4. Evolution Flashcards

1
Q

Beskriv med egna ord vad man menar med “naturligt urval” och hur DNA medverkar. Använd högst 100 ord.

A

De individer som är bäst anpassade för sin miljö överlever och sprider vidare sina gener. För att detta ska vara möjligt måste det finnas ett stort urval i DNA så att ny arvsmassa kan skapas. Mutationer spelar också in i hur DNA kan ändra sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv vilka delar i kroppen som är uppbyggda av proteiner.
Använd högst 100 ord

A

Protein finns i celler som byggstenar. Hemoglobin, enzymer, vissa hormoner, våra muskler, hår och naglar består också av proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara hur DNA styr vilka aminosyror som skall ingå i ett protein.
Använd högst 200 ord.

A

DNA är en polymer av kvävebaser med vätebindningar som kodar för just olika proteiner. En gen är en del av DNA och är koden för ett protein. 3 kvävebaser är kod för en aminosyra. Ordningen på kvävebaser bestämmer därför ordningen på aminosyror och i sin tur vilket protein som skapas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara hur två syskon kan likna varandra men ändå är olika. Använd högst 200 ord.

A

Hos en förälder finns två kopior av de flesta gener. Dessa kopior är inte heller alltid lika. Det är bara en av dessa kopior som kan föras vidare till ens barn. Samma gäller för den andra föräldern. Därför finns det olika varianter av genkombinationer som ett barn kan få. Ens föräldrars genpar kommer ju också från deras föräldrar. Därför finns det chans att en person fått samma gener som morfar men syskonet fått från farfar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv tre exempel på samevolution och förklara hur de kan ha uppstått för respektive exempel. Använd högst 100 ord.

A

Vad är samevolution? vad innebär det
Geparden har utvecklats till det snabbaste rovdjuret för att detta leder till mer mat, i motreaktion har antiloper utvecklats till att kunna springa ifrån geparderna.

Kolibri och pollinerande växter har utvecklats tillsammans. Blommorna har nektar kolibrin behöver och blommar i tid m.m. När blommorna har pollen som passar kolibri så sprids blommornas pollen mer. Både kan därför fortplanta sig mer/sprida gener.

Akaciaträd kan ha utvecklat ihåliga taggar som myror kan bo i. Detta bidrar även träden då myrorna skyddar träden från växtätare och detta gör att både myror och träd har större chans att överleva/fortplanta sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv tre exempel på könsurval och förklara hur de kan ha uppstått för respektive exempel.
Använd högst 100 ord.

A

vad innebär det
Påfåglar har könsurval då honor väljer hanar med de praktfullaste fjärdarna. Detta är för att fjädrarna kan ge indikation på om hanarna är hälsosamma och därmed har bra gener. Detta gör att större och praktfulla fjädrar är vanligare hos hanar.

Hjortdjur är ett exempel där hanarna slåss om honorna och därför är hanar större. Detta har också lett till att vissa hjortdjur har horn då även det är en fördel i strid.

Lejon-hanens man är en genetisk markör som visar sexuell mognad och testosteron produktion. Desto större och mörkare desto bättre. Därför väljer honor lejonhanar med sån man.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv med egna ord och med hjälp av Google tre olika mekanismer för artbildning.
Använd högst 100 ord.

A
BESKRIV HUR det sker. geografisk, 
I artikeln (A) om Majviva beskrivs en mekanism där en ny biologisk art uppstår genom Kromosomtalsfördubbling. Fjälllviva och smalviva är exempel nya arter med dubblerade kromosomer, som kan majviva som ursprung.

Uppsatsen (B) beskriver ett exempel på en begynnande sympatrisk artbildning, där den vivipara strandsnäckan bildar mikrohabitat inom samma område där en differentiering uppstår och bilda olika ekotyper av snäckan.

En av slutsatserna i uppsatsen (C) är att olikheterna i populationen av fjärilen skogsvitvinge kan vara till följd av geografisk isolering, dvs Allopatrisk artbildning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara med egna ord hur artbildning kan ta olika lång tid i olika sammanhang
Använd högst 100 ord.

A

Ett sätt för nya arter att bildas är att en art blir splittrad och bosätter sig i olika regioner. Detta gör att utbytet av gener blir oberoende av varandra och organismer i samma art utvecklas olika. Denna evolution kan ofta ta lång tid om det är små mutationer i taget.
Ibland sker dock evolution snabbare eftersom mutationer är slumpmässiga. Och olika mutationer påverkar olika mycket av DNA. Denna snabba artbildning kan t.ex. ske när det blir fel i befruktningen vid en planta som ger avkomman dubbelt så mycket kromosomer och därmed helt nya egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara med egna ord hur både fossil och DNA kan beskriva släktskapen mellan olika organismer.
Använd högst 100 ord.

A

DNA kan beskriva släktskap genom att jämföra likheter mellan organismers DNA. Organismer som är nära besläktade har många likheter och delar stora delar av deras DNA.

Fossiler kan visa släktskap med t.ex. var man finner dem tidsmässigt(vilka skikt man finner dem i talar om hur gamla de är) men de ger även svar såsom likheter i skelett. Däggdjur har gemensamma ursprung och liknande benstrukturer. Insekter är inte lika nära besläktade och det syns i deras uppbyggnad i skelett etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv med egna ord och välgrundade förklaringar hur det första livet på jorden uppstod.
Använd högst 100 ord.

A

Det började med biomolekyler. VI vet inte hur dessa först skapades men finns förslag på att de kom hit med kometer, skapades i jordens atmosfär eller i djuphavsvulkaner. Man tror att lera i sin tur underlätta sammankopplingen av biomolekyler till makromolekyler. Man har därför teorier om att livet skapades i lera/vattensamlingar med lera som katalysator, eller i djuphavsvulkaner eller kanske i berggrunden där de undvek UV-strålar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv med egna ord och välgrundade förklaringar hur syrgasen i jordens atmosfär uppstod.
Använd högst 100 ord.

A

Vi förutsätter att det har funnits organismer som levt utan syrgas men när encelliga organismer som använde sig av fotosyntes börjades utvecklas så började de omvandla ämnen och sprida syrgas till atmosfären och haven. Det antas att de första organismerna som använde sig av fotosyntes var blågröna bakterier och de finns än idag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv med egna ord vad man menar med alger, arkéer, bakterier, cyanobakterier, eukaryoter, kloroplaster, mitokondrier och prokaryoter.
Använd högst 100 ord.

A

Info hämtad från NE.se
Bakterier: är små prokaryota organismer som saknar cellkärna.

Alger: är en sammanfattande namn på flera grupper av organismer som består av eukaryota celler som lever i fuktig miljö samt använder sig av fotosyntes.

Arkéer: Liknar bakterier men vissa skillnader i organeller och var man finner organismerna.

Cyanobakterier: bakterier som använder sig av fotosyntes. Blågröna bakterier.

Eukaryoter: organismer där cellernas cellkärnor avgränsas av membran.

Kloroplaster: de organeller i en växtcell där fotosyntes sker.

Mitokondrier: organeller i eukaryota celler där socker och fett förbränns och bildar vatten, CO2 och energi.

Prokaryoter: organismer där cellernas cellkärnor inte avgränsas av membran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Sammanfatta livets utveckling sedan jorden bildades med en noggrannhet på högst 100 000 000 år.
Använd högst 200 ord.

A

NEJ
Jorden bildades ca 4,6 miljarder år sedan. Upp till ca 4 miljarder år sedan så träffades jorden av massor av kometer som innehåll organiska ämnen som högst troligen bidrog till urcellen. Runt 4 miljarder år sedan började prokaryoter bildas och det finns olika teorier hur. 3 miljarder år sedan började blågröna bakterier bildas och på så sätt började produceringen av syrgas. Syrgas i atmosfären ledde till encelliga eukaryoter (runt 2 miljarder år sedan) vilket sedan utvecklades till flercelliga eukaryoter (runt 1 miljarder år sedan). Från 1 miljard år sedan till nu har syrgasen i vår atmosfär stigit kraftigt och detta har lett till mer land på liv som i fick nya egenskaper för att anpassa sig till livet i nya miljöer. Utvecklingen framåt diskuteras i nästa fråga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Sammanfatta livets utveckling den senaste 0,8 miljarder åren med en noggrannhet på högst 10 000 000 år. Använd högst 200 ord.

A

NEJ
Innan ca 542 miljoner år sedan var tiden som vi kallar urtiden. Vid 542 miljoner år sedan började kambrium. Under början vad den kambriska explosionen och många nya livsformer bildades under ca 20 miljoner år. Gott om syrgas ledde till större organismer och under denna tid fick organismer skelett och skal. Från cirka 488-444 miljoner år sedan var ordovicium. Land fick då växter och ryggradsdjur utvecklades. Från ca 416-259 miljoner år sedan utvecklades växter och första ryggradsdjuren på land uppkom. 359-299 miljoner år sedan var Karbon. Då uppkom kräldjur och insekter som kunde flyga. 299-251 miljoner år sedan var Perm, och det övergick sedan till medeltiden. Nu skapas pangea och många organismer utrotas. Under jura (200-146 miljoner år sedan) uppkom dinosaurier och flygödlor m.m. Krita varade 146-65 miljoner år sedan och då skapades blomväxter och pollinerande insekter. Medeltiden slutade med en katastrof som utrotade 65% av arterna. 65 miljoner år sedan till idag är nya tiden. 65-23 miljoner år sedan var paleogen och nu tar blomväxter över samt däggdjur uppkommer. De sista 2,6 miljoner åren är kvartär och människor tillkommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Diskutera varför fåglar överlevde katastrofen för 65 miljoner år sedan men inte andra dinosaurier.
Använd högst 100 ord.

A

Man kan inte veta helt säkert men finns olika teorier. Fossiler och tidiga fåglars efterevnader pekar på att dessa organismer hade större hjärna och kunde därför utveckla sitt beteende snabbt tillsammans med den ändrade miljön.
Andra fynd pekar på att de förfäder som överlevde var de som ej var beroende av träd då kometen förstörde den typen av miljö. Dessa fåglar åt t.ex. frön i jorden och kunde därmed fortfarande få mat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sammanfatta människans evolution de senaste 10 000 000 åren.
Använd högst 100 ord.

A

VI har gemensam förfader med chimpans 6 miljoner. Gemensam med gorilla 10 miljoner år. 6 miljoner till nu har vi flera förfadrar.
Människan är primater. För 6-7 miljoner är sedan skilde sig schimpansens utvecklingslinje med människa. För 5 miljoner är fanns Ardipithecus ramidus runt om i Etiopien. Runt 4 miljoner kom australopithecus släktet fram. Denna var aktiv ända till 1,8 miljoner år sedan. Släktet homo uppkom ca 2,5 miljoner år sedan. Homo erectus är den som började använda redskap och de började emigrera runt om i världen. Homo sapiens kommer från senare släktet av homo erectus som stannade i afrika. Detta skedde ca 200 tusen år sedan. Homo sapiens tros ha emigrerat från afrika 90 tusen år sedan.

17
Q

Beskriv med egna ord utförligt hur kroppsegna proteiner kan medverka till olika beteenden hos människor.
Använd högst 200 ord. C-fråga

A

DNA är koden för hela människan. Men det den kodar är proteiner som har olika funktioner. Vissa av dessa funktioner är beteende relaterade. En gen är koden för ett protein.

Ett exempel är autism som är delvis genetiskt och delvis miljöpåverkat. Man vet dock inte vilka gener detta omfattar. Autism påverkar hur människor upplever och bearbetar information och intryck vilket i sin tur påverkar beteenden.

Annat exempel är hormoner. Hormoner kan vara proteiner men det finns också receptorproteiner som tar emot signalerna från hormonerna. Hormoner har många ändamål men det påverkar vårt beteende på t.ex. följande sätt; humörsvängar, förbereder kroppen för om vi behöver slåss eller fly, och sömn cyklar.

18
Q

Diskutera med egna ord och välgrundade motiveringar om det kan finnas konvergens även i DNA hos olika organismer. Använd högst 200 ord.
C-fråga

A

Konvergent utveckling är där t.ex. två organismer med olika förfäder utvecklats åt samma håll. T.ex. gråvarg och pungvarg. Det är alltså möjligt att organismers DNA utvecklas och raser fördelas men att de t.ex. på grund av samma förutsättningar i miljö evolveras så att de börjar likna varandra igen. Det finns även tydlig konvergens i DNA. Ett exempel är konvergens i aminosyror-sekvensen mellan delfiner och fladdermöss.

Detta på grund av att de utvecklat ekolokalisering utifrån mutationer. Konvergens behöver inte vara på DNA nivå dock utan det mesta av konvergens inom evolution är endast liknande utseende och egenskaper snarare än DNA sekvenser.

Jag drar slutsatsen att konvergens i specifika dna sekvenser lär vara mindre chans att uppnå i jämförelse med konvergens i utseende. Konvergens i DNA krävs specifika mutationer som leder till samma resultat i detalj nivå snarare än konvergens i mutationer som inte leder till samma DNA men ändå liknande egenskaper.

19
Q

Beskriv med egna ord och välgrundade förklaringar hur kvävgasen i jordens atmosfär uppstod. Använd högst 200 ord. C-fråga

A

Det tros att atmosfären inte fanns vid jordens tillkomst. Utan gaserna från jordens inre skikt som exempel; koldioxid, ammoniak och vattenånga steg. Utan atmosfären kom solens strålar fritt i kontakt med dessa ämnen och en kemisk reaktion startades. Resterna blev ämnen såsom kväve, väte och syre. Vätgas har låg molekylmassa och försvann därmed ut i rymden. Syrgas oxiderade jordskorpans ämnen medan kvävgasen kunde samla sig och bildade långsamt jordens atmosfär. Idag sker ett naturligt kretslopp för ämnet kväve mellan atmosfären och biosfären. Det bildas även kväveoxider av kosmisk strålning i det övre skiktet på atmosfären och även vid elektriska urladdningar vid åska.

20
Q

Diskutera med egna ord likheter och skillnader mellan evolution av språk och evolution av organismer.
Använd högst 200 ord. C-fråga

A

Evolution av organismer sker vid mutation där de som överlever är de bäst lämpade för miljön. Evolution kan vara anagen då den förändras över tid, men också kladogen om en art blir två. Språk är liknande. Det är dock inte genetiskt men språk utvecklar sig efter sammanhang och behov precis som organismers anagena förändring. T.ex. så utvecklas det svenska språket för att klara av utvecklingen av samhället. Men även språk kan bli två olika språk, en kladogen förändring. Ett exempel är hur nord och sydkoreas språk har utvecklats efter deras separation och det finns möjlighet att de att bli olika språk. Sydkorea var och är starkt påverkade av USA och västvärlden, medan nordkorea har haft större påverkan Kina och Ryssland. Detta är precis så olika raser ibland bildas.

Organismer av samma ras delas upp och börjar utvecklas utifrån deras nya miljö och i sin tur bildar olika raser. En annat exempel på språk evolution är hur de germanska språken fördelat sig i subgrupper och i sin tur till de språk vi använder idag. Detta skett över tid på grund av att vi människor flyttar och språken utvecklat sig olika på olika platser efter behov.

21
Q

Diskutera med egna ord så välgrundat och nyanserat om man bör se farsoten covid-19 som ett exempel på evolution.
Använd högst 300 ord. A-fråga

A

Under covid-19 s livstid har den genomgått flera mutationer och det finns hundratals variationer av det redan. När ett virus muterar sig kan de få bättre eller sämre egenskaper och det klassas som nya varianter efter en eller flera nya egenskaper. och precis som all evolution sprider sig de som är bäst anpassade. Omicron är den variant som idag, 3 feb 2022, är mest dominant idag på grund av att den har förutsättningen att smitta mer. Processen där ett virus muterar sig och skapar nya varianter kallas virus evolution och är just ett exempel på evolution.

Det är dock inte ett exempel på mänsklig evolution. Det finns idag inte tillräckliga bevis för att med säkerhet säga att covid-19 kan ändra en människas DNA. Medan ett virus replikeras snabbt och kan sprida sina nya varianter snabbt kan människan inte det eftersom vår livscykel är så passt längre. Så oavsett om det visar sig att den kommer påverka vårt

DNA kan det kommer det ta generationer innan det kan påverka människan som ras. VI vet därför inte vad för påverkan covid-19 har för påverkan på den mänskliga evolutionen ännu.

22
Q

Förklara och diskutera med egna ord vilken roll och möjligheter polyploidi kan ha haft och gett genom evolutionens förlopp.
Använd högst 300 ord. A-fråga

A

Polyploidi är fenomenet där celler hos en organism har fler än ett sett av kromosomer. Detta ska inte misstas för aneuploid där en kromosom kan påverkas, som t.ex. vid down syndrome där en person har tre kromosomer 21.

Polyploid kan bildas vid mitos eller meios men hos plantor och vissa celler kan det också ske pga av kontakt med kemikalier.

Polyploidi kan påverka polyatrisk utbredning. Där en mutation av det blir en helt ny ras då de inte kan fortplanta sig med varandra. Det ger också möjlighet att korsa plantor som tidigare inte går att korsa genom att använda polyploider. Polyploid kan ofta leda till sterila mutationer på grund av fel vid meiosen men samtidigt kan vi inducera polyploid i korsade grödor när deras avkomma är steril.

Polyploid har därför haft en stor påverkan på rasers evolution samt gjort det möjligt att korsa raser. Idag kan vi även använda detta för att utnyttja mutationer till vår fördel.

23
Q

Beskriv med egna ord och med stöd av välgrundade källor på internet tre olika sätt bland organismer att bilda kön. Diskutera med egna ord så välgrundat och nyanserat du kan vilka för- och nackdelar det finns med könskromosomer.
Använd högst 300 ord. A-fråga

A

XY-systemet är där kromosomerna bestämmer könet. Oftast är det honorna som har två X kromosomer medan hanarna har en X och en Y. Vissa organismer kan ändra kön efter behov. Detta kallas sekventiell hermafroditism. Clownfiskar är ett exempel på ett sån organism då de små är hanar men om en dominant hona saknas så så byter clownfisken kön. Ett annat sätt att bestämma kön är t.ex. temperatur. Vid krokodiler är det temperaturen för embryot som bestämmer könet.

En fördel med könskromosomer i XY-systemet är att det i många organismer driver könsbalans. Men samtidigt finns det risk att en grupp organismer förlorar en stor del av ett kön och det är ett hot för fortplantningen. Då är sekventiell hermafroditism att föredra då kön skapas efter behov för överlevnad.

Könskromosomer är ett upphov till ojämlikhet. T.ex. har de två kvinnliga x-kromosomerna hos kvinnorna dubbelt så mycket information om att producera mRNA än den enda X-kromosomen hos män. Det finns ännu en nackdel hos män i att genen för färgseende i oss människor sitter i X kromosomen. Kvinnor kan därför se om endast en av generna är defekta då de har en till X kromosom. Män har endast en och är därför större chans att vara färgblinda.