VFS2 Flashcards
1970- och 1980- talet var det en ökad skepticism och kritik FYRA aspekter av kritiken.
- Mot kostnaderna
- Byråkrati & ineffektivitet
- Negativa inverkningar på ekonomin- påverkar samhällsekonomin
- Mot det sociala medborgarskap
Kritik mot socialpolitikens höga kostnader. vad bestod den av?
- Oljekriserna under 70-talet ledde till lågkonjunktur, Inflationen steg och blev ihållande, Instabil tillväxt och hög arbetslöshet
Detta skapade en ekonomisk kontext där höga offentliga utgifter började ifrågasättas
Oro att höga statliga utgifter innebär höjd skatt vilket kunde leda till dyrare produktion & sämre tillväxt. - negativ inverkan på industrins konkurrenskraft
- Stora offentliga utgifter med subventionspolitik mot utsatta industrier
Samtidigt som svagare skatteintäkter och ökad upplåning hos både stat och kommun.
Kritik mot socialpolitikens byråkrati & ineffektivitet. Vad menas
- Välfärdsstatens oförmåga att lösa sociala problem
- Byråkratins makt och förmynderi
- Missnöje med strömlinjeformade lösningar.Man vill inte ha samma åtgärder för alla.
Kulturella förändringar som förstärkte detta: Individualism, kritik mot materialism och det rationella man vill ha mer är de materiella lösningarna.
Kritik mot socialpolitikens byråkrati & ineffektivitet. Kritik om hur välfärdsstaten fungerar leder till diverse krav och vilja till förändring:
- Krav på brukarinflytande & skräddarsydda lösningar, individens rätt att påverka
- Delar av välfärden borde funka mer som en marknad. Man ville ha en mer kostnadseffektivitet, evidensbasering & marknadsmässighet
- Politiska krav på privatisering och decentralisering, marknadsanpassning, det föreslogs att en mer kostnadseffektiv och evidensbaserad modell
Kritik mot socialpolitikens negativa verkningar på ekonomin. Vad menas
- Negativa effekter på marknaden
Verksamheterna som ej utsätts för konkurrens minskar effektiviteten och förändras ej. Socialpolitiken kan leda till snedvriden konkurrens
”Socialpolitikens avtagande gränsnytta” → Till en början är socialpolitikens nytta högre än skattekostnaden, vilket gör att dess effekter är positiva för samhället. - Negativa effekter på beteende
Höga/generösa ersättningsnivåer kan bidra till incitamentsproblem och inlåsningseffekter
Kritik mot det sociala medborgarskapet. Vad menas.
Det sociala medborgarskapet som bygger på idéen om samhällskontraktet där staten garanterar social trygghet mot att individen betalar skatt, lyder lagen och gör militärtjänst
- Feministiska rörelser. ignorerat kvinnors aspekt i socialförsäkringssystemen och arbetsmarknaden och utgått ifrån manlig norm.
- De som vill se et mer aktivt medborgarskap. att kräva större ansvarstagandet av individen, men också av systemen.det gamla samhällskontraktet var för passivt och att det behövde balanseras med krav
- De som menar att globaliseringen gör kontraktet ohållbart.
De som lever här men som ännu inte är medborgare, grupper som hamnar emellan och hur kontraktet ska skydda dem
Förändrade behov av socialpolitik, arbetsmarknadsstruktur.
- Fler jobb inom tjänstesektor och färre i industriproduktion
- Färre jobb för okvalificerade
- Osäker arbetsmarknad att fasta anställningar ersätts med mer tillfälliga jobb
- Ungdomar som en växande grupp med svårigheter att komma in i arbetsmarknaden.
Det påverkar även tillgången till socialförsäkringar. Fler personer har lägre inkomst och risk för att hamna i fattigdom
Förändrade behov av socialpolitik, familjeformer
- Sysselsättning bland kvinnor ökar markant
- Krav på omsorgstjänster. För att kvinnor ska vara ute och arbeta och för att kunna fungera som ensamstående förälder ställs det krav på bostadsbidrag för att möta deras behov.
- Dagens familjer är mer mångfacetterade, med en ökande andel ensamstående föräldrar och andra nya familjeformer.
Förändrade behov av socialpolitik, invandring
- Stora migrationsströmmar under flera perioder (flyktinginvandring)
- Problem med segregation & diskriminering. Dels på arbetsmarknaden men också i andra delar av samhället.
Många migranter har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden särskilt de med låg utbildning, bristande språkkunskaper eller kommer från länder med andra kulturella förutsättningar.
Krav på kostnad och organisering på samhället.
Förändrade behov av socialpolitik,
Demografiska förändringar
- Ökad livslängd, men andel arbetande befolkning ökar inte samt låga födelsetalen
Gör så att försörjningskvoten ökar. Vi har färre personer som måste försörja fler. Andelen som betalar in skatt i sitt arbete för att födelselandet minskar. - Denna utveckling medför en omfördelning av resurser, där de äldre, som tidigare inte behövde lika mycket stöd, nu blir en större del av befolkningen som kräver både vård och omsorg. Med en åldrande befolkning och ett minskat antal unga som går in på arbetsmarknaden skapas stora strukturella utmaningar för välfärdssystemen.
Förändrade behov av socialpolitik,
Kulturella förändringar
- Individualism, bredare och starkare. Människor ser sig inte längre som en del av ett samfund med givna skyldigheter, utan som en individ med friheter. Dessa förändringar har lett till att socialpolitiken inte längre bara handlar om att tillgodose grundläggande behov utan också om att hantera en mer mångfacetterad och individuellt anpassad hjälp.
Förmågan att bedriva socialpolitik under denna tidsperiod påverkades av dessa:
- Välfärdskapitalism och marknadisering. Vi påverkas av andra länders ekonomi dels konkurrens. Ökad privatisering och delar av välfärdsstaten ska efterlikna marknaden om att vara konkurrenskraftiga
- Globalisering
- EU & en vidare socialpolitisk kontext. EU träder in som aktör och dess roll har ökat.
Politiska och ideologiska utmaningar under 80-90-10 talet
1980-talet: Nyliberalism. marknadsmässiga idéer i socialpolitiken har fått stark fotfäste i hela västvärlden,
1990- talet: Sociala investering/sociala innovationer med särskild betoning på kunskap, humankapital för produktionen, behov av kunnig arbetskraft för att kunna konkurrera på den internationella marknaden
2010-talet: Förväntningar på en stark välfärdsstat, nya styrningsformer såsom NPM & NPG, men byråkratiska strukturer finns också kvar
Tre faser i välfärdsstatens efterkrigstida historia:
1940-1970: Gyllene år.
1970-1990: Krisskede.
1990- ??: Rekalibrering
Välfärdsstatens gyllene era (1940-1970). Kännetecknas av vad?
en expansion. bygga ett starkare och rättvist samhälle möjliggjordes i kombination av ekonomisk tillväxt, effektivitet, social rättvisa, generösa förmåner. Keynesianismen som ekonomisk doktrin. Den politiska stabiliteten med socialdemokraterna under denna tid möjliggjorde en progressiv utveckling. Satsningar på sjukvård, utbildning och sociala trygghetssystem blev centrala delar i välfärdsbygget.
Välfärdsstatens krisskede (1970-1990) vad känneteknas?
Ekonomiska kriser och en förändrad global situation skapade nya villkor för politiska och ekonomiska prioriteringar.
Oljekriserna, lågkonjunktur, hög och ihållande inflation, långsam tillväxt och stigande arbetslöshet, ekonomisk kris på 90-talet. Stagflation. Kritik mot keynesianismen. Nyliberalism (individualisering, minska statens roll och ökad marknad). Monetarism i kontrast till keynesianismen. Man börjar kritisera välfärdsstaten och keynesianismen med statens inblandning i ekonomin, höga utgifter för sociala rättigheter.
Välfärdsstatens rekalibrering (1990 - framåt) kännetecknas av vadå?
Efter decennierna av krisskedet gick välfärdsstaten in i en fas av rekalibrering, där fokus låg på att anpassa sig till en ny ekonomisk och global situation.det vill säga en kombination av både expansiva och begränsande reformer samt nya sätt att förstå socialpolitikens mission. Ökad skepticism mot nyliberala doktrinen. Hyperkapitalismens epok. Avindustrialiseringen, individaliseringen och samhällsförändringar krävde en ny välfärdsstat. Sociala program har omstrukturerats för att vara kostnadseffektiva, och en tydligare koppling mellan rättigheter och skyldigheter har införts. En ny produtiv socialpolitik som gynnade ekonomin. Trygghetssystemen systematiskt försämrades för att skapa starkare incitament till aktivitet. Utbildning, hälsovård vinner högre legitimitet än försörjningsstöd.
Förändringar, drivkrafter och konsekvenser. Välfärdsstatens förändringar kan förstås genom tre centrala frågor.
Socialpolitiska områden som varit föremål för förändringar, Pensionspolitiken, hälso- och sjukvårdspolitiken, Arbetsmarknadspolitiken, Familjepolitiken.
Drivkrafter bakom förändringarna såsom: Demografiska förändringar, utbudet av statlig social välfärd krympt (ekonomiska resurser).
Vilka är konsekvenserna: Välfärden är intakt och den går inte att rubba. Välfärdsstaten gjort reträtt, kapitalet har globaliserats, styrkebalansen mellan arbete och kapital förändrats till kapitalets fördel. Det har skett förändringar men det handlar om anpassning och rekalibrering
Socialdemokratin i förändringarnas centrum. Hela historien om välfärdsstatens uppkomst är kopplat till de.
Fyra viktiga förändringar relaterade till politiska kriser för socialdemokratin:
- Avindustrialisering. Man flyttar produktionen till länder med billig arbetskraft
- Försvagning. av institutionella och organisatoriska strukturer sprungna ur industrisamhället.
- Nya migrationsvågor. Drivit sossarna på identitetspolitik istället för klassiska välfärdsfrågor.
- En illusorisk konsensus. bland eliten att ekonomisk tillväxt och de befintliga formerna av välfärdsstaten har gjort sociala reformer och social rättvisa irrelevanta.
Den ekonomiska tillväxten springer ut de liberala tankarna om att det är individen som står för sin välstånd.
Några nedslag: förändring och kontinuitet inom några viktiga välfärdsområden
Arbetsmarknad. Arbetsmarknadspolitiken har genomgått en dramatisk omvandling från generösa ersättningar och starka skyddsnät till en modell som betonar aktivering och individens ansvar.
Familjepolitik
Ett av de områden där Sverige har visat både kontinuitet och innovation. Maxtaxor, pappaledighet, nationella stödpaket.
Hälso- och sjukvård
präglats av försök att minska kostnader och öka effektiviteten samtidigt som den grundläggande principen om vård för alla har bibehållits. Striktare regler, rehabilitering och aktivering.
Pensionssystemet
Från ett solidariskt och omfördelande system har det utvecklats till ett mer finansiellt hållbart men mindre generöst system.
Kommuner befinner sig i en komplex verklighet. Vad görs på internationell nivå?
På denna nivån spelar organisationer som FN och EU en betydande roll i att sätta ramar och sprida idéer som påverkar välfärdspolitiken. FNs arbete med barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Denna idéutveckling sipprar ner till nationella och lokala nivåer och påverkar hur kommunerna utformar sitt arbete. Det kan handla om att implementera internationella konventioner eller att anpassa sig till globala trender, som digitalisering och klimatåtgärder. Kommuner får indiriekt bidrag från EU utigtån vlka som är i behov för att främja social trygghet (via ex. ESF)
Kommuner befinner sig i en komplex verklighet. Vad görs på nationell nivå?
sätter staten de ramar som kommunerna måste förhålla sig till. Genom riksdagen och regeringen formuleras lagar, regler och policys som styr kommunernas arbete. Viktiga aktörer inkluderar statliga myndigheter som Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO), vilka utövar tillsyn, sprider kunskap och tillhandahåller vägledningar för hur socialtjänsten ska bedrivas. Utöver regelstyrning påverkas kommunerna av finansiella medel från staten, exempelvis statsbidrag som kompletterar deras egna skatteintäkter. Staten kan också sprida nya idéer och trender genom nationella reformer och satsningar, som införandet av digitala lösningar för socialtjänsten eller satsningar på jämställdhetsarbete
Kommuner befinner sig i en komplex verklighet. Vad görs på regional nivå?
samverkan med kommuner och regioner, till exempel psykiatrin. Särskilt när det gäller frågor som kräver bredare samordning eller gemensamma resurser. Regionerna, som ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling, påverkar kommunernas arbete inom områden där ansvar överlappar
Kommuner befinner sig i en komplex verklighet. Vad görs på lokal nivå?
sker det konkreta genomförandet av välfärdsarbetet. Här möter medborgarna kommunernas arbete direkt. Kommunerna har ansvar för att implementera nationella riktlinjer och internationella konventioner i praktiken och att anpassa dessa till lokala förhållanden.
Svenska kommuner har en central roll i att förverkliga välfärdsstaten, och deras arbete präglas av ett brett och komplext uppdrag. Kommuner ansvarar för:
- Välfärdstjänster
- Myndighetsutövning
- Samhällsbyggare
- Arbetsgivare
- Marknadsaktör
- Politisk demokratisk arena
Kommuner ansvarar för välfärdstjänster. Vad menas i det?
Många av de centrala välfärdstjänsterna som hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning är ett kommunalt ansvar. Dessa är obligatoriska uppgifter som vilar på kommuner (primärkommuner) och regioner (sekundärkommuner) enligt bestämmelser i speciallagstiftning exempelvis SoL och Skollagen. Vissa välfärdstjänster vilar dock på den allmänna kommunala kompetensen i kommunallagen. Den allmänna kompetensen ger exempelvis kommuner och regioner ett utrymme för att vara aktiva på kultur- och fritidsområdet.
Kommuner ansvarar för myndighetsutövning. Vad menas i det?
tillståndsbeslut, biståndsbeslut. Kommunernas roll som myndighetsutövare innefattar beslut av mycket stor betydelse för enskilda medborgare och företag i kommunerna. Åtgärder som biståndsbeslut och omedelbart omhändertagande av unga och missbrukare enligt LVU, och LVM. Ekonomiskt bistånd.
Kommuner ansvarar för Samhällsbyggare. Vad menas i det?
Utformar och utvecklar lokala bebyggelsen. Genom stadsplanering, bostadsutveckling och investeringar i infrastruktur formar kommunerna miljön där invånarna lever och arbetar. Deras arbete påverkar inte bara det fysiska landskapet utan också möjligheterna för ekonomisk utveckling, social integration och hållbarhet.
Kommuner ansvarar för arbetsgivare. Vad menas i det?
Mer än en miljon anställda. Rekrytering och kompetensförsörjning är dock en utmaning för många kommuner, särskilt i glesbygdsområden där det kan vara svårt att attrahera och behålla kvalificerad personal.
Kommuner ansvarar för marknadsaktör. Vad menas i det?
Kommunerna fungerar även som marknadsaktörer genom upphandling av tjänster av privata utförare inom exempelvis HVB, äldreomsorg.
Kommuner ansvarar för politisk administrativ arena. Vad menas i det?
Förtroendevalda i kommunerna fattar viktiga beslut som rör kommunmedlemmarna. Förtroendevalda från de olika partierna fattar beslut om inriktningen på den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet och har ansvaret att fastställa budget, mål och prioriteringar. De politiska besluten omsätts sedan i praktiken av tjänstemän och förvaltningar.
Politiker på den nationella och lokala nivån beslutar om (övergripande) mål och instiftar lagar (enbart nationell nivå) för att uppnå målen, implementeras genom en socialarbetares praktik.
Sveriges enhetsstat med stiftande av lagar. Beslutas om policy. Dessa policys implementeras av ex socialsekreterare.
Dessa tre ”domäner” ryms inom den kommunala organisationen:
- Politik
- Förvaltningen
- Professionen
Dessa drivs av olika värden, och en hög grad av interaktion. Domäner bygger på olika logiker om hur de styrs, innebär och hierarki. Socialt arbete är i spänningsfältet av dessa. Mellan dessa domäner sker en ömsesidig påverkan (makt och inflytande). Dessa domäner är inte isolerade från varandra
Domänen politik. Vad bygger den på och vad innefattar den?
bygger på ideologi (moderat, vänsterparti) , partipolitik, representation. Ideologierna styr hur man på nationell nivå styr politik. Skiljer sig mellan partier.
Politikens idealtypiska uppgift är att utifrån olika ideologiska ståndpunkter svara för en övergripande styrning av verksamheten.
Domänen förvaltning. Vad bygger den på och vad innefattar den?
bygger på principen om byråkrati och saklighet. Bygger också på byråkrati och neutralitet. Finns för att introducera strukturer för att implementera och sätta in politiken i praktiken. De är neutrala byråkrater som förhåller sig till politiken.
Förvaltningens idealtypiska uppgift är att upprätthålla administrativ struktur och styrning som tillförsäkrar effektiv implementering av de politiska besluten.
Domänen profession. Vad bygger den på och vad innefattar den?
omfattar de yrkesverksamma som arbetar direkt med klienterna. Bygger på expertis, kunskap, utbildning, praktik och möter klienterna.
Professionernas idealtypiska uppgift är att på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet utforma och genomföra insatser i praktiken som förbättrar människors livssituationer eller upprätthåller nödvändiga livsfunktioner (social omsorg).
Alla kommuner har samma uppdrag dock skilda förutsättningar - Kommunernas förutsättningar och utmaningar. Vad påverkar kommunernas förutsättningar?
- Demografisk utveckling och urbanisering
- Ekonomi
- Territioriella förändringar
Demografisk utveckling och urbanisering. Varför påverkar det kommunernas förutsättningar?
gör att skillnaderna mellan kommuner blir större. De största kommunerna ökar kraftigt i befolkning medan de minsta kommunerna har en minskande befolkning. Avlägsna områden flyttar till storstäder, skillnaden mellan olika kommuntyper blir större över tid. Många små kommuner har en hög andel äldre invånare, vilket innebär ett ökat tryck på vård och omsorg samtidigt som den skattebetalande arbetsföra befolkningen minska
Territoriella förändringar. Varför påverkar det kommunernas förutsättningar?
Glesbygdskommuner, med långa avstånd till större städer och arbetsmarknadsområden, möter utmaningar när det gäller infrastruktur, tillgång till arbetskraft och samordning av tjänster. Städer och tätorter har en mer koncentrerad befolkning vilket gör det enklare att effektivisera tjänster. Detta förstärker skillnader mellan kommuner.
Ekonomin. Varför påverkar det kommunernas förutsättningar?
en central faktor som avgör kommunernas förmåga att hantera sina uppdrag. Kommuner finansierar sin verksamhet främst genom kommunalskatt, vilket innebär att deras ekonomiska förutsättningar är starkt kopplade till invånarnas skattebetalningsförmåga och befolkningens storlek. I glesbygdskommuner och mindre orter är gapet mellan skatteintäkter och kostnader betydligt större. För dessa kommuner är statsbidrag och det kommunala utjämningssystemet avgörande för att upprätthålla en grundläggande nivå av välfärdstjänster. storstadskommunerna räcker nästan skatteintäkterna helt till för att bära nettokostnaderna, för avlägsna och mycket avlägsna landsbygdskommuner finns däremot ett betydligt större gap mellan skatteintäkter och nettokostnader.
Vilka är kommunernas obligatoriska uppgifter? några av de
förskola, skola, äldreomsorg, vatten och avlopp
Vilka är kommunerna frivilliga uppgifter? några av de.
kultur, fritid för barn och unga och näringsutveckling
Vad ingår i kommunens organisation?
- Kommunfullmäktige
- Kommunstyrelsen
- Valnämnd
- Revisorer och en överförmyndare
Vad är och gör kommunfullmäktige?
vald i direkta val av de i kommunen folkbokförda invånarna. Beslutar om kommunens ekonomi och organisation, mål och riktlinjer, budget, skatt. Beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen. Kommunfullmäktige väljer också ledamöter till kommunstyrelsen och övriga nämnder.
Vad är och gör kommunstyrelsen?
Kommunens verkställande organ och fungerar som kommunens regering. Dess ledamöter väljs av kommunfullmäktige, proportionellt fördelad utifrån hur kommunfullmäktige är sammansatt. Kommunstyrelsen spelar en nyckelroll i att säkerställa att kommunens verksamhet fungerar effektivt och i enlighet med de politiska riktlinjerna.
Vad är och gör en valnämnd?
Nämnden är den politiska ledningen för ett speciellt kommunalt område, till exempel skola, miljö eller kultur. Under varje nämnd finns en förvaltning bestående av tjänstepersoner som arbetar efter de beslut som nämnden fattat.Nämndernas uppdrag fastställs av kommunfullmäktige och styrs av lagar och riktlinjer.
Vad är och gör revisorer och överförmyndare?
Varje kommun är skyldig att utse särskilda revisorer som har till uppgift att granska kommunens verksamhet. Dessa revisorer är förtroendevalda och får stöd av yrkesrevisorer med expertkompetens. Det är viktigt att notera att revisorernas granskning och ansvarsfördelning endast gäller de förtroendevalda politikerna, inte tjänstemännen.
Hur har medborgarna inflytande i kommunen?
Kommunens politiska organisation bygger på att invånarna har möjlighet att påverka de beslut som fattas. Genom val väljs representanter till kommunfullmäktige, och dessa representanter speglar medborgarnas vilja. Kommunens arbete ska också präglas av transparens och insyn, vilket innebär att medborgarna ska kunna följa beslut och delta i den politiska processen.
Kommunfullmäktige fattar beslut i frågor av principiell betydelse eller av större vikt för kommunen, exempelvis budget och övergripande mål. För att ytterligare stärka medborgarnas inflytande kan kommunen använda olika former av samråd, medborgardialoger och folkomröstningar.
Vad är kommuners utmaningar?
- Svagare ekonomi: Svårt för många kommuner att finansiera dagens behov med hjälp av de egna skatteintäkterna (från invånarna). Ökat beroende av statsbidrag och bidrag från det generella utjämningssystemet
- svårigheter med personal- och kompetensförsörjning: svårigheten att rekrytera och behålla kvalificerad personal.
- etablering och integration av nyanlända: måste säkerställa att dessa grupper får tillgång till utbildning, arbetsmarknad, boende och hälsovård, och samtidigt måste de arbeta för att främja social integration och motverka segregation.
- växande och uppskjutna investeringsbehov: i infrastruktur, bostäder och andra samhällstjänster.
- Växande anspråk på service och välfärd: Människor förväntar sig att kommunerna ska kunna tillhandahålla högkvalitativa och lättillgängliga tjänster inom områden som utbildning och socialtjänst.
- kompetens att klara klimatförändring och hållbar utveckling.
Vilka är de möjliga åtgärder för att bättre hantera utmaningarna
- Olika typer av samverkslösningar med kommunalförbund, gemensam nämnd, avtalssamverkan, gemensamt ägda bolag.
- Kommunsammanslagningar
Kommuner som har ekonomiska eller administrativa svårigheter kan överväga att slå ihop sina verksamheter för att skapa större enheter med bättre förutsättningar att hantera sina uppgifter. - Förändring avseende kommunernas uppgifter-
I vissa fall kan det vara nödvändigt att flytta vissa ansvarsområden från den kommunala nivån till den regionala eller nationella nivån för att skapa bättre förutsättningar för att möta invånarnas behov - Asymmetrisk ansvarsfördelning
vissa kommuner får ett större ansvar än andra för specifika tjänster eller områden beroende på deras förutsättningar. Detta kan vara särskilt användbart för att hantera geografiska eller ekonomiska skillnader mellan kommunerna
kontinuitet när det gäller kommunens roll och funktion på socialtjänstområdet.
socialtjänstens strukturer, institutioner och riktlinjer ofta är seglivade och stabila för att säkerställa kontinuitet för de människor som är beroende av tjänsterna. Även om det finns ett behov av förändring för att anpassa verksamheten till nya samhällsutmaningar, är socialtjänstens koppling till det kommunala självstyret och lokal demokrati något som många anser ska bevaras. Lokal-demokrati (närhetsprincipen). Intressen som försvarar den rådande modellen. Kommunernas centrala roll när det gäller välfärdstjänsterna
Förändring när det gäller kommunens roll och funktion på socialtjänstområdet
Multi-level governance, ett koncept som innebär att beslut och styrning inte längre bara sker på nationell eller lokal nivå, utan genom flera olika nivåer och aktörer, har utmanat den traditionella politiska strukturen. Denna förändring innebär att externa aktörer, som privata företag eller civilsamhällesorganisationer, får en allt större roll i välfärdstjänsterna.
- Urbanisering och demografi
- Komplexitet i utförandet av välfärdstjänster (fler aktörer, andra styrinstrument).
- Relation mellan förvaltning, politik och profession har förändrats
I Sverige delas ansvaret för välfärdsstaten mellan olika nivåer. Vilka då?
- Stat
Riksdag: stiftar lagar.
Regering
Politiskt valda
Arbetsmarknad
Socialförsäkring
Lagstiftar sjukvård, socialt arbete och utbildning. - Region
Politiskt valda
Sjukvård. Ge vården
(organisering, utformning, genomförande) - Kommun
Politiskt valda.
Socialtjänst, barnomsorg, utbildning (organisering, utformning, genomförande)
Under senare decennier har välfärdsstaten och den offentliga sektorn stått inför växande kritik, vilket delvis har sin grund i ekonomiska och demografiska utmaningar samt ideologiska skiften. Denna kritik har fungerat som ett driv för reformer och nya styrmodeller. Vad är kritiken?
- Ekonomisk lågkonjunktur och minskande skatteintag.
Perioder av lågkonjunktur har lett till minskade skatteintäkter samtidigt som kostnaderna för välfärdstjänster har fortsatt att öka. Färre arbetar och betalar skatt, inga intäkter till staten. Ökade kostnader för välfärden. Minskade inkomster för staten - Demografiska. Invadnring, lägre födelsetal. Pengar måste läggas på fler saker
Samtidigt har födelsetalen och antalet personer i arbetsför ålder minskat i vissa delar av världen, vilket leder till ett mindre skatteunderlag. Detta skapar en obalans mellan de som betalar in till välfärdssystemet och de som är beroende av dess tjänster. - Kritik mot den offentliga sektorn: stor och ineffektiv. För omfattande, byråkratisk, hierarkisk ordnad.
Kritiken mot den expanderande välfärdsstaten bäddade för nya idéer. Dessa synpunkter banade väg för reformer inspirerade av det privata näringslivet, såsom New Public Management (NPM).
- USA & Storbritannien lanserade en nyliberal, marknadsorienterad politik
- Stora internationella aktörer som IMF & valutafonden stöttade en monetaristisk politik. Stödjer att man har en monetaristisk politik. Att inte understödja industrier med offentliga medel som kostar jätte mycket och istället kontrollerar med räntepolitik. Fokus på att inte få för hög inflation, mängden pengar ska inte växa för fort.
- Valfrihet för individen kombinerat med effektivitet & åtstramningar.
- Idéer om ökad (ekonomisk) rationalitet även inom välfärden. Kostnadseffektivt, få ut så mycket som möjligt av så lite arbete som möjligt.
- Kritik mot den offentliga sektorn: stor och ineffektiv. För omfattande, byråkratisk, hierarkisk ordnad.
- Krav på ekonomisk effektivisering & mätbarhet. Man ska kunna kontrollera, man gjorde en sak, analyserade utfallet och kostnaden.
Vad är NPM
New public management (NPM):
Ett samlingsbegrepp för reformer inom offentlig sektor som använder och utgår från metoder från det privata näringslivet (hur man organiserar och styr privata verksamheter) i syfte att öka effektiviteten, flexibiliteten och prestationsorienterad. Detta innefattar allt ifrån verksamhetsplaner, budgetarbete och olika organisationsprocesser.
NPM är inte liktydigt med nyliberalism, men idéer inom nyliberalism och monetarism (effektivitet och ekonomisk rationalitet) återfinns inom NPM. Inte samma sak som nyliberalism men handlar om styrning och organisering men inspirerat av tankarna att marknaden ska vara fri och att den har en viktig samhällsfunktion utifrån valfrihets perspektivet
Vad lade grunden för NPM i Sverige?
- En lång tradition av hårdhänt statlig centralstyrning som premierar rationella kalkyler.
Den svenska offentliga sektorn har historiskt sett präglats av ett starkt fokus på planering och kontroll, där rationella kalkyler och mål har varit centrala för hur verksamheter styrts. - Kritik och ifrågasättande av målstyrning inom den offentliga sektorn.
Man börjar kritisera målstyrning att utforma arbetet mot vaga, breda mål och stelbenthet, kontra resultatstyrning med kortare insatser och kontrollerad form av styrning med mål som är närmare i tiden. Man vill effektivisera och kunna mäta de insatser man ger - Intåg av nyliberala idéer som förstärkte ideal kring effektivisering, mätbarhet och decentraliserad styrning. De ska inte styras högt uppifrån, arbeta närmare klienterna. Man ville bort från centralstyret
- Behov av balans i den offentliga ekonomin. Utgifter och inkomster går ihop och inte ligger på minus. Minskade skatteintäkter och ökade kostnader för välfärdstjänster skapade ett tryck på staten att reformera hur den offentliga sektorn finansierades och organiserades. Målet var att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi samtidigt som medborgarnas förväntningar på välfärdstjänster kunde uppfyllas.
- Behov av vinna medborgarnas förtroende. Vinna förtroende och påvisa att man genererar bra välfärd med bra resultat så man har förtroende. Det finns negativitet om hur välfärdststaen fungerar. För att återvinna medborgarnas förtroende och säkerställa fortsatt legitimitet för välfärdssystemet blev det viktigt att visa att den offentliga sektorn kunde leverera tjänster på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt.
Vad är kraktärsdragen i NPM?
- Decentralisering av ansvar
- Fokus på prestationer
- Marknadisering:
- Interna marknader
- Fokus på kunder och resultat
- Kostandsmedvetenhet
- Platt organisation och specialisering.
Vad menas med decentralisering av anvar inom NPM?
De som är chefer får fler ansvarsområden, budget, lokala mål och att organisera verksamheten vilket ger större formell handlingsfrihet och tydligare ansvar för chefer på olika nivåer. Friheten att styra verksamheten blir större, man ger de större frihet men sättet de styr medföljer ganska stor kontroll i form av utvärdering. Tidigare sammanhållna förvaltningar delas upp i mindre, självständiga enheter med tydligare ansvarsområden. Syftet med decentraliseringen är att skapa flexibilitet och främja lokala lösningar.
Vad menas med fokus på prestationer inom NPM
Kostnadseffektivt. Med så få resurser som möjligt ska vi nå ett visst mål. Man ska inte dubbelarbeta. Stor vikt vid prestationer och resultat, vilket innebär att verksamheter utvärderas baserat på mätbara mål. Detta kan inkludera indikatorer som kostnadseffektivitet, kvalitet på levererade tjänster och kundnöjdhet. Nytta för kunderna. Brukarundersökningar, utvärdera hur hjälpen tas emot.
Vad menas med marknadisering inom NPM?
Verksamheter som tidigare varit offentliga övergår till privata eller att man släpper in fler privata i sin verksamhet. Skolor, hemtjänst etc. De verksamheter som kunderna ej gillar kommer inte klara sig. Genom att skapa interna marknader och konkurrens mellan olika enheter eller leverantörer hoppas man uppnå högre kvalitet och lägre kostnader.
Vad menar man med interna marknader i NPM?
enheter “köper” och “säljer” sina tjänster till andra enheter eller beställare.
Tidigare hade man inom samma verksamhet socialsekreterare och folk som tillhandahåller den faktiska hemtjänsten men nu fattar soc beslut men det är andra som tillhandahåller dem, de kan vara kommunala eller privata.
Vad menar man med Platt organisation och specialisering
inom NPM?
Man har inte många nivåer av ledning. Ingen hierarkisk organisation där beslut tar längre tid och fler beslutsfattare (som en trappa). Chefer tydligare ska kunna styra.
Mindre enheter och specialiserade enheter med få och tydliga mål. Till fördel för klienter att man har enheter med expertkunskap på ex missbruk eller äldreomsorg och då kan fatta bättre beslut på insater och sådant som är lämpligt.
Vad menar man med konstnadseffektivitet inom NPM?
Ständig rationalisering av drift och organisation för att göra verksamheten mer kostnadseffektivt. Effektivitet bedöms i förhållande till mätbara mål. Inga abstrakta mål utan sådant som är lättare att lösa. Exempelvis inte “förbättra välfärden” utan att istället mer konkreta mål.
NPM kan kopplas till kommodifiering och marknadifiering. Vad innefattar kommodifiering?
hälsa/ohälsa ses som handelsvaror, lyfts ut ur livsvärlden (och omsorgsrationaliteten) in i systemets ekonomiska rationalitet. När man börjar organisera välfärden som en marknad börjar ohälsa ses som en handlingsvara, vem som kan ge bäst insats för att avlösa för personen.
NPM kan kopplas till kommodifiering och marknadifiering. Vad innefattar marknadifiering?
marknadsorientering och införande av marknadsmekanismer. Inom socialtjänsten införs beställar-utförar modeller. Välfärdsservice kontrakteras ut till privata utförare. Tidigare satt man i samma verksamhet. Beställar (de som kommer och ansöker om hjälp är den som bestämmer om hjälpen beställaren) och utförare är den som utför. Man gör detta för att kunna privatisera och kunna ta in privata utförare och kunna tillhandahålla det mest kostnadseffektiva.
Problembilder i den offentliga sektorn enligt NPM.
Inte tydligt i organisationen varför man gör som man gör, vem som fattar besluten. Ineffektivt om beslutsfattande, det tar lång tid. Politiseringen av den offentliga förvaltningen, det sitter för högt upp i hierarkin, det blandas in politiska mål in istället för att tänka rent effektivt. Avsaknad av kundorientering, medborgarna hade en för passiv roll.
Vad är NPM lösningar på de problembilder som finns mot den offentliga sektorn
Decentralisering och delegering, man sänker nivån och beslut och ansvar flyttades från centrala myndigheter till lokala enheter eller avdelningar.
Införande av marknadsmekanismer för att öka konkurrensen och förbättra kvaliteten, men också tydligare styrmodeller och verktyg för utvärdering. Genom utvärderingar kunna få in kunskap om vilka insatser och arbetssätt som funkar bäst. Man ska jobba mer i nätverk med andra aktörer.
Det finns två styrpraktiker inom NPM. Vilka?
- TQM (total quality management)
- BUM (beställar-utförarmodellen)
Vad betyder TQM?
(total quality management). Kundorienterad verksamhetsstyrning. Organisera utifrån kundernas behov och önskemål. Man sitter inte högt upp utan utgår ifrån vad klienterna önskar och vill ha. Verksamheter fokuserar på kundorienterad kvalitet genom kontinuerliga förbättringar
Vad betyder BUM?
(beställar-utförarmodellen): Skilj mellan beställare och utförare; skapa kvasimarknader inom organisationerna, med decentraliserad förvaltning och budgetansvar.
Vad är manageralism inom NPM?
Ledarna är organisationsexperter, inte experter inom ett professionellt område (som medicin, psykiatri, socialt arbete, kriminalvård, pedagogik, etc). (Cf tidigare avprofessionalisering) Del av NPM man ser de som är ledare och verksamhetschefer, de ska va experter på att organisera så effektivt så möjligt. organisera kostnader, inte dubbelarbeta, göra arbetet snabbt och smidigt.
Vad finns det för kritik mot NPM?
- Dess förmåga att hantera komplexa problem i offentlig verksamhet och organisation. Det är svårt att göra det effektivt och strömlinjeformat. Kritiker menar att NPM:s marknadslogik är olämplig för att hantera den komplexitet och de motstridiga krav som ofta präglar offentliga organisationer. Det går inte att jobba marknadsorienterat eftersom vi jobbar med människor och en annan komplexitet än med varor på marknaden.
- Alltför fokuserad på kostnadseffektivitet. Ofta på bekostnad av andra viktiga värden som kvalitet, jämlikhet och långsiktighet.
Som ett resultat av kritiken mot NPM finns andra idéer om utveckling, vad då?
Styrning från effektivisering och mot andra mål. Man inte nödvändigtvis styr mot kostnader utan styr mot att man ska ge god service. Bredare målsättningar, ge samhällsservice till medborgare och inte ge tjänst till en kund.
Pluralism av aktörer
Dialog med medborgare/mottagare av den service som tillhandahålls. Snarare än utvärderingar.
Vad är Post-NPM?
Olika former av styrning dyker upp som kan kategoriseras som Post-NPM. Man har fortfarande NPM man överger inte det helt men det kommer olika justeringar som bryter ut. I sviterna av kritiken börjar man gå mot andra håll.
- NPG = New Public Governance
- PVM = Public Value Management
Post- NPM: Vad är NPG
New Public governance.
Styra genom nätverk och samverkan. Fokus på nätverk och samarbete mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Man har för hög grad av specialisering som innebär att man har personer med komplexa och flera problem som går in i varandra blir problematiskt. Svårt att dela upp i separata delar. Det är inte alltid så lätt att samverka därför ska man styra genom nätverk och samla resurser och professioner genom olika verksamheter och styra upp.
Post-NPM: vad är PVM
Public value Management
Styrning som betonar samhällsvärden och dialog med medborgarna snarare än enbart ekonomisk effektivitet.Hur man ser på offentliga verksamheter och deras roll och ansvar. Man är tydlig med att offentliga verksamheter fungerar på ett annat sätt än kommersiella privata verksamheter. Man arbetar för ett samhällsvärde istället för kostnader. Man ser verksamheten som ett ansvar att tillhandahålla detta. Man har fortfarande de platta organisationerna med att styra närmare klienterna.
Vad är EBP?
En metod som syftar till att skapa en systematisk och kunskapsbaserad grund för beslutsfattande inom olika professioner, såsom medicin, socialt arbete och psykologi. Målet med EBP är att säkerställa att insatser och metoder för individer bygger på den bästa tillgängliga vetenskapliga evidensen, samtidigt som hänsyn tas till både professionell expertis och individens unika förutsättningar och behov.
EBP definieras som en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den bästa tillgängliga evidensen för att fatta beslut om insatser och metoder för enskilda individer. Det innebär att den professionella ska kombinera vetenskapliga forskningsresultat med sin egen erfarenhet och expertis samt ta hänsyn till individens önskemål och enskilda situation.
Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser och består av tre huvudsakliga komponenter
Vilka tre huvudsaklig komponenter består EBP av?
- den bästa tillgängliga kunskapen
- den professionelles expertis
- Individens behov, erfarenheter och önskemål.
Vilka 5 steg är det i EBP?
- Formulera behovet av information till en fråga som går att besvara. När man börjar titta på vad man vet om personen som har en problematik vad vet man är bra insatser.
- Leta upp bästa tillgängliga kunskap för att besvara frågan. Då ska man formulera en fråga och utifrån frågan skanna upp och ta av och utvärdera kunskapen om det är användbart.
- Värdera den kunskap som finns med tanke på dess praktiska betydelse och användbarhet.
- Integrera denna kritiska värdering med den egna professionella kompetensen, den berörda personens unika förutsättningar och önskemål. Göra en egen professionell bedömning kombinerat med individens förutsättningar, göra en bedömning om vad man ska ge till individen.
- Utvärdera den egna insatsen och effektiviteten vid utförandet av de fyra föregående stegen och sträva efter att förbättra arbetet. Efter det ska man utvärdera utfallet, hur det fungerade, hur det blev. Tanken är att det ska förbättra och se vad som funkar och inte
Det finns två huvudsaklig ainriktningar eller synsätt på EBP vilka då?
- Individuellt kunskapsinhämtande: Idén om en enskild upplyst praktiker som aktivt organiserar sitt kunskapsinhämtande som en vetenskapare:
Formulerande av en klinisk fråga
Sökning efter bästa möjliga kunskapsunderlag (evidens)
Kritisk granskning av evidensanspråken
Tillämpning av en evidenssäkrad intervention på relevanta klienter
Utvärdering av effekterna av interventionen. Kritiserat för att det är svårt genomförbart. Att man ska gå igenom alla dessa steg varje gång man har en problematik - Användning av centralt formulerade riktlinjer. Använda sig av riktlinjer eller program för när man har individer med samma problematik har det redan gjorts riktlinjer, program och rekommendationer om hur man bör göra.
Vilka är drivkrafterna bakom EBP?
- Det nya planeringstänkande i form av NPM som bröt fram under 1980-talet
- Den utvärderingsvåg som trängde fram inom andra delar av stat och kommun
- Inflytandet från medicinen, institutionaliserade genom bland annat SBU. Inflytandet från medicinen
- Ett brukarinflytande som från slutet av 1990-talet blir en viktig del av den svenska EBP-diskursen. Brukarens perspektiv
Kolla dokument för fördjupning
Problem i implementering av EBP.
- Byggd på förväntade resultat, snarare än på faktiskt underlag av evidens.
- Problem med generaliserbarhet.
- Rollfördelning och expertis
- Översättningsproblematik
- Ytterligare en aspekt: Relation mellan professionella överväganden och politisk/ekonomisk styrning.
Migration: Anpassning betyder:
Anpassning handlar om hur individer eller grupper justerar sitt beteende och sin livsstil för att passa in i en ny social eller kulturell miljö. Anpassning innebär inte nödvändigtvis att individer ger upp sin ursprungliga kultur, utan snarare att de hittar sätt att navigera mellan sina egna traditioner och de krav som det nya samhället ställer. Anpassning är ofta en nödvändighet för att kunna delta i arbetsliv, utbildning och sociala sammanhang i mottagarlandet.
Segregation
Cementerar olikhet och skillnader.
Segregation refererar till ett tillstånd där olika grupper, ofta på grund av kulturella, etniska eller ekonomiska skillnader, lever åtskilda inom samma samhälle. Segregation kan vara geografisk, där olika grupper bor i olika områden, men också social, där interaktionen mellan grupper är begränsad. I migrationssammanhang uppstår segregation ofta när bristen på gemensamma mötesplatser eller ekonomiska klyftor hindrar en naturlig integration. Detta kan leda till social isolering och förstärkta skillnader mellan grupper.Det kan vara strukturellt, hur man satsar resurser. Man kan stärka eller minska. Den grad av segregation mellan etniska linjer som ökat under 90-talet med det fria skolvalet, om man väljer skola i lokalsamhället eller längre bort. Bostadspolitiken som stärkt bostadssegregationen. Självsegregerande/självvalda grupper där folk bosätter sig med andra landsmän med liknande kulturer. Barn och kvinnor drabbas mest. Främjar inte beblandning utan konsekvensen blir samhällen i samhället.
Assimilation
bejaka olikheter men försöka bekämpa och skapa homogen.
Assimilation innebär att en individ eller grupp anpassar sig till en sådan grad att de tar till sig majoritetssamhällets kultur och normer, samtidigt som de förlorar eller avstår från sin egen kulturella identitet. Assimilation kan ses som en ensidig process där migranten förväntas smälta in i det nya samhället utan att det sker några större förändringar från mottagarlandets sida. Här försöker man komma över likheterna med homogenitet. Frivillig assimilation kan främja intergration på lång sikt.
Det finns två varianter:
Tvångsassimilation som statsmakter tvingar vissa grupper (ex samer i Sverige).
Självvald assimilation att vissa grupper utan att ha blivit tvingade eller uppmanade att avta det man har med sig, identitet, kultur etc.
Integration
Bejaka olikheter och att olikheter finns kvar.
Integration är en process där individer och grupper från olika bakgrunder samverkar och blir en del av det gemensamma samhället, samtidigt som de behåller sin kulturella identitet. Till skillnad från assimilation är integration en tvåvägsprocess där både migranten och mottagarsamhället gör ansträngningar för att skapa en fungerande samexistens. Integration handlar om att skapa jämlika förutsättningar för deltagande i samhället, inklusive tillgång till arbete, utbildning och socialt liv, samtidigt som mångfald respekteras och uppskattas. I mötet behöver migranten ha en vilja att bli en del av samhället. I det ekonomiska, politiska och kulturella livet. Att migranten inte har alternativa institutioner, till exempel för att förkasta svensk skola, medicinsk kunskap och vända sig till en schaman eller religiös ledare. Socialtjänsten och skolan brottas med detta. Migrantens vilja att integreras i samhället. Statens ansvar i processen har det övergripande ansvaret att skapa förutsättningar för migranter genom att ha lagar mot diskriinering, öppna upp sig för de, ha arbetsmarknadspolitk som skyddar migranten.
Tvåvägsprocess inom integration
skapar integrationen.
En central aspekt av integration är att den beskrivs som en tvåvägsprocess. Detta innebär att både migranter och mottagarsamhället har ett ansvar för att anpassa sig och bidra till ett samspel. För migranterna innebär detta att lära sig språket, förstå samhällsstrukturer och delta i samhället. För mottagarlandet handlar det om att skapa inkluderande strukturer, möjliggöra lika villkor och visa tolerans och respekt för olika kulturella uttryck.
Ackommodation
optimala eftersträvansvärda varianten av integration.
Ackommodation innebär en ömsesidig anpassning där både minoritets- och majoritetsgrupper justerar sina förväntningar och beteenden för att möjliggöra fredlig samlevnad. Till skillnad från assimilation kräver ackommodation att majoritetssamhället också är villigt att förändras och tillåta kulturell variation.
Migration i historien: olika fokus.
-Början av 1900-talet och tidigare: utvandring. Folk lämnade Sverige pga fattigdom och dåliga förhållanden.
-1930 och under världskrigen: flyktinginvandring. Man tar emot flyktningar, inte alltid ett värdigt mottagande framfrallt med judar.
-1950-1970: arbetskraftsinvandring. Man behöver inte ha så mycket migrationspolitik för de som kom hit hade ett arbete som väntade och boende.
-1970: flykting- och anhöriginvandring från utomeuropeiska länder dominerande.
1980-talet var sysselsättningsgraden högre
1960: anpassning och assimilering.
1975: minoritetspolitik och mångkulturalism.1997: integrationspolitik.
Den moderna integrationspolitiken i Sverige formaliserades 1997 och byggde på tre övergripande mål:
- Lika rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund
- Samhällsgemenskap med mångfald som grund. Detta innebar att olika kulturer och perspektiv inte bara skulle tolereras utan också uppskattas som en del av den svenska identiteten. .
- Ömsesidig respekt och tolerans för alla oavsett bakgrund
Vad var den reviderde politiken från och med 2002?
Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Ömsesidig respekt
Den aktiverande staten att betona vikten av medborgarnas skyldigheter och inte bara statens roll som garant. Man måste leva upp till sina skyldigheter mot det offentliga.
Vad säger immigranterna i Sverige?
- Huvuddelen av de dryga 6 500 av intervjupersonerna känner sig hemma i Sverige (57 %),
trivs där de bor (55 %) - vill bo kvar i sin kommun (59 %).
- de flesta är stolta över att vara svenskar (72 %), samtidigt som de också är stolta över att komma från sina hemländer (77 %).
- har en positiv uppfattning av hur det har blivit sedan de kom till Sverige jämfört med hur de hade det i hemlandet.
- förbättringen gäller ekonomiska villkor, boende, hälso- och sjukvård, sport och deltagande i föreningar.
- upplever också att de har fått bättre utbildningsmöjligheter och att de har mer yttrandefrihet än i hemlandet.
Vilka utmaningar finns det med immigrationen i Sverige?
- Den ömsesidiga anpassningen. Tvåvägsprocessen, hur går det till.
- Könsskillnader
- Balansen mellan olika roller
- Förankringen på arbetsmarknaden
- Många av migranternas inställning till människors rätt att fatta sina egna val avviker fortfarande från vad som gäller i både svensk lag och i många internationella fördrag.
- Liten tillit till folk utanför den egna kretsen
- Hedersrelaterat våld och förtryck
Med mera..
Vad behövs göras för att lösa utmaningar med migranterna?
- Fokus på utbildning
- Arbetsmarknadsintegration
- Bostadsfördelning och minskad segregation
Varför är Staten, marknaden, civilsamhället, familjen viktigt för integrationen?
En lyckad integration förutsätter en balans mellan stat och medborgare och dessa.
Individen behöver vara en aktör i alla dessa arenor för att integrationen ska funka, är rollen i familjen hemmafru förminskas integrationen för rollen som familjemedlem är starkare än rollen som medborgare eller aktör i marknaden. Det inanför är det civila samhället, viktigt.
Vilka konflikter finns angående migrationen
Fördelningskonflikter
Gränsrelaterade konflikter
Vad menas med fördelningskonflikter?
- Vi lever i ett samhälle där resurser ska delas mellan individer, organisationer och institutioner.
- Detta leder till ständiga konflikter om de medel som utlyses.
- Det är inte endast materiella resurser konflikterna fokuserar på utan även konflikter kring makt och utrymme i debatter.
- Även olika grupper i samhället genererar konflikter kring olika slags fördelning, så som klass, kön, generation och religion.
Vad menas med gränsrelaterade konflikter?
Yttre och inre gränser om vilka som kan vara svenska medborgare.
Yttre: om att stänga gränserna
Inre: vilka kan bli svenska, olika krav såsom att de som bott här i generationer.
- Ytterligare konflikter berör ett samhälles yttre och inre gränser: mellan stater och mellan etniska minoriteter
- De flesta samhällen har inte en stängd yttre gräns utan människor utvandrar och invandrar ständigt.
- Samtidigt uppstår konflikter kring vilka som räknas som medlemmar i ett samhälle och vilka som har rätt ta del av ett samhälles rättigheter.
- Konflikterna berör inte endast när en individ inträder i ett samhälle utan berör även kollektivt medlemskap.
Förändring med migration
- I dag krävs en mer komplex samverkan mellan olika nivåer av beslutsfattande – stat, kommuner, civilsamhälle och privata aktörer – för att effektivt möta migrationens och integrationens behov.
- Tidigare handlade omfördelningen främst om att jämna ut skillnader mellan samhällsklasser och socioekonomiska grupper inom den inhemska befolkningen. Idag måste socialpolitiken också hantera skillnader mellan migranter och den etablerade befolkningen, särskilt inom områden som utbildning, hälsovård och arbetsmarknad.
- Inkluderat frågor om mångfald och integration. Detta kan delvis förklaras av den ökande etniska och kulturella mångfalden i Sverige.
Utvecklingen av välfärdsstaten. Dessa förändringar har påverkat olika delar av välfärdssystemet. Vilka fyra då?
Pensionssystemet
Arbetsmarkaden
Sjukvårdssystemet
Familjepolitiken
Hur har pensionssystemet förändrats?
Från 2-pelarsystem till 3-pelarsystem.
Ursprungligen bestod systemet av en grundläggande pension som kompletterades av en arbetsrelaterad pension. Den reformerade modellen inkluderar nu en tredje pelare som bygger på privat pensionssparande. Denna förändring syftar till att säkerställa långsiktig hållbarhet i pensionssystemet, men har också fört med sig ökade krav på individen att ta ansvar för sin egen ekonomiska trygghet vid pensionering. Grundar sig i vilken förmåga, livssituation och inkomst man har. Medför att man får ett system som är mindre omfördelande och man får fler fattiga äldere och större ojämlikheter.
Hur har sjukvårdssystemet förändrats?
Skärpta regler för sjukskrivning, slopad sjukpension, ökad uppföljning av långtidssjuka
Dessa förändringar har syftat till att minska långvariga sjukskrivningar och återintegrera människor i arbetslivet. Dock har dessa reformer ibland kritiserats för att sätta press på redan utsatta grupper och riskera att skapa ojämlikhet i vården.
Hur har arbetsmarknaden förändrats?
Lägre arbetslöshetsersättning, avreglerad arbetsmarknad, uppluckrat anställningsskydd.
Dessa reformer har ökat flexibiliteten på arbetsmarknaden men också försvagat tryggheten för många arbetstagare. Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för lågavlönade och personer med osäkra anställningar, vilka nu löper större risk att hamna utanför socialförsäkringssystemet. Avregleringar innefattar att färre personer har en fast anställning och fler som har deltid.
Hur har familjepolitiken förändrats?
Garanterad barnomsorg, maxtaxa, utvidgning av föräldraledigheten, barnbidrag
Utveckling åt andra hållet. Maxtaxa för att göra barnomsorgen ekonomiskt tillgänglig och rättvist fördelad oavsett familjens inkomst. Få fler män att ta ut föräldraledighet och få kvinnor i större utsträckning att delta på arbetsmarknaden. Barnbidraget har varit en viktig komponent för att minska ekonomisk ojämlikhet bland barnfamiljer. Trots dessa framsteg kvarstår könsskillnader i fördelningen av föräldraledighet och omsorgsansvar.
Vad är socialpolitikens mål?
Socialpolitikens målsättning är att främja välbefinnande och bekämpa sociala problem, genom omfördelning av resurser på två nivåer:
Vertikal: mellan individer/grupper i mer eller mindre utsatt position med mål att minska klyftorna mellan dem.
Horisontellt: I syfte att jämna ut resursfördelningen över individens livscykel ex. via dagis, föräldraförsäkring, pension
Målet är att kopplingen mellan individers ekonomiska förutsättningar och deras tillgång till resurser ska försvagas, så att grundläggande trygghet kan garanteras för alla.
Varför mäter vi ojämlikheter?
Att mäta ger insikter i politikens effektivitet och kunna identifiera förbättringsområden.
- Effekten av socialpolitiska åtgärder
- Man uppfattar ett positivt samband mellan socialpolitik och mänskligt välbefinnande
- Landets utvecklingsnivå
- Allmänt intresse att veta
Hur mäter vi ojämlikheter?
Olika typer av indikatorer:
Använda objektiva och kvantifierbara eller subjektiva bedömningar.
Man kan titta på olika indikatorer, sånt som visar på att något kan vara ojämlikt, på landsnivå, individnivå, objektiva data, kvantitativa undersökningar, enkäter etc.
Hur mäter vi effekterna av de socialpolitiska åtgärderna? två tillvägagångsätt:
- Mäta mänskligt välbefinnande - Index och enskilda indikatorer.
- Mäta förekomsten av sociala problem
Vad menas med att mäta mänskligt välbefinnande?
Ett index på välbefinnande väger samman olika indikatorer till ett övergripande mått.
Konstruera index med olika indikatorer som alla sammantaget ger en bild på ett mått på välbefinnande.
Vilka två exempel på indikatorer kan användas för att mäta mänskligt välbefinnande?
Materiella och immateriella resurser
Vad menas med materiella resurser som indikator inom att mäta välbefinnande?
pengar, förmögenhet och levnadsstandard. Levnadsstandard är ett materiellt konkret mått. mäts ofta med hjälp av BNP per capita, som ger en uppfattning om hur stor del av landets ekonomiska produktion som tillfaller varje invånare eller GINI-koefficienten som används för att mäta inkomstspridningen i ett land.
Vad menas med immateriella resurser som indikator inom att mäta välbefinnande?
Indikatorer som utbildningsnivå, hälsa och självskattad levnadsstandard används för att få en bredare bild av individens välbefinnande. Mäta mängden humankapital som är individens samlade resurser i form av utbildning, färdigheter och arbetslivserfarenhet. Hur man skattar sin levnadsstandard, utbildningsnivå. Olika indikatorer kring hälsa, hur mycket man varit sjuk etc. Saker som kan säga oss om hur välbefinnande ser ut
Vad menas med att mäta förekomsten av sociala problem?
Socialpolitiken syftar till att förebygga och hantera sociala problem såsom fattigdom, arbetslöshet. bristande boende, brottslighet osv. Denna metod fokuserar på att analysera förekomsten/indikatorer av problem som fattigdom, arbetslöshet och bristande boendestandard.
Man mäter fattigdom oftast genom den relativa inkomstmetoden.
Vad är den raltiva inkomstmetoden?
Hur många personer eller hushåll i ett land som lever på disponibel inkomst under 40%, 50% eller 60% av medianinkomsten i landet under ett visst år.
Hur man mäter: Medianinkomst för att hitta en norm och tar man 60% av det och om man har mindre pengar än så räknas man som gruppen med relativ fattigdom.
Sverige och de övriga nordiska länderna har systematiskt strävat efter att skapa inkluderande samhällen med minimala ekonomiska och sociala klyftor. Detta arbete har resulterat i flera positiva utfall:
Högre levnadsstandard
Längre livslängd
Högre utbildningsnivå
Mindre klasskillnader i förhållande till andra länder
En historisk framgångssaga: men det finns också utmaningar i den svenska välfärdsstaten..
Växande ekonomiska klyftor
Relativ fattigdom stigit bland ensamstående mödrar, äldre och immigranter
Globaliseringens och digitaliseringens effekter påverkar samhället och arbetsmarknaden
Demografiska utmaningar med exempelvis en åldrande befolkning
En utmaning för välfärdsstaten är att den utsätts för:
Exogena tryck (utifrån)
Endogena tryck (inifrån)
Vad menas med exogena tryck?
Globalisering, migration, teknologisk utveckling och ekonomiska kriser. Vår ekonomi och politik påverkas av resten av världen.
Vad menas med endogena tryck?
Demografiska förändringar som en åldrande befolkning och ökande beroendekvoter sätter press på systemet. Individualisering. Förändrade attityder och värderingar kring arbete, familj och socialt ansvar hur välfärdsmodellen kan fungera. Förändringar i socialpolitikens legitimitet, mer kritik som också försvårar att förändra och förändra socialpolitiken med en kritisk inställning. Förändrade familjemönster med ensamstående ex.
Dessa påverkar välfärdsstatens förmåga att skapa och upprätthålla jämlikhet.
Tre kategorier som ofta förekommer i mätningar av ojämlikhet
Klass - Kön - Etnicitet
Ge en kort historisk kontext till ojämlikheten med klass
De ekonomiska klyftorna var som minst i början av 80-talet. Under denna period var det svenska välfärdssystemet som starkast, och socialförsäkringssystemen som allmän pension och sjukersättning var generösa och tryggade upp. Vi hade en sjukersättning och inkomstbortfallsprincip som ger ett ekonomiskt stöd baserat på vår lön och därmed säkrare trygg. Minskade löneskillnader (LO: solidarisk lönepolitik) och inte ha en hög lönespridning mellan olika grupper.
°Från och med 80-talet börjar inkomst ojämlikheten att öka. Kapitalinkomster ökar och högre lönespridning, dvs det blir större skillnad mellan de som har hög/låg lön. Lönespridning beskriver skillnader i lön mellan olika grupper. Det skedde nedskärningar i socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkring (90-talet) både i omfattning och vilka krav som ställs för att kvalificera sig för sådan ersättning.
Ett resultat av dessa historiska förändringar har varit en ökning av den relativa fattigdomen i Sverige. Vad kan man koppla det till?
nedskärningar och striktare kvalifikationskrav till sociala försäkringssystem.
Nivåer i A-kassa och försörjningsstöd släpar efter, det har inte följt med i prisutvecklingen.
Medlemmar i A-kassa har minskat sedan 2007.
Flera saknar inkomstskydd vid arbetslöshet och flera använder sig av privata försäkringar.
Vad blir effekterna av det?
-Flera (sjuka, arbetslösa) tappar i disponibel inkomst
- Ökning av privata försäkringar kopplat till arbetsgivare
- Då fler saknar tillräcklig inkomstrelaterad försäkring sker övervältringar från det socialförsäkringssystemet till försörjningsstöd
- Överrepresenterade i försörjningsstöd är ensamstående mödrar, unga och kortutbildade och migranter.
Genusperspektivet är också viktigt för jämlikhet. Sverige historiskt lyfts fram som ett föregångsland gällande genus och jämställdhet trots det kvarstår det ett antal strukturella ojämlikheter mellan könen. Under 1900-talet genomgick den svenska arbetsmarknaden en betydande strukturomvandling. Vad är strukturomvandling?
Strukturomvandling innebär en förflyttning av resurser från en del av ekonomin till en annan, typ att arbetskraften omfördelades från traditionella sektorer som jordbruk och industri till mer serviceinriktade sektorer som offentlig sektor, vård, omsorg och skola. Den offentliga sektorns expansion inom vård, omsorg och skola som innebär att de öppnat upp delar av arbetsmarknaden.
Utvecklingen av jämställdhet mellan könen är generellt positivt, med det finns också kvardröjande brister/ojämlikheter:
- Löneskillnader mellan kvinnor och män.
- Obetalt arbete och omsorgsansvar.
- Ensamstående mödrar och ekonomisk utsatthet.
- Kvinnor arbetar mycket större utsträckning deltid än män
Det finns mer forskning om genus och välfärd än om etnicitet och välfärd men det finns en hel del forskning om invandrares situation på arbetsmarknaden. Vilka grupper är särskilt utsatta på arbetsmarknaden?
De som saknar utbildning. Nyanlända och unga (inklusive 2a generationens unga men utomeuropeiskt bakgrund) är mer benägna att vara arbetslösa än inrikes födda
Varför har invandrare ofta sämre tillgång till sociala trygghetssystem och drabbas av etnisk segmentering på arbetsmarknaden?
Invandrare är överrepresenterade i osäkra och informella delar av arbetsmarknaden, vilket innebär att de ofta inte har samma tillgång till sociala trygghetssystem.
Invandrare släpps inte in på den reguljära arbetsmarknaden och därmed får de inte heller tillgång till det sociala försäkringssystemet. Invandrare verkar i högre grad inom den prekära arbetsmarknaden (osäkra och lågbetalda arbeten) med osäkra arbetsvillkor och få sociala förmåner.
Förändring och kontinuitet: Familjepolitik
Förändring: garanterad barnomsorg, maxtaxa att det inte ska kunna vara hur dyrt som helst, utvidgning av föräldraledigheten, barnbidrag.
Kontinuitet:
- Kvinnor tar mer föräldraförsäkring än män
- kvinnor arbetar mer deltid
- kvinnor tar större omsorgsansvar än männen
- Kvinnor begränsas fortfarande av att inte fullt kunna delta på arbetsmarknaden
Välmående också såsom stress hos kvinnor
Förändring och kontinuitet: Arbetsmarknadspolitik
Förändring: lika löner för lika arbete. Att man jobbar för att utjämna löneskillnader. Lägre arbetslöshetsersättning, avreglerad arbetsmarknad, det är lättare att anställa och avskeda individer, uppluckrat anställningsskydd. Sämre socialförsäkringsskydd. Minskad arbetskraftsinvandring och ökad flyktinvandring.
Invandrares inträde på arbetsmarknaden tar ca 15-20 år längre än för svenskfödda.
kontinuitet: Kvinnors löner är fortfarande lägre än mäns både för lika arbete men också olika sektorer
När och hur skedde uppkomsten av det civila samhället
Det civila samhället växte fram som en självständig samhällssfär under 1800-talet, tydligt åtskild från staten, marknaden och familjen. Denna utveckling skedde i samband med industrialiseringen och urbaniseringen.
nya former av socialt stöd etableras för att möta de sociala utmaningar som uppstod i det framväxande industrisamhället ex. nykterhets, frikyrko, arbetar- och kvinnorörelser.
Sociala problem synliggjordes, den sociala frågan, blev en central angelägenhet för filantropin,
Vad menas med närhet och beroende av civilsamhället och staten?
ett ömsesidigt beroende. Civilsamhället behövde statens stöd i form av finansiering och politisk legitimitet, medan staten förlitade sig på civilsamhällets kapacitet att nå ut till utsatta grupper och hantera frågor som annars kunde ha blivit negligerade.
Civilsamhället såg sig själv ofta som en pionjär och innovatör inom socialpolitik. Genom att identifiera och utveckla lösningar på sociala problem skapade de modeller som staten senare kunde ta över och implementera i större skala.
Under 1900-talet skedde en omfattande förändring i ansvarsfördelningen mellan civilsamhället och staten. Detta resulterade i att många uppgifter och funktioner som tidigare utfördes av frivilligorganisationer successivt togs över av staten och kommunerna. Vilka tre saker händer?
- Staten tar över ansvaret och civilsamhället arbetate kompletterande.
- Utbildningar professionaliserades
- Civilsamhällets nya roll. Som en följd av dessa förändringar förlorade civilsamhället sitt tidigare dominerande inflytande inom många områden
Den svenska välfärdsstatens utveckling under 1900-talet präglades av tre centrala förändringsprocesser. Dessa processer bidrog till att forma ett mer enhetligt och modernt välfärdssystem.
standardisering, sekularisering och professionalisering.
Vad menas med standardisering?
Standardisering inom välfärden innebar att tjänster och insatser blev mer enhetliga och förutsägbara över hela landet. Genom att standardisera välfärdtjänsterna kunde staten säkerhetsställa att alla medborgare fick tillgång till samma nivå av service, oavsett vart man bor eller ens sociala tillhörighet. Det innebar att offentliga institutioner tog ett helhetsansvar för att skapa ett system som var rättighetsbaserat snarare än behovsprövat eller beroende av privata initiativ.
Vad menas med sekularisering?
En central aspekt av förändringen var sekulariseringen av välfärdsområdet. Historiskt sett hade kyrkan spelat en framträdande roll inom socialt arbete och utbildning. Sekulariseringen innebar att sociala insatser och utbildningar blev mindre kopplade till specifika trosuppfattningar och istället baserades på universella och demokratiska principer.
Vad menas med professionalisering?
Började på 20-talet. Professionaliseringen av välfärdsområdet innebar en övergång från frivilligarbete och amatörinsatser till ett system där utbildade experter och yrkesverksamma tog över. Med statens ökade ansvar för välfärden infördes krav på formell utbildning och yrkeskvalifikationer inom områden som vård, socialt arbete och undervisning. Utbildningarna standardiserades och koncentrerades till offentliga institutioner, vilket bidrog till att höja kvaliteten och säkerställa att alla yrkesutövare hade en gemensam grund i kunskap och kompetens.
Det nyliberala skiftet sammanföll också med den ekonomiska krisen i Sverige under 1990-talet. Krisen satte stor press på den svenska välfärdsmodellen, vilket ledde till nedskärningar och en omfördelning av ansvar från staten till civilsamhället och marknaden. Vad var två tolkningar av civilsamhällets nya roll:
- Komplement till staten:
Omfördelning i relationen mellan stat, marknad och det civila samhället. Civilsamhället sågs som en nödvändig aktör för att balansera den offentliga sektorn, särskilt när staten nådde sin ekonomiska smärtgräns. Här framställdes civilsamhället som en arena för genuint engagemang, demokratiutveckling och medborgarfostran. - Nyliberal strategi:
Som en nyliberal angrepp på välfärdsstaten med syfte att nedmontera den offentliga sektorn. Genom att lägga över mer ansvar på civilsamhället minskade staten sitt åtagande för sociala skyddsnät och välfärdstjänster.
Medan båda sektorerna (stat och civil) strävar efter att förbättra samhället och möta medborgarnas behov, finns det en rad hinder och konflikter som kan uppstå i deras samarbete
- Misstro mot frivilliga sektorn.
En av kritikerna mot frivilligsektorn är att den ofta betraktas som ovetenskaplig och bristfällig i sin metodik. Aktörer inom den offentliga sektorn och akademiska världen har uttryckt oro över att frivilligorganisationer inte alltid baserar sina insatser på evidens och vetenskaplig forskning - Misstro mot offentliga sektorn.
Utbredd misstro mot den offentliga sektorn, som ofta ses som för stor, byråkratisk och oflexibel. Den offentliga sektorn tenderar att vara storskalig och centraliserad, vilket innebär att den kan ha svårt att anpassa sig till lokala eller individuella behov. För mycket kontroll inom den offentliga sektorn. Inom det offentliga har man lagar och regler man måste följa men det civila tittar på människan på ett annat sätt.
Vad är bakgrunden till IOP?
Spänningen mellan den frivilliga och offentliga sektorn har lett till en diskussion om hur dessa två sektorer kan samverka för att uppnå bästa möjliga resultat för samhället. Dessa partnerskap försöker hitta en balans mellan frivilligsektorns flexibilitet och engagemang och den offentliga sektorns resurser och skalbarhet.
Vad är IOP?
Idéburet Offentligt Partnerskap .
IOP är ett avtal mellan en eller flera idéburna organisationer och den offentliga sektorn. En modell av partnerskap som kan användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämplig form, krävs konkret samhandling.
Fokus på en gemensam samhällsutmaning som saknar självklar lösning
Bygga på väl fungerande dialog
Samsyn kring mål och målgrupp
Gemensam styrning av syfte och mål
Varje part ansvarar för sina verksamheter som är en del av IOP
Samfinansiering där både materiella och immateriella resurser räknas
Samverkan som varken faller under upphandling eller föreningsbidrag
Vad betyder den sociala dimensionen inom EU?
Den sociala dimensionen inom EU hänvisar till de socialpolitiska mål och åtgärder som kompletterar unionens ekonomiska integration och utveckling. Med tiden har den sociala dimensionen stärkts genom de olika fördragen
Utveckling av EU och Europeisk socialpolitik är indelat i olika faser
- 1945 - 1954: Fred i Europa.
- 1970-1979: Unionen växer, den första utvidgningen, första sociala handlingsprogrammet 1974.
- 1980-1989: Europas nya ansikte: Berlinmurens fall, många länder blev rädda för ett stortyskland igen
- 1990-1999: Ett Europa utan gränser. den sociala dimensionen blev viktigare.
- 2000-2009: Fortsatt utvidgning
Man märkte att USA hade mest makt och EU föll efter. Kunskap blev viktigt för innovation. och livslångt lärande. - 2012-2020: Utmaningarnas årtionde
Finanskrisen, terrorattacker, flyktingkrisen, brexit, ett klimatneutralt EU - 2021- nutid
Covid, invadering av Ukraina, klimatkrisen, elkrisen
Genom att använda sina rättsliga befogenheter och politiska plattformar kan EU påverka socialt arbete på flera sätt.
Vilka instrument står till förfogande?
- Europeiska lagar (förordningar): Hard law. De är bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsland. Ca 70% av alla beslut på kommunala beslut som påverkas av EU genom olika direktiv och förordningar.
- Europeiska ramlagar (direktiv): Hard law. De anger vad varje medlemsland ska uppnå inom en viss tidsperiod, med ger medlemsländerna rätt att själva bestämma hur detta ska ske.
- Rekommendationer och yttranden: Soft laws. Är inte formellt bindande men viktigt som normbildande verktyg
- Öppna samordningsmetoden (OMC) som uppmuntrar medlemsländer att dela erfarenheter och bästa praxis.
- Fonder: EU:s fonder och program spelar en stor roll i att påverka socialt arbete och socialpolitik inom medlemsländerna.
Kontinuitet och förändring med EU
Kontinuitet
EU har alltid betonat social rättvisa och solidaritet, med fokus på arbetsrätt, jämställdhet och social inkludering. Genom samordning och gemensamma mål har unionen stärkt medlemsländernas socialpolitik, samtidigt som ländernas suveränitet har respekterats.
Förändring
EU har utvecklat nya strategier och verktyg för att hantera globala utmaningar och kriser. Detta inkluderar finansiering genom Europeiska socialfonden (ESF), rättvis omställning för klimat och digitalisering, samt initiativ som NextGenerationEU för att hantera pandemins effekter.
