3. Förutsättningarna för ett giltigt avtal Flashcards
Giltighetsregeln
Det presumeras att parterna har lyckats ingå ett bindande avtal, motsatta tolkningar undviks; ett rimligt avtalsinnehåll försöks fastlås. Hindra inte att et avtal senare, av olika orsaker inte anses bindande. Avtalets villkor kan vara för oprecisa för att anses bindande, avtalet kan anses oskäligt (kan då balanseras upp enligt AvtL 36 §), avtalet kan strida mot tvingande lagstiftning, det kan finnas en ogiltighetsgrund etc.
Bevisbördan
en part som påstår att ett avtal har ingåtts förvisso har bevisbördan för sitt påstående.
Ogiltighet
= ingen klar definition. Innebär att den avtalsenliga prestationsskyldigheten för bägge parterna bortfaller (inga förpliktelser eller rättigheter gäller). Gäller retroaktivt (ex tunc, ”från början”), parterna ska återställa situationen så gott som det går. Detta kan göras genom handlingar eller ersättning av värdet av prestationen. Utgångspunkten är även att hela avtalet är ogiltigt, dock finns det undantag var partiell ogiltighet kan gälla.
Olika slag av ogiltighetsgrunderna
- Sådana som gäller ingåendet av avtalet (fri vilja saknar p.g.a. påtryckningar eller andra oegentligheter), 2. avtalet har ett innehåll som strider mot lag eller god sed (kan inte genom avtal förpliktas till brott), 3. strider mot den tvingande lagstiftningen (problematiska villkoren ersätts med den tvingande lagstiftningen till fördel av den svagare parten). Detta är väldigt lika partiell ogiltighet. 4. Förbiseende av formkrav (JB fromkrav följs inte vid fastighetsköp, kan uppdagas vid köptillfället eller när köpet registreras vid lmv).
Ogiltighetsgrunder
- Bristande rättshandlingsförmåga 2. Insolvens 3. Grovt tvång 4. Lindrigt tvång 5. Svikligt förledande 6. Ocker 7. Bristande formkrav
Partiell ogiltighet
avtalet delvis förklaras ogiltigt
Självverkande ogiltighetsgrunder
tas i beaktande av domstolar och andra myndigheter ex officio. Skyddar allmänna intressen. Blir alltså inte giltigt genom parternas passivitet
Ex officio
på tjänstens vägnar
Ogiltighetsgrunder som måste åberopas
fokuserad på att skydda parten, bl.a. kapitel 3 avtalslagen 28-33 §. Om den skadelidande parten inte åberopar ogiltigheten så korrigeras den genom passivitet och avtalet blir därmed giltigt. Det finns ingen regel om den tid inom vilken ogiltigheten måste åberopas. Normalt utgår man från att detta ska ske inom skälig tid, vilket bestäms in casu.
Slutgiltig eller beroende ogiltighet
beroende ogiltighet kan korrigeras genom t.ex. att den skadelidande parten inte åberopar ogiltigheten utan förblir passiv, dvs. avtalet träder i kraft genom passivitet. Slutgiltig kan inte korrigeras och slutar därmed att gälla.
Vem som kan åberopa ogiltigheten = Vem som helst kan inte i alla situationer åberopa ogiltigheten, i vissa fall kan endast den skadelidande parten göra det (AvtL 28-33 §)
Ogiltighetsgrunder/AvtL kap 3 28-33 §
tvång 28 §, lindrigt tvång 29 §, svikligt förledande 30 §, ocker 31 §, misstag 32 §, samt avtal i strid mot tro och heder 33 §.
Starka ogiltighetsgrunder
kan alltid åberopas oberoende av motpartens goda tro. 1. Grovt tvång 28 §, 2. Misstag till följd av förmedling av en viljeförklaring i AvtL 32.2 §
Svaga ogiltighetsgrunder
lindrigt tvång 29 §, svikligt förledande 30 §, ocker 31 §, misstag 31 §, samt avtal i strid mot tro och heder 33 §.
Rättssubjekt
Fysisk person eller juridisk person av olika slag, kan inneha rättigheter eller skyldigheter.
Juridiska personer
Privaträttsliga juridiska personer 1. Kan grunda sig på medlemskap, såsom registrerade ideella föreningar och andelslag (ekonomiska föreningar). 2. Kan grunda sig på ägande, såsom aktiebolag och andra typer av bolag. 3. Stiftelser förvaltar en förmögenhet som förordnats att användas för ett visst ändamål. Offentligrättsliga juridiska personer, såsom staten och kommunerna, men även Finlands Bank och Folkpensionsanstalten.
Juridiska personers rättskapacitet
för att en juridisk person ska ha rättskapacitet är registreringen fundamental, innan registrering i t.ex. patent- och registerverkets register existerar inte den juridiska personen.
Fysiska personer
innehar rättskapacitet från födsel till döden. Kan påföras avtals baserade skyldigheter om hen handlat för den (framtida juridiska personens räkning).
Rättskapacitet
förmågan att ha rättigheter och skyldigheter.
Icke rättssubjekt
Dödsbon, konkursbon, djur
Oregistrerad förening ansvar/58 § i föreningslagen
en oregistrerad förening inte i eget namn kan förvärva rättigheter eller ingå förbindelser. Det är i stället de som har deltagit i åtgärden som vidtagits på en oregistrerad förenings vägnar som har ett personligt och solidariskt ansvar.
Rättslig handlingsförmåga
består av dels rättshandlingsförmåga, dels av den rättsligaansvarigheten
Rättslighandlingsförmåga
rätten att själv skaffa sig rättigheter och skyldigheter (samfund och stiftelser har rättshandlingsförmåga, även om de representeras av organen).
Fysiska personers rättshandlingsförmåga
huvudregeln är att myndiga personer (18 år och inte omyndigförklarad) har rättshandlingsförmåga. Insolvens
Representant för omyndig/Lag om förmyndarverksamhet 4 §
en omyndigs ärenden sköts i stället av vårdnadshavarna eller annan intressebevakare.
Bindande avtal för omyndig/Lag om förmyndarverksamhet 26 §
ett avtal blir inte bindande för den omyndige om inte intressebevakaren har gett sitt samtycke till det, avtalet blir dock bindande för den omyndige ifall intressebevakaren eller den omyndige själv, efter att ha blivit myndig, godkänner det.
Bristande rättshandlingsförmåga
ogiltighetsgrund som beaktas av domstolen på tjänstens vägnar och är beroende. Kan åberopas av alla parter
Lag om förmyndarverksamhet 27.1 och 27.2 §/dra sig ur avtalet
den omyndige kan dra sig ur avtalet så länge det inte har godkänts eller fullgjorts på behörigt sätt. Detta gäller dock huvudsakligen endast en situation där avtalsparten inte känt till omyndigheten.
Omyndigs förmåga att ingå avtal/Lag om förmyndarverksamhet 24–25 §
En omyndig får ingå sedvanliga avtal av mindre betydelse. En omyndig får också använda det hen förtjänat med eget arbete.
Underårig arbetsförmåga/lag om unga arbetstagare 3 §
En 15-åring får själv ingå, uppsäga och häva sitt arbetsavtal.
Konkurslagen 2 kap. 1 § 2 mom. (KonkL)
avses med insolvens ”att gäldenären inte kan betala sina skulder när de förfaller till betalningen och att denna oförmåga inte är endast tillfällig”
Insolvens som ogiltighetsgrund KonkL 3:1 och 3:2
”när konkursen har börjat förlorar gäldenären rätten att råda över den egendom som ingår i konkursboet”, vilket enligt KonkL 3:2 innebär att en rättshandling som gäldenären företar beträffande egendom som ingår i konkursboet inte är bindande för konkursboet.
Konkurs för rättsubjekt/KonkL 1:3.1
fysiska och juridiska personer kan försättas i konkurs.
Grovt tvång/AvtL 28.1 §
”rättshandling, den någon blivit rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där tvånget utövas genom våld å person eller genom hot, som innebär trängande fara för liv eller hälsa, icke gällande mot den tvungne.”
Anmälan efter grovttvång/AvtL 28.2 §
personen som utsatts för våldet eller hotet om våld i vissa fall måste vara aktiv för att förhindra att avtal uppkommer, trots att hen utsatts för grovt tvång.
Grovt tvång förutsättningar
Stark ogiltighetsgrund. 1. kravet är att avtalet ska ingåtts med användning av våld, eller ett hot om våld som har inneburit trängande fara för liv eller hälsa. 2. Våldet och hotet varit så pass allvarligt att den som utsatts för det inte har något annat val än att ingå avtalet. 3. Spelar ingen roll om avtalsparten handlat i god tro, dvs. även andra personer kan utöva hotet. 4. Ifall tredjeman utövat hotet och avtalsparten handlat i god tro måste offret utan oskäligt uppehåll efter tvånget upphört, meddela avtalsparten på ett ändamålsenligt sätt om tvånget om hen vill undvika bli bunden av avtalet.
Reklamationsplikt/ AvtL 40 §
Plikt att på ändamålsenligt sätt skicka i väg ett meddelande om saken, eventuella förseningar är inte på hens ansvar.
Lindrigare tvång/AvtL 29 §
”Rättshandlingen, den någon utan användande av sådant tvång, som i 28 § sägs, rättsstridigt tvungit en annan att företaga, vare ej gällande mot den tvungne, där den, gent emot vilken rättshandlingen företogs, själv utövat tvånget eller ock insett eller bort inse, att rättshandlingen framkallats genom rättsstridigt tvång från annans sida.” ”annat tvång än grovt”, dvs tvång som inte är lika allvarligt som grovt tvång. Offret har ett val mellan att ingå avtalet eller någon dålig följd som inte är så allvarlig som 28 §. Motparten ges godtrosskydd, vilket är relevant om någon annan utövat det lindriga tvånget, svag ogiltighetsgrund.
Svikligt förledande (svek)/AvtL 30 §
”Där den, gent emot vilken rättshandling företagits, framkallat densamma genom svikligt förledande eller ock insett eller bort inse, att den, som företog rättshandlingen, blivit svikligen förledd därtill av annan, vare rättshandlingen icke gällande mot den förledde”. Man har t.ex. gett felaktiga uppgifter eller hemlighåller viktig information, om en omständighet som inverkar på ingående av avtalet, och därmed fått motparten att delta i ett avtal som hen skulle inte ha ingått till om hen känt till omständigheten. Avtalsparten ges ett godtrosskydd som är relevant ifall någon annan än avtalsparten själv är skyldig till sveket.
Ocker
Svag ogiltighetsgrund: en avtalspart i god tro skyddas, dvs. om avtalsparten inte själv gjort si skyldig till detta oacceptabla förfarande. 1. Någon har utnyttjat någon annans ”trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning i förhållande till honom” och 2. på detta sätt har fått till stånd ett avtal där det mellan parterna prestationer råder ett uppenbart missförhållande till nackdel för den utnyttjade.
Ocker/AvtL 31.1 §
”Har någon, med begagnande av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning i förhållande till honom, tagit eller betingat sig fördel i egendom, som står i uppenbart missförhållande till vad av honom givits eller beviljats eller för vilken något vederlag icke skall utgå, vare rättshandling, som sålunda tillkommit, icke gällande mot den förfördelade.”
Ocker/AvtL 31.2 §
det föreligger ocker som leder till ogiltigheten också i situationer där det är någon annan än avtalsparten som gjort sig skyldig till nämnda förfarande och avtalsparten ”ägde eller bort äga kunskap därom”
Ränteocker
man vid kreditgivning använder en ränta eller annan ekonomisk förmån som avsevärt överstiger den sedvanliga räntan vid motsvarande kreditgivning
Ocker/HD 2003:48
Hustru sålde sin andel aktier som berättigade till besittningen av den lägenhet makarna använde som bostad till sin man, men ingen köpesumma överläts till hustrun. Mannen hade därmed enligt HD gjort sig skyldig till ocker (AvtL 31 §).
Misstag som ogiltighetsgrund
förklaringsmisstag (AvtL 32.1 §), Misstag till följd av förmedling av viljeförklaring (AvtL32.2 §)
Förklaringsmisstag
felskrivningar och liknande misstag som den som ager en viljeförklaring själv gör sig skyldig till. Viljeförklaringen motsvarar därmed inte viljan, ”jag sa/skrev inte det jag menade”. Svag ogiltighetsgrund: mottagarens goda tro skyddas. Mottagarens tillit skyddas framom den verkliga viljan hos avgivaren av viljeförklaringen.
Föklaringsmisstag/AvtL 32.1 §
”Den, som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll, där den, till vilken förklaringen är riktad, insåg eller bort inse misstaget.”
Misstag till följd av förmedling av viljeförklaring
Misstaget ligger hos förmedlaren, inte hos den som avgett viljeförklaringen, ”jag sa/skrev det jag menade, men innehållet ändrades på vägen till mottagaren”. En stark ogiltighetsgrund; mottagarens goda tro skyddas inte. Detta gäller dock endast under förutsättningen att avsändaren, så snart hen blir varse misstaget, utan oskäligt uppehåll informerar en mottagare i god tro om att hen inte önskar bli bunden av viljeförklaringen i den ändrade form som den nådde mottagaren. Reklamationsplikten uppfylls genom att ett meddelande om saken på ändamålsenligt sätt sickas iväg (AvtL 40 §)
Misstag till följd av förmedling av viljeförklaring/AvtL 32.2 §
” Varder en avgiven viljeförklaring, som befordras genom telegram eller framföres muntligen genom bud, till följd av fel vid telegraferingen eller oriktigt återgivande genom budet till innehållet förvanskad, vare avsändaren, ändå att mottagaren var i god tro, icke bunden av förklaringen i det skick den framkommit”.
Motivmisstag (error in motivis)
ingen rättsregel, viljan förvisso motsvarar viljeförklaringen, men viljan har formats på basis av felaktiga (väsentliga) förutsättningar. Normalt befriar inte motivmisstag från prestationsskyldighet, även i en situation där den andre parten kände till problemet. Motivet anses närmast betydelsefullt endast om den andra parten har fått rättshandlingen till stånd genom att förleda eller annars rättsstridigt påverka sin avtalsparts motivbildning och dylikt. Motivmisstag anses ofta vara ett misstag i fråga om lagens innehåll. Detta anses inte vara rättsstridigt efter presumtionen är att var och en ska känna till lagens innehåll, detta har dock ifrågasatts i färskare rättsdoktrin med hänvisning till den stora mängden komplex reglering.
Syfte med i strid med tro och heder
ett skydd mot ohederliga affärstransaktioner; regeln kan i den allmänna avtalsrätten kopplas samman med hederlighetsstandarden affärsetik och businessmoral. Funktion: 1. Skyddar partens goda tro 2. Främjar öppenhet genom krav på upplysningsplikt 3. Främjar lojalitetsprincipen som ofta har ansetts innebära just upplysningsplikt av olika slag 4. Generalklausul som fångar upp situationer som kan falla utanför tillämpningsområdet för en mer specifikt skriven regel.
Förutsättningar för tillämpning av i strid med tro och heder
- Avtalsparten ska ha känt till, eller måste förutsättas ha känt till de omständighet under vilket avtalet ingicks (kan i praktiken vara svårt att bevisa). 2.Klart avviker från vad som kan anses som ”normalt”. På bedömningen inverkar därtill den förfördelade partens ställning (svagare eller jämnstarka förhållanden). Kan även bli tillämplig i situationer där parten till följd av sjukdom, ålderdom eller berusning inte till fullo har begripit rättshandlingen innehåll eller dess följder.
I strid med tro och heder/AvtL 33 §
”Rättshandling, som eljest vore att såsom giltig anse, må ej göras gällande, där omständigheterna vid dess tillkomst voro sådana, att det skulle strida mot tro och heder att med vetskap om dem åberopa rättshandlingen, och den, gent emot vilken rättshandlingen företogs, måste antagas hava ägt sådan vetskap.”
I strid med tro och heder/HD 2000:121
Köpte del av stomfastighet med avsikten att använda upp byggnadsrätten på stomfastigheten. Ansågs ogiltigt enligt 33 §.
