vsf1 Flashcards
VÄLFÄRD
Olika innebörder. Syftar till någon form av lycka, välgång, ekonomisk och social trygghet. Olika direkta eller indirekta (statliga/offentliga) åtgärder för att tillförsäkra medborgare/individer, drägliga levnadsförhållanden eller för att lösa eller förebygga sociala risker eller sociala problem. Olika åtgärder: Sociala och ekonomiska åtgärder som tillfredsställer befolkningens ekonomiska och sociala grundbehov (t.ex. bostad, inkomst/arbete, hälsa, utbildning, fritid)
VÄLFÄRDSSTAT
Ingen tydlig definition av begreppet välfärdsstat, vanligen ett land som kombinerar kollektivt ansvar för medborgarnas sociala välfärd med en omfattande demokrati och en viss nivå av levnadsstandard. En möjlig definition (av Briggs) kännetecknas välfärdsstaten av att statsmakten medvetet används för att reglera marknadskrafterna i åtminstone tre avseenden: att garantera en minimutkomst åt individer och familjer oberoende av värdet på deras arbetskraft eller förmögenhet, att skapa trygghet genom att reglera sociala risker, att tillförsäkra medborgarna vissa grundläggande tjänster oberoende av status eller klass.
Alla länder har inte samma utformning och ambitionsnivå när det gäller hur mycket och vilken form av välfärd medborgarna har tillgång till. Välfärdsstater har olika socialpolitiska lösningar och åtgärder för att tillhandahålla sina medborgare social trygghet.
Kritik mot välfärdsstaten: några exempel
- Socialpolitikens höga kostnader
–Ökade socialutgifter anses tvinga fram höga skatter och avgifter - Negativa inverkningar på ekonomin
–För mycket stat gör att ekonomin riskerar att fungera ineffektivt, snedvriden konkurrens,
–För generöst socialt skydd minskar t.ex. incitament att söka jobb. - Välfärdsstatens byråkrati och ineffektivitet
–Förmynderi, missnöje med kollektiva och strömlinjeformade lösningar i ett alltmer individualiserat samhälle, individens frihet, krav på brukarinflytande, skräddarsydda lösningar
–Överdrivet maktutövande/kontroll
MÄTA VÄLFÄRD
Objektiva mått
Oberoende individers uppfattning. Utgår från experter och politiska bedömningar och mäta bland annat spädbarnsdödlighet, inkomst, utbildning och hälsomått. Utgår från samhälleliga och politiska målsättningar, statens ambitionsnivå
Subjektiva mått
Fånga hur individerna upplever det. Utgår från individens upplevelse av dennes välfärd och anspråksnivå.
Behov
Utgår från i hur hög grad människors olika behovs uppfylls, både grundläggande behov t.ex. mat, bostad och behov som sociala kontakter t.ex. vänskap
Resurser
Utgår från människors resurser, förmåga, ekonomi, utbildning, nätverk och om hen är utrustad med tillräckligt med resurser för att kunna leva det liv hon vill. Vilka resurser har människor för att leva de liv de vill leva.
SOCIALA RISKER/PROBLEM
Välfärdsstaten och socialpolitiken strävar mot att minska/förebygga/åtgärda sociala risker dvs skydda individen i situationer när hon inte kan försörja sig själv och är beroende av andra/annat för din försörjning eller omhändertagande (omsorg). Sociala risker = situationer där individers självständighet försvåras eller försvinner och de därför blir beroende av staten. exempelvis ålderdom, barndom, arbetslöshet, fattigdom, fysisk eller psykisk ohälsa eller handikapp även ekonomiskt och strukturellt betingade risker (arbetslöshet, förändring i befolkningssammansättning t.ex. andelen ensamstående, migration mm) Sociala problem är närbesläktat med sociala risker och kan ses som eskalerade sociala risker.
SOCIALPOLITIK
Poängen med socialpolitik: olika visioner och försök att skapa ett socialt rättvist samhälle. Socialpolitik avses direkta eller indirekta statliga åtgärder som syftar till att ge ett lands invånare skäliga levnadsvillkor. Socialpolitikens mål är att främja mänskligt välbefinnande (individers livskvalitet) genom att tillhandahålla en viss levnadsstandard, social trygghet eller genom att hantera olika sociala risker eller problem. Den kan ha olika inriktningar beroende på vilket politiskt synsätt som dominerar. Den är samhällelig: organiserad kollektiv risk-och problemhantering.
Innebär någon typ av omfördelning av resurser, antingen mellan inkomstgrupper/sociala grupper (vertikal omfördelning, ”Robin Hood”) då ofta genom att man har skatt och skattefinansierade åtgärder. Eller över livsloppet (horisontell omfördelning) då ofta om omfördelning från en persons arbetsför ålder till efter typ pensionen.
Socialpolitikens motiv
- Moralfilosofiska: Minska mänskligt lidande, filantropi, social rättvisa, ”ta från de rika och ge till de fattiga”. där man tycker att socialpolitiken borde bidra till ett samhälle som handlar om omfördelning
- Reproduktiva: Familjepolitik och arbetspolitiska beslut. Handlar om att kontrollera och se till att samhället man är inom fortsätter att bestå så det handlar om vilken typ av befolkning man vill ha.
- Välfärdsideologiska: vilka mål och statens roll. Autonomi, kommunitarism, egalitarism, konservatism.
- Sociala: social sammanhållning och stabilitet.Minska risken för sociala konflikter, centralt i den nordiska modellen. Man anser om det finns mer jämlikhet och att deras röst blir hörd blir det mindre risk för sociala konflikt
- Ekonomiska: ge kapitalismen mänskligt ansikte och göra den socialt hållbar. Rör samhällsekonomi. Bakom olika socialpolitiska åtgärder.
SOCIALPOLITIK: SNÄV.
Snäv:
Åtgärder som direkt syftar att påverka det mänskliga välbefinnandet genom sociala trygghetssystem i form av ekonomiska transfereringar, sociala tjänster i form av välfärdstjänster. Exempel kan inkludera arbetslöshetsförmåner, barnomsorgsprogram, pensionssystem och sjukvårdsprogram.
SOCIALPOLITIK: VID.
Vid:
Verksamheter och politikområden som indirekt skapar förutsättningar eller påverkar mänskligt välbefinnande och mänsklig välfärd (hälso-och sjukvård, utbildningspolitik, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik, miljö-och livsmedelspolitik, internationell socialpolitik). Allt som görs för att främja det mänskliga välbefinnandet såsom att det planeras och byggs tillräckligt med drägliga bostäder eller att myndigheterna planerar stadens trafikleder så människor kan röra sig tryggt med bil eller till fots. Exempel är att den omfattar en bredare uppsättning åtgärder och insatser som påverkar och formar samhället och medborgarnas välbefinnande.
Faktorer som påverkar socialpolitikens utformning
- Graden av demokrati och politisk stabilitet
– Avsaknad av politiska rättigheter - Ekonomiska faktorer: God ekonomi betyder mer pengar att fördela mellan folk.
- Sociala faktorer: demografiska förhållanden, migration, arbetslöshet, kriminalitet.
- Politiska faktorer: vilka krafter tillåts påverka socialpolitiken.
- Kulturella faktorer: Kulturella och socialhistoriska särdrag, religion.
- Idémässiga faktorer: idéer och influenser från andra sammanhang t.ex. globalisering och EU. globala rörelser hur socialpolitik ska utformas. I vilken grad ska EU ha en gemensam välfärd.
- Externa faktorer: naturförhållanden, geografiskt läge.
SOCIALPOLITISKA ÅTGÄRDER
Ekonomiska transfereringar/trygghetssystem.
Välfärdstjänster
Ekonomiska transfereringar/trygghetssystem?
Pengar. Ekonomiska transfereringar kan vara konstruerade som försäkringar eller bidrag. Viktigt att det är offentliga försäkringar man pratar om, det är försäkringar från ett socialpolitiskt perspektiv som ska hantera social risksituationer där man är i ett stadie i sitt liv där man inte kan ta hand om sig själv ekonomiskt t.ex. sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, pension och socialbidrag.
* Socialförsäkringar - Bygger på försäkringsprinciper det vill säga att vi ”betalar in” till försäkringen på olika sätt. T.ex egna avgifter, via olika skatter osv. Ofta utifrån inkomstbortfallsprincipen.
* Bidrag - Ej försäkring, men skattefinansierade ibland helt på kommunal nivå, t.ex ekonomiskt bistånd. Kräver oftast inte motprestation. Generella eller selektiva bidrag
Generella kan kallas för universella (barnbidrag) Som alla får som är i en viss situation, behovsprövade bidrag (selektiva) som ekonomiskt bistånd.
VÄLFÄRDSTJÄNSTER?
Praktisk hjälp till exempel Subventionerade av offentliga sektorn eller producerade av den. Till personer med vissa behov (i vissa situationer). Gränsdragningar mellan familjens ansvar och det offentliga ansvaret.
Ex. omsorg, vem ska ta hand om äldre, barn, sjuka. äldreomsorg, barnomsorg och sjukvård.
UNIVERSELLA INSATSER
Universella/institutionella
Insatser och förmåner som går till “alla” medborgare/invånare. Staten har stort ansvar för genomförandet. Fasta regler för hur det ska göras. Målsättning att öka den sociala integrationen i samhället. alla kommer till dels
Exempel: Barnbidrag = Ingen fråga om ekonomi, alla som har barn har rätt till det.
SELEKTIVA INSATSER
Selektiva/residuala
Insatser eller förmåner som bara går till specifika grupper (t.ex de mest utsatta i en viss situation). Selektiva förmåner kan riskera att stigmatisera mottagarna. Behovs- eller inkomstprövade insatser. Sverige har båda men generellt har man haft en högre andel universella.
Exempel: Ekonomiskt bistånd = Behovsprövat får det som en sista insats bara till vissa.
Principen som gör att man har rätt till en socialpolitisk insats (3st)
Tre huvudsakliga målgrupper
1. De personer som har ett visst konstaterat behov och som omfattas av selektiva eller behovsprövade insatser.
2. De personer som kommer i åtnjutande av förmåner genom någon form av merit såsom att de har en viss arbetsmarknadsanknytning eller inkomster
3. De personer som omfattas av sociala rättigheter i egenskap av medborgare eller invånare i ett land. Universella/generella.
STANDARDTRYGGHET - ersättningsprincip
Kopplas till inkomstbortfallsprincipen socialförsäkringar. Våra Socialförsäkringar: t.ex sjukförsäkring, föräldraförsäkring, pension, a-kassa. Man skulle behålla sin levnadsstandard även om man förlorade sitt arbete. Standarden skulle vara likadan. Bevarande effekt på den ekonomiska ojämlikheten eftersom den baseras på tidigare inkomster/prestationer.
Finansieras genom inkomstrelaterade förmåner finansieras främst genom sociala avgifter, som arbetsgivaravgifter och egenavgifter, samt försäkringspremier. Dessa avgifter tas ut från löner och andra inkomstkällor och går till olika försäkringssystem (t.ex. sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring). Det innebär att förmånerna är direkt kopplade till individens arbetsmarknadsinträde och arbetsinkomster.
.
GRUNDTRYGGHET/GRUNDSKYDDSPRINCIPEN - ersättningsprincip
kopplat till bidrag. Finansieras via allmänna skatten. Ett Minimum av skyddsnät för alla medborgare. Minimibelopp/grundbelopp som är lika för alla. T.ex Ekonomiskt bistånd, barnbidrag, bostadsbidrag, Garantipensionen (den allmänna pensionen som du kan ha rätt till om du har haft en väldigt låg inkomst eller ingen inkomst alls). Utjämnande effekt eftersom det är behovsbaserat, ger alla medborgare ett minimiskydd, oavsett tidigare inkomst eller arbetslivserfarenhet
BEHOVSPRÖVAD - ersättningsprincip
Inkomstrelaterad.
Bostadsbidrag, försörjningsstöd
SOCIALFÖRSÄKRINGARNAS GRUNDER
Inkomstbortfallsprincipen
Premiesolidariska principen
Skattepliktighet
Inkomstbortfallsprincipen
Ersättningen i relation till det man tjänade innan till exempel vid sjukdom. Om man arbetar och blir av med sin inkomst av föräldraledighet får man tillbaka i relation till hur mycket man tjänat. Kopplat till en standardtrygghet.
Premiesolidariska principen
För att få behöver du betala, barnomsorg i relation till skatt eller avgift/premie till A-kassa. Att man får betala för att få tillbaka när risken är framme, skada, sjukdom, föräldraskap, ålder. Välfärdsstaten är en riskhanteringsapparat som ska hantera risker
Skattepliktighet
Ersättningarna (ej bidragen) ska skattas. Det finns en skatteplikt vid erhållande av ersättningen.
Socialförsäkringarnas finansiering
De obligatoriska finansieras huvudsakligen genom arbetsgivaravgifter (även kallas sociala avgifter), när vi jobbar betalar arbetsgivaren en viss procent
Utgör drygt 30% av lönen, avgifterna är relaterade till inkomsten i procent. Den med högre lön, betalar arbetsgivaren i mer i sociala avgifter och får, teoretisk, mer i ersättning dock bara upp till en viss nivå.
Frivilliga finansieras med egenavgifter
Sociala försäkringar, vad är det?
Hanterar sociala risksituationer såsom sjukdom, ålderdom och familj och ge ekonomisk trygghet till medborgarna. Syftet är att stötta personen ekonomiskt i situationer när denne av olika anledningar saknar inkomst.
Socialförsäkringarna administreras av statliga myndigheter som Försäkringskassan. Exempel på försäkringar är sjukförsäkringen, pensionerna och föräldraförsäkringen.
Socialförsäkringarna bygger på två viktiga principer: inkomst- och premiesolidariska principen.
De kan vara frivilliga eller obligatoriska. Obligatoriska innebär att alla som uppfyller kraven för att till exempel bo eller arbeta i Sverige har rätt till dem. Obligatoriska försäkringar är inte något som en person väljer eller väljer bort utan det är ersättningar en person har rätt.
Avgifterna betalas in via skattemedel, sociala avgifter (skatt som arbetsgivare betalar till staten), arbetsgivaravgifter, allmänna pensionsavgifter och egna inbetalningar som a-kasseavgift.
Obligatorisk/allmän försäkring
Medlemskapet i landet ger automatiskt en försäkring. Kan inte väljas bort av medborgarna.
Kopplat till socialförsäkringarna från staten. Arbete ger förmån: Alla som arbetar betalar in via skatter och arbetsgivaravgifter
Sjukförsäkring, föräldraförsäkring (obligatoriska) , arbetslöshetsförsäkring (frivillig)
Offentligt ansvar (reglering och styrning). Offentlig finansiering, dock kan vissa egenavgifter förekomma. T.ex medlemsavgifter till en a-kassa/fackförbund
BRA OCH DÅLIGT MED OBLIGATORISK FÖRSÄKRING
Bra: Fler medlemmar – lägre avgift per person. Om den är obligatorisk blir det fler medlemmar och därav lägre avgifter per person.
- Rättvisa (jämför med USAs försäkringar). Obligatoriska försäkringar gör så att alla människor får liknande förutsättningar (oavsett klass) eftersom alla inte har råd eller möjlighet att teckna frivilliga försäkringar. Risker beror till stor del på position på arbetsmarknaden. Har man en stark position är risken liten att man ska ta del av försäkringen men har man en svagare position har man inte samma möjlighet att ta del av detta så därför är det viktigt med obligatoriska.
- Personer kan bli skadade av andras agerande eller beslut. Därför är det viktigt att alla är försäkrade har vi kollektivt ett riskhanteringssystem.
- Människor förstår inte alltid sitt eget bästa – därför är det rimligt att tvinga personer att vara med och finansiera sitt eget skydd. Tanken är att det är rimligt att tvinga människor att finansierar ett eget skydd(Paternalistiskt argument).
- Jämlik omfördelning av resurser, (Robin Hood), låg riskgrupperna ska kompensera för hög riskgrupperna och därav jämna ut skillnaderna.
Dåligt: Men det finns en risk för negativa beteendeeffekter där man beter sig slappare och mer riskfyllt.
Individuellt ansvar att försäkra sig. Staten ska inte blanda sig i.
Frivilliga försäkringar
Medlemmen på egen hand gör valet att teckna försäkringar och betala premier. Avgift ger förmån. Inte en rättighet att vara med. Via ett fackförbund man betalar avgift för att ha ett högre inkomstskydd. Arbetslöshetsförsäkringen räknas in som en socialförsäkring men är inte som de andra, den är frivillig. Man väljer med andra ord om man vill vara med i a-kassan eller inte.
Dåligt: Hög risk = utestängning eller hög avgift. Olika nivåer på premien beroende på risk
Risk för negativ selektion. De med högst risk går med – höga avgifter - ”massan” avstår pga hög kostnad
Det som skiljer den frivilliga försäkringen mot det obligatoriska försäkringarna är att det frivilliga försäkringarna finansieras av att medborgarna betalar in en avgift.
VÄLFÄRDSIDEOLOGIER betydelse
Grundar sig i olika ideologiska tolkningar av vad som är socialpolitikens målsättning, vad staten bör göra för att förverkliga dessa målsättningar. De omfattar idéer och värderingar om vad välfärdsstaten ska uppnå och hur den ska fungera, exempelvis hur mycket inflytande staten ska ha. Autonomi, kommunitarism, egalitarism, konservatism.
Autonomi =
Individuellt ansvar
Kommunitarism =
Kollektivt ansvar
Konservatism =
Bibehålla den sociala ordningen/STRUKTUREN
Egalitarism =
Jämlikhet
VÄLFÄRDSIDEOLOGIER fyra stycken
Socialdemokrati
Förändra den sociala ordningen, strävan mot ett mer jämlikt samhälle. Allmänintresset viktigare än individens egenintresse. Socialpolitik - staten tar ett stort ansvar för omfördelning. Egalitarism + kommunitarism
Socialkonservatism
Bevara den sociala ordningen. Kollektivt ansvar för varandra. Restriktiv socialpolitik. Fokus på de mest utsatta och den arbetande delen av befolkningen. Kommunitarism (icke-statligt kollektiv) + konservatism.
Nyliberalism
Bevara social ordning. restriktiv, minimal statlig inblandning. Socialpolitik - individens ansvar. Marknadens frihet. Autonomi+ konservatism.
Socialliberalism
Jämlikhetssträvan. Viss statlig inblandning behövs för stabilitet. Socialpolitik - staten som garant för viss levnadsnivå. Autonomi + egalitarism
”socialt kontrakt”?
Välfärdsstaten och socialpolitiken kan beskrivas som ett ”socialt kontrakt” mellan medborgare och staten
–”Kontraktet” formulerar vilka rättigheter och skyldigheter en har som medborgare och som staten har.
–Kallas ibland för ett ”socialt medborgarskap”.
–Det återspeglar olika fördelningssystem mellan inkomstgrupper och över generationsgränser
*Från arbetsför till barn och äldre är den största och mest centrala omfördelningsmekanismen
*Aktuella utmaningar: den åldrande befolkningen utgör därmed ett ”hot” mot omfördelning från arbetsföra till de äldre
Starkt stöd för generell välfärdspolitik - varför?
- Egennyttiga och samhällsnyttiga motiv
dvs. att själv omfattas av välfärdsförmåner men också att samhället som helhet gynnas av generell välfärdspolitik. Man bidrar och får tillbaka något - Selektiv politik skapar motstånd.
Selektiv politik skapar motstånd då den innebär att en majoritet finansierar välfärden utan att själva få ut något av den. När man ville tillämpa den bismarckska modellen att det skulle väcka motstånd bland bönderna. Att sikta på selektiva och universella för o gynna fler - Samhällen med generell välfärdspolitik har klarat sig bättre i kristider.
jämfört med samhällen med selektiv välfärdspolitik där insatserna under kristider har bantats ned.
Den upplevda risken att själv drabbas i framtiden. - Man vet aldrig vad som händer i framtiden, man kan vända sig till staten som stöd, psykologiskt stöd. Upplevelsen av att själv drabbas av olika risker eller få behov av välfärdsinsatser i framtiden
- Skapar legitima beslutsprocesser.
Barnbidrag man kräver inte folk på motprestationer till skillnad på försörjningsstöd. Utrymme för byråkrater att använda sitt handlingsutrymme, men den som har barn har rätt till barnbidrag. Lämnar inte utrymme för godtycke. Generella insatser, t.ex. barnbidrag, inskränker byråkraters möjlighet att utöva handlingsutrymme
Försörjningsarenor - Varifrån får vi vår ekonomiska trygghet.
Individens välfärd påverkas av förhållanden på och samspelet med olika försörjningsarenor. Relationen mellan dessa förändras hela tiden och kan se annorlunda ut i olika välfärdsstater.
1) Familjen/släkten
Mycket betydelsefull i det förindustriella samhället, även idag under uppväxten, ålderdomen. Dock t.ex. allt fler som lever i ensamhushåll.
2) Arbetsmarknaden
Störst betydelse för försörjningen, ger tillgång till arbetsrelaterade sociala trygghetssystem (pension, sjukpenning, a-kassa etc.).
3) Offentliga sektorn
Tillhandahåller olika sociala trygghetssystem (socialförsäkring och bidrag och för att garantera trygghet i fall av inkomstbortfall vid arbetslöshet, sjukdom, ålderdom etc.)
Socialpolitikens aktörer
- Staten/offentlig sektor!
Huvudrollen i de nordiska länderna, fungerar enligt politiskt definierade och icke-vinstinriktade mål som är reglerade i lagstiftning, förväntas stå över personliga intressen som vinstmässigt kalkyler. - Marknaden
Alternativ till den offentliga sektorn. Fungerar under konkurrens. Privata (i vissa fall offentliga) företag som producerar och bjuder ut sina tjänster och varor enligt marknadsekonomiska principer. Driver ålderdomshem etc. Utgår ifrån marknadsekonomiska principer (vinst) - Familjen
Familj, släkt, vänner; fungerar utanför marknaden och offentliga sektorn. Verksamhet som bedrivs inom denna arena styrs ofta (men inte alltid) av frivillighet och omsorg (kärlek) mellan familjemedlemmar. Spelade stor roll innan välfärdsstaten utvecklades. Fortfarande en stor roll, främst i kontinentala och sydeuropeiska länder. - Frivilliga sektorn
Allmännyttiga och ideella organisationer, ej vinstinriktade, leds av principen om allmännytta, kollektivt ansvar. Rollen har varierat under årens gång (i Sverige), har börjat få en större roll igen (Stadsmissionen, Rädda barnen m.fl.).
STATEN / OFFENTLIGA SEKTORN - vilka innefattar den och vilka nivåer?
Nationell nivå - Riksdag, regering. Staten är överordnad kommuner och regioner är kommuner och regioner bundna att följa lagar och de styrs därför av de lagar och regler som staten har beslutat om. Försäkringskassan är även statlig.
Regional nivå - Regioner. Har hand om hälso- och sjukvård. Regioner är inte i strikt bemärkelse staten.
Lokal nivå. - Kommuner. Barnomsorg, äldreomsorg och sådant är kommunens ansvar inte statens. Det finns privata utförare inom kommunen men kommunen finansierar även de privata (ex. barn och äldreomsorgen). De centrala aktörerna inom kommunerna/regionerna är olika tjänstemän och gräsrotsbyråkrater som har till uppgift att implementera de lagar och regler som politikerna beslutat. Kommunerna har även självbestämmanderätt, vilket går att se i implementeringen av vissa lagar samt att de själva väljer hur de vill fördela resurser inom kommunen.
Sveriges territoriella organisation. - Svenska välfärdsstaten organisation. Vad menas?
Sverige är en enhetsstat - alla lagar stiftas på nationell nivå av riksdagen Staten är de som stiftar lagar, regler och sköter administrationen av de allmänna socialförsäkringarna
Trots centraliserad lagstiftning är Sverige decentraliserat i sin förvaltning. Detta innebär att kommuner och regioner har rätt att själva besluta om och hantera en stor del av de samhällsuppgifter som riksdagen har gett dem ansvar för. Vi har flernivådemokrati - indelad i riksdag, regering, kommuner etc.
Den territoriella dimensionen innebär att välfärdspolitikens organisering och utformning påverkas av vilket geografiskt område – nationellt, regionalt eller lokalt – som ansvarar för en viss del av välfärden. Detta kan skapa variation i hur välfärdstjänster implementeras och hur likvärdig tillgången är för medborgarna
STYRNING - typer av styrning
regelstyrning
finansiell styrning
informativ styrning
regelstyrning
Styr verksamheten regionalt och kommunalt. Anger kommunernas skyldigheter och ramar för hur välfärdstjänster ska tillhandahållas. Juridiskt bindande eller villkorliga styrmedel, lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Blir tjänstefel om man reagerar utanför.
Ramstyrning med ramlagar kan man göra egna tolkningar men när man gör allmänna riktlinjer kan man utnyttja sitt handlingsutrymme. Den utformas så att man utifrån professionell kunskap ska fatta beslut inom ramen för den
Detaljstyrning kan leda till kompetensförsörjningssvårigheter och minskat handlingsutrymme.
Exempel: Kommunallagen, SoL.
Finansiell styrning
Staten ute efter önskat beteende hos kommunerna genom skatter, subventioner, bidrag. Statsbidrag; generella, kan användas fritt av kommunerna och riktade (kan resultera i kortsiktigt projekt) är avsedda för en specifik verksamhet/åtgärd.
Ex. Riktade statsbidrag som är bidrag knutna till specifika ändamål, exempelvis för att förbättra äldreomsorgen eller skolans kvalitet.
Informativa/sociala styrmedel
Information och riktlinjer verkställande till förvaltningar som typ socialstyrelsens riktliner och handböcker. Det kan även vara exempelvis rådgivning och information. Hur politiska mål översätts till budskap som befolkningen tar till sig och kan sprida till varandra. Genom informella kontakter mellan departement och förvaltning.
information från hälso- sjukvården och Folkhälsomyndigheten exempelvis. Rådgivning och kunskap.
Statliga instrument för att styra kommunerna (8st)
- Lagar - kommunallagen, SoL
- Föreskrifter. socialstyrelsens föreskrifter om kvalitetssystem inom IFO
- Tillsyn granskning
- Statsbidrag - generella, kan användas fritt av kommunerna och riktade är avsedda för en specifik verksamhet/åtgärd
de riktade riskerar resultera i kortsiktigt projekt - Kommunalt utjämningssystem. Jämnar ut skillnader mellan kommuner avseende deras kostnader och inkomster.
- Nationella inriktningsdokument. nationella strategier, handlingsplaner och handlingsprogram
- Nationella samordnare. Regeringen tillsätter dessa. Exempelvis Nationell samordnare mot segregation
- Kunskapsstyrning
SYFTET MED STYRNINGEN
- Skapa likvärdighet oavsett var man befinner sig i landet. Välfärdstjänster som erbjuds att medborgarna ska få samma service oavsett var man är. Tillgången och kvalitén ska vara dylik
- Politiska motiv: prioriteringar på olika delar
- Rättssäkerhet: verksamheten utförs på ett lagligt korrekt, transparent och förutsägbart sätt. olika mekanismer för att stärka rättssäkerheten, är man missnöjd kan man vända sig till olika tillsynsmyndigheter. Viktig faktor för demokratin.
- Skapa legitimitet och förtroende för staten. Att staten har koll genom kontroll och tillsynsmyndigheter och befattningshavare så de inte missbrukar sin makt. Fokus på styrning genom granskning/utvärdering/jämförelse. Så kallad mjuk eller indirekt styrning.
Problem relaterade till statens styrning
-Samlade styrningen har ökat. Man har ramlagar men inom ramlagar kan man göra egna tolkningar men när man gör allmänna riktlinjer kan man utnyttja sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet är den blinda fläcken.
-Minskat inom områden som räddningstjänst där regelstyrning har ersatts med målstyrning
-Kulturområdet. Ett kulturförakt i politiken.
-Behov av samordning när flera myndigheter styr inom samma område. Att ha ansvar för samma tjänster och målgrupper blir nödvändigt med samverkan och nödvändigt för samsyn. Gemensam problemförståelse viktigt.
- Krav på uppföljning och dokumentation som en tung börda. Utvärderingstrenden. Kan leda till minskat handlingsutrymme.
-Detaljstyrning kan leda till kompetensförsörjningssvårigheter och minskat handlingsutrymme.
Även om det finns problem är det nödvändigt med styrning, styrning och makt är inte negativt. Man kan använda det för något eftersträvningsvärt.
Vilka prioriteringar samhället behöver göra.
IMPLEMENTERING: Vad implementeras och via vad/vilka?
Statens/riksdagen beslut verkställs/implementeras på olika sätt:
- Via lagstiftning, regler, förordningar. Vissa lagar är mer tydliga medan andra är mer tydliga än andra. tex ramlagar inom SoL och dess särskilda bestämmelser om grupper. Olika lagar ser olika ut, det finns detaljstyrda lagar och ramlagar som SoL. Den utformas så att man utifrån professionell kunskap ska fatta beslut inom ramen för den.
- Via organisationer/myndigheter som Socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan
- Via tjänstemän och annan personal som, socialsekreterare, biståndsbedömare, hemtjänstpersonal, arbetsförmedlare, handläggare på försäkringskassan.
GRÄSROTSBYRÅKRAT
Ett klassiskt teoretiskt perspektiv för att förklara/förstå implementering av politik utifrån organisatoriska förutsättningar (Michael Lipsky 1980)
Har direktkontakt med människor/klienter i sitt arbete. Har möjlighet att påverka andra människors livssituation. Har stor handlingsfrihet i sitt arbete (det är handlingsfriheten som möjliggör variation i implementeringen). Arbetar oftast inom offentlig sektor/offentlig förvaltning.
Andra benämningar: Frontlinjebyråkrat, Närbyråkrat, Gatubyråkrat
Exempel: lärare, poliser, arbetsförmedlare, socialarbetare, migrationstjänstemän, domare
HANDLINGSUTRYMME: vad är det och vad påverkar handlingsutrymmet?
Praktiska förmåga och känsla för vad som är rätt som alltså inte på ett enkelt sätt kan reduceras till följande av skriva regler eller normer. Subjektiva/individuella bedömningar är här centrala. Tjänstemännen måste översätta själva regelverket (styrmedel) på något sätt och gör det genom att just använda sitt omdöme, känsla för situationen och professionalitet för att fatta olika beslut. Måste ta hänsyn till individuella behov. Människors olika behov ser olika ut trots snarlik situation. Legitimering av välfärdsstaten. Att tjänstemännen är också de som har möjligheten att ta beslut för att öka folks välfärd.
Politiken (lagar, riktlinjer, budget/resurser, organisering osv), Organisationen (normer, organisatonskultur), Ideologi och/eller professionell inriktning (utbildning, kunskapsanspråk) och personliga erfarenheter (kön, klass, etnicitet) styr gräsrotsbyråkraterna och deras
SYN PÅ HANDLINGSUTRYMMET
Rationalistiska synsätt
Menar att handlingsutrymme är ett problem. Eftersom det är svårt att styra och kontrollera vad tjänstemän gör när de implementerar politiken.
Motsatta perspektiv
Anser att politiska mål, ibland på lokal nivå, ska styra och det innebär att handlingsutrymmet mindre problematiskt. Anpassa jobbet utifrån olika förutsättningar. Handlingsutrymmet måste finnas för att kunna anpassa sig till olika förutsättningar.
VIKTIGA VÄLFÄRDSORGANISATIONER
Socialstyrelsen - statlig
Försäkringskassan - statlig
Arbetsförmedlingen - statlig
Pensionsmyndigheten
MAKT (3 olika typer)
Manifest.
Synliga makten som handlar om att påverka beslut genom observerbara handlingar.
Latent.
Dold. Om att påverka inte bara beslutsfattandet utan vad som finns på agendan, vilka frågor som ska behandlas. Vilka saker prioriteras och läggs mest tid på
Mental.
Påverka de världsbilder folk har, inte bara i stunden eller beslutsfattandet eller om dagordningen utan att påverka de som kommer till mötet om vad de ser som viktigt, intressant och farligt. Få folk att fundera och tycka på ett visst sätt.
Styrningsmentalitet
Handlar om hur styrning utformas utifrån specifika idéer och principer, och hur dessa påverkar samhället och individerna. Det beskriver inte bara de konkreta metoderna för styrning utan också de tankemönster och värderingar som ligger bakom.
INDUSTRIALISERINGEN - Samhällsförändringar
Mitten 1800 - början 1900
Industrialiseringen och den nya kapitalistiska ekonomin med produktion och lönearbete i fabriker hade stor påverkan på den socialpolitiska utvecklingen.
Urbaniseringen innebär att människor flyttar från landsbygd till städerna eftersom arbetena finns där man såg ett bättre liv med bättre inkomster. I samband med urbaniseringen uppkommer nya problem kring bostadssituation i städerna, sophantering och sanitet, sjukdom och misär. Även barntillsynen skiktar när föräldrarna arbetar eftersom både män och kvinnor arbetar.
Under industrialiseringen föddes ideerna om den sociala frågan. Människor blev mer medvetna om olika sociala problem via tidningar och fotografier. De nya sociala frågorna blir dokumenterade och påvisade till större grupper av människor.
Arbetarrörelsen växer sig starkare och många nya fackförbund bildas - arbetarfrågan
CSA bildades för att samla olika “sociala” organisationer och bli en enad kraft kring den sociala frågan
Socialpolitiska reformer i samband med industrialiseringen
- Ej reform 1884 kom första skrivelsen till riksdagen om en socialförsäkring (olycks- och ålderdomsförsäkring för arbetare) men kom inte att bli lag. Gick inte igenom – men tanken hade väckts. Första gnistan om en socialförsäkring tändes och var inspirerad av Tyskland.
- 1891 kom den första lagen om sjukkassor. Stöd i form av bidrag och råd till frivilliga kassor av staten. Syftet med denna sjukkasselag var att stimulera sjukkasserörelsens utveckling Ca 3% av befolkningen med i en sjukkassa.
- 1893 den första arbetslöshetskassan grundades av Svenska Typografförbundet (fackförbund). Ej statlig
- 1902 Frivillig försäkring för olycksfall i arbetet. Tecknas av arbetsgivare. Om man har arbetare som skadar sig kan man få ersättning om arbetsgivaren tecknat detta.
- 1910 Ny sjukkasselag om frivilliga kassor. Frivilligt medlemskap, sjukkassna mer organiserad och tillgänglig. Staten fick bättre koll.
- 1913 Folkpension (allmän pensionsförsäkring). första socialförsäkringen som omfattade (i stort sett) hela befolkningen. Utan att ha regleringar eller kriterier. Folkpensionen var viktig för man lyckades ena politiskt. Det var dyrt för kommunerna att erbjuda stöd till de få som bodde kvar på landsbygden.
- År 1916 fattade den svenska riksdagen beslut om en olycksfallsförsäkring som skulle ge ekonomisk hjälp till dem som drabbats av olycksfall i arbetet
FOLKHEMSPERIODEN - Samhällsförändringar
1920 - 1950
Folkhemstanken slår igenom om att förändra samhället genom politiska reformer och socialpolitik, en tanke att skapa det goda samhället som med hjälp av dessa reformer inkluderar alla människor. Drivkrafterna var att det var nödvändigt att modernisera samhället och åstadkomma en standardhöjning. Man önskade att förändra ovärdiga sociala miljöer, exempelvis dåliga bostäder, sjukdom, arbetslöshet och fattigdom via omfattande sociala reformer och bostadsprojekt.
Under 1930-talet var det ekonomisk kris och depression både internationellt och i Sverige, arbetslösheten var hög, det fanns oro på arbetsmarknaden och konflikter mellan arbetare och arbetsgivare. Låga löner och dåliga arbetsförhållanden, mycket demonstrationer och strejker som blev kostsamt för arbetsgivare och fackförbund (Skotten i Ådalen).
Arbetslinjen blir främst aktuell för männen under denna period. (Gifta medelklass) kvinnor går tillbaka till en hemmafruroll. Beredskapsarbeten (staten subventionerar arbeten) skapades
Per Albin Hansson är den politiker som kanske mest förknippas med ”folkhemsbygget” - Den socialdemokratiska regeringen genomförde många socialpolitiska reformer
Saltsjöbadsavtalet blev en symbol för den svenska modellen där arbetsmarknadens parter själva reglerar arbetslivet genom kollektivavtal utan direkt inblandning från staten.
Social ingenjörskonst - Man skulle modernisera och undanröja sociala problem med hjälp ”social ingenjörskonst” Använda kunskap, forskning och professionella metoder för att planera och genomföra förändringar som omformar samhället i en önskad riktning. Det var främst barndomen och att forma framtidens medborgare som var i fokus
Social ingenjörskonst
Man skulle modernisera och undanröja sociala problem med hjälp ”social ingenjörskonst”
Använda kunskap, forskning och professionella metoder för att planera och genomföra förändringar som omformar samhället i en önskad riktning. Bostäder skulle byggas på en funktionellt sätt etc. Tankegångar som rör samhället i stort och inte bara socialpolitiken. Undersökningar och utredningar om att ha information och kunskap för att bäst lösa/skräddarsy problemen. Allt från bostäder till arbetslöshet.
Det var främst barndomen och att forma framtidens medborgare som var i fokus. Man fostrade familjen genom barnen. Genom den sociala ingenjörskonsten försökte man även förebygga problem.
effektivitet att utöka välfärden.
Baksidan av den rationella välfärdspolitiken är den kontrollerande och disciplinerande funktionen. Reformerna ”kryper” ända in i familjelivet. Socialpolitiken strävar under denna tid efter att “lägga livet tillrätta” och reformerna kryper ända in i familjelivet. Samhället skulle under folkhemsperioden se till att barnen åt, klädde sig och uppfostrades på “rätt sätt”, till exempel infördes skolhälsovården/läkaren som mätte och vägde alla skolbarn. Det infördes även hembesök av professionella (distrikssköterskor) och tvångssteriliseringar av bland annat funktionsnedsatta.
Myrdal
Paret Alva och Gunnar Myrdal skrev boken Kris i befolkningsfrågan år 1934 och handlar bland annat om den minskade nativiteten (föds färre barn). Boken fick ett stort genomslag. Myrdalarna var aktiva i flera olika politiska (socialdemokratiska) sammanhang. Förespråkade reformer i familjepolitiken. De var aktiva lobbyister och med i utredningar. Genom att ge människor bättre villkor skulle det födas fler barn. Det var genom bostäderna som samhället skulle förändras
Familjepolitiken reformeras och utvecklas under hela 1930-talet. De förespråkade omfattande sociala reformer inom familjepolitiken för att underlätta att ha barn och för att påverka barnafödandet.
Socialpolitiska reformer i samband med folkhemsperioden
- Ej lag 1938 Saltsjöbadsavtalet mellan LO (fackförbund) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Såg till att arbetsmarknadens parter (arbetare och arbetsgivare) kom överens, utan att lagstiftning behövde.
- 1930 subventionerade arbeten av staten för arbetslösheten
- 1931 moderskapspenning
- 1935 omfattande arbetslöshetsförsäkring Den nya arbetslöshetsförsäkringen som började gälla var en frivillig försäkring för löntagare och finansierades med statsbidrag, arbetsgivaravgifter och medlemsavgifter
- Folkpensionen höjdes. Möjligt för pensionärer att klara sig oberoende av släktens godtycke och fattigvård
- 1938 Två veckors lagstadgad semester
- 1948 Universellt barnbidrag
- Bidragsförskott till ensamstående mödrar
- Förebyggande mödra- och barnavård infördes
- Folktandvården för barn utvecklades
- Tvångssteriliseringar
- Skolhälsovård
DE “GYLLENE” VÄLFÄRDSÅREN - samhällsförändringar
1950 - 1970
Efter andra världskriget och från 1950-talet och framåt skedde den stora utbyggnaden av den svenska välfärdsstaten. Eftersom Sverige inte hade deltagit aktivt under andra världskriget hade vi ett “försprång” när den ekonomiska tillväxten ökade efter kriget. Det blev en stark ekonomisk tillväxt och det svenska BNP ökade. Arbetslösheten minskar och det finns en stor efterfrågan på arbetskraft. Sverige fick arbetskraftsinvandring från länder som Finland, Italien, Grekland och fd Jugoslavien och även kvinnorna kliver ut på arbetsmarknaden. Det kommer en ny urbaniseringstrend och modernisering där många flyttar från glesbyggd i norr till industrierna i söder och till följd av detta tillkommer miljonprojekten för att bygga bort bostadsproblemen i städerna
Politiken under denna period handlade om att bygga ut den generella välfärden, dvs inkludera alla samhällsklasser; inte bara fattigdomsbekämpning utan börja ha sociala åtgärder på alla möjliga plan, kopplat till familjen, arbetet, ålderdom.
Socialpolitiska reformer i samband med de gyllene välfärdsåren
- 1955 Obligatorisk sjukförsäkring. Den finansieras via skatter och avgifter
- I början av 1960-talet ATP (Allmän tilläggspension) Tidigare hade bara vissa tjänstemän rätt till tilläggspension, något som arbetarna saknade men nu fick rätt till.
- Lagen (1956:2) om socialhjälp.
- 1965 miljonprogrammet som skulle lösa bostadsbristen.
- 1971 särbeskattning. Varje person enbart beskattar det som han eller hon har i inkomst, utan hänsyn till make/makas inkomst. Blev en fördel för kvinnor att jobba.
- 1975 föräldraförsäkringen infördes (som kan delas lika mellan föräldrarna). Tidigare var det moderskapspenning
IDEALTYPER AV TJÄNSTEMÄN
(stensöta)
Olika tjänstemannaroller påverkar bemötandet.
Administratören
Rättighetsförsvararen
Entrepenören
Hjälparen
Administratören
Sätter regelverket främst, har som drivkraft att fatta korrekta beslut, en tekniker som är en ”kugge i systemet”. Uttrycker att det är ”skönt när det finns tydliga rätt och fel, svart eller vitt”. Har en medveten distans till klienter ”de är personnummer”. Tycker det är problematiskt med omotiverade klienter men uppskattar att jobbet går att överblicka och planera. Drivkraften att man ska handlägga ärendet på rätt sätt genom regelverket. Ser till regelverket, viktigt att handläggning av ärendet går ”rätt” till. Större distans till sina klienter
Entrepenören
Orienterar sig mer mot klienterna än regelverket. Det viktigaste är att informera klienten ”så att de förstår vad man menar”. Drivkraft att vara tydlig, kunna driva ett möte och göra bra planeringar. När den pratar om klienter beskrivs dessa som mer passiva, som objekt att samordna insatser för. Entreprenören är subjektet, den som agerar och vill ”leda projekt”. Tycker det är spännande att möta mycket folk men betonar att det är hen själv som ”håller i skeendet”. Ser mer till klienterna (än ovanstående), informera klienterna på tydligt sätt, gillar att träffa människor.
Rättighetsförsvararen
Anser att det är viktigt att förvalta skattebetalarnas pengar på rätt sätt, den som har rätt till bidrag/ersättning ska få det och den som inte har rätt till det ska inte få. Drivs av att det är viktigt med lika och opartiska bedömningar, oavsett handläggare eller kontor ska klienten få samma bedömning. Anser att det är viktigt med distans för att klara jobbet ”man kan inte känna för varje person”. Ser också till regelverket i första hand, lika ärenden ska behandlas lika, ser också till skattebetalarna. Man ska inte slösa resurser om man inte måste.
Hjälparen
Har klienten i fokus, upplever att det största problemet i jobbet uppstår om klienten getts felaktiga förväntningar och blir besviken. Hjälparen ser klienterna som subjekt och intar ett dialogiskt förhållningssätt, anser att det är viktigt att lyssna och motivera till förändring. Drivkraften är att stödja klienterna och ge service, uttrycker att det är ”viktigt att inte vara för hård”. Har ett omhändertagande förhållningssätt och strävar efter att vara tillmötesgående. Att hjälpa, liten distans, mindre fokus på att handlägga korrekt eller rättvist, inte vara ”för hård”. Drivs av att den vill hjälpa, se till att det inte är så noga med det administrativa så länge man hjälper.
FÖRVALTNINGSTYPER/MODELLER
Olika förvaltningsmodeller för att legitimera de verksamheter/förvaltningar som implementerar socialpolitiken.
Byråkratisk
Marknadsorienterad
Professionell
Brukarinflytande
Byråkratiskförvaltning - förvaltningstyp
Verkställa lagar och regler som riksdagen beslutat om. Huvudaktören är ämbetsmannen. Organiseringen är hierarkisk. Positiva effekter är förutsägbarhet och negativa är inflexibilitet.
byråkratisk kultur med mycket handläggning i olika led. Regelrätta förfaranden där arbetet utgår från strikta arbetsbeskrivningar.
T.ex Försäkringskassan (detaljreglering) som handlägger sjukförsäkringsärenden, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket
Marknadsorienterad - förvaltningstyp
Bygger på marknadsmässiga principer, bygger på valfrihet. Där medborgarna kan välja olika leverantörer av olika servicetjänster. Inte bara en politisk målsättning med en och samma utförare utan bygga på marknadsmässiga principer som kan bygga kvalitén, tanken är att man väljer bort de som har låg kvalité och på så sätt ökar kvalitén. Positiva är individuell anpassning och negativa är social segregation.
T.ex äldreomsorg med privata utförare, friskolor som drivs av aktiebolag.
Professionell - förvaltningstyp
Olika yrkesgrupper besitter en professionell kompetens när de fattar beslut (tex läkare, socionomer). Positiva är vetenskaplig rationalism och negativa är negativ kåranda gruppens interna lojalitet blir viktigare än det samhälleliga uppdraget.. Denna är mer ifrågasatt för t.ex socialtjänsten då den vetenskapliga grunden är mer omstridd än inom medicinen. Acceptansen och legitimiteten bygger på att man har en viss kunskap.
Förvaltning med större brukarinflytande - förvaltningstyp
Brukaren får vara med och bestämma och utforma insatserna. Där brukarna/medborgarna har inflytande i verksamheten. Kan förekomma på olika sätt i förvaltningarna men kan vara:
T.ex skolor som drivs som föräldrakooperativ/ekonomiska föreningar där brukarna själva bestämmer hur verksamheten ska se ut och kvalitén bygger på att det är den som använder tjänsten som driver den. Positiva är delaktighet och negativa är intresseskillnader.
DEN POLITISK-ADMINISTRATIVA PROCESSEN (POLICYPROCESSEN)
Initiering - politiker
Politiker uppmärksammar frågan/problemet. Man vill lagstifta, besluta om det.
Beredning - förvaltning
Vad ska göras, till exempel remissförfarande, departementen utreder saken, tillsätta en grupp som utreder frågan.
Beslutsfattande - politiker
Politiker tex Riksdagen fattar beslut om lagar/reformer/åtgärder.
Implementering
Olika förvaltningar (kommunala, regionala och statliga) eller andra organisationer implementerar/genomför socialpolitiken. Även andra typer av organisationer, typ privata utförare inom äldreomsorg, kan implementera. Via myndigheter, tjänstemän som socialarbetare och andra typer av handläggare. De som faktiskt möter klienterna.
Socialarbetare är statens och politikens ”förlängda” arm i mötet med medborgare dvs. i mötet med klienter/medborgare så implementerar de socialpolitiken genom de olika åtgärderna
–Olika förvaltningar (t.ex socialtjänsten) genomför de politiska besluten och inte har någon ”egen makt” egentligen. Dvs skapar inte egen politik/lagar. Dessa förvaltningar styrs via lagstiftning, regler och förordningar: T.ex SoL, Socialförsäkringsbalken, LSS = olika styrmedel för att verkställa politiken
Efterkontroll
Eventuell efterkontroll och utvärdering av reformen/åtgärden. Blev det såsom man tänkt. Olika former av granskning såsom tillsyn, revision, utvärderingar.
Två dimensioner:
*Politiken
–Bestämmer inriktning genom
*Lagar
*Resurser
*Organisering
*Förvaltningen
–Verkställer och genomför. Dvs implementerar socialpolitiken
*Via myndigheter
*Tjänstemän som socialarbetare och andra typer av handläggare. De som faktiskt möter klienterna.
Mycket offentlig förvaltning i Sverige, inte stort fokus på privata utförare.
NYGÅRD: SOCIALPOLITIKENS VERKSAMHETSIDÉ
Subjektsdimension (Någon): Aktörer
Policydimension (gör något): sociala trygghetsförmåner, ersättningsprinciper
Objektsdimension (för någon): Olika sätt att urskilja målgrupper dvs vem som har rätt till olika förmåner.
Motivdimension (med en viss avsikt): avsikten med olika trygghetsförmåner och målet för dem.
SOCIALPOLITIKENS VERKSAMHETSIDÉ - Subjekt (Någon)
- Staten/den offentliga sektorn
omfattas av stat, regioner samt kommuner. Dessa aktörerna är huvudrollen i de nordiska länderna och fungerar enligt politiskt icke-vinstdrivande mål som är reglerade i lagstiftning. Staten har ett övergripande ansvar i form av lagar/förordningar och det är staten som beslutar om vad landsting, regioner och kommuner ska ansvara för. Kommunerna ansvarar bland annat för barn- och äldreomsorg, skola, förskola, socialtjänst och de största utgifterna är vård, skola och omsorg, hälso- och sjukvård, kollektivtrafik,utbildning och kultur. - Marknaden
En aktör som fungerar som alternativ till den offentliga sektorn och utför tjänster på uppdrag av exempelvis kommuner. Marknaden fungerar under konkurrens och är vinstdrivande. Dessa Aktörer är privata (inte helt privata) företag som producerar och bjuder ut sina tjänster och varor enligt marknadsekonomiska principer. - Familjen
Familj, släkt och vänner fungerar utanför marknaden och den offentliga sektorn. Det är en verksamhet som ofta styrs av frivillighet, omsorg och kärlek mellan familjemedlemmar. Denna aktör spelade stor roll innan välfärdsstaten utvecklades och har fortfarande en stor roll i kontinentala och sydeuropeiska länder - Den frivilliga sektorn/civilsamhället.
Detta består av allmännyttiga och ideella organisationer som alltså inte är vinstdrivande. Den leds av principen av allmännytta och ett kollektivt ansvar. Exempel på dessa organisationer är Stadsmissionen och Rädda Barnen.
SOCIALPOLITIKENS VERKSAMHETSIDÉ - Policy (gör något)
Socialpolitik i vid och snäv bemärkelse: ekonomiska transfereringar (försäkringar och bidrag, universella, selektiva) och välfärdstjänster (äldreomsorg, missbrukarvård, insatser för personer med funktionsnedsättning, barnomsorg)
SOCIALPOLITIKENS VERKSAMHETSIDÉ - Objekt (för någon)
Olika sätt att urskilja målgrupper dvs vem som har rätt till olika förmåner.
Tre huvudsakliga målgrupper
1. De personer som har ett visst konstaterat behov och som omfattas av selektiva eller behovsprövade insatser.
2. De personer som kommer i åtnjutande av förmåner genom någon form av merit såsom att de har en viss arbetsmarknadsanknytning eller inkomster
3. De personer som omfattas av sociala rättigheter i egenskap av medborgare eller invånare i ett land. Universella/generella.
SOCIALPOLITIKENS VERKSAMHETSIDÉ - Motiv (med en viss avsikt)
Det finns fem olika motiv för socialpolitiken.
– De moralfilosofiska motiven
syftar till att minska mänskligt lidande. Olika tolkningar av social rättvisa ofta i ett fördelningsmässigt hänseende.
-De reproduktiva/befolkningspolitiska motiven
är att se till så att befolkningen inte minskar. Ex. barnbidrag
– De sociala motiven
handlar om att minska risken för sociala konflikter och jämlikhet som ett viktigt samhälleligt mål. Den sociala sammanhållningen och den samhälleliga stabiliteten.
– De ekonomiska motiven
Rör samhällsekonomin
De välfärds ideologiska motiven
Grundar sig i olika ideologiska tolkningar av vad som är socialpolitikens målsättning, vad staten bör göra för att förverkliga dessa målsättningar. De omfattar idéer och värderingar om vad välfärdsstaten ska uppnå och hur den ska fungera, exempelvis hur mycket inflytande staten ska ha. Autonomi vs. kommunitarism. Egalitarism vs. konservatism
ESPING-ANDERSEN - regimer
-Den liberala,
-Den konservativa
-Den socialdemokratiska.
Vidare talar han om begreppen “social stratifiering” och “de-kommodifiering” som mätinstrument.
ESPING-ANDERSEN - De-kommodifiering
Se hur välfärdsstater begränsade individens beroende av marknaden. Den grad individer eller familjer kan upprätthålla en socialt accepterad levnadsstandard oberoende av deras deltagande på arbetsmarknaden. De-kommodifiering innebär att välfärdsstaten erbjuder skydd och stöd som gör att individens välfärd inte är helt beroende av marknadsdeltagande. Individen kan de-kommodifieras genom välfärdsstatens förmåner, t ex arbetslöshets-och sjukförsäkring: bli mindre beroende av att sälja sin arbetskraft på marknaden för att upprätthålla sin levnadsstandard
Användes för att jämföra olika länders socialförsäkringssystem, hur generösa eller strikta reglerna var att kvalificera sig till socialförsäkringssystemen. Han kollade även på ersättningsnivån om den motsvarade tidigare inkomst eller ej. Han kollade sist på relationen mellan olika socialförsäkringssystem i ett land, de länder med stort spektra hade större sannolikhet att dekommodifiera sina medborgare. Allt detta räknade han ihop.
Stark: god levnadsstandard utan att vara beroende av marknaden
Svag: beroende av marknaden för god levnadsstandard.
ESPING-ANDERSEN - social stratifiering
Innebär olika former av ojämlikheter mellan olika grupper vi kan se i välfärdssamhället. Samhällets olika socialpolitiska satsningar syftade antingen till att minska eller bevara ojämlikheterna i samhället. Vad staten gör för att utjämna dessa ojämlikheter.
En svag social stratifiering innebär i praktiken att vi har en jämlik fördelning av samhällets resurser samt jämlika livsmöjligheter.
En välfärdsstat med stark social stratifiering innebär att vi har ojämnt fördelade resurser och ser tydliga mellan olika inkomstgrupper, kön eller andra sociala grupper.
Den liberala välfärdsregimen
Svag dekommodifiering & Stark stratifiering
Marknadens roll är central och den kännetecknas av en relativt låg grad av statlig inblandning i såväl ekonomin som individens liv. Begränsade och obetydligt utbyggda universella ersättningar. Merparten av de offentliga transfereringarna är selektiva.
Utmärkes med svag dekommodifiering, välfärdssystemet erbjuder ett begränsat stöd till människor som inte kan arbeta eller som har låga inkomster medborgarna är mycket beroende av marknaden och privata försäkringar och får därav en stark social stratifiering i samhället (tydliga klasskillnader). Medborgarna förväntas lösa sina välfärdsproblem och hantera sociala risker, såsom fattigdom och arbetslöshet, på marknaden. Exempel på ett land är Storbritannien, USA.
Den konservativa välfärdsregimen
Mellan/hög dekommodifiering & Stark stratifiering
Den närmaste omgivningen, familjen eller närstående, ska i första hand säkerhetsställa individens behov i form av vård, service och omsorg. I det fall där familjen inte förmår att säkerhetsställa individens behov som statlig inblandning aktualiseras. Det finns ofta en försörjningsskyldighet mellan generationer i de länder som har denna regim. Det offentliga systemet är mer generösa och omfattande än i den liberala. En traditionell familjesyn är vanlig där mannen försörjer familjen och kvinnan uppfostrar barn och tar hand om familjen så hennes deltagande på arbetsmarknaden är relativt låg. Denna regim kan även ses som en korporativ regim att det finns nära koppling mellan staten och ett antal starka intressegrupper (ex yrkesgrupper). Försäkringar utgår från tillhörighet till en specifik yrkesgrupp, detta stimulerar då inte en flexibilitet på arbetsmarknaden. Systemet gynnar dem som har en stabil anställning, särskilt familjeförsörjare (oftast män), genom generösa sociala förmåner kopplade till yrkesposition.
Detta indikerar att den konservativa välfärdsregimen präglas av en hög grad av de-kommodifiering för familjeförsörjare samt en stark social stratifiering på grund av skilda kassor för olika yrkesgrupper. Exempel på land är Tyskland och Italien.
Den socialdemokratiska välfärdsregimen
Stark dekommodifiering & Svag stratifiering.
Stark dekommodifiering och därav en svag social stratifiering och ett starkt offentligt ansvar.
Välfärdsregimen betonar jämlikhet och lika tillgång till sociala förmåner oavsett vilken yrkesgrupp eller social klass individen tillhör. De socialpolitiska reformerna utgår från principerna om universalism och sociala rättigheter och att det finns ett grundläggande skyddsnät för alla. Detta innebär att graden av dekommodifiering är hög medan graden av social stratifiering minskar. Den socialdemokratiska välfärdsregimen skiljer sig från den liberala och konservativa regimen genom att staten här tar ett aktivt ansvar i att tillhandahålla och finansiera sociala tjänster, inklusive sjukvård och utbildning. Exempel på land Norden.
Kritik mot Esping-Andersen - feministisk
Kritiker har påpekat att Esping-Andersens ursprungliga teori inte i tillräcklig grad tar hänsyn till genusperspektivet och de könsskillnader som kan finnas inom välfärdssystemen och bara tänker på klasskillnaderna. Det har påpekats att vissa välfärdsstater kan reproducera eller förstärka könsskillnader snarare än att minska dem. Kopplat till begreppet “social stratifiering”, att välfärdsstaten skapar ordningar även efter kön, inte enbart efter klass (t.ex. sämre skydd mot inkomstbortfall)
Kritiker menar även att problemet för kvinnor inte var beroendet av marknaden som Esping-Andersen förklarar begreppet “de-kommodifiering”, utan kvinnors problem är att de är beroende av männen på grund av begränsat lönearbete för kvinnor. Om en kvinna måste utföra obetalt arbete (omsorgsarbete) utan stöd av välfärdsstaten begränsas hennes möjligheter att delta i arbetslivet.
Kritiker har lyft fram defamilisering som analyserar i hur hög grad kvinnan är låst till obetalt arbete inom hem och anhörigomsorg. Relationen mellan kvinnor och välfärdsstaten hanteras utifrån deras roll som en moder, så bidrag och ersättningar sker med bakgrund i vilken position i familjen de har.
Ett exempel på defamilisering är när staten erbjuder barnomsorg, vilket gör det möjligt för kvinnor att delta i arbetslivet och inte vara beroende av att stanna hemma och ta hand om barn.
T.H MARSHALL - Socialt medborgarskap
Den status och de rättigheter och skyldigheter som medborgare berättigas till av välfärdsstaten. Täcker in allt från en viss ekonomisk välfärd och trygghet till rätten att ta del av samhällets arvegods. Socialt medborgarskap innebär att alla medborgare ska ha samma möjligheter till ett gott liv med trygghet och välfärd oavsett klass, arbete eller inkomst utan endast baserad på att man är medborgare. Staten har ansvar för att garantera en grundläggande levnadsstandard oavsett individens position på arbetsmarknaden eller social status.
Målet är att arbetarklassen ska ha samma rättigheter som medel- och överklassen, vilket innebär fullvärdigt medborgarskap och rätt till stöd utan krav på motprestation.
Socialt medborgarskap täckte in allt från en viss ekonomisk välfärd och trygghet till rätten att till fullo ta del av samhällets arvegods.
Marshall: medborgarskapets tre komponenter:
Civila
Politiska
Sociala
TH Marshall - Civila rättigheter
Civila rättigheter - 1700-talet
Man gick från att vara en kugge i hjulet till att bli sin egna människa. Sanktionerade individens frihet i reltion till den framväxande statsapparaten. Det medför även skyldigheter i form av att arbeta och att vara laglydig. Domstolar inrättades under denna tid som säkerhetsställde att alla medborgare åtnjöt samma civila rättigheter. Civila rättigheterna som kom att tillgängliga oavsett samhällsklass och skedde i England.. Man fick ett civilt medborgarskap.
Civila rättigheter ger medborgarna makten och rätten att agera på marknaden: ger förutsättningar för kapitalismen, sluta kontrakt samt ägande och det ger förutsättningar för kapitalismen. Kan fler idka handel ger det positivt
Politiska idéen om människors lika rättigheter föddes, i betydelsen av att förmåner skulle vara giltiga för alla lika för alla. Medborgarskapets civila element utgjordes av de rättigheter som sanktionerade individens frihet; yttrandefrihet, äga egendom, sluta kontrakt, likhet inför lagen
TH Marshall - politiska rättigheter
Politiska rättigheter 1800-tal
Rätt att rösta i allmänna val, bli medlem i och företräda politiskt parti eller grupp. Regelverk, samhällsinstitutioner och nationella och lokala parlament inrättades där rättigheter utövades under reglerade former. Här fick de med lägre samhällsklass rätt att rösta i val, bli medlem i och företräda politisk parti. Dessa rättigheter omfattar deltagande i den politiska processen, såsom rätten att rösta och att vara valbar till politiska ämbeten. Politiska rättigheter ger medborgarna möjlighet att påverka och forma politiska beslut. Maktbalansen förändrades: Det finns en spänning som just när arbetarklassen använder sina rättigheter har konflikten vuxit och de går emot kapitalismens intressen. Ex vad gäller arbetsmiljö
TH Marshall - sociala rättigheter
Sociala rättigheter 1900-tal
Från stigmatiserande fattigvård utan rättigheter till en framväxande välfärdsstat som ger rätt till sjukvård, ekonomiskt stöd, utbildning m.m. Alla oavsett samhällsklass hade rätt. Marshall är känd för att uppmärksamma de sociala rättigheternas betydelse. Sociala rättigheter inkluderar tillgång till sociala och ekonomiska förmåner som utbildning, hälsovård och social trygghet. Dessa rättigheter är avsedda att garantera en viss nivå av social välfärd och ekonomisk säkerhet.
De sociala rättigheterna skyddar medborgarna från att vara beroende av marknaden i ett kapitalismens system. Det man gör är att man säljer sin arbetskraft till arbetsgivaren så då har man inget skydd och är beroende av arbetsgivaren. Om det finns en A-kassa har man ett skydd och mindre beroende av marknaden.
Kritik mot Marshall - historisk
Den historiska kritik som har getts är att Marshall ger en alltför linjär och progressiv bild av hur det sociala medborgarskapet har utvecklats. Det kan ge intrycket av att utvecklingen går i den exakta ordningen som han anger. Han analyserar också endast utvecklingen i England, men generaliserar det till resten av västvärlden, när olika länder följer olika utvecklingskurvor. Processen av medborgarskap sker inte i en kronologisk ordning. Den kan se olika ut, vissa kan införa dem i en annan ordning. Inte tagit i åtanke att det sker i olika kontexter, utvecklingen har varit olika i olika grupper. förbise viktiga konflikter typ krig, arbetarrörelsen, migration och klasskamper.
Kritik mot Marshall - juridisk
Sociala rättigheter var problematiska att reglera i en lagstiftning och i en dramatisk formulering betonade han att det var frestande att direkt förkasta tanken att det kan finnas en legal rätt till något så dunkelt, subjektivt och personligt som välfärd. En social rättighet är ett svårdefinierat begrepp och att begreppet har ett begränsat rättsligt värde. Olika försök att precisera just värdet av olika lagar som reglerar medborgarnas sociala rättigheter. Hollanders kritik: 1. Är förmånen formulerad som en individuell rättighet, eller generell? 2. Är förutsättningarna för att erhålla förmånen angivna i lag? 3. Är förmånens innehåll angiven i lag? 4. Är förmånen beroende av budget? 5. Finns överklagningsrätt? 6.
Finns statlig tillsyn och kontroll? 7. Finns sanktioner mot myndigheten?. Till exempel SoL och rätten till ekonomiskt bistånd, vilket endast är en ramlag och utgår från strikt behovsprövning, vilket innebär att inte alla får ta del av den. Är det fortfarande en social rättighet om inte alla kan ta del av den?
Kritik mot Marshall - Sociologisk
Den sociologiska kritiken har bestått av att Marshalls teori har vilat på en alltför svag diskussion om vilka faktorer som påverkar hur sociala rättigheter omsätts i praktiken. När han definierade begreppet medborgarskap utgick han nämligen ifrån en tanke om medborgarskap som en status som automatiskt innebär vissa rättigheter och skyldigheter som framförallt är förankrade i lagstiftning och rättspraxis. Sociala rättigheter är inte alltid automatiskt garanterade bara för att de finns i lagar. För att rättigheterna ska bli materiella och användbara måste det finnas en fungerande infrastruktur och tillämpning. Till exempel: Rösträtten är meningslös om det inte finns tillgång till vallokaler.
Man kan säga att sociala rättigheter är materiella och därmed blir beroende av att någon preciserar dem för att de ska bli och kunna kallas för rättigheter. Detta gör att de blir beroende av den administrativa strukturen och de finansiella förutsättningarna. Turner (en av Marshalls kritiker) poängterar att sociala rättigheter är starkt beroende av individernas position på en arbetsmarknad. → “worker-citizen → “jobba-för-rättigheter”. Argumentet är att sociala förmåner som pensioner, föräldraförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar är beroende av tidigare arbetsinkomster. Det är alltså först efter deltagande på arbetsmarknaden som medborgarna berättigas till sociala och ekonomiska förmåner och inte nödvändigtvis p.g.a deras status som medborgare i ett land.
Det sociala medborgarskapet med dess sociala rättigheter fås genom olika typer av institutioner. Det är inte enbart i form av status som medborgare man får sociala rättigheter utan även genom status som till exempel arbete eller familj. Man kan därför säga att socialt medborgarskap kräver mer än att man är medborgare i en stat.
Kritik mot Marshalls teori - Feministisk
Han blundade för skillnaderna mellan män och kvinnor och ej tog med kvinnorna i hans analys om de rättigheter och skyldigheter som ingick i det sociala medborgarskapet. Hans
teori saknade helt könsperspektiv, eftersom han endast analyserade det sociala medborgarskapet från en manlig lönearbetares perspektiv. Till exempel fick män rösträtt tidigare än kvinnor och kvinnors position på arbetsmarknaden var svagare. Kvinnors status och rättigheter berodde också på hennes civilstatus, var hon gift kunde hon få äga egendom eller sluta kontrakt med hennes makes tillstånd, annars inte. Även då var hennes juridiska status maka och inte medborgare.
TITMUSS - två modeller
Beskrev länders socialpolitiska system i form av välfärdsstatsmodeller som en huvudsaklig skiljelinje mellan två modeller. Två typer av välfärdsstater.
Institutionell
Residual
TITMUSS - Institutionell
Staten ansvarar för att tillgodose sociala rättigheter och garanterar att behov tillgodoses
oberoende av prestationer på marknaden. För universella lösningar utgår till alla, efter behov och oberoende av ekonomiska resurser, skapar delaktighet.
Skapar högst grad av rättvisa och social delaktighet
TITMUSS - Residual
Innebär att staten bara tar ansvar för de mest behövande och utsatta och att privata marknadslösningar i övrigt möter individens behov. För selektiva lösningar som stigmatiserar.
Kopplat till en liberal stat.
TITMUSS - Universella/selektiva
Få samhällen har enbart universella lösningar eftersom det är svårt att upprätthålla och finansiera dessa i praktiken. Titmuss utvecklade därför teorier om hur selektiva och universella principer bäst bör kombineras. Han menade att länder först bör utveckla ett slags universellt trygghetssystem från grunden som gav medborgare offentlig välfärd oavsett etiska förutsättningar. Detta skulle innebära en grund för att minska diskriminering och stigmatisering och skapande en gemensam identitet som medborgare,
När denna grund är utvecklad i praktiken så kompletteras denna av selektiva principer för att på så sätt rikta insatser till de mer behövande men poängterade att dessa ändå inte skulle skapa stigma i praktiken.
TITMUSS - stigmatisering
Selektiva insatser eller förmåner med behovsprövning stigmatiserar (ser negativt, pekar ut) individer. På grund av ett krav på mottagaren att träda ut ur samhällsgemenskapen, identifiera sig som fattig eller behövande. Man ställer krav och att identifiera sig som fattig och stödbehövande. Det blir utpekande att de är dåliga och behöver hjälp. När det offentliga stödet riktar sig till de med störst behov har de sällan modet/energin att säga ifrån om stödet är av dålig kvalitet. Skapar skuld, skam och känsla av personligt misslyckande och det är svårt upprätthålla kvaliteten i insatser som riktas enbart till fattiga.
Titmuss menade att den moderna välfärdsstatens främsta utmaning är att i praktiken nödvändigt komplettera de universella systemen med selektiva insatser. Universella trygghetssystem är grunden men behöver kompletteras med selektiva insatser, mer resurser till de mest behövande. Titmuss utformade även frågor för analyser av universella och selektiva socialpolitiska förmåner.
