ADHD - föreläsning 5 Flashcards
Definition av ADHD
Ett ihållande, ej åldersadekvat mönster av ouppmärksamhet och/eller
hyperaktivitet/impulsivitet som inverkar negativt på fungerande
Diagnoskriterier
18 symptom; 9 för ouppmärksamhet, 9 för hyperaktivitet/impulsivitet
- ADHD = minst 6 symptom för ouppmärksamhet eller hyperaktivitet/impulsivitet
- -> Från 17 års ålder krävs minst 5 symptom av nio symptom
- Symptom i minst två olika miljöer/områden (t.ex. hemmamiljö & skola/arbete)
- Symptom före 12 års ålder ( var tidigare 7 års ålder)
- Symptom under minst 6 månader
- Inverkar negativt på fungerande (=funktionsnedsättning)
- Symptomen förklaras inte av oförmåga att förstå instruktioner, oppositionalitet (trots), psykossjukdom, eller psykisk ohälsa som förstämningssyndrom (depression & olika former av bipolär sjukdom)
Viktigt att försöka skilja på ADHD-diagnos och andra faktorer i barnets liv som kan ha orsakat svårigheterna, ex. skilsmässa
Vilka olika former av ADHD finns det?
- Ouppmärksamhet
- Hyperaktivitet/impulsiv
- Kombinerad
Hur tenderar utveckling av ADHD-symptom se ut över tid?
Hyperaktivitet/impulsivitet minskar ofta över tid medan ouppmärksamhet visar större stabilitet
Majoriteten forsätter att möta kriterier för ADHD men form ändras ofta med tiden, och kombinerad form övergår ofta i ouppmärksamhet
Vilka olika perspektiv på ADHD finns det?
“Neuropsykiatriskt funktionshinder
- Mycket hög ärftlighet
Socialt konstrukt
- vi är ständigt i interaktion med olika miljöer, och vårt
(adaptiva) fungerande beror delvis på hur väl vårt sätt att vara
passar i dessa miljöer
- ADHD fångar individuell interaktion med olika miljöer, där människor även kan tänkas “välja” miljöer som passar vårat sätt att vara och vårt fungerande i olika situationer beror på “goodess of fit”
Dimensionellt
- ADHD är den extrema änden av vanliga egenskaper som varierar i populationen
- Viktigt att ha i åtanke när personer inte uppfyller tillräckligt med kriterier för en diagnos, men trots detta upplever problematik
Hur ser prevalensen för ADHD ut och hur kan den förklaras?
Det finns en snabbt stigande förekomst av diagnoser
- En 24% ökning från 2001 –> 2010
- “Sann” internationell prevalens 5-7%
- Socialstyrelsen = 3-6% (2004); 5% (2014)
- Finns stöd för både ökad kunskap som orsak och “sann” ökning, men även stöd för en risk för överdiagnostisering
- Kan även bero på metodologiska skillnader i studier
–> Högre förekomst i studier som inte använt kriterium om
funktionshinder
–> Även högre förekomster i studier som använt lärarskattningar än i
studier som använt utredning av specialist
Hur ser prevalensen ut om man ser till könsskillnader?
Mycket vanligare med diagnos hos pojkar/män
Vad finns det för förklaringar till den existerande könsskillnaden? (ADHD)
Noterbar risk för under-diagnosticering av flickor/kvinnor, som i mindre utsträckning utreds och behandlas för ADHD
Överfokus på pojkar/män i teori och forskning?
- Det har lyfts fram att teori & forskning kring ADHD började genom
uppmärksammande av pojkar med vissa svårigheter
- Trots sitt rykte som en av de mest studerade diagnoserna så är ofta studierna fokuserade på kliniskt remitterade män
Skillnad i symtombild vad gäller primära ADHD-symtom
Könsbias: ses ADHD som något som pojkar/män har och inte flickor/kvinnor?
Hur kan symptomen skilja sig mellan pojkar/män och flickor/kvinnor?
- Meta-analyser indikerar (på gruppnivå) lägre nivåer av primärsymtom på ADHD hos flickor än hos pojkar
- Flickor/kvinnor uppvisar oftare ouppmärksam form
- Symtom ökar/visar sig senare hos flickor/kvinnor, i ungdomsåren
- Inte ovanligt att unga kvinnor själva söker utredning för ADHD, då andra inte tagit deras upplevelser av svårigheter på allvar under uppväxten
- Emotionell labilitet är vanligt hos personer med ADHD och vanligare hos flickor än pojkar
Vad finns det för könsskillnader i komorbiditet?
Flickor/kvinnor uppvisar i högre utsträckning samförekommande svårigheter med nedsatt intelligens och internaliserade svårigheter som ångest och depression
Pojkar/män uppvisar i högre utsträckning samförekommande svårigheter med utagerande beteendeproblem så som oppositionalitet och trots
Hur kan en eventuell könsbias tänkas påverka ADHD och dess prevalens?
Skolan och lärare är ofta centrala i ADHD-utredningar
- Initierar ofta utredningar och används som informanter
- Flera studier har indikerat att lärarskattningar kan påverkas av könsbias
- -> Lärare skattar ofta flickor lägre i ADHD-symtom än pojkar, och deras skattningar skiljer sig ofta från föräldrars, framförallt genom lägre nivåer av ouppmärksamhet hos flickor.
- -> Flickor skattas som mindre nedsänkta i sitt fungerande än pojkar, och lärare är mindre benägna att remittera flickor för utredning
I en studie med fokus på ouppmärksam form så attribuerades flickors beteende till emotionella svårigheter och pojkars till möjlig ADHD
–> Kan bero på att det finns ett överfokus på hyperakivitet/impulsivitet och störande beteende
Vad är exekutiva funktioner?
- Alla kognitiva processer som ligger till grund för ett målinriktad beteende
- Förmågan att koncentrera
- Uppmärksamhet
- Problemlösning
The unity and diversity perspective (EF)
Tre basala EF-komponenter som överlappar varandra och laddar en gemensam faktor (unity) men som samtidigt utgör separata komponenter (diversity)
- Inhibition
–> Starkt kopplad till ADHD
Många menar att denna innefattar en tidig utveckling, en av de första komponenterna/faktorerna (förskoleålder) - Artbetsminne
- -> Kommer lite efter inhibition men har en långsammare utveckling (skolålder)
- Kognitiv flexibilitet
- -> Långsam utveckling som är beroende av ovanstående faktorer
Hur kan EF användas som en prediktor för ADHD?
- Förskoleålder - inhibition
- Skolålder - arbetsminne
Att helt enkelt ligga efter i utvecklingen av EF - EF-svårigheter predicerar ADHD-symptom genom hela barndomen
- Viktigt att notera är dock att EF inte är tillräckligt som en ensam prediktor
- En noterbar andel barn med ADHD uppvisar inte EF-svårigheter
- Vi måste se till ytterligare utvecklingsvägar, ställa teorier mot varandra
Delay aversion
- Ytterligare en väg till ADHD (utöver EF)
- Motivationsbaserat
- Vissa tenderar att föredra små belöningar nu jämfört med större belöning sen. Det är alltså inte svårt att vänta utan snarare något som kan liknas med ett val.
- Kopplat till meso-limbic dopamine branch som är associerat med belöning (nucleus accumbens)
The core deficit perspective
Historiskt så har det funnits ett sökande efter en enda bakomliggande orsak till ADHD.
- Som har dominerats av EF-svårigheter
Rekommendationer för vidare forskning kring ADHD
- Undersöka ytterligare utvecklingsvägar till ADHD
- Ställa olika neuropsykologiska teorier mot varandra
Vad finns det för andra föreslagna vägar till ADHD utöver EF?
- Delay aversion
- Temperamental exuberance/surgency
Uppgift kopplad till att spräcka såpbubblor
Barn som blir sprudlande glada vid denna uppgift är kopplat till hög
surgency, kan vidare kopplas till hög reaktivitet
Positiv emotionalitet som riskfaktor för ADHD - Poor emotion regulation and/or high emotional reactivity
- “Hot” EF
Luddigt och överlappande?
Hur kan dessa prediktorer sägas överlappa? (ADHD)
- Betonar emotionalitet, motivation & belöningsprocessande, & närmandetendenser
- Överlappar i beskrivningar av vilka delar av hjärnan som är involverade
- Överlappar i vilka uppgifter som används för att undersöka begreppen
Hur påverkas föräldrarskapet av ADHD?
Forskningen kring föräldrarförmåga hos personer med ADHD är otillräckligt utforskat.
Men preliminära fynd är:
- “bristande tillsyn och uppmärksammande av barnens behov
- bristande planering, problemlösning och föräldravägledning
- prokrastrinering av nödvändiga föräldrauppgifter;
- oordning i hemmet; svårigheter att upprätthålla rutiner, förutsägbarhet och struktur;
- bortglömda tider, aktiviteter, läxor,
- svårigheter att klara ekonomin.”
- “impulsiva beteenden riktade mot barnet
- Mindre auktoritativ föräldrastil, mer inkonsekvent stil
Hur skulle prediktorer till ADHD kunna förklaras som en “dual-pathway” modell?
Att ADHD-symptom tycks kunna orsakas av annorlunda fungerande i:
- Top-down-reglering (exekutiva funktioner, “effortful control”)
- Bottom-up-reglering (motivationellt fungerande, processande av belöning)
Finns det några sätt som miljön kan ses som prediktor för ADHD?
Det finns vissa fynd som att:
- Tryggt anknutna barn är mer kompetenta I utforskande, mer uthålliga i uppgifter, och mer entusiastiska vid problemlösning
- Desorganiserad anknytning (D) är överrepresenterat hos skolbarn med ADHD
- D hos spädbarn kopplat till senare lärarskattade ADHD-symptom
- D i förskoleåldern kopplat till ADHD-symptom i tidig skolålder
Men dessa fynd har dock motsägelsefulla resultat och metodologiska problem!
- Flera studier har inte funnit någon koppling mellan D och ADHD-symptom.
- Mätproblem
Vad finns det för behandling mot ADHD?
Medicinering
- Omtvistat, men robust stöd från många studier
Beteende-interventioner = viktiga att ge tillsammans med medicinering
- Personer med ADHD har ofta svårigheter som går utöver primära ADHD-symptom, och kan ofta behöva adresseras genom annat än medicin
- -> 87% barn med ADHD mötte kriterier för annan diagnos, och 67% mötte kriterier för två eller fler ytterligare diagnoser.
- Beteendeinterventioner bör bygga på (snabb) belöning och vara konkreta och fokuserade på de miljöer där förändring önskas, och psykoedukation, rutiner och kognitivt stöd är ofta viktigt
