5. Näring

Question 1

Beskriv med egna ord hur prokaryota organismers celler är uppbyggda.
Använd högst 100 ord.

Answer 1

Prokaryota organismer saknar cellkärna vilket betyder att arvsmassan inte är skyddad med ett kärnmembran utan finns i cytoplasman. De saknar även organeller med membran såsom cytoplasma och mitokondrier. Bakterier är en typ av prokaryot organism. Deras DNA molekyl kallas bakteriekromosom. Flera typer av bakteriar har plasmider som är DNA-ringar. Andra delar de typiskt har är: cellmembran, cellvägg, kapsel, ribosomer och flagell .

Question 2

Beskriv med egna ord hur eukaryota organismers celler är uppbyggda.
Använd högst 100 ord.

Answer 2

Eukaryota celler har en cellkärna där arvsmassan finns. De har även membranskyddade organeller. En djurcell är en eukaryot cell som har följande organeller: Cellplasma, cellmembran, cellkärna, ribosomer, nätverk och mitokondrier. Växtceller har liknande struktur men vissa skillnader: De har även cellvägg, vakuol och kloroplast. Men både i växt- och djurceller skiljer sig celler beroende på vilken typ de är.

Question 3

Beskriv med egna ord hur mitokondriernas respektive kloroplasternas celler är uppbyggda. Använd högst 100 ord.

Answer 3

Mitokondrie har två membran. På inre membranet finns enzym som kallas ATP-syntas-komplex och där tillverkas ATP. Här finns även kopior DNA ,mitokondrier-ribosomer, tRNA och proteiner som behövs vid DNA-replikation. Det inre membranet är vikt i flikar, cristae, för att mer ska få plats. Celler som har större energibehov har fler flikar. Innanför inre membranet finns matrix. Där finns de enzymer som katalysyrar citronsyracykel m.m.

Kloroplast är organellen i växtceller där fotosyntes sker. De är fyllda med membranblåser, “tyklaoider”, som innehåller klorofyll. Där fångas ljus upp och vatten oxideras till syrgas. Mellan membranblåsorna bildas kolhydrater och kan lagras som stärkelse.

Question 4

Förklara med egna ord begreppen diffusion, endocytos, exocytos, jonkanal, osmos, passiv transport, semipermeabel och vesikel.
Använd högst 100 ord.

Answer 4

Diffusion: ämnen sprider sig naturligt och blir jämt fördelat.

Endocytos: cell tar upp partiklar och sluter dem med vesiklar.

Exocytos: Motsats till endocytos.

Jonkanal: Kanalprotein för joner.

Osmos: Vatten diffusion genom ett semipermeabelt membran.

Passiv transport: Transport ut och in av ämnen i cell som sker utan användning av energi t.ex. diffusion.
Semipermeabel: endast vissa ämnen släpps ut och in ur cellmembran.

Vesikel: Fosfolipider från ett cellmembran som avknoppats till en membranblåsa för att omsluta partiklar.

Question 5

Beskriv med egna ord likheter och skillnader mellan embryonala och vuxna stamceller.
Använd högst 100 ord.

Answer 5

Embryonala stamceller är från embryon upp till fyra dagar efter det blivit befruktad. De är inte vävnadsspecifika och kan bli vilken typ av cell som helst. Vuxna stamceller kan man hitta runt om i kroppen och de är specifika typer av celler och därmed vävnadsspecifika. Man kan finna dessa olika ställen i kroppen men framför allt de ställen som har störst sannolikhet för skada då deras uppgift är att ersätta celler som dör.

Question 6

Förklara med egna ord hur begreppen epitel, organ, organsystem och vävnad hänger samman.
Använd högst 100 ord.

Answer 6

Celler med samma funktion kan bilda en vävnad. T.ex. nervvävnad består av nervceller. Organ är olika vävnader. T.ex. magsäck är ett organ som består av nervvävnad, muskelvävnad och epitelvävnad m.m. Flera organ bildar organsystem som samverkar för organismen ska kunna leva. Epitel är en typ av cell som skapar vävnader som täcker och avgränsar ytor, men de kan även bygga upp körtlar och hjälpa till i ämnesomsättningen.

Question 7

Beskriv med egna ord hur prokaryoter, encelliga eukaryoter respektive nässeldjur intar föda
Använd högst 100 ord.

Answer 7

Prokaryoter intar föda på olika sätt. Men de behöver som allt liv kol och energi. Fototrofa prokaryoter får energi från solen(liknande växtceller), och kemotrofa prokaryoter får energi från organiska eller oorganiska ämnen. Vissa får kol från organismer och andra från koldioxid.

Nässeldjurens maghåla är dess insida. “Munnen” till maghålan är både för att ta in och ut föda. Munarmar som har nässelceller dödar eller bedövar byten så att det kan tas in i maghålan. Enzymer från körtelceller längs maghållansvägg och näringspartiklar skapas som cellerna kan ta upp.

Toffeldjur är en encellig eukaryot. Den tar upp näringspartiklar genom endocytos.

Question 8

Sammanfatta med egna ord organ och andra strukturer i människans matspjälkningssystem.

Rita gärna, fotografera bilden och ladda upp bilden. Använd högst 100 ord.

Answer 8

Matspjälkning börjar i munhålan där även salivkörtlar finns. Vi sväljer och födan går ner till matstrupen och vidare till magsäcken. I magsäcken finns övre magmun, den öppnas om man behöver kräkas, och nedre magmunnen som skickar föda till tolvfingertarmen. Tolvfingertarmen är kopplad till lever och gallblåsa. Tolvfingertarmen övergår till resterande delen av tunntarmen. Tunntarmen mynnar ut i tjocktarmen. I tjocktarmen finns även blindtarmen. Tjocktarmen fortsätter till ändtarmen och sedan töms födan genom analöppningen.

Question 9

Förklara med egna ord begreppen amylas, beskt, glutamat, körtel, magmun, pepsin, peristaltik och umami.
Använd högst 100 ord..

Answer 9

Svar från NE.se
Amylas: enzym som spjälkar stärkelse

Beskt: en av 5 grundsmaker.

Glutamat: salt från aminosyran glutaminsyra

Körtel: organ som bildar sekret som töms i en utgång eller utsöndras i blodet.

Magmun: övre magmun är gången mellan magsäck och matstrupen. Nedre magmun är gången till tolvfingertarmen.

Pepsin: enzym som bryter peptidbindningar i proteiner.

Peristaltik: rörelse och sammandragning i musklerna vid tarmar som transporterar mat, och hjälper till med spjälkningen.

Umami: Femte grundsmaken som upptäcktes 1908. Det är aminosyran glutamat som ger smaken.

Question 10

Sammanfatta med egna ord funktionerna hos tolvfingertarmen, tunntarmen, blindtarmen, tjocktarmen och ändtarmen.
Använd högst 100 ord.

Answer 10

Tolvfingertarmen är första delen av tunntarmen. Födan blandas med bukspott från bukspottkörteln, och galla från levern. Bukspott höjer ph-värdet och innehåller; trypsin, spjälkar proteiner, amylas, spjälkar stärkelse och enzymet lipas, spjälkar fett till glukos och fettsyror. Gallan delar fett så att kontaktytan blir större.

Tunntarmen avger tarmsaft som hjälper peristaltik. Kolhydrater, proteiner och fettmolekyler spjälkas klart. Dessa molekyler går från epitelcellerna till blodet. Tunntarmen har tarmludd som ökar kontaktyta.

Blindtarmen är första delen av tjocktarmen och anses ha funktioner för immunförsvaret. Tjocktarmen tar upp vatten från tarminnehållet och det åker sedan vidare till ändtarmen för att tömmas genom analöppningen.

Question 11

Beskriv med egna ord när, var och hur matspjälkningen hanterar fetter, kolhydrater, kostfibrer samt proteiner, Använd högst 100 ord.

Answer 11

Fetter spjälkas i tolvfingertarmen av bukspottet (enzymen lipas). Gallan finfördelar fetterna och ökar kontaktytan(lipas når mer av fett). Spjälkningen avslutas i resterande del av tunntarmen.

Kolhydrater spjälkas i munnen mekaniskt samt av amylas. Stärkelse spjälkas vidare i tolvfingertarmen av bukspott (amylas). I tunntarmen bryter enzymer ned kolhydrater (laktas, amylas och maltas). Monosackariderna åker till blodet från tunntarmen.
Vi kan ej spjälka kostfiber helt, men i tjocktarmen stimulerar de tarmrörelse.

Proteiner finfördelas i munnen. I magsäcken spjälkar proteaser (pepsin m.m.) protein. I tolvfingertarmen spjälkas det av bukspott och enzymet trypsin. I resterande tunntarmen spjälkas de färdigt av proteaser.

Question 12

Förklara med egna ord orsaken till att vi måste andas. Använd högst 100 ord.

Answer 12

Vi andas på två sätt; inre och yttre andning. Den inre andningen är cellandningen och den behövs för att våra celler behöver energi. Då förbränns glukos med hjälp av syre. Men cellerna behöver syret och därför använder vi oss av den yttre andningen som hjälper gasutbytet. Vi andas in luft i våra lungor så blodet kan få syre och ta det till celler och andas ut för att bli av med det koldioxid som är en restprodukt från cellandningen.

Question 13

Förklara med egna ord begreppen alveoler, bronker, diafragma, flimmerhår, gasutbyte, gälar, strupe, och trakéer.
Använd högst 100 ord.

Answer 13

Källor: NE och kursbok
Alveoler: Utbuktning på lungans tunnaste luftrörs-förgrening. Där sker utbytet av syre/koldioxid mellan lungor och blod.

Bronker: Förgrening vid luftstrupen, trachea, som delar sig i vardera lunga. Huvudbronken är genom lungporten och bronkerna är förgreningar därefter.

Diafragma: Muskler nedanför lungorna som expanderar utrymmet så lungor expanderar.

Flimmerhår: Sitter fast i epitelcellerna. Rensar luft med hjälp av slem.

Gasutbyte: Yttre andning. Organismen upptar syre och avger koldioxid.

Gälar: Andningsorgan i huvudsakligen vattenlevande djur.

Strupe: Rörformigt organ. Luftstrupe går från struphuvud till huvudbronker. Matstrupe går från svalg till magsäck.

Trakéer: Förgrenade rörledningar i insekter som för runt syre.

Question 14

Beskriv med egna ord hjärtats struktur samt hur det samverkar med kroppen och lungorna. Rita gärna, fotografera bilden och ladda upp bilden
Använd högst 100 ord.

Answer 14

Hjärtat kan delas in i en höger och en vänster sida. Varje sida har ett förmak och en kammare. Höger förmak får syrefattigt blod från det stora kretsloppet genom det nedre och övre hålvenen och det går därefter till höger kammare. Från höger kammare pumpas det ut i det lilla kretsloppet. Först går det till lungartärerna som tar blodet till lungorna. I lungorna syressätt blodet och det leds därefter tillbaka till hjärtat genom lungvenerna men nu till vänster förmak. Från vänster förmak pumpas det till vänster kammare som pumpar ut det i stora kretsloppet där det börjar i aortan.

Question 15

Förklara med egna ord begreppen artärer, blodtryck, hemoglobin, kapillärer, klaffar, portåder, sinusknuta och vener.
Använd högst 100 ord.

Answer 15

Artär: blodkärl som leder bort blod, antingen syrefattigt eller syrerikt, från hjärtat. syrefattigt är lungartären?

Blocktryck: tryck som för blod genom blod genom kroppen. Beror på mängd blod och flödesmotstånd.

Hemoglobin:protein som binder syre lätt och underlättar transport för syre. Färgar blod rött.

Kapillärer: tunnaste typen av blodkärl.
Klaffar: Finns två typer i hjärtat: segelklaffar och fickklaffar. Finns i vener också. Dessa klaffar styr vilket håll blod pumpas.

Portåder: blodkärl som leder näringsrikt från tarm till lever.

Sinusknuta: Impuls-centrum i högra förmaket. Avger elektriska impulser som får hjärtat att slå.

Vener: Kapillärer som strålar ihop och leder blod till hjärtat.

Question 16

Beskriv med egna ord lymfkärlens struktur och funktioner. Rita gärna, fotografera bilden och ladda upp bilden.
Använd högst 100 ord.

Answer 16

Kapillärer når inte varenda cell. Blodvätska kan därför lämna kärl och b.li vävnadsvätska som kan nå celler med näringsämnen och syre. Lymfkärl sugar upp denna vätska igen och då kallas vätskan lymfa. Vid lymfkärlen, främst vid armhålor hals och ljumskar, finns lymfknutor/lymfkörtlar. Knutorna renar lymfan innan det töms i blodet. Det finns även många vita blodkroppar, lymfocyter, och därför kan knutorna bli svullna om man får en infektion.

Question 17

Beskriv med egna ord tre typer av andning hos tre olika organismer samt förklara orsakerna till skillnaderna.
Använd högst 200 ord. C-fråga

Answer 17

Alla levande organismer, med vissa undantag, cellandas. Men cellerna får syre på olika sätt. Vissa organismer är så små att syre sprider sig passivt (diffusion) medan andra behöver ha andningsorgan och cirkulation. Detta beror på att relationen mellan yta och volym skiljer sig åt.

Daggmask har inget specifikt andningsorgan. Istället sker gasutbytet genom deras fuktiga hud och de kapillärer som sitter runt om i kroppen. Syrgasen som tas upp av blodet och hemoglobinet bryts ner och koldioxid frigörs. Syret sprider sig sedan passivt med hjälp av diffusion.

I vatten är koncentrationen av syrgas lägre. Därför har många vattendjur utvecklat gälar som andningsorgan. De tar in syre genom att de tar in syrerikt vatten i munnen och pumpar ut vattnet genom gälarna. Gälarna är veckade för att öka ytan och de innehåller blodkärl som tar upp syret in i blodet. Många fiskar använder motströmsprincipen där vattenströmmen sker i motsatt riktning som blodet i kapillärerna och diffusionen sker mer effektivt.

Vissa insekter har trakéer som andningsorgan. Det är rörledningar som förgrenas genom kroppen och leder till de inre organen och celler. I de flesta tas syrgas in genom öppningar som kallas spirakel. Hur gasutbytet sker kan variera men ofta är det passivt.

Question 18

Sammanfatta med egna ord fiskars, grodors och fåglars blodkärlssystem. Rita gärna, fotografera bilden och ladda upp bilden.
Använd högst 200 ord. C-fråga

Answer 18

Fiskar, grodor och fåglar har alla slutna blodkärlssystem vilket betyder att blodet pumpas runt i slutna kärl. Blodet är alltså inte i kontakt med annan vävnadsvätska.

Fiskar har enkelt blodomlopp och det både upptar och lämnar syre innan blodet är tillbaka i hjärtat. Det passerar två kapillärsystem innan det är tillbaka i hjärtat. Hjärtat är tvårummigt.

Grodor(och kräldjur) har dubbelt blodkärlssystem med lilla kretsloppet, som går mellan hjärta och lungor, och stora kretsloppet som är mellan hjärtat och resterande delar av kroppen. Grodor har trerummigt hjärta.

Fåglar(och däggdjur) har också dubbelt blodkärlssystem, men till skillnad från grodor har de fyra rum i hjärtat; två förmak och två kammare. Därför blandas aldrig syrerikt eller syrefattigt blod.

Question 19

Beskriv så utförligt och välgrundat du kan hur njurarna fungerar. Rita gärna, fotografera bilden och ladda upp bilden.
Använd högst 200 ord. C-fråga

Answer 19

Njurarna renar blodet från restprodukter och främmande ämnen och bildar urin med det. De har även andra uppgifter såsom reglera kroppens salthalt, de bildar hormonet erytropoetin som stimulerar benmärgens produktion av röda blodkroppar. Människor har två njurar som ligger på vardera sida om ryggraden.

Njuren har olika delar.
Njurbarken är det yttersta lagret. Innanför njurbarken finns njurmärgen. Det är här som 10-15 st njurpyramiderna finns och de är ihopsatta med njurbäckenet. Och njurbäckenet sitter i sin tur hope med urinledaren. Det är från bukaorta som en njurartär går till vardera njure. Den passerar njurporten och grenar sig till kärl. Dessa kärl är kopplade till nefronen som sitter i njurpyramiden och är kopplade till bland annat kapillärnystan där en del av processen för att skapa urin sker.

Question 20

Beskriv med egna ord så utförligt och välgrundat du kan ursprunget till den CO2 som förekommer i vår utandningsluft.
Använd högst 300 ord. A-fråga

Answer 20

Vi är heterotrofer och vi får kol från föda. Olika ämnen i födan omvandlas till glukos som används i cellandningen. Den kemiska reaktionen som sker i cellerna är;
C6H12O6 + 6O2 → energi(36ATP) + 6CO2 + 6H2O.

VI har samma mängd atomer men molekylerna är annorlunda. Kolatomerna från glukosmolekylen finns efter cellandningen på en koldioxidmolekyl och räknas som en restprodukt av cellandningen.
Koldioxid skulle dock inte kunna skapas utan att vi får i oss föda och är därför lika mycket kopplad till vår diet såsom den luft vi andas in.

Koldioxid skapas vid olika stadier i cellandningen. Först i glykolysen som sker i cytoplasman, pyruvatjoner oxiderar och bildar bland annat koldioxid, och senare i citronsyracykeln.

När koldioxid kommer in i blodet sjunker ph värdet. Det är kolsyra (H2CO3) som skapas av en kemisk reaktion som skapar förändringen i ph-värdet. Hjärnan känner av dessa förändringar och skickar signaler att vi måste andas ut.

Koldioxiden åker tillbaka genom blodet till lungblåsorna i lungorna. Det är här gasutbytet sker där koldioxid lämnar blodet och syrgas intar det igen. På så sätt hamnar koldioxiden i vår utandningsluft.

Question 21

Beskriv så utförligt och välgrundat du kan hur kroppen gör sig av med restprodukter från spjälkningen av proteiner. Rita gärna, fotografera bilden och ladda upp bilden. Använd högst 300 ord. A-fråga

Answer 21

När protein spjälkas bryts det ner till peptider och aminosyror och utsöndras till blodet. Det förs runt i kroppen av de röda blodkropparna och plasma dit det behövs. När aminosyror som inte behövs bildas ammoniak då aminosyror innehåller kväve. Detta är en restprodukt och giftigt. Levern omvandlar detta till urinämne och för det till njurarna via blodet. Njurarna tar emot blodet från artärer som sedan delar sig i kapillärer i njuren. Dessa kapillärer ligger i kapillärnystan, det finns ca 1 miljon av dessa i njuren, som finns runt om i njurbarken. Men artären som åker in i kapillärnystan är större än den som lämnar och detta skapar ett tryck som leder till att vätska åker ut genom kärlväggen. Vätska som lämnar kärlen kallas primärurin. Men runt om kapillärnystan finns en njurkapsel som fångar upp primärurinen. Det åker därifrån igenom en njurkanal som finns i njurmärgen. Runt njurkanalen finns blodkärl och dessa upptar vatten och andra ämnen som kroppen vill ha. Primärurin blir då sekundärurin och är det vi kissar ut. Detta leds till njurbäcken och sedan till urinledarna. Från urinledarna går det till urinblåsan och töms via urinröret när vi kissar.

Question 22

Förklara med egna ord och så välgrundat och utförligt du kan hur det är möjligt att mata boskap med fiskmjöl men inte lejon med säd.
Använd högst 300 ord. A-fråga

Answer 22

Ett lejon är ett karnivor vilket betyder att deras diet måste bestå av kött för att kunna nå sina behov för ämnesomsättningen. En vuxen hona behöver 5kg per dag medan en vuxen hane behöver runt 7kg. Men lejon får i sig annat än kött, t.ex. gräs. Gräs kan vara en källa till fibrer och vitaminer och detta stimulerar deras matsmältning och tarmsystem precis som fibrer gör för oss. Men de har inte de enzymer som behövs för att bryta ner det och leder till att de ofta kräks upp det. Säd är en storfröig gräsart och skulle ge liknande problem med att lejon inte kan spjälka det.

Boskapsdjur behöver protein precis som lejon, och därmed aminosyror, men inte lika mycket. Protein är inte något som bara karnivorer behöver utan även omnivorer och herbivorer behöver det. Boskapsdjur är framför allt herbivorer. Fiskmjöl är till största del en koncentration av proteiner från fisk och kan därför spjälkas av boskapsdjuren. Men det är inte hela deras diet utan ska ses som ett tillskott. Det har använts genom året då det är kaloririkt och billigt att göra. Detta gör att ens boskap lätt kan få det protein och dess aminosyror de behöver för att växa sig stora. Om ett boskapsdjur inte skulle äta supplement behöver den förlita sig på t.ex. betning om det är en kossa. Detta kan vara tidskrävande då växter ofta inte är en lika bra proteinkälla och mer växter behövs för att få i sig lika mycket protein om man jämför med fiskmjöl.