2. Att ingå avtal

Question 1

Anbud-acceptmodellen

Answer 1

motsvarar den traditionella, klassiska synen på hur man ingå avtal. Enligt avtalslagen ingås ett avtal då ett anbud accepteras i tid utan ändringar, dvs. med en ren accept (anbud sedan ren accept). Man kan i regel inte ändra sig och dra tillbaka sitt anbud eller sin accept. Första kapitlet i AvtL är dispositiv enligtAvtL 1.2 §, anbud-acceptmodellen tillämpas alltså inte om annat har avtalats om hur avtalet ingås. Anbud-acceptmodellen används sällan vid långvariga förhandlingar.

Question 2

Anbud

Answer 2

Ingen definition på begreppet finns.
1. Av anbudet måste det tydligt framgå anbudsgivarens vilja att bli bunden av det,
2. Anbudet måste därtill vara tillräckligt specificerat att kunna accepteras av mottagaren,
3. För bindande verkan krävs ytterligare att anbudet riktar sig till en tillräckligt specificerad grupp av mottagare (inte reklam eller internetsidor med marknadsföring).

Question 3

Ej formbunda avtal/AvtL 1.2. §

Answer 3

reglerna i kapitlet inte gäller formbundna avtal

Question 4

Formbundna avtal

Answer 4

avtal som t.ex. fastighetsköp som regleras i jordabalken (JB) eller jordlega som regleras i jordlegolagen

Question 5

Fastighetsköp

Answer 5

kan slutas skriftligen enligt JB 2:1.1 eller elektroniskt enligt JB 2:1.2. För att avtalet skall bli bindande måste avtalet underskrivits på det sättet som beskrivs i JB. Om JB formkraven inte följts kan det åberopas av båda parterna, och är slutgiltig och därmed inte korrigerbar.

Question 6

Formkrav/JB 2:1.1

Answer 6

fastighetsköp slutas skriftligen. Köpebrevet ska undertecknas av säljaren och köparen eller deras ombud, och dessutom ska köpvittnet bestyrka köpet i närvaro av samtliga som undertecknat köpebrevet.

Question 7

Elektroniskt alternativ/JB 2:1.2

Answer 7

”på elektronisk väg i det fastighetsöverlåtelsesystem som avses i 5 kap. 3 §”

Question 8

Jordlegolagen 3.1. §

Answer 8

”[l]egoavtal skall upprättas skriftligen och undertecknas av kontrahenterna”

Question 9

Ren accept

Answer 9

Jakande svar till anbudsvarstiden på anbudet måste följas, får ej vara oren accept

Question 10

Svarstiden på anbud

Answer 10

svaret skall enligt AvtL 2.1 § ha kommit fram i tid på ett sådant sätt att anbudsgivaren kunde ha tagit del av det i tid, eller så förfaller anbudet. Saknas det i anbudet klar svarsfrist skall svaret svarsfrist skall svaret muntligen ges direkt enligt AvtL 3.1 § och i en skälig svarstid i andra fall enligt 3.2 §. Vad en skälig svarstid är kan vara svårt att definiera eftersom olika medel har olika längder.

Question 11

Svarstiden på anbud

Answer 11

svaret skall enligt AvtL 2.1 § ha kommit fram i tid på ett sådant sätt att anbudsgivaren kunde ha tagit del av det i tid, eller så förfaller anbudet. Saknas det i anbudet klar

Question 12

Anbudets svarstid/AvtL 2.1 §

Answer 12

om anbudsgivaren har ”bestämt viss tid för avgivande av svar skall han anses hava föreskrivit, att svaret skall inom den tid komma honom till handa”. Anbudet skall ha kommit fram i tid på ett sådant sätt att anbudsgivaren kunde ha tagit del av det i tid, annars så förfaller anbudet

Question 13

Muntlig svarstid/AvtL 3.1 §

Answer 13

Som utgångspunkt ska ett svar omedelbart ges på ett muntligt anbud

Question 14

Annan än muntlig svarstid/AvtL 3.2 §

Answer 14

skälig svarstid ges i andra, dvs. i fråga om andra än muntliga anbud, som saknar en klar svarsfrist

Question 15

Försenat svar

Answer 15

Enligt AvtL 4.1 § skall ett försenat svar på anbud behandlas som ett nytt anbud som kan accepteras om man vill. En part kan undantagsvis till följd av sin passivitet bli bunden av ett avtal som baseras på den andra partens försenade svar (personen trodd att svaret kommit fram i tid). Dock är utgångspunkten att man inte måste aktivt förkasta ett anbud (svara ”nej tack”). Ingen skyldighet att svara på ett anbud som görs genom att skicka varor till mottagaren

Question 16

Försenat svar/AvtL 4.1 §

Answer 16

”[a]ntagande svar, som för sent kommer anbudsgivaren till handa skall gälla såsom nytt, av den som avgav svaret, gjort anbud”

Question 17

Avstående från anbud

Answer 17

Ett anbud kan avslås innan det förfallit enligt AvtL 5 §, man kan då inte senare ändra sig. Ett bindande avtal kan inte skapas om man ändrat sig efter man avslagit ett anbud.

Question 18

Avslående av avtal/AvtL 5 §

Answer 18

ett anbud kan avslås, varvid det förfaller, trots att den tid under vilken det är gällande ännu inte har gått till ända

Question 19

Oren accept

Answer 19

leder inte till något avtal, utan behandlas som ett nytt anbud. Oren accept är ett jakande svar med ändringar. Tillägg som endast önskar om något leder inte till en oren accept, t.ex. om man önskar eller hoppas att leveransen är snabb. Oren accept kan undantagsvis leda till bindande avtal om den som gett den orena accepten lever i den tron att hen accepterar anbudet rent.

Question 20

Oren accpet/AvtL 6.1 §

Answer 20

“svar, som innehåller, att anbud antages, men som på grund av tillägg, inskränkning eller förbehåll icke överensstämmer med anbudet, skall gälla såsom avslag i förening med nytt anbud”

Question 21

Godkänd oren accept/AvtL 6.2 §

Answer 21

oren accept kan undantagsvis, till följd av ens passivitet, leda till ett bindande avtal som baseras på den andra partens orena accept. Den som ger den orena accepten själv anser att den överensstämmer med anbudet.

Question 22

Återkallande av anbud/svar

Answer 22

innebär att anbudet eller svaret slutar gälla. Måste göras innan eller samtidigt som den andra parten hinner ta del av anbudet eller svaret.

Question 23

Återkallande av anbud/AvtL 7 §

Answer 23

”återkallelsen kommer den, till vilken anbudet eller svaret är riktat, till handa innan han tager del av detta eller samtidigt därmed”

Question 24

När anbud-acceptmodellen inte tillämpas

Answer 24

Då man avtalat om hur avtalet skall ingås, handelsbruk, partsbruk, situationer var avtal ingås på basis av standardvillkor, avtal som ingås konkludent, många andra situationer där varken ett tydligt anbud eller ett specifikt svar på ett anbud kan hittas i interaktionen mellan parterna, eller annan sedvänja hur avtalet ska ingås.

Question 25

Tillämpning/AvtL 1.2 §

Answer 25

”lända i övrigt till efterrättelse blott såvitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja”.

Question 26

Handelsbruk

Answer 26

praxis inom en viss bransch, dvs hur avtal i regel ingås på något särskilt sätt inom branschen.

Question 27

Partsbruk

Answer 27

Hur parterna sinsemellan under lång tid följt en viss form för ingående av avtal

Question 28

Konkludent

Answer 28

ingående i avtal tyst. Det finns t.ex. inte nödvändigtvis ett klart anbud eller någon egentlig accept av ett anbud då en person kliver på bussen och betalar för att bli transporterad.

Question 29

Anbud-acceptmodellen i nutiden

Answer 29

i dagens komplexa värld mest användbar som ett ”tankeschema” då det handlar om att bedöma huruvida ett bindande avtal har ingåtts eller inte.

Question 30

Ingående i avtal i nutiden

Answer 30

Lyckas man fastställa en gemensam partsvilja har ett bindande avtal uppkommit. Dock enligt HD 2011:6, med hänvisning till sitt tidigare avgörande HD 206:71, konstaterade att ett avtal förutsätter att man kan påvisa en gemensam partsvilja dels i fråga om att ingå ett avtal, dels i fråga om avtalsinnehållet. Avtal uppkommer alltså inte om inte partsviljan till avtalet kan klart hittas, dock finns det undantag var partens handlande kan leda till avtal utan viljan som passivitet.

Question 31

Ingående av avtal genom alternativ metod/HD 2010:23

Answer 31

Huruvida man ingått avtal med övervakningsbolag genom att parkera på ett ställe var en skylt meddelat om avgift vid felparkering. HD konstaterade att då inte anbud-acceptmodellen tillämpas, kan olika slutsatser dras genom att på nya situationer tillämpa de principer som framgår av avtalslagen, eller genom att objektivt analysera parternas handlingar: vissa handlingar i vissa situationer kan leda till slutsatsen att et avtal ingåtts.

Question 32

Tillitsteorin och ingående i avtal

Answer 32

det vore inte rationellt att kräva att ekonomiska aktörer tar reda på ”den verkliga subjektiva uppfattningen” hos en potentiell avtalspart i en situation där parternas utbyte kan beskrivas som ett normalt beteende som leder till avtal.

Question 33

Kännetecken för standardvillkor/standardavtal

Answer 33

de är upprättas för framtiden för att användas i många separata avtal och i förhållande till många olika avtalsparter. På grund av detta finns det en reell risk för att villkoren ur den ena partens synvinkel ter sig oskälig i framtiden

Question 34

Standardvillkorens bindande verkan

Answer 34

Svårt att bedöma huruvida parten tagit del av och förstått den standardiserade delen av avtalet. Har parten inte gjort det gäller det att ta ställning till om, och iså fall i vilken omfattning, hen trots allt ska anses bunden av villkoren. Har man inte läst den standardiserade delen av avtalet finns inte någon medveten partsvilja att omfatta den delen av avtalsinnehållet, varför det inte heller till denna del kan föreligga någon faktisk gemensam partsvilja.

Question 35

Sätt som standardvillkor kan få bindande verkan

Answer 35

parterna har undertecknat ett avtalsdokument där villkoren ingår direkt (direkt i avtalet eller bifogat dokument); genom hänvisning; utan hänvisning genom partsbruk eller handelsbruk.

Question 36

Standardvillkor genom hänvisning

Answer 36

i avtalet hänvisar man endast till standardvillkoren. Detta förutsätter att parten ha haft en reell möjlighet att bekanta sig med villkoren innan avtalet ingås. Påverkas av tiden som parten haft på sig att bekanta med villkoren, samt huruvida det är fråga om allmänt använda villkor eller inte. T.ex. endast hänvisning till villkoren i marknadsföringsmaterial gör läget mer oklart.

Question 37

Standardvillkor genom partsbruk/handelsbruk

Answer 37

Standardvillkor kan binda till följd av etablerat handelsbruk eller till följd av praxis inom en viss bransch. I nordisk rättdoktrin har man ställt sig tveksamt till faktumet att standardvillkor kan ”automatiskt” bli tillämpliga i en bransch eftersom de är allmänt kända. Detta har motiverats med att villkoren har skapats utgående från ena partens intresse. Dock är situationen olik när det kommer till agreed documents som ses som mera balanserade. Bedömningen på standardvillkorens bindande verkan påverkas av bl.a. 1. vem som är den andra avtalsparten (starkare parter blir bundna lättare), 2. innehållet i villkoren (ju mera obalanserade de är, desto större krav för bindande verkan). Överraskande och tyngande, om ett villkor är något av dessa kan bedömas utifrån dispositiv rätts måttstock.

Question 38

Överraskande och tyngande villkor

Answer 38

har speciellt höga krav för att kunna anses bindande. Åberopas främst i situationer var parterna är ojämlika. Handlar om att skydda partens normala förväntningar, rätt nära lojalitetsprincipen. Ett villkor kan anses lättare vara överraskande eller tyngande än oskäligt. Om ett villkor skall anses vara överraskande och tyngande kan bedömningen göras med hjälp av en måttstock. 1. Ett typiskt överraskande och tyngande villkor är ett villkor som i jämförelse med den dispositiva rätten på ett väsentligt sätt begränsar partens rättigheter eller utökar hens skyldigheter, t.ex. friskrivningsklausuler. 2. Om inte dispositiv rätt finns på området kan allmänna avtalsrättsliga principer och rådande avtalspraxis användas. 3. Problematiska villkor som är utformade på ett oklart eller missvisande sätt, 4. Standardvillkoren har arrangerats på ett sätt som leder till att de problematiska villkoren verkar ha ”gömts” för den andre parten. 5. Obegränsad ensidig ändring klausul kan anses vara överraskande och tyngande§.

Question 39

”oväntat” standarvillkor

Answer 39

allmänna avtalsrättsliga principer och rådande avtalspraxis kan användas om ett standardvillkor, av någon annan orsak, anses ”oväntat” för det avtalstyp i vilket det ingår.

Question 40

Friskrivningsklausuler

Answer 40

en part på olika sätt friskriver sig från ansvar

Question 41

Skydda partens normala förväntningar

Answer 41

Om den andra parten inte har känt till ett överraskande eller tyngande villkor måste man särskilt ha fäst hens uppmärksamhet vid villkoret för att hen ska bli bunden av det. Kan göras muntligen, skriftligen genom fet stil eller olika färger.

Question 42

Fullmakt

Answer 42

rätt att företräda annan.

Question 43

Fullmäktige/befullmäktigad/fullmaktshavare

Answer 43

den som mottar en fullmakt. Har rätten att företräda fullmaktsgivaren, antingen i vissa specifika situationer eller generellt.

Question 44

Regler om fullmakt

Answer 44

hittas bl.a. i det andra kapitlet i avtalslagen, specifikt AvtL 10-27 §, och utgångspunkten här är formfrihet, dvs. också en muntlig fullmakt är giltig.

Question 45

Situationer var fullmaktsgivaren inte binds av avtal som fullmäktige har ingått

Answer 45

1. Om fullmäktige överskridit sin behörighet, 2. I vissa fall där fullmäktigen har överskridit sin befogenhet

Question 46

Behörighet

Answer 46

vad fullmäktigen överhuvudtaget kan avtala om för fullmaktsgivaren räkning. Om fullmakten är skriftlig så visar fullmakten gränserna för behörigheten. Bryter fullmäktigen mot sin behörighet blir inte fullmaktsgivaren bunden av avtalet. Fullmaktsgivaren kan i efterhand godkänna avtalet direkt eller genom sitt handlande, i vilket fall avtalet anses varit bindande från början.

Question 47

AvtL 25 §/Överskridande av behörighet

Answer 47

Om fullmäktigen överskrider sin behörighet blir hen också skyldig att ersätta tredje man för den skada denne lidit för att ett bindande avtal inte har uppkommit. Skadeståndsskyldigheten bortfaller dock bl.a. i en situation där tredje man insåg eller bort inse, att det inte fanns någon fullmakt eller att behörigheten överskreds

Question 48

AvtL 10.1 §/brytande av fullmakt

Answer 48

Bryter fullmäktigen mot sin behörighet blir inte fullmaktsgivaren bunden av avtalet.

Question 49

Befogenhet

Answer 49

vad fullmäktigen får avtala om för fullmaktsgivarens räkning, Befogenheten framgår inte av den skriftliga fullmakten, utan består av särskilda muntliga eller skriftliga instruktioner som fullmäktigen får av fullmaktsgivaren utöver den skriftliga fullmakten. Dessa ska inte komma till avtalspartens kännedom, eftersom de ofta innefattar närmare direktiv om fullmäktigen förhandlingsutrymme. Som utgångspunkt blir fullmaktsgivaren bunden av avtalet om tredje man är i god tro, dvs. ifall personen som fullmäktigen ingick avtalet med varken kände till, eller borde ha känt till, att fullmäktigen överskred sin befogenhet. Har det inte gjorts på detta sätt blir fullmaktsgivaren inte bunden av avtalet.

Question 50

Kunskap om överskridande fullmakt/AvtL 11.1 §

Answer 50

I en situation där personen t.ex. vet om att fullmäktigen överskrider sin befogenhet, blir fullmaktsgivare sålunda inte bunden av avtalet

Question 51

Godtrosskydd

Answer 51

Som utgångspunkt blir fullmaktsgivaren bunden av avtalet om tredje man är i god tro, dvs. ifall personen som fullmäktigen ingick avtalet med varken kände till, eller borde ha känt till, att fullmäktigen överskred sin befogenhet.

Question 52

Uppdragsfullmakten/AvtL 11.2 §

Answer 52

en särskilt riskabel form av fullmakt. Uppdragsfullmakten ges så att fullmaktsgivaren endast meddelar fullmäktigen om fullmakten och dess innehåll. Avtalsparten måste då lita på fullmäktigens ord då avtal ska ingås. I en sådan situation finns det ingen åtskillnad mellan behörighet och befogenhet. Överskrid behörigheten, uppkommer inte något bindande avtal, trots att tredje man var i god tro.

Question 53

Ställningsfullmakten/AvtL 10.2 §

Answer 53

”där någon såsom anställda i annans tjänst eller eljest i följd av avtal med annan intager en ställning varmed enligt lag eller sedvänja följer viss behörighet att handla å dennes vägnar, anses han hava fullmakt att företaga rättshandlingar, som falla inom gränserna för denna behörighet. Sträcker sig inte längre än sedvanliga transaktioner. I HD 2011:21 konstaterade HD att ställningsfullmakten är bäst lämpad för ofta förekommande rättshandlingar av standardtyp med ett ganska lågt ekonomiskt värde. Avvikande avtal enligt vedertagen praxis inom branschen kan inte ingås med en ställningsfullmakt.

Question 54

Återkallande av fullmakt

Answer 54

1. En skriftlig fullmakt återkallas genom att fullmaktshandlingen återlämnas eller förstörs (AvtL 15.1 §). AvtL 15.2 ”fullmäktigen är pliktig att på begäran av fullmaktsgivaren återställa fullmaktshandlingen”. 2. Om fullmaktshandlingen inte fås tillbaka kan den dock på basis av ansökan som tillställs tingsrätten på sökandens hemort, förklaras utan verkan/kraftlös (AvtL 17 §). 3. En ställningsfullmakt återkallas genom att fullmäktigen avlägsnas från sin ställning (AvtL 14 §).

Question 55

Upphörande av fullmakt

Answer 55

I vissa fall har fullmaktsgivaren dessutom en skyldighet att meddela tredje man om att fullmakten upphört: Av AvtL 19 § följer att ifall fullmaktsgivaren har särskild anledning att befara att fullmäktigen kommer ingå avtal på basis av fullmakten med en tredje man som antas inte känna till att fullmakten upphört, ska fullmaktsgivaren, där det är möjligt, meddela hen om att fullmakten upphört. Har inte fullmaktsgivare gjort ovannämnda kan ett avtal som begåtts i god tro vara bindande. Det räcker dock att fullmaktsgivaren sänt iväg meddelande; eventuella förseningar är inte på hens ansvar (AvtL 40 §)

Question 56

Formbundenhet och ogiltighet/JB 2:3.1

Answer 56

förutsätter att en fullmakt att sälja en fastighet ska vara skriftlig. Säljaren ska underteckna fullmakten och det ska framgå av fullmakten vem som är ombud och vilken fastighet som säljs. I det elektroniska fastighetsöverlåtelsesystemet är det möjligt att nyttja en elektronisk fullmakt.

Question 57

Prokura

Answer 57

Enligt 1.1 § i prokuralagen kan en i handelsregistret antecknad näringsidkare ”befullmäktiga viss person att vara näringsidkarens prokurist genom att giva honom fullmakt, vilken enligt fullmaktens text uttryckligen förklaras utgör prokura, eller genom att på annat sätt bevisligen angivna att han är näringsidkarens prokurist”. En prokurist har en omfattande rätt att företräda huvudmannen: prokuristen får i allt som gäller bedrivande av huvudmannens rörelse handla på huvudmannens vägnar och teckna hans firma, dvs. skriva under dokument för huvudmannens del (2.1 § i prokuralagen).

Question 58

Prokura begränsningar

Answer 58

Prokuristen får dock inte utan särskilt bemyndigande sälja eller inteckna (pantsätta) huvudmannens fasta egendom eller tomtlegorätt. För att en prokurist ska ha rätt att företräda näringsidkaren inför domstolar och andra myndigheter måste prokuran vara skriftlig (2.2 §). En prokurist ska också ange sitt prokurauppdrag på vederbörligt sätt då hen tecknar firman. Det görs genom att prokuristen vid sin namnteckning skriver ”i egenskap av prokurist”, ”per procuram”, ”p.p” eller anger sitt prokurauppdrag på annat motsvarande sätt (6 § i prokuralagen)

Question 59

Negotiorum gestio

Answer 59

= ”skötsel av angelägenheter” handlar om att en person handlar för en annan persons räkning utan dennes samtycke. En person utan fullmakt eller liknande, frivillig vidtar nödvändiga rättshandlingar eller andra åtgärder för en person som är frånvarande eller annars förhindrar att agera, i syfte att skydda hens intressen. Krav för att negotiorum gestio ska medföra bindande kraft. 1. Huvudmannen måste vara bortres eller annars förhindrad (t.ex. på grund av sjukdom) att själv agera: både fysiskt och ska inte kunna nås via kontaktmedel. 2. Personen som agerar ska göra så endast om hen saknar kunskap om någon annan agerar för huvudmannens räkning med vederbörlig fullmakt eller annat samtycke. 3. Dessutom ska situationen vara så pass exceptionell att det är nödvändigt att snabbt agera för att undvika väsentlig skada. Förutsättningarna för negotiorum gestio föreligger normalt endast för en kort tid.

Question 60

Negotiorum gestio/18 kap. 10 § handelsbalken (HB)

Answer 60

negotiorum gestio, på basis av paragrafen kan en frånvarande person t.ex. representeras i domstol, men den har tillämpats även i andra situationer.

Question 61

HB 18:5/ersättning för representant

Answer 61

en representant ska såväl få ett skäligt arvode som ersättning för sina kostnader, kan i vissa situationer tillämpas på negotiorum gestio.

Question 62

Syfte med avtalsförhandlingar

Answer 62

ta red på om det finns förutsättningar för parterna att ingå ett bindande avtal, detta kräver förhandlingsfrihet.

Question 63

Förhandlingsfrihet

Answer 63

att en part som utgångspunkt har rätt att dra sig ur förhandlingarna när som helst av vilken orsak som helst

Question 64

Avtalsförhandlingar rättigheter

Answer 64

Förhandlingsfrihet, förhandla med samtidigt med flera parter. 2. Skadestånds rätt under vissa förutsättningar

Question 65

Avtalsförhandlingar skyldigheter/begränsningar

Answer 65

1. Vardera parten ska som utgångspunkt stå för de egna kostnader som uppstått i förhandlingsfasen om processen avbryts. 2. Prekontraktuell lojalitetsplikt. 3. Ingen rätt att initiera, eller fortsätta, en förhandling om en genuin vilja att nå avtal saknas. 4. Culpa in contrahendo, under vissa förutsättningar

Question 66

Rätten att samtidigt förhandla med flera parter

Answer 66

Som utgångspunkt är det tillåtet att samtidigt förhandla med flera parter. Begränsas av prekontraktuell lojalitetsplikt och kravet på genuin vilja

Question 67

Prekontraktuell ansvar/HD 2011:6

Answer 67

Skyldigheterna skapas vid avtalsförhandlingar gentemot den andre parten kan bildas om parten ifråga, genom sitt agerande, har gett den andra parten orsak att anta att avtal kommer att ingås. Om den part som förväntar sig att ett avtal ska ingås har påbörjat avtal förberedelser eller har vidtagit andra åtgärder, kan en skyldighet att betala skadestånd på basis av oaktsamhet vid avtalsförhandlingar aktualiseras (culpa in contrahendo), för den part som utan grund, trots allt drar sig ur avtalsförhandlingar.

Question 68

Culpa in contrahendo

Answer 68

skadeståndsskyldighet som bildas under förhandlingarna om 1. Ena parten genom sitt agerande gett den andra parten orsak att anta att ett avtal kommer att ingås. 2. Den andra parten har påbörjat avtalsförberedelser eller vidtagit andra åtgärder. 3. Parten skall ha varit oaktsam eller har agerat uppsåtligen.

Question 69

Culpa in contrahendo/HD 2009:45

Answer 69

Aktiebolag blev skadeståndsskyldig enligt culpa in contrahendo i deras förhandlingar med fastighetsägaren. Aktiebolaget var tvungen att ersätta fastighetsägarens förlorade hyresinkomster för ett avtal som inte förlängdes och betala ersättning för reparationer som aktiebolaget hade förutsatt och redan hade utförts i fastigheten.

Question 70

Negativa kontraktsintressen

Answer 70

Hur skadestånd bestäms i fall som culpa in contrahendo. Skadelidande ska försättas i samma ekonomiska situation som hen hade varit i om hen inte hade deltagit i några avtalsförhandlingar och följaktligen inte gjort några avtalsförberedelser.

Question 71

Icke bindande intentionsavtal

Answer 71

Uppnår inte kraven för ett avtal och är därför inte bindande. Ingås i ett skede då slutliga avtalsinnehållet är okänt. Kan innehålla bindande villkor, såsom en sekretessklausul, eller ett villkor som förbjuder parterna att parallellt förhandla med andra under förhandlingsfasen. Medför även större krav på att parterna måste ta hänsyn till varandra och samarbeta lojalt i förhandlingsstadiet med sikte på en framtida överenskommelse.

Question 72

Avsiktsförklaring (letter of intent) respektive bindande föravtal

Answer 72

ett föravtal är ett avtal om att i framtiden ingå ett visst, specifikt avtal. Ofta ska det slutliga avtalet ingås då något, ännu inte fullgjort, villkor har uppfyllts. Föravtalet är i regel bindande då det är så preciserat och fullständigt att det framtida avtalets innehåll någorlunda kan fastställas.

Question 73

Bindande föravtal eller icke bindande föravtal

Answer 73

Avgörs på basis av en helhetsbedömning av såväl parternas agerande som dokumentationen. Rubriceringen påverkar, dock mindre än innehållet i avtalet (HD 1996:7).

Question 74

Betydelse av rubrik/HD 1996:7

Answer 74

En helhetsbedömning av fakta ledde till att en handling som rubricerats intentionsavtal trots allt ansågs vara ett bindande föravtal. Stad ville dra sig ur ett köp av aktier i ett fastighetsbolag.