikt
  • Angina
  • Nattlig polyuri
  • Klaffpatologi

UTREDNINGAR på VC samma dag

  • Fullständigt status, inkl. IPSS
  • Urinodling
  • Bladderscan
  • EKG
  • LAB: blodstatus, elstatus, glukos, Nt-ProBNP

BEHANDLING

  • UVI –> pivmecillinam 7d
  • BPH –> 5-ARI (6 mån) + Alfablockare (2-4v)

UPPFÖLJNING

  • A-EKG
  • PSA
  • Dynamisk spirometri
  • IPSS

Samhällsmedicin (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions