1. Kranialnerver Flashcards
Kranialnerverna är en del av CNS men beteer sig på många sätt som PNS.
Hur många kranialnerver har vi? Vart utgår de från?
12 par: alla utom 1 & 2 har sina kärnor i hjärnstammen.
Motoriska kranialnerver är nedre motorneuron, vad får man vid skada på dessa för effekt?
Perifera slappa pareser (bulbär pares)
Vad får man för symptom vid skada på nedåtgående bansystem ovanför kärnan eller i omkopplingsstationen?
Pseudobulbör pares, med eg spasticitet. Detta kan man se vid ALS som kliniskt ser ut som en perifer pares men är en central pares med stegrade reflexer.
Korsar kranialnerver hjärnstammen?
Nej, de löper ipsilateralt (förutom n. opticus som korsar i chiasma och n. trochlearis)
Hur brukar kranialnerver skadas?
- Infarkt/blödning
- Tumörer/metastaser som trycker
- Inflammatoriska processer som påverkar nerven i sig eller kärlet till nerverna
- Infektioner
(diabetes kan påverka kranialnerver på många olika sätt)
Vilken nerv är kranialnerv 1? Hur löper den? Hur testar man den?
1 = n. olfactorius
Förlopp: passerar genom lamina cribrosa (os ethmoidale) till olfaktoriusbulben i främre skallgropen. I bulben kopplar de om till och fortsätter löpa via olfactoriusbanan till ffa amygdala (där kärnan sitter), men en del korsar över till andra sidan
Testining: patienten får lukta på bekanta dofter som kaffe, tobak, parfym och tjära. Man avslutar sen med ammoniak då denna går via trigeminus som en smärt reaktion och inte via luktsinnet. detta för att skilja på funktionell och psykogen luktsinnesnedsättning.
Luktsinnet är väldigt känsligt för skalltrauma eftersom luktcellerna går via tunna lamina cribrosa, förlorat luktsinne kallas för anosmi.
Vad är vanliga orsaker till anosmi?
Temporär anosmi är väldigt vanligt och beror oftast på lokala förändringa i nässlemhinnan, som förkylning.
Anosmi beror oftast på traumatisk skada men kan även bero på:
- Sjukdomar i näsan
- Svårare virusinfektioner (kan orsaka temporär eller permanent förlus)
- Långvarit näsdroppsmissbruk (rinitismedikamentosa)
- Penicillamin (används inte så mycket längre)
- Frontala tumörer i hjärna, ffa i hinnorna runtomkrin nerven (vanligast är olfaktoriusmeningeom), detta är anledningen till att man gör dt eller magnetkamera när man undersöker nedsatt luktsinne utan uppenbar förklaring.
- Skalltrauma
- Mediala skador i temporalloben (skador på kärnorna som tar emot info)
- Parkinsons sjukdom, tappat luktsinne är en av första symptomen.
Vilken nerv är kranialnerv 2? Hur löper den? Hur kan synfält påverkas utefter olika skadoplatser av nerven?
2 = n. opticus
Förlopp:Passerar bakåt till chiasma opticum som sitter ovanför hypofysen, här korsar de mediala fibrerna och går sen till laterala knäkroppen och sen via synstrålningen bak till synbarken.
Skada: Man förlorar olika synfält beroende på vart skadan sitter. Titta igenom bilden nogrant.
a: kan bero på eg opticus neurit som vid MS
Hur undersöker man synen?
För att testa synskärpa:
- Synkarta 4-5m (vanlig synundersökning)
- Fingerräkning 1m (på akuten)
För att testa synfält:
- Donder: rör runt ett finger i olika synfält och pat får tala om när den ser rörelse, mörka fläckar (synfältsbortfall) kallas för skotom. Denna måste ögonläkare testa med perimetri, lampor tänds och släcks på olika ställen.
Titta in i ögat på ögonbotten, ögonbottenspegling (undersöka papillen, dvs synnervens inträde i ögonbotten):
- Papillödem, synerven kan tryckas ut i ögat när man har förhöjt intrakraniellt tryck. Kan bero på hypertoni eller inflammation, papillit.
Göra ögonbottenundersökning med ögonmikroskop
Göra ishihara test
- Görs vid MS exempelvis, här testar man färgseendet. Vid MS kan man få synnervsinflammation (opticus neurit) och förlora färgseendet.
Hur kan en staspapill se ut?
Papillödem
Obscurationer = skiftningar i synfältet
Hur kan synnervsinflammation yttra sig?
Opticusneurit
Synnedsättning, ont retrobulbärt, nedsatt färgseende och försämring vid kroppsanstränigning eller bastubad (värmen).
Status:
- Sämre synskärpa (nedsatt visus)
- Synfältsdefekt (central skotom)
- Nedsatt färgseende (känsligaste att se)
- Oftalmoskop kan ibland visa påverkan på pupillen (papillatrofi)
- MR visar inflammation
- VEP kan också fånga opticusneurit
