4. Avtalets innehåll Flashcards
Avtalstolkning
målet med avtalstolkningen är kort och gott att lyckas definiera parternas gemensamma avsikt och slå fast avtalsinnehållet. Behövs när parterna är av olika åsikter om avtalets innehåll.
Parternas gemensamma avsikt
parternas avsedda avtalsinnehåll när avtalet ingåtts
Slå fast avtalsinnehållet
specificera avtalets innehåll och fastställa de rättsverkningar som följer av avtalet.
Partsavsikten
Den avtalstolkning som parterna har. Vid gemensam partsavsikt styrs inte avtalet av Falsa demonstatio no nocet, avtalet ordalydelse är alltså sekundär till den gemensamma partsavsikten
Falsa demonstatio non nocet
Avtalsinnehållet avgörs inte på basis av ett felaktigt uttryck.
Normkällors tyngd och rangordning vid avtalstolkning
- Indispositiv rätt, 2. Det som parterna har avtalat och det som tolkningsvis kan anses vara avtalat, 3. Handelsbruk och parternas tidigare praxis, 4. Dispositiv rätt. Denna rangordning är dock inte alltid såhär tydlig eftersom den dispositiva rätten kan genom AvtL 36 § inverka på den indispositiva rätten som i sin tur överskrider det som parterna har avtalat om.
Indispositiva rättens inverkan på tolkning
ersätter avtalsvillkor som till nackdel för en svagare parten strider mot tvingade rätt. Man kan däremot avtala på ett sätt som för den svagare parten leder till ett objektivt sett bättre slutresultat än tillämpning av den tvingande regeln. Tillämpning av tvingande avtalsrätten är att skydda svagare parten blir den tillämplig främst i sådana situationer, t.ex. konsumentskyddslagen och arbetsavtalslagen. Det finns för samma orsak få tvingande regler i en b2b-relation, men det finns ändå gränser för avtalsfriheten och avtalsdokumentet som är vanligtvis den viktigaste normkällan vid b2b-relationer; Oskäliga avtal kan jämkas enligt AvtL 36 §, ett avtal kan ogiltig förklaras på basis av reglerna i 3 kapitlet i avtalslagen, och genom dessa kan lojalitetsprincipen även påverka avtalstolkningen.
Dispositiva rättens ställning i avtalstolkning
Demonstreras av KöpL 3 §, man kan välja att helt utesluta den, men om man inte uttryckligen väljer att göra det så fyller lagens regler vid behov de luckor som finns i avtalet, dvs. då avtalet saknar ett visst innehåll. Så eventuell partspraxis och bindande handelsbruk går före lagens regler, medan köplagen endast svarar på frågor som inte har lösts i avtalet, dvs. då avtalet saknar visst innehåll.
Dispositiv lag/KöpL 3 §
”stadgandena i lagen tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildat mellan parterna och av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna.”
Utfyllning
handlar om att fylla avtalets luckor med sådant som ligger utanför avtalet, såsom handelsbruk och därmed jämförbar praxis, dispositiv lag, etc. Vanligt då skriftliga avtalsdokumentet inte ger svar på alla frågor. Det kan anses att allting utom punkt 2 i normhierarkin ovan är utfyllning.
Material som inverkar på tolkningen
- Enligt HD 2001:34 ska vid tolkningen av ett avtal, förutom dess ordalydelse, ska beaktas även allt annat material som har inverkat på avtalsinnehållet, såsom de förhandlingar som ledde fram till avtalet. 2. Sådant som skett efter avtalsingåendet, åtminstone i viss mån kan påverka tolkningen. Detta framkommer i HD 2014:70 var domstolen ansåg att det material som ska beaktas vid avtalstolkningen måste ha funnits till hands vid avtalsingåendet och att bägge parterna måste ha haft kännedom om materialet. Dock fann HD även att parternas handlande efter avtalstidpunkten kan ha en betydelse, om man utifrån det kan dra slutsatser om vad parterna har avsett då avtalet ingicks. Notera långvariga avtals påverkan på tolkning.
Förhandlingsmaterialet/HD 2001:23
fallet handlade om ett villkor som ingick i ett entreprenadavtal och som gällde entreprenadpriset. Priset hade i avtalet benämnts ”totalbelopp” som inkluderar mervärdesskatten, men på basis av förhandlingsmaterialet blev det ändå klart att parterna inte hade avsett att mervärdeskatten skulle ingå i det avtalade priset.
Långvariga avtals inverkan på tolkning
hur parterna de facto har börjat tillämpa sitt avtal kan påverka tolkningen: tillämpningen kan antas visa hur parterna gemensamt har förstått avtalsinnehållet.
Skriftliga avtalsdokumentet som bas för tolkning
Det finns många fall där det skriftliga avtalsdokumentet har visat sig vara helt avgörande vid avtalstolkningen
Vad som kan påverka avtalstolkningen
Att avtalstolkningen görs av en utomstående (domare) orsakar svårigheter: 1. Den utomstående måste tolka ett avta utan egna observationer av vad parterna har avsett eller uttryck då de ingick avtalet; indirekta informationskällor måste användas. Man kan använda 1. Det skriftliga avtalsdokumentet. 2. Information om vad parterna sagt och om hur de betett sig i olika skeden av avtalsprocessen (genom parts- eller vittnesutsagor, e-post, mötesprotokoll etc.). 3. Parternas tidigare praxis i vissa situationer. 4. Bransch praxis eller liknande seder och bruk
Parternas tidigare praxis vid avtalstolkning
Kan användas i en situation där avtalen är tillräckligt lika varandra och ligger någorlunda nära varandra i tid, t.ex. om parterna tidigare använt standardvillkor är det enklare att anse dem tillämpliga också i det nu aktuella avtalet. Visas i HD 1976 II 44. Man skall dock inte tillämpa tidigare praxis om parterna i ett avtal har uttryckligen överenskomma på ett sätt som avviker från deras tidigare praxis.
Tidigare avtals praxis/HD 1976 II 44
en garanti som hade getts i ett tidigare köp av en båtmotor skulle gälla även för ett senare köp av motor mellan samma parter, eftersom säljaren inte uttryckligen hade meddelat köparen om den väsentliga ändring som bortfallet av garantin skulle komma att medföra.
Garanti
kan t.ex. bestå av en särskild utfästelse om varans kvalitet och andra egenskaper eller olika åtaganden att under garantiperioden avhjälpa fel i varan.
Branschpraxis, liknande seder och bruk vid avtalstolkning
- Presumtion om att parterna strävar efter att upprätthålla rådande praxis även i sitt avtalsförhållande. 2. Rådande praxis stämmer ofta väl överens med branschens krav, varför ett avtal som följer rådande praxis sannolikt kommer att fungera bättre i praktiken. Notera HD 2018:13
Branch praxis/HD 2018:13
I en situation där avtalets ordalydelse inte är entydigt klar tillhör branschens språkbruk och tillvägagångssätt det material som kan komma att få betydelse vid tolkningen.
Bevisbörda branchpraxis/HD 2001:34
den som i avtalstvist hänvisar till en befintlig branschpraxis också har bevisbördan för praxisens existens.
Systematisering av tolkningsförfarandet
Svårt och kan göras på flera sätt, t.ex. genom huvudsaklig åtskillnad mellan den partsorienterade tolkningen respektive den målorienterade tolkningen.
Partsorienterade tolkning
Fokuserar på det skriftliga material som parterna producerat samt parternas rättsligt relevanta handlande, ”avtalets rätta tolkning” går att finna i detta material. Är den primära tolkningsmetoden. Delas in i subjektiv och objektiv tolkning.
Subjektiva tolkningen
Möjliggör att den gemensamma partsavsikten (om bevisligt) kan åsidosätta avtalsmaterial och övrigt tolknings material. Utgångspunkt i avtalsfrihet, dvs. parternas faktiska förståelse om avtalets innehåll som kan fås från deras utsagor är det enda relevanta. Dock tappar den subjektiva tolkningen sin relevans så snart parternas uppfattningar om avtalets innehåll divergerar. (exempel färger)