Allmänfarmakologi Flashcards
Vilka krav gäller för receptfria läkemedel?
LM för egenvård där pat. själv kan bedöma och diagnosticera symptomen, t ex huvudvärk, feber eller halsbränna. Har små förpackningar.
Vad innebär licensläkemedel? Ge exempel.
LM ej godkända för svensk marknad eller viss indikation med där LMverket lämnat särskilt tillstånd (vanligtvis enskild pat.)
Ex: Metylfenidat är ej godkänt för vuxna. Concerta ok om påbörjad behandling under barndomen,
Vad är ett substansnamn respektive produktnamn för ett läkemedel? Ge exempel.
Diskutera varför det är viktigt att känna till skillnaden mellan dessa två.
Substansnamn (generiskt) bestäms av WHO. Ex: Sertralin
Produktnamn (handels) bestäms av tillverkaren. Ex: Cipramil.
Det är viktigt att veta skillnaden då det finns många LM med samma verksamma substans men med olika produktnamn. Till ytan tycks de olika, men innehåller samma.
Vad är ett naturläkemedel? Ge exempel.
Verksamma beståndsdelen har:
1) Naturligt ursprung
2) Ej för bearbetade
3) Växt- eller djurdel, bakteriekultur, mineral, salt/lösning
Används för egenvård i enlighet med svensk eller närstående tradition.
Ex: Samarin
Definiera vad en biverkan av ett läkemedel är? Vilka biverkningar ska rapporteras till Läkemedelsverket?
Skadlig och oavsedd reaktion.
Biverkningar som ska rapporteras är:
1) Allvarliga (död, sjukhusvård, invalidisering, fosterskador).
2) Nya biverkningar för nya LM.
Beskriv olika sätt för en molekyl (t ex ett läkemedel) att passera biologiska membraner. Vad utmärker respektive transportsätt och vilken mekanism är allmänt sett viktigast för läkemedel?
Passiv diffusion:
Små, fettlösliga molekyler passerar enkelt membran. LM bör vara detta. Ospecifik och vanligast.
Faciliterad diffusion:
Kräver ej energi då substrat flyttas i koncentrationsgradientens riktning (från hög till låg mha transportprotein i membranet). Specifik och mättnadsbar.
Aktiv transport:
Kräver energi då substrat flyttas mot en koncentrationsgradient mha transportprotein i membranet. Kan bygga upp koncentrationsskillnader.
Vad innebär systemisk och lokal administrering av ett läkemedel? Vad är nackdelen med systemisk versus lokal administrering av läkemedel?
Systemisk = LM går först till systemkretsloppet (= blodet) innan det når målet. Går alltid via lever pga avgiftningseffekt. Ex: psykofarmaka.
+/- Ger effekt i hela kroppen
+ Enkelt att använda
Lokal = LM ges i särskild kroppsdel där symptom finns. Ex: inhalator vid astma.
+ Ger mindre biverkningar
- Kan användas fel
Antipsykotiska läkemedel ges ibland som en depåinjektion intramuskulärt. Vad är fördelen med att ge en depå istället för tabletter? Kan det finnas några nackdelar?
Ger fördröjd, förlängd effekt.
+ Minskat antal doseringstillfällen, LM hamnar rätt
- Ojämn distribution, kan kännas som övergrepp.
Var i mag-tarmkanalen absorberas som regel huvudparten av läkemedel efter peroral administrering? Varför? Vilka faktorer kan påverka absorptionen av ett
läkemedel?
I tunntarmen, pga att läkemedlet är här under lång tid, och mycket hinner då absorberas. Läkemedel som saktar ner eller ökar tarmarna rörelser kan påverka hur mkt av ett lm som absorberas.
Vad menas med den biologiska tillgängligheten för ett läkemedel?
Hur stor andel av administrerat läkemedel som når blodbanan i oförändrad form.
Den biologiska tillgängligheten kan beräknas enligt följande: AUC (arean under kurvan) vid p.o. (per oral) administrering delat med AUC vid i.v. (intravenös)
administrering.
a. Nedan visas plasmakoncentrationen av pindolol (en partiell beta-receptor agonist) efter peroral och intravenös tillförsel av samma dos. Gör en uppskattning av storleken på den biologiska tillgängligheten.
Man jämför arean vid peroral dos med arean vid intrevenös dos, vilket i detta fallet ser ut att vara ungefär lika stort. Dvs den biologiska tillgängligheten är 100%.
b. beta-blockaren alprenolol absorberas till nästan 100% av tarmslemhinnan. Trots detta skiljer sig plasmakoncentrationen av läkemedlet efter peroral och intravenös administrering av samma dos enligt figuren nedan. Förklara mekanismen.
Vid peroral administrering är den biologiska tillgängligheten beroende av både absorptionsgrad i tarmen och förstapassageeffekten (andel absorberat lm som bryts ned under första passage genom lever). Detta innebär att färre lm-molekyler når plasman.
Vid intravenös administrering når lm-molekylerna systemkretsloppet direkt vilket ger en biologisk tillgänglighet på 100%.
Ange olika faktorer som avgör hur ett läkemedel distribueras i kroppen?
- Regionalt blodflöde.
15% av blodet går till hjärnan (trots att denna bara är 2% av kroppsvikten) = stor del av LM kommer att gå till hjärnan. - Fettlöslighet.
Hög fettlöslighet = mer ansamling av LM i fettväv. - Lokala barriärer.
Ffa blod-hjärn-barriären (stora molekyler kan ej passera för att skydda hjärnan) samt placentabarriären. - Plasmaproteinbindningsgrad:
Nästa alla läkemedel binder till albumin. Bara det läkemedel som inte bundit till albumin kan ta sig ut från blodet. Om distribueringsvolymen är nära blodets verkliga volym, beror detta troligen till stor del på att läkemedlet binder bra till albumin. - Bindning till vävnad.
- pH
Om LM är syra eller bas (och på så vis kan bli laddade respektive oladdade, och en laddad molekyl får svårt att passera genom cellmembran).
Vad menas med ett läkemedels skenbara distribueringsvolym och finns det någon
övre respektive undre gräns för dess storlek?
Definition:
Total mängd lm i kropp / erhållen plasmakoncentration i blod.
Gränser:
- Aldrig mindre än plasmavolymen
- I princip hur stor som helst (flera tusen liter), tyder på ansamling av lm i ett eller flera organ
Vilken nytta kan man ha av att känna till ett ämnes distribueringsvolym?
Vd på flera 100 liter innebär trolig ansamling av LM i fettvävnad och risk för ackumulering vid upprepad tillförsel. Dessutom förväntad passage genom blod-hjärnbarriär och risk för påverkan på CNS och foster.
Vd på 50 liter innebär tillräcklig fettlöslighet för intracellulär penetration men utan ansamling i fettvävnad i större utsträckning.
Vd på 5-15 liter är sannolikt inte särskilt fettlösligt och kommer varken att ansamlas i fettvävnad eller tränga igenom blod-hjärnbarriären i någon större utsträckning.