1. Funktionell Neuroanatomi Flashcards

En repetition av neuroanatomin ur ett funktionellt perspektiv.

1
Q

Beskriv CNS grovanatomi.

A
  1. Cerebrum
  2. Hjärnstammen - diencephalon, mesencephalon, pons, medulla oblongata.
  3. Cerebellum
  4. Ryggmärgen (medulla spinalis)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Avseende ryggmärgen.

  • På vilken nivå görs LP, och varför?
  • På vilka nivåer är ryggmärgen tjockare, och varför?
A
  • LP utförs vid ca. L4/L5. Detta görs eftersom ryggmärgen inte längre är en fast struktur på dessa nivåer, utan istället en bunte med nervtrådar i CSF. En LP kan därmed utföras utan risk att permanent skada nerver/åsamka smärta.
  • Ryggmärgen är tjockare i de nivåer som korrelerar med extremiteterna. Dvs. ca. C4-C7, såväl som T11-L1.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan embriologins anläggning av nervsystemet förenkla visualiseringen av det?

A

Nervsystemet anlades initiellt sett som ett enkelt rör. Det förklarar varför de flesta strukturer ligger ovanpå varandra i tur ordning. De två undantagen är cerebrum och cerebellum. Cerebellum avknoppades tidigt från de resterande delarna. Cerebrum har vuxit uppåt, utåt, bakåt och framåt från toppen. Detta orginella tillväxtmönster är anledningen till att några av de strukturer djupt inne i cerebrum har en sådan kopmlex struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Imaginteknik och CNS.

  • Vilken färg har cerebrospinalvätska i en normal DT?
  • Vilken färg har ett hematom i en MR?
  • Hur ser ett hjärnödem generellt ut i imagingteknik?
A
  • Cerebrospinalvätskan blir svart vid imaging med ett normalt DT.
  • Ett hematom åskådas som vitt mha. MR-teknik.
  • Ett hjärnödem leder mha. imagingteknik till att man i princip inte kan skilja ut strukturer längre.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär begreppet basala cisterner?

A

Basala cisterner syftar till det rum med cerebrospinalvätska som finns omkring mesencephalon. Detta påverkas vid hematom, hjärnödem osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Thalamus - funktion, lokalisation, struktur och nära associerade strukturer.

A

Thalamus återfinner vi som en del av diencephalon. Thalamus består av två strukturer, en på vänster och en på höger sida.

Förenklat kan man säga att thalamus är en relay-station. Där information omkopplas, likt en gammaldags telefonstation.

Närliggande strukturer är hypothalamus, corpus pineale och ventrikelsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hypothalamus - funktion, lokalisation, struktur och nära associerade strukturer.

A

Hypothalamus återfinner vi under thalamus, det är därmed en del av diencephalon. Detta system samverkar tätt med hypofysen, och styr denna genom att känna av endokrina samband i kroppen.

Även denna struktur är tvådelad, med en på vänster och en på höger sida. Det har en viktig funktion i upprätthållandet av det autonoma nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Corpus pineale - funktion, lokalisation, struktur och nära associerade strukturer.

A

Corpus pineale återfinns dorsalt om thalamus och har i syfte att styra dygnsrytmen. Detta görs mha. produktion av ämnet melatonin. Det finns endast en tallkortkörtel i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv hur ventrikelsystemet är uppbyggt?

A
  1. Sidoventriklarna - omsluter thalamus. Komplex struktur pga. cerebrums anläggning.
  2. Foramen monroe - 2 st, passage mellan sidoventriklarna och den 3e ventrikeln.
  3. 3e ventrikeln - thalamus bygger upp dess yttre väggar. Skapar hos många ett “öga”.
  4. Aqueductus cerebrii - passage mellan 3e och 4e ventrikeln.
  5. 4e ventrikeln - lokaliserad bakom pons, men framför cerebellum.
  6. Utgångsöppningarna (foramina magendii t luschkae) - kommunikation mellan ventriklarna och utsidan av hjärnan.
  7. Centralkanalen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär teorin om det glymfatiska systemet?

A

Det glymfatiska systemet är en teori om att man under dagen ansamlar sig “slaggprodukter” djupt i hjärnans strukturer. Dessa orsakar kognitiv nedsättning med pålagring. Mha. det glymfatiska systemet rensar vi bort dessa. Det sker genom att kanaler in i hjärnans djupa strukturer öppnas upp under specifika tillfällen, såsom vid sömn. Det renar då systemet på samma sätt som lymfatiska system gör. Systemet är studerat och väletablerat hos djur, men har ännu inte kunnat bevisas hos människan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur stor omsättning av CSF har vi varje dag?

  • Vad är den totala volymen vid varje angiven tidpunkt?
  • Vad är det normala tryckförhållandet i organet?
A

Den totala volymen CSF är 140 ml. Under ett dygn produceras det ca. 500 ml, vilket innebär att vi i princip byter ut vår vätska 3 gånger.

Det normala tryckförhållandet är ett övertryck på ca. 5-10 mmHg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser flödet av CSF ut?

A

Produktion av CSF sker framförallt i 3e och 4e ventrikeln. Vätskan flödar genom ventrikelsystemet och ut ur utgångsöppningarna caudalt om den 4e ventrikeln. Vätsken flödar sedan genom systemet, utanpå hjärna och ryggmärg för att tillslut resorberas till sinus sagittalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är huvudfunktionerna hos CSF? (3 st.)

A
  1. Stötdämpande kudde mellan CNS och omgivande benväggar.
  2. Volymvariation - exempelvis kan produktoinen av CSF minska vid en blödning för att minska risken för inklämning av CNS.
  3. Transport av ämnen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är hjärnans tre hinnor (meningierna)?

A
  1. Pia mater - beläggen dikt an mot hjärnan. Består endast av ett cellskikt.
  2. Arachnoidea - ogenomsläppligt membran (avseende vätska).
  3. Dura mater - hårda hinnan, ligger dikt an mot skallbenet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka typer av hjärnblödningar talar man om framförallt? (3 st.)

A
  1. Epiduralhematom - linsformad.
  2. Subsuralhematom.
  3. Subarachnoidalblödning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Epiduralrummet - det finns något speciellt med detta. Vad?

A

Epiduralrummet finns i princip inte i hjärnområdet, utan uppstår endast patologiskt såsom vid en epiduralblödning. Epiduralrummet finns dock när man kommer ned till ryggmärgsnivå, och är då fyllt med fettvävnad.

17
Q

Beskriv två typiska symtom som återfinns vid inkämning av hjärnan pga. högt intrakraniellt tryck.

A
  1. Pupilldilation - övertrycket leder till att N. ockulomotorius trycks till i tentorieslitsen.
  2. RAS slås ut - leder till ett sänkt medvetandetillstånd.
18
Q

Dura mater utgör ett par strukturer bortsett från den som ligger dikt an mot skallbenet. Vilka? (

A
  1. Falx cerebrii - en fåra som delar hjärnhalvorna.
  2. Tentorium cerebrii - laterala fåror vilka delar storhjärnan från lilhjärnan/mellanhjärnan.

Syftet med desas är att skapa rigida strukturer i kraniet, ger därmed stabilitet.

  1. Sinusstrukturer.
19
Q

Vad innebär begreppet tentorieslitsen?

A

Det syftar till ett område i hjärnan som är extra känsligt för ökade tryckförhållanden. Grundar sig i att tentorierna “möts” centralt i skallområdet, och skapar där skarvar för vilka hjärnan kan tryckas mot vid ett förhöjt intrakraniellt tryck.

20
Q

Vilka två kärl förser hjärnan med sitt blod?

A
  1. A. Carotis Interna - härleds från aorta, och passerar genom skallbenet. Genererar A. Cerebri Media & A. Cerebri Anterior.
  2. A. Vertebralis - avgår från armens kärl och passerar via halskotorna, går in i skallen bredvid ryggmärgen. Genererar A. Basilaris.
21
Q

Vilka är cerebrums, respektive cerebellums huvudsakliga kärl? Beskriv även vilka kärl som ger upphov till dem.

A

Cerebrum:

  • A. Cerebri Media - A. Carotis.
  • A. Cerebri Anterior - A. Carotis.
  • A. Cerebri Posterior - A. Basilaris.

Cerebellum:

  • A. Cerebelli Superios - A. Basilaris.
  • A. Cerebelli Inf. Anterior - A. Basilaris.
  • A. Cerebelli Inf. Posterior - A. Vertebralis.
22
Q

På vilket sätt är communicans-kärlen viktiga för försörjning av vår hjärna?

A

Communicanskärlen är kommunikanter mellan de områden som försörjs av främre och bakre cirkulationen. Innebär exempelvis att hela hjärnan kan försörjas åtminstone semi-adekvat mha. endast A. Carotis Sin/Dx.

Finns även en koppling mellan främre och bakre systemet (?).

23
Q

Hur används en cerebral angiografi kliniskt?

A

Ett kateterburet ingrepp där kontrastmedel sänds upp till hjärnans försörjning genom ljumsken. Genom att utsöndra kontrastmedel och nyttja imagingteknik kan man få information om hur väl kommunikationen fungerar mellan hjärnans olika försörjningsområden.

24
Q

Vilka delar av cortex försörjs av vilka kärl (förenklat)?

A
  • A. Cerebri Media - Prefrontalcortex.
  • A. Cerebri Anterior - Laterofrontalcortex & Temporalcortex.
  • A. Cerebri Posterior - Occipitalloben.
25
Q

Vilka strukturer ingår i samlingsnamnet Basala Ganglier?

A
  1. Nucleus Caudatus.
  2. Putamen.
  3. Globus Pallidus.