1. Publikforskningens historia Flashcards
Vad är ett paradigm?
Paradigm är ett ramverk för hur vi styr och tolkar forskning (publikforskning i detta fall).
Ett paradigm funkar som en grundläggande modell inom ett vetenskapligt fält och styr hur forskningen bedrivs.
Vilka 3 paradigmfaser finns?
- Tidig publikforskning om medieeffekter
- Textorienterad publikforskning
- Kontextorienterad publikforskning
Vad är effektperspektivet?
Handlar om att undersöka hur massmedier påverkar människan och samhället, specifikt de “negativa” faktorer som hur våld, sexualitet & politik kan påverka och vilka effekter det ger oss. Detta paradigm betraktade publiken som **passiva mottagare **av enkelsidiga meddelanden från massmedierna, och interaktion och feedback var begränsade.
Passiv publik = kan bli medvetet & omedvetet påverkade av effekter
Vad är användningsmodellen?
Undersöker hur människor aktivt väljer och använder medier i syfte att tillfredsställa sina egna behov & önskemål. Medier uppfyller olika behov hos människan, exempelvis både underhållning och information. Ett steg ur effektperspektivet.
Vad är det tolkande perspektivet? (Kodning/dekodning)
Här ses medieinnehållet som resultat av både producenten och publikens bidrag. Producenter kodar innehållet medan publiken tolkar innehållet och här kan tolkningen skiljas utifrån ens sociala & kulturella bakgrund. Skiljer sig från de 2 andra då det INTE handlar om hur passiv eller aktiv en part är utan hur innehållet tas emot. Tas det emot som producent förväntade sig? Varför, eller varför inte?
Vilken kritik har riktats mot den tidiga publikforskningen och de behaviouristiska förklaringsmodellerna om medieeffekter?
Dessa modeller tenderar att se publiken som enbart passiva mottagare av innehåll och därmed ignoreras publikens aktiva roll i medieskapande och tolkning (Turnbull). Det finns ingen universell påverkan av medier och innehåll, människor reagerar olika på samma typ av medieinnehåll.
Vad är mediepanik?
En situation eller händelse (t.ex. ny medieteknik) som medierna ger en överdriven uppmärksamhet till. Detta kan leda till att allmänheten uppfattar händelsen som mer akut eller farlig än vad den egentligen är.
På vilket sätt har mediepaniker omgärdat nya medier ur ett historiskt perspektiv, enligt Drotner?
Drotner menar att vid införandet av ny medieteknologi såsom TV, radio, internet så har det historiskt sett uppstått mediepanik kring detta. Detta innebär att en stark oro och rädsla uppstått för hur nya medieteknologierna ska påverka människan och samhället. Ett historiskt exempel är tidningen som nyhetsspridning på 1800-talet och man oroade sig för desinformation (falsk informationsspridning).
