Allmänmedicin Flashcards
Hur ställer man diagnosen cystit på en kvinna i 30-års åldern med cystit för 2 år sedan och som nu kommer med täta trängningar, sveda vid vattenkastning och är feberfri? Hur följer man upp behandlingen?
Diagnoskriterier (minst 2), kan graderas lindrig/måttlig/svåra
- Sveda
- Täta trängningar
- Frekventa
Anamnes med typiska symtom räcker, men man kan komplettera med urinsticka.
Uppföljning:
- En säker diagnos på okomplicerad cystit behöver inte följas upp. Patienten bör dock informeras om att söka åter om: utebliven förbättring (3-4d), tillkomst av feber eller snabbt återfall.
Vad är en recidiverande cystit?
Vanligt hos f.ö. friska kvinnor.
Definition: (minst) 2 antibiotikabehandlade cystiter under de senaste 6 mån, eller minst 3 det senaste året.
Hur tolkar du en urinsticka?
Nitritpostivitet = låg sensitivitet, högt positivt prediktivt värde (talar för infektion med nitritproducerande bakterier)
Leukocyt = kan förekomma vid samtliga inflammatoriska tillstånd i urinvägarna, alltså sensitivt, men ospecifikt. Negativ leukocytsvar talar mot akut cystit.
Vilka är de två vanligaste bakterierna vid UVI i primärvård?
E. coli 80%
Staph. saprophyticus 10-15%
Nämn två förstahandsantibiotika för kvinnor med cystit
1) Pivmecillinam
2) Nitrofurantoin
3-5d
Hur handlägger du en 70-årig man som haft cystit för 2 månader sedan och söker nu med sveda och trängningar?
Diagnostik & utredning = anamnes (trängningar, sveda, frekvens, feber, smärtor), urinsticka, odling, CRP + krea, IPSS, miktionslista, tidsmiktion, bladderscan efter miktion - speciellt nu efter recidiv
Behandling = om afebril nitro/pivmec 7d, ev. ciprofloxacin 14d
Uppföljning = kontakt efter 2v för att kontrollera symtomfrihet, följa urinodlingssvar och ev. korrigering av AB
Nämn 2 antibiotika till män med recidiverande cystit
Man väljer det antibiotikum som den isolerade bakterien är känslig för.
T.ex. trim/sulfa eller pivmecillinam
När kan nitrittest vara falskt negativt?
Om urinen har stått i blåsan för kort tid (<4h)
När ska urinodling tas (5)?
1) Febril UVI
2) UVI hos barn, män och gravida
3) Recidiverande, komplicerad eller vårdrelaterad
4) Terapisvikt
5) UVI vid känd eller misstänkt resistensproblematik
Antibiotika - ja/nej? I följande fall: otit, tonsillit, pneumoni, akut bronkit och sinuit. Vilken typ av AB, ung. hur länge?
Otit:
Extern otit - ja, lokalbehandling med terracortil med polymyxin B 5d
AOM - nej, om 1-12 år utan komplicerande faktor (el. <2 år och bilat). Annars behandling med PcV 5d.
Tonsillit - ja om 3/4 uppfyllda centorkriterier (>38,5, beläggning, svullna & oömma lgll, frånvaro av hosta) –> PcV 10d –> klinda 10d
Pneumoni - 1:a hand PcV i 7d –> doxy 7d
- 10d azitromycin om legionella
Akut bronkit - nej, bara vid misstänkt pneumoni. Behandla med vila, undvika rök, och rikligt med vätska. ASA/paracetamol som symtomdämpande.
Sinuit - PcV 7-10d OM bakteriell sinuit med feber (varig, ensidig, smärta, dubbelinsjuknande). I andra fall: koksaltssköljning, kortisonspray, höjt huvudläge
Diabetes typ 1 - handläggning? Praktiska råd? Läkemedel?
Samtliga med nyupptäckt DM1 (eller misstanke om detta) ska remitteras akut till sjukhus.
Anamnes: sjukdomar, sociala faktorer, nutrition & fysik,
Status: BT, hudskador, perifer cirkulation, neuropati
Lab: HbA1c, lipidprofil, anti-GAD/IA-2, ACR, C-peptid
Praktiska råd: bör förstå sin sjukdom, livsstilsförändringar, ha koll på insulindos vid motion etc.
Behandling: insulinbas med långverkande och kortverkande
Diabetes typ 2 - handläggning? Praktiska råd? Läkemedel?
Anamnes: de flesta asymtomatiska, hyperglykemisymtom, livsstil, sjukdomar, hereditet, CVD,
Status: BMI, BT, hjärta, lunga, fötter
Lab: HbA1c, lipidstatus, krea, ACR, u-sticka, C-peptid, anti-GAD/IA-2.
Behandling: med hyperglykemisymtom börja med NPH-insulin nattetid tills god fasteglukosnivå
Steg 1. Livsstillsåtgärder
Steg 2. Metformin
Steg 3 (3 mån). Metformin + annan beroende på patientspecifika faktorer (t.ex. SGLT-2 vid CVD/NS)
Steg 4. Ett tredje läkemedel läggs till
Steg 5. Insulinbehandling (kombination steg 1-4).
Praktiska råd: bra kost & viktreduktion kan stabilisera blodsockret, och senarelägga behov av lkm. Fysisk aktivitet är viktigt (minskar insulinresistens, sänkning HbA1c,
Hur följer du upp DM2 på kort och lång sikt?
Kort sikt: ÅB om någon vecka för glukoskontroll.
Lång sikt: rökning, vaccination, fysisk aktivitet, tecken på CVD, neuropati.
Blodtryck, fotundersökning (minst 1g/år).
Lab: lipidstatus, HbA1c 1-2ggr/år, ACR, krea & GFR,
Ögonbotten, ev. ankeltryck
Nämn fem viktiga symtom vid depression. Beskriv två situationer där diagnosen depression inte kan ställas trots att patienten har dessa symtom.
Huvudsymtom:
- Sänkt stämningsläge
- Intresse- och glädjelöshet
- Minskad energi och ökad uttröttbarhet
Andra symtom:
- Försämrad koncentrationsförmåga
- Minskad självkänsla & självtillit
- Skuldkänslor och ringhetsidéer
- Negativa och pessimistiska tankar om framtiden
- Tankar/planer på självskada eller självmord
- Sömnstörning
- Nedsatt aptit eller förändring
Lindrig depression: minst 2 huvudsymtom, 1 annat
Medelsvår: minst 2 huvudsymtom, och andra. Totalt 6.
Svår: 3 huvudsymtom, och minst 5 andra symtom
I de fall diagnosen inte kan ställas: <2v duration, missbruk eller direkt resultat av somatisk sjukdom
Behandlingsprinciper för depression (lindrig/medel/svår)?
Egenbehandling: undvika isolering, normal livsrytm, undvika berusning, fysisk aktivitet
LINDRIG: saknas evidens för att specifik behandling har bättre effekt än psykologiskt stöd. Identifiera psykosociala, medicinska eller substansbetingade problem. Följ upp.
MEDELSVÅR: antidepressiva (SSRI 1a) + KBT, mer effektivt än monoterapi (troligtvis)
SVÅR: SSRI, om utebliven förbättring 2v, –> SNRI. Det kan också bli fråga om ECT, dock viktigt med kontinuerlig antidepressiv behandling (TCA/SNRI)
Initial uppföljning på depression?
- Täta återbesök under uppstart –> risk för oro/sömnproblem
- Utebliven effekt efter 6v –> preparatbyte och/eller tillägg av psykoterapi
- Då remission uppnåtts bör behandling fortsätta med samma dos under minst 6 månader för att undvika återfall
Migrän vs. spänningshuvudvärk - anamnes?
MIGRÄN
- Ofta familjeanamnes
- Anfall som varar 4-72h med/utan aura
- Ensidig, pulserande, moderat/stark, förvärras vid fysisk aktivitet
- Illamående, ljud- och ljuskänslighet
Aura (sprids gradvis, varar under 1h):
- Visuella (positiva/negativa) - vanligast
- Sensoriska (positiva/negativa)
- Afasi
- Motrisk störning
- Hjärnstamssymtom
Typiskt förlopp vid migrän:
- Förvarning (= kan vara av olika karaktär, vanligast trötthet, koncentrationssvårigheter, stel nacke)
- Aura
- Huvudvärk
- Tillfriskning (trött, irritabel, tom, slö)
SPÄNNINGSHUVUDVÄRK Predisponerande faktorer: - Psykisk stress - Olämplig muskulär belastning - Psykiska trauman
Karaktär:
- Stramt band över pannan och runt huvudet
- Tryckande/pressande, inte pulserande
- Bilaterala, förvärras inte vid fysisk aktivitet
- Ökar under dagens lopp
- Illamående, ljus- eller ljudskygghet kan förekomma, men mindre uttalat än vid migrän
- Myalgi i perikraniell muskulatur kan föreligga
Du träffar en patient med huvudvärk (på VC), hur undersöker du (anamnes, status lab)?
ANAMNES: SOCRATES (first, worst or different). Ha koll på röda flaggor: ny >50 år, plötslig, mycket intensiv, svimning, neurologi, graviditet.
STATUS: AT, feber, nackstelhet, påverkan på högre cerebrala funktioner, BT, neurologiskt status
- Spänning: tandstatus, käkled, tugg- och nackmuskulatur. Utvärdera rörlighet i nacken. Myalgi?
Lab: blodstatus, SR, CRP, elstatus, TSH
Hur behandlar du migrän/spänningshuvudvärk?
MIGRÄN:
Egenbehandling: undvik utlösande faktorer, vila, kalla omslag
Anfallsbehandling:
1. Analgetika (ASA, paracetamol, NSAID)
2. Triptaner, kombination kan ge bättre effekt.
3. Kombination av triptan + naproxen
Profylax (>3 anfall/månad, invalidiserande anfall, dålig respons):
- Betablock, antiepileptika, NSAID
- Ev. Erenumab (blockerar CGRP) - specialistpreparat
SPÄNNINGSHUVUDVÄRK:
Lugnande besked, symtomlindrande, förebyggande, fysisk aktivitet.
Finns risk för överförbrukning av läkemedel (–> läkemedelsinducerad huvudvärk).
Akutbehandling: Paracetamol/ibuprofen
Kronisk: amitryptilin 10mg t.n.
Sökorsaker med bakomliggande alkoholproblem?
"Personer som överkonsumerar alkohol söker sällan självmant för sin överkonsumtion" Andra sökorsaker kan vara: - Stress (alkohol som relaxantia) - GI-symtom (reflux, dyspepsi, diarré) - Trauman - Sömnsvårigheter - Psykiatri (depression, ångest, suicidtankar) - Lumbago - Familjeproblem
Mer uttalat missbruk:
- Försämrat AT
- Neuropatier
- Cerebellära skador (ataxi, balans, tremor)
- Leverskador (varicier, gynekomasti, palmarerytem)
- Pankreasskada (steatorré, vitaminbrist)
- Akut intoxikation
Hur kan du ta reda på mer om en patients alkoholvanor (frågor/lab)? Hur ska du få patienten att bli varse om sin alkoholkonsumtion?
FRÅGOR:
Avdramatisera, men signalera att det kan ha betydelse för patientens sjukdom. Standardiserade frågor är lämpliga, t.ex. AUDIT (>6 för kvinnor & >8 för män är riskkonsumtion). Fråga om omfattning (standardglas), varaktighet, social funktion och nyktra perioder.
STATUS:
AT, leverskada (palmarerytem, ikterus, gynekomasti etc.), pankreasskada, cerebellär skada, neuropati, psykisk status.
LAB:
B-PEth (långtidskonsumtion), leverstatus, Hb MCV & ferritin
KOMMUNIKATION med patienten:
Undvik en moralisk och fördömande inställning. Visa på tillgänglighet. Informera, försök att visa på hur det påverkar individens liv (kräver social kartläggning).
PATIENTFALL: 60-årig kvinna, vårdcentral. Hosta & gult slem sedan en vecka, tilltagande dyspné vid ansträngning sedan ca. ett halvår. Rökt 1/2 pkt cigg om dagen sedan ungdomen.
Differentialdiagnoser?
- KOL (inkl. execerbation)
- Pneumoni
- Astma
- Bronkit (akut/kronisk)
- Bronkiektasier
- Hjärtproblem (svikt, arytmi, stenos)
- Lungfibros
- Lungcancer
- TB
Hur utreder du misstänkt KOL?
ANAMNES:
- Effortdyspné, ortopné, CAT-symtomskattning (hosta, slem, etc.), mMRC-symtomskattning, slem, förvärringstillstånd
- Riskfaktorer
- Andra sjukdomar (speciellt atopi)
KLINISKA FYND
- Inspektion: högt andningsläge (auxillära andningsmuskler), tunnformad thorax
- Auskultation: förlängt expirium, pip-ljud vid forcerad exspiration. Rassel basalt.
- Sputum: färglöst (sporadiskt purulent indikerar infektion)
SPIROMETRI (efter bronkdilatation)
- Kvot FEV1/FVC <0,7 - talar om att obstruktivitet föreligger, men graderar den inte
- Sedan graderar man genom FEV1% av förväntat värde utifrån ålder, längd och vikt.
Gör även reversibilitetstest (astma diff.): >12% & 0,2L från värdet innan dilatation.
KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR:
- Nutritionsstatus –> följ BMI (negativ prognostisk faktor)
- NT-proBNP om misstänkt hjärtsvikt
- EKG (vänsterkammarhypertrofi)
- POX
- CT thorax i diff-utredning
Varför är kvoten FEV1/FVC olämplig för uppföljning av KOL?
Därför att både FEV1 & FVC minskar vid försämrad sjukdom
Hur kan du hjälpa med rökstopp som läkare?
- Identifiera och kartlägg
- Ge råd om att sluta
- Kontrollera villighet att göra ett slutförsök
- Hjälp till med att sluta
- Uppföljning
HJÄLPA MED ATT SLUTA:
- Praktisk rådgivning (slutdatum, tidigare erfarenheter, diskutera utmaningar, alkohol)
- Socialt stöd –> uppföljning (hantera som kronisk sjukdom)
LÄKEMEDEL:
1: a hand = nikotinersättning (ingen skillnad mellan preparaten)
- Bupropion (voxra)
- Champix (vareniklin), sannolikt bättre än bupropion
Bra med kombination läkemedel och rökavvänjande stöd.
Hur behandlar du KOL?
Svårighetsbedömning enl. GOLD avgör initial behandling.
ALLA: influensa & pneumokock-vaccin, ev. fysioterapi, KOL-skola. Tänk på osteoporosbehandling också.
GOLD A (CAT<10, FEV1% >50) = SABA/SAMA
GOLD B (CAT>10, FEV1% >50) = LABA/LAMA, alt. LABA + LAMA
GOLD C (CAT<10, FEV1% <50) = LABA/LAMA alt. LABA + LAMA
GOLD D (CAT>10, FEV1% <50) = + ICS + LABA + LAMA
Om exacerbationer (= GOLD D) –> ICS + LABA + LAMA (ofta), ev. tillägg av Roflumilast (PDE4-hämmare - antiinflammatorisk) vid kronisk bronkit.
+ långtidsbehandling med syrgas vid kronisk andningssvikt (LTOT)
Hur följer du upp och utvärderar vald behandling av KOL?
ALLMÄNT
- Bör regelbundet följas upp hos allmänläkare/lungspecialist beroende på sjukdomsbörda (FEV1 <40%, el. snabb försämring).
- Kontakt med KOL-sköterska har visat minska exacerbationsfrekvens.
PÅ ÅTERBESÖK
- Lab = Hb, lipidstatus & HbA1c (diabetes + statiner)
- CAT-skattning
- FEV1 om möjligt (sjunkande är en negativ prediktiv faktor)
- Anamnes (rökstatus, fysisk aktivitet, inhalationsteknik), status (längd, vikt, auskultation etc.)
FREKVENS
- Beroende på exacerbationer, stadium, rökstatus
Profylaktiska åtgärder och samsjuklighet vid KOL?
- Vaccination (pneumokock, influensa)
- Osteoporos
- Diabetes & lipidstatus
- CVD
Akut ländryggssmärta - differentialdiagnoser (inkl. icke-rygg)
- Akut lumbago
- Diskbråck
- Kotkompression
- Cauda Equina
- Spinal stenos
- Piriformissyndrom
- Trokanterbursit
- Skelettmetastaser, myelom
- Infektioner: spondylit, osteomyelit
Icke-rygg:
- Rupturerat AAA, dissektion
- Ulcus, cholecystit, reflux
- Prostatit, bäckeninfektion
- Njursten, pyelonefrit
- Tarmclaudicatio
- Tarmischemi
Ange röda flaggor vid akut ländryggssmärta
- Ålder <18, >55
- Trauma
- Andra sjukdomar (cancer, droger, immunosupression)
- Allmänsymtom (feber, viktnedgång)
- Kliniska fynd (urinsvårigheter, förlust av analsfinktertonus, sadelanestesi, utbredd progredierande motorisk svaghet eller gångstörningar)
- Misstanke om inflammatorisk sjukdom (inflammationsparametrar, gradvis insättande sjukdom, morgonstelhet, rörelseinskränkning etc.)
Riskfaktorer för att utveckla långvariga smärtproblem i ryggen?
- Den STARKASTE är tidigare smärtproblem i ryggen.
- Ryggsvaghet, större deformiteter
- Övervikt, rökning och arv
YRKE:
- Tungt manuellt, många vridrörelser i ryggen
- På knä/huk
- Spänt arbete
PSYKOSOCIALT
- Spelar viktig roll i övergång akut –> kronisk
- Depression, ångest etc.
Handläggning av akut ländryggssmärta?
ANAMNES
- SOCRATES
- Specifika frågor utifrån röda flaggor (urin/avföring, ridbyxe, feber, droger, stelhet, neurologi)
- Tidigare smärtepisoder
- Yrkesanamnes, socialanamnes
KLINISKA FYND
- Inspektion (gång, på- och avklädning, kroppshållning)
- Rörlighet (flexion) - avstånd fingertopp/golv ofta begränsat
- Palpation - ömma punkter, strama muskler
- Neurologistatus (Lasegues, dermatom, myotom)
Om misstanke om ospecifk akut lumbago (annars sjukdomsspecifika handläggningar) –>
BEHANDLING
1. Patientundervisning (visad effekt på smärta/funktion)
2. Fysisk aktivitet, undvika sängläge, snabb återgång i arbete.
3. Läkemedel (NSAID, muskelavslappnande, ev. kortvarig opiodbehandling)
4. Så kort sjukskrivning som möjligt (1-2v), och gärna uppföljning därefter.
Yrsel - orsaker?
PERIFER
- BPPV
- Vestibularisneurit
- Meniers
- Otoskleros
CENTRAL
- Stroke/TIA
- Migrän
- MS
- Tumör
ÖVRIGA
- Cervikal
- Läkemedel/droger
- Funktionell/psykogen
- CVD
- Ortostatisk
- Vasovagal
Yrsel - anamnes?
Tidsförlopp: episodisk/kontinuerlig
Utlösande situationer: positionsförändringar (BPPV/ortostatism), ångest/stress, ingen utlösande
Läkemedel/substanser
Övriga symtom:
- Hörsel
- Illamående/kräkningar
- Huvudvärk (migrän)
- Kraftlöshet/andfåddhet (CVD, anemi, lungsjukdom)
- Neurologiska symtom
- Smärta (nacksmärta –> vertebralisdissektion)
- Psykiatriska symtom
YTTERLIGARE ANAMNES
- Övriga sjukdomar
- Konsekvenser av yrseln
Yrsel - status, lab?
Kardiologi
- Ortostatiskt test, arytmi, auskultation
Psykiatriskt status
Cervikal kotpelare
- Nedsatt rörlighet, nacksmärtor, myalgier
Otoskopi (zoster, kolesteatom etc.)
SPECIFIKT:
- HINTS
- Dix Hallpike
LAB:
- Blodstatus, glukos, elstatus
- EKG
Hypertoni & dyslipidemi - anamnes, status och lab?
ANAMNES
- Ärftlighet, andra sjukdomar
- Rökning, alkohol, matvanor, fysisk aktivitet
- Läkemedel
- Psykosocial hälsa
STATUS
- BMI
- BT
- Perifer arteriell sjukdom (auskultation efter blåsljud i halskärl etc.)
- Xantomknutor (oberoende riskfaktor, oavsett lipidnivå)
- Hjärta & lungor auskulteras
- EKG
LAB
- Lipidstatus (totalkolesterol, HDL, LDL, triglycerider)
- Glukos (fastande)
Hypertoni & dyslipidemi - behandling?
HYPERTONI
Behandling består av både livsstilsförändringar (alla) och farmakologisk (vissa) behandling. Man gör bedömning utefter förekomst av riskfaktorer och hypertonigrad.
1. ACEi/ARB el. Ca-antagonist el. tiaziddiuretikum
2. Kombination av två ovanstående
3. Trippelbehandling
4. Tillägg av beta-blockerare
5. Tillägg av mineralkortikoid-antagonist och/eller alfa-receptorblockerare
DYSLIPIDEMI
Det är den totala risken för CVD som utgör primära underlaget för beslut om behandling. Anpassade levnadsvanor i 6 mån innan farmakologi.
–> simvastatin –> atorvastatin
+ ev. tillägg av kolesterolabsorptionshämmare
Riskfaktorer i en kardiovaskulär riskbedömning?
- Man
- Ålder
- Rökning
- Lipidrubbning (totalkolesterol >4,9, LDL >3, HDL<1)
- Diabetes
- Fetma
- Förtida CVD hos förstagradssläktingar
- EKG med VK-hypertrofi
- ACR 3-30
- Andra CVD-relaterade sjukdomar
Motivera följande livsstilsbehandlingar som åtgärd vid CVD-risk: kostråd, fysisk aktivitet, viktminskning & rökstopp
KOSTRÅD
- Minska fettmängd (transfetter –> minskar HDL)
- Öka mängd fibrer & kolhydrater (fibrer har direkt kolesterolsänkande effekt)
- Mer nötter och enkelomättade fetter (–> ökad insulinkänslighet och mindre triglycerider, LDL & kolesterol)
- Mindre salt (–> lägre BT)
FYSISK AKTIVITET
- Sänkt BT
- Höjer HDL
- Fysisk inaktivitet har mycket negativ effekt på lipidmetabolism
VIKTMINSKNING
- Sänkt BT
- Minskad CVD-risk
RÖKNING
- Oberoende stark riskfaktor
- HDL minskar
- BT minskar
Sömnstörning - anamnes, lab
De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning.
Problemet:
- Insomning? Uppvaknande?
- Trött efter sömn?
- Hur vanligt? Varje natt? Hur länge?
Konsekvenser:
- Problem på arbete/skola
LAB (situationsberoende):
Hb, TSH, SR
Patientfall:
S - Sömnstörning, 35 år, kvinna
B - Gift, två barn. Nyligen arbetslös. Inga mediciner. Viktnedgång 3-4kg senaste året. Regelbunden menstruation.
A - Svettas ymnigt om nätterna, svårt med sömnen.
R - anamnes? status? lab? råd?
STATUS:
- Insomning? Uppvaknande? Trött efter sömn? Konsekvenser dagtid? Hur lång tid tillbaka?
- B-symtom (lymfom-diff.): intermittent feber?
- Hypertyreos: svettningar/värmekänsla, tremor, hjärtklappning, diarré, ögonsymtom
- Depressionssymtom
STATUS:
- Hjärta- & lungor.
- Palpera lymfkörtelstationer & thyroidea
- BMI
- EKG
LAB:
- Blodstatus (inkl. diff)
- fT4 + TSH
- Elstatus
- LD (kan vara indikator på utbredning & aggressivitet - ökar vid cellskada)
RÅD:
Sömnhygien
- Mindre kaffe, alkohol och tobak. Inga stora måltider
- Undvik sömn dagtid
- Använd bara sängen till sömn & sex
- Gå upp en fast tid på morgonen
- Behaglig temperatur och inga oväsen
LÄKEMEDEL
- Endast korttidsbehandling
- Zopiklon, zolpidem vid insomning
- Zopiklon/propavan vid uppvaknande
Patientfall:
S - Nokturi 7-8ggr/natt, svagare stråle
B - Trött sedan tid. Tryck över bröstet vid ansträngning. Storrökare. Inga mediciner.
A - Svaga andningsljud. Prostat palperas förstorad, i.ö. ua. U-sticka visar LPK 3+ & nitrit pos.
R - diff? Övriga utredningar på VC samma dag? Behandling? Uppföljning (inkl. utredningar/prover)?
DIFF
- UVI
- BPH
- Prostatacancer
- Hjärtsvikt
- Angina
- Nattlig polyuri
- Klaffpatologi
UTREDNINGAR på VC samma dag
- Fullständigt status, inkl. IPSS
- Urinodling
- Bladderscan
- EKG
- LAB: blodstatus, elstatus, glukos, Nt-ProBNP
BEHANDLING
- UVI –> pivmecillinam 7d
- BPH –> 5-ARI (6 mån) + Alfablockare (2-4v)
UPPFÖLJNING
- A-EKG
- PSA
- Dynamisk spirometri
- IPSS
