3. Kontextorienterad publikforskning Flashcards
Vad innebär det att ha ett kontextorienterat perspektiv på publiken?
Det betyder att man inte bara fokuserar på själva medietexten utan man ser helhetsperspektivet, dvs den sociala, kulturella & historiska kontexten där publiken befinner sig och hur detta påverkar deras tolkning och användning av mediet.
Vad innebär det att gå från textcentrerad publikforskning till kontextorienterad?
Det innebär att man bytte från att primärt fokusera på själva medietexten (det meddelande som produceras) till att även undersöka den bredare kontexten där kommunikationen äger rum (hos publiken). Man började undersöka hur publikens omgivning påverkar hur meddelanden tolkas & förstås av publiken. Man tittade på faktorer som publikens sociala & kulturella bakgrund samt den historiska kontexten.
Forskningen har utvecklats från att fokusera enbart på medieinnehållet till att integrera bredare samhällskontexter för att få en djupare förståelse av publikens upplevelse och tolkning.
På vilket sätt kan en säga att Ien Angs studie kring Dallas (se Turnbull) är kontextorienterad?
Vet inte, osäker:
Studien har en specifik medietext men fick också en viss social dimension. De som svarade på annonsen (som hen la ut för studien) och deltog satte in det i en kontext. Exempel: “Jag är här när jag tittar på det” eller jag är med dem här personerna när jag tittar på det”. Så den blev kontextorienterad då man får ta del av personers användning av medier samt det sociala.
Turnbull säger att många studier inte tror att det finns en enkel förklaring på hur medier påverkar unga. Diskutera hur de här studierna säger något annat än den enkla förklaringen.
Exempel på studie är EU kids Online Network. Den studien säger att det inte går att dra enkla slutsatser för risk & faror gällandes tonåringars mediaanvändning. Den säger att det är viktigt att förstå ungas mediaanvändning online i en bredare och social kontext (helhet). Det går alltså inte att säga att unga som spelar våldsamma spel kommer att bli våldsamma. Man måste undersöka hela den sociala upplevelsen.
På vilka sätt kan “domestication theory” (domesticeringsteori) sägas anlägga ett kontextorienterat perspektiv?
Domesticiering = integrera medieteknologi in i det vardagliga livet. I ett kontextorienterat perspektiv kan det vara användning av medieteknologi i hemmiljön/den privata sfären genom exempelvis TV-tittande. Då undersöker man hur TVn införlivas i det vardagliga livet, vilken kontext den används i och vilka sociala relationer som formas kring TV-tittandet.
Vad menar Haddon när han skriver att hemmets medieteknologier har symboliskt värde?
Att teknologin inte bara ses som en fysisk apparat utan även som symbol för sociala, kulturella eller personliga betydelser. Exempelvis kan TVn symbolisera gemenskap eller underhållning i familjen, och en dator kan symbolisera personlig integritet eller frihet.
Vad innebär domesticeringsprocessen appropriering?
Människors anledning & övervägande till att införskaffa teknologier.
Vad innebär domesticeringsprocessen inkorporering?
Den plats teknologin får i hemmet. Teknologin blir en del av ens miljö och det sociala landskapet. Teknologin blir synlig och märkbar, en jättestor TV kan starta samtalsämnen i vardagsrummet.
Vad innebär domesticeringsprocessen objektifiering?
Handlar om hur medieteknologin blir en del av den vardagliga rutinen och hur de används. Exempelvis kl 20 ska vi se serie varje dag.
Vad innebär domesticeringsprocessen konvertering?
Handlar om hur teknologierna blir en del av vår identitet.
Vad innebär begreppet “föreställda gemenskaper”?
Frivilliga gemenskaper som människor ansluter sig till genom sina fanliknande intressen, även om det inte är någon man ens pratat, träffat eller kommer interagera med. Denna gemenskap skapas och upprätthålls av gemensamma föreställningar och bilder, snarare än en personlig interaktion sinsemellan människorna.
Hur kan begreppet föreställda gemenskaper relateras till studier av fans?
Genom att undersöka fanskap kan forskare förstå hur människor skapar och upprätthåller gemenskaper av delade intressen och därmed hur dessa gemenskaper kan vara en viktig del av individens identitet. När vi tar del av texter skapar vi en egen tolkning vilket kan omskapa texten.
Hur kan fans ses ur både ett textorienterat och kontextorienterat perspektiv?
Det textorienterade perspektivet: handlar om relationen mellan fans och det specifika innehållet. Hur fans engagerar sig med texten, tolkar den och skapar betydelse utifrån den.
Det kontextorienterade perspektivet: handlar om helheten utanför innehållet, fans sinsemellan. Man tittar på fansen i relation till den sociala & kulturella kontexten där de agerar. Hur fansen interagerar med varandra, delar sina upplevelser och skapar en gemenskap kring det man är fans utav.
Vad kännetecknar ett fan/fans och varför är det en speciell publikkategori?
Fans kännetecknas av:
Sin passion, lojalitet och sitt aktiva deltagande i skapande och delandet av innehåll relaterat till sina intressen.
Fanskap utgör en speciell publikkategori eftersom dess medlemmar ofta går utöver att bara konsumera media genom att skapa eget innehåll, delta i gemenskaper och uttrycka sin identitet genom sina intressen.
Förklara de olika typer av fans:
* Fan
* Kultist
* Entusiasten
Fan:
Någon som medvetet & selektivt tar del av en medietext, utan att engagera sig med andra fans. Har en egen relation till texten (uppskattar & reflekterar på egen hand)
Kultist:
Ett steg längre än ett “fan”. Deltar i en högre grad med texten. Studerar texten noggrannare och det som finns omkring den specifika texten, det transmediala, typ om det finns en bok om filmen eller läser en blogg om den osv. Vill gärna dela med sig & läsa andras tolkningar av texten.
Entusiasten:
Karaktäriseras av sin egen produktion av texter, handlar inte bara om att tolka och diskutera texten med andra utan även om att skapa egna verk utifrån texten. Typ fanfiction, fanart.