S3KU Flashcards
Vad är då forskning?
Kärnan är att på ett systematiskt sätt producera ny kunskap. Ge svar på en fråga som det ännu inte finns något svar på, kunskap om
Forskningsmetod. Vad betyder det?
Ordet metod kommer från grekiskans ”methodos” som betyder “vägen till målet”.
En forskningsmetod är alltså sättet på vilket vi kan ta oss till målet, det vill säga besvara forskningsfrågan. Metoden är hur man svarar på forskningsfrågan på bästa sätt.
Två inriktningar inom forskning
Kvalitativ & kvantitativ
Vad innefattar kvalitativa metoder?
Tolkning av egenskaper, innebörder, betydelser. Djup men inte bredd. Ex. intervjuer, obesrvationer. Kopplat till hur diskursen/pratet drivs inom. Språk, kommunikation och interaktion centralt. Kopplat till konstruktivism
Vad innefattar kvantitativa metoder?
Frekvenser, andelar, samband. Bredd men inte djup. Exempelvis genom enkäter. Många observationer och bredd men ingen djup kunskap, se hur det faktiskt är. Kopplat direkt till teorin.
Jönsson & Starrin: vad var deras forskningsfråga och vad var deras teori?
“Hur reagerar personer på arbetslöshet?” Ekonomi-skam modellen
Vad utgjorde empirin i Jönsson & starrin?
Fokus på arbetslösa med enkäter. (kvant-metod)
Definition av teori:
Ordet teori kommer från grekiskans ”theoreia” som betyder att titta på, vara medveten om, åskåda. Teorier ger oss ett visst perspektiv på verkligheten eller glasögon att se verkligheten genom. De är strukturer som hjälper oss att identifiera, analysera och förklara olika fenomen.
En begreppsstruktur. Begrepp som hänger samman och tillsammans bildar en systematisering, förklaring eller förståelse av världen
Vad är teorins roll i samhällsvetenskaplig forskning
Den ger forskare en struktur för att analysera, förklara och förstå mänskligt beteende och sociala fenomen. Teorier fungerar som tolkningsramar som hjälper till att organisera empiriska observationer och dra slutsatser som kan leda till nya insikter och praktiska tillämpningar.
Teori kan se ut på olika sätt inom forskning: vilka är de olika typerna av teorier (4st)
Taxonomier
Modeller
Typologier
Paradigm
Vad betyder Paradigm
Ett paradigm är en övergripande ram eller världsbild som påverkar hur forskning bedrivs och hur vi ser och förstår världen.Vi på oss ett par glasögon som färgar allt beteende med en särskild tolkning. Ex handla om att arbeta utifrån ett positivistisk eller konstruktivistisk syn på kunskap
vad betyder typologier
Dessa beskriver olika variationer eller typer av ett fenomen. En indelning eller klassificering av objekt eller fenomen i olika typer eller grupper baserat på specifika egenskaper.
Vad betyder modeller
En modell är förenklat representation av verkligheten som används för att förstå komplexa system. En visuell avbildning av hur något fungerar. Det är en prototyp som den verkliga världen jämförs med när data samlas in.
Vad betyder taxonomier
Dessa klassificeras olika fenomen i kategorier för att skapa ordning och tydlighet. Ett exempel kan vara att dela in sociala problem i olika typer, såsom ekonomiska, relationella eller hälsorelaterade.
Teorier används på flera sätt inom forskning; 5st
→För att generera forskningsfrågor:
→För att styra insamling av empiri och hjälper forskaren att avgöra vilka data som är relevant att samla in
→För att analysera och tolka data Genom att använda en teori som ramverk kan forskaren organisera och förstå sina resultat på ett meningsfullt sätt.
→För att utveckla ny teori: Empiriska resultat kan bidra till att befintliga teorier omformuleras eller kompletteras.
→Utgångspunkt för forskningen; genom att använda befintliga teorier kan forskare börja sin undersökning med bakgrund. “stå på giganters axlar”, där tidigare forskning och teorier använda som byggstenar
Det finns två (eller tre) olika förhållningssätt till teori
Induktion & deduktion. En blandning av de blir abduktiv
Vad betyder induktion
Börjar inte med teori utan med empiri. Från empirin/datan är det möjligt att urskilja generella mönster och skapa/formulera en teori.
Ge ett forskningsexempel på induktion:
Becker 1953: Becoming a Marijuana User: Utifrån intervjuer med marijuana användare formulera en teori om hur det går till när man blir en marijuana användare. Teorin skulle inte motsägas i någon del av någon intervju.
– Teorin:
1) Lära sig tekniken att röka,
2) lära sig att uppfatta effekterna av drogen,
3) lära sig uppskatta effekten.
Vad betyder deduktion
Teorin styr insamlingen och tolkningen av empirin. Testa hypoteser. Teorin är referensramen som verkligheten testas mot
Ge ett forskningsexempel på deduktion
Jönsson & Starrin 2000 – Kan ekonomi-skam-modellen (alltså teorin) hjälpa oss att förklara hur folk reagerar på arbetslöshet? Svar: Ja.
Vad betyder abduktiv?
Drag av både deduktivt och induktivt arbetssätt. Exempel: Liljegren utifrån empirin skapar en ny professionalism → Abduktivt!
Teorier om det sociala arbetet: 3st
organisationsteori, professionsteori, och kritiska teorier
Vad betyder professionsteorin inom just socialt arbete
vikten av att förstå den specifika roll som socialarbetare spelar i samhället. Genom att definiera sin yrkesroll kan socialarbetare arbete mer medvetet och självständigt, vilket stärker deras förmåga att agera i klientens bästa intresse, även i situationer där organisationens regler eller riktlinjer kan kännas begränsade.
Vad betyder organisationsteorin inom just socialt arbete
ett användbart verktyg för att förstå de byråkratiska och strukturella förutsättningar som påverkar socialvetarens arbete. Organisationer som erbjuder socialtjänst är ofta komplexa med hierarkier, regler och mål som inte alltid harmoniserar med enskilda klienters behov. Genom att tillämpa organisationsteori kan socialarbetare identifiera och navigera dessa strukturer mer effektivt
Vad betyder Kritiska teorier och maktperspektiv inom just socialt arbete
tar ett steg längre och lyfter fram de ofta aspekterna av makt och politik i praktiken. Dessa teorier ifrågasätter de antaganden som ligger till grund för socialt arbete och synliggör hur yrket ibland kan fungera som en kontrollera eller disciplinera kraft. Socialarbetare har makt att kategorisera människor som hjälpbehövande eller problematiska, snarare än ren hjälp kan socialt arbete ses som en kontrollerande funktion
vilket kan i sig förstärka sociala ojämlikheter.
Teorier för att förklara/förstå sociala problem genom Tre perspektiv
Samhälleliga strukturer
Individuella brister eller val:
Individen i samspel med sin omgivning:
Vad menas med samhälleliga strukturer utifrån teorier om att förstå sociala problem
Här undersöks hur samhällsstrukturer, såsom ekonomi, politik och institutioner påverkar individers livssituationer och leder till sociala problem.
Vad menas med Individuella brister eller val: utifrån teorier om att förstå sociala problem
Undersöker i vilken mån individers val, beteenden eller medfödda egenskaper kan bidra till uppkomsten av sociala problem.
Vad menas med Individen i samspel med sin omgivning: utifrån teorier om att förstå sociala problem
Betonas samspelet mellan individen och de strukturer eller grupper hen är en del av, och hur dessa relationer kan påverka sociala problem
Individuella perspektiv vad fokuserar de på?
De individuella perspektiven på sociala problem fokuserar på faktorer som är knutna till individen och hur dessa kan bidra till uppkomsten av sociala problem. Perspektivet utgår från tanken att individens handlingar, egenskaper och val spelar en avgörande roll för både orsakerna till och lösningarna på sociala problem.
det individuella perspektivet/terorier utifrån det innefattar olika faktorer 3st.
Rationella val:
Psykologiska faktorer:
Genetiska faktorer:
Vad menas med rationella val inom det individuella perspektivet
Teorier som bygger på rationella val antar att människor agerar utifrån ett medvetet övervägande av fördelar och nackdelar.
Rational choice -perspektivet betonar individens rationella avvägningar av “kostnad” och nytta med olika handlingsalternativ.
Vad menas med Psykologiska faktorer inom det individuella perspektivet
Individers mentala hälsa och emotionell tillstånd kan också påverka hur sociala problem uppstår. Psykologiska teorier undersöker hur faktorer som stress, trauma eller personlighet påverkar en persons handlingar och förmåga att hantera olika livssituationer
Vad menas med Genetiska faktorer: inom det individuella perspektivet
Föreslår genetiska och biologiska faktorer kan spela en roll i att förklara varför vissa individer är mer benägna att hamna i situationer som leder till sociala problem. Typ att aggressivitet har en genetisk grund, att våra hjärnor är konstruerade på olika sätt och beteende kan förklaras utifrån olika diagnoser som grundar sig i biologin hos folk.
Vad är kritiken mot det individuella perspektivet
Att det är ett ensidigt fokus på individers riskerar att förbise de större struktuella och systematiska orsakerna till socialt problem, ojämlikhet, diskriminering eller ekonomisk utsatthet. Dessutom kan det leda till en skuldbeläggning av individer som redan befinner sig i en utsatt situation, snarare än att adressera de samhälleliga förändringar som krävs för att lösa problem.
Strukturella perspektiv vad fokuserar det på?
Fokuserar på samhällets strukturer och hur dessa påverkar individers liv och orsakar sociala problem. betonar att sociala problem inte enbart beror på individuella val eller beteenden, utan på strukturella faktorer i samhället som skapar ojämlikhet, dysfunktion och konflikter.
Samhällets strukturer, vad menas med det?
Inkluderar ekonomiska system, rättssystem, utbildningssystem, politiska institutioner och familjesituationer. När system inte fungerar som de ska eller orättvist fördelade, kan de skapa problem som drabbar individer eller grupper
Individers reaktioner på strukturer inom strukturella perspektivet
Individers livsvillkor påverkas av de samhällsstrukturer som de omger dem. Kan söka sig till alternativa livsstilar, grupper eller gemenskaper för stt hantera sina förhållanden i samhället
Kan delas in i två huvudteorier som synliggör två olika sätt att se på samhällets funktion
Konsensus- och konfliktperspektiv
Konensesperspektivet:
Betonar att samhället fungerar som bäst när det råder enighet om gemensamma värderingar och normer. Enligt detta synsätt fungerar samhället som ett system där olika delar samarbetar för att upprätthålla ordning och balans. Sociala problem uppstår när denna enighet bryts ner, vilket kan leda till obalans och dysfunktion inom samhällsinstitutioner. Konflikter och avvikelser ses som störningar.
Konfliktperspektivet
Betonar att samhället är präglat av ojämlika maktrelationer, vissa mer inflytande och resurser än andra. Konflikter i samhället är naturligt och det driver samhället framåt. Enligt detta synsätt orsakas sociala problem av de konflikter som uppstår mellan olika grupper i samhället, ex mellan rik och fattig, arbetsgivare och arbetstagare. Sociala problem ses som ett resultat av dessa spänningar och maktstrukturer.
Strukturfunktionalism (teori) inom Strukturella perspektiv
Konsensusperspektiv för man tänker sig att det finns en idé om ett idealiskt tillstånd i samhället, att samhället är jämlikt och i balans. Om alla samhällets delar och institutioner fungerar och arbetar i harmoni kommer man inte att ha några problem. Det är vårt gemensamma värdesystem som binder oss samman som avgör vad som är accepterat och förväntat. Sociala problem och avvikelser ser man som en obalans i samhällsmaskinen som kan hanteras genom förbättringar av samhälleliga institutioner och samhället i stort.
Vad anser man är grunden till problem inom strukturfunktionalism
Bristande värdesammanhållning = Om vissa grupper utvecklar andra normer får man problem normlöshet som kan leda till ökad brottslighet och social oro.
Dysfunktion inom samhällets institutioner = Om samhället är ett system måste det anpassa sig till förändringar. Institutionerna måste anpassa sig till förändringarna annars kan man få problem. Skolor, sjukvård eller rättssystemet måste fungera effektivt, om inte skapar det ojämlikhet och svårigheter för de människor som är beroende av dessa institutioner
Strukturellt konfliktperspektiv
Konfliktperspektiv där man tänker att sociala konflikter alltid är närvarande. Detta driver samhället framåt men att detta innebär att vissa har mer makt mot andra och utövar makt mot andra och det blir därför en ojämlik resursfördelning. Sociala problem ses som en naturlig följd av de konflikter och maktstrukturer som finns mellan olika grupper i samhället.
Interaktionistiska perspektiv
Fokuserar på samspelet mellan individen och struktur, och ser individen som en aktiv agent i sitt eget liv. Detta belyser hur individens handlingar, tolkningar och interaktioner med andra människor formar sociala problem. Lägger en vikt i individens subjektiva upplevelser och dessa samverkar med omvärlden. Individen ses som en aktiv aktör som aktivt tolkar och påverkar sin sociala verklighet genom sina handlingar.
Exempel på teorier inom interaktionistiskt perspektiv
Stämplingsteori
Interaktionistiskt perspektiv på skam (emotionssociologi)
Utvecklingsekologi
Anknytningsteori
Vad är stämplingsteorin?
Man får en stämpel/etikett utifrån en stereotypisk eller fördomsfull föreställning. Denna stämpel internaliseras (självuppfyllande profetia) man betraktar sig som andra betraktar en och lever upp till det.
Vad är emotionssociologin om affekt och emotion
Affekt är medfödda känslor såsom rädsla. Men när vi sedan interagerar och växer upp utvecklar vi ett socialt referenssystem om när vi ska känna dessa känslor. När vi kopplar ihop våra erfarenheter med affekten blir det en emotion. Skam fungerar som en moralisk kompass och uppkommer när vi uppfattar oss själva negativt utifrån det man lärt sig
Vad är eutvecklingekologin och vad innefattar dess olika nivåer
Individen formas i ett sammanhang och formar utifrån det. Analyserar hur olika nivåer av miljöer påverkar individens utveckling och beteende. Består av fyra nivåer
– Mikro: närmiljöer där individen har direkt interaktion. Kan vara familjen, skolan och vänner.
– Meso: Samspelet mellan olika mikromiljöer, ex relation mellan familj och skola
– Exo: Förhållanden utanför individens direkta vardag. Det kan vara föräldrarnas arbeten som påverkar hur mycket tid de är hemma och hur de mår. Det påverkar trots att man inte har direkt kontakt.
– Makro: Samhällsnormer, värderingar, lagar och ekonomiska system
Samspelet mellan nivåerna men de kan kompensera för varandra. Ett mindre välfungerande närmiljö (familj) kan kompenseras för andra närmiljöer (skola).
Vad är Anknytningsteorin
Tidiga relationer och samspel mellan individ och omgivning påverkar individens psykologiska utveckling. Bristande anknytning kan leda till problem i individens förmåga att skapa fungerande relationer och hantera känslomässiga svårigheter, vilket kan resultera i sociala problem som beroende, aggressivitet beteende eller svårigheter att etablera stabila sociala nätverk.
Ontologi och epistemologi
Dessa två begrepp definierar ramarna för hur vi uppfattar verkligheten och möjligheten att förstå den. Vilket påverkar hur vi närmar oss forskning och praktiskt arbete inom socialt arbete.
Vad är ontologi
Ontologiska antaganden handlar om hur verkligheten är konstruerad. Antaganden om hur verkligheten ser ut och vad den är. Handlar om hur verkligheten är uppbyggd och organiserad. Fokuserar på vad som existerar och hur detta existerade kan förstås. Antaganden om vad som existerar oberoende av vår kunskap om det. Ontologi kan vara
Realism/objektivism — Konstruktivism/idealism
Ontologisk realism ä.k objektivism
Utgår från att det finns en objektiv verklighet som existerar oberoende av människors medvetenhet om den, den är objektivt existerande och är på ett visst sätt. Realism betonar att verkligheten har en struktur som vi kan studera och förstå även om vår kunskap om den är ofullständig och ibland felbar.
Ontologisk konstruktivism
Verkligheten existerar inte oberoende av vår förståelse av dem. Utan att den är socialt konstruerad. Verkligheten formas av våra upplevelser, språk och kulturella kontexter och olika grupper eller samhällen kan ha olika verklighetsuppfattningar. Konstruktivister hävdar att ingenting kan vara ett problem om ingen upplever och beskriver det som sådant. Typ thomastheoremet
Epistemologi
Epistemologi och möjligheten att få kunskap om verkligheten. Handlar om hur vi kan få kunskap om verkligheten och vilken typ av kunskap som är möjligt. berör hur vi kan få kunskap om det som existerar.
Epistemologisk realism
Möjligt att uppnå kunskap om verkligheten, även om vår kunskap alltid är ofullständig och kan behöva korrigeras. Realister tror på vetenskapliga metoder som verktyg för att upptäcka mönster och samband i verkligheten. Kunskapsproduktionen ses som en process där vi närmar oss sanningen stegvis. Vi kan få säker och objektiv kunskap om världen.
Epistemologisk konstruktivism
Kunskapen skapas i samspel mellan människor och deras kulturella och sociala sammanhang. Kunskap är inte objektiv eller neutral utan färgad av forskarens förståelse och av de sociala villkor som omger kunskapsproduktionen. All kunskap är socialt konstruerad och beroende av språk, kontext och de aktörer som studerar den. All kunskap är tolkad och socialt skapad.
Kopplingen mellan ontologi och epistemologi
Ontologi handlar om hur verkligheten är och olika synsätt på det och epistemologi är som nästa steg, hur man får kunskap om den verkligheten. Ontologi berör vad som existerar, medan epistemologi berör hur vi kan få kunskap om det som existerar. Dessa två begrepp är nära sammanlänkade, eftersom våra ontologiska antaganden påverkar våra epistemologiska möjligheter och vice versa
Subjektivism och objektivism (epistemologi)
Två centrala begrepp som är epistemologisk synsätt inom samhällsvetenskapen. Dessa perspektiv ger olika svar på hur vi kan förstå och analysera sociala problem, inom vad som gäller individens roll i att definiera verkligheten kontra verklighetens oberoende existens.
Subjektivistisk samhällsvetenskap
Betonar de individuella upplevelserna och definitionerna av verkligheten.
Individens upplevelser och definitioner av verkligheten. Utgår från att vår förståelse av världen är socialt och kulturellt konstruktureras, och att all kunskap alltid är präglad av människors tolkningar och erfarenheter. Ska vi förstå sociala problem ska vi förstå hur något definieras som ett socialt problem. Konstruktionen av problemet.
Exempel inom Subjektivistisk samhällsvetenskap (epistemologi)
social konstruktivism eller ”claims making” -teori som gör gällande att det är själva identifierandet av sociala problem som konstruerar sociala problem. Vilka gör anspråk på sociala problem och hur görs detta. Genom att analysera dessa processer undersöker forskningen hur soicala problem konstrukteras och vilka aktörer som har makten att sätta agendan för vas som betraktas som problematiskt.
Objektivistisk samhällsvetenskap
Betonar de faktiska villkoren för sociala problem det vill säga de individuella eller strukturella egenskaper som antas vara existerande oberoende av våra uppfattningar om demeller gruppers subjektiva tolkningar. Undersöka och mäta sociala fenomen på ett objektivt sätt, och att genom vetenskapliga metoder kan upptäcka de bakomliggande mekanismerna till dessa fenomen. Problemet kan definieras oberonde på folks uppfattningar.
Exempel inom objektivistisk samhällsvetenskap (epistemologi)
Levnadsnivåundersökningar som utgår från ett välfärds-och resursperspektiv (snarare än studerandet av hur nöjda medborgare själva är). Där kartlägga faktiska förhållanden som inkomster, hälsostatus och utbildningsnivå, snarare än att undersöka hur nöjda eller missnöjda individerna är med sina liv. Systematiska mönster och relationer påverkar samhället
Realism och sociala problem - hur kopplas de?
Det sociala arbetets huvuduppgift är att ’inventera’ i verkligheten för att åtgärda eller förebygga sociala problem. En bra förutsättning för att kunna åtgärda problem är kännedom om orsaken eller att orsakerna till dessa. Realismens fokus ligger på att förstå verkligheten som något objektivt existerande, vilket gör det möjligt att identifiera orsaker och föreslå lösningar på sociala problem
Centrala utgångspunkter för att definiera den realistiska ansatsen. 4 punkter
- Realismens ontologiska postulat; verklighetens oberoende existens
Det existerar en från människors/forskarnas medvetenhet oberoende verklighet (ontologiskt postulat). - Realismens epistemologiska postulat: Möjligheten att uppnå kunskap
Det är möjligt att uppnå kunskap om denna (epistemologiskt postulat).
Möjligheten att uppnå kunskap om verkligheten, även om denna kunskap alltid är begränsad och felbar. - Vetenskapens syfte; att förklara verklighetens företeelser och processer
Vetenskapens yttersta målsättning är att förklara verklighetens företeelser och processer (postulat om syfte). - Metodologiska postulat; felbarhet och korrigering av kunskap
All kunskap är felbar men också korrigerbar, och det finns metoder att nå bättre kunskap (metodologiskt postulat) vetenskapen är en pågående process
Realismens relevans för socialt arbete
Erbjuder ett ramverk för att analysera och åtgärda sociala problem på ett systematiskt och evidensbaserat sätt. Genom att fokusera på verklighetens objektiva förhållanden och de mekanismer som ligger till grund för sociala problem kan socialarbetare utveckla insatser som inte bara behandlar symptomen, utan också adresserar de grundläggande orsakerna.
Realismens syn på sociala problem
Enligt realismen är socialarbetarens huvuduppgift att inventera verkligheten och förstå orsakerna bakom sociala problem, När orsakerna kan identifieras kan interventioner riktas mot att eliminera dem eller mildra deras konsekvenser. Detta kräver att forskningen inte bara fokuserar på ytliga observationer, utan även söker sig till djupare nivåer där kausala mekanismer finns
Realismens syn på sociala problem: två nivåer
Enligt realismen är verkligheten stratifierad/uppdelad. Två nivåer:
- Ytnivån; representerar de som vi kan observera och erfara direkt. Den nivå vi kan uppfatta med våra sinnen, det är den vi observerar när vi ser oss omkring eller tittar i ett teleskop.
- Djupnivå; Underliggande mekanismerna som orsakar ytnivåns fenomen finns. Underliggande nivå, är en värld av kausala mekanismer och strukturer
Vetenskapens roll är att bryta ned det uppenbara och identifiera dessa djupare mekanismer. Exempelvis om man är sjuk ser man symptomen men inte bacillerna direkt.
Kunskapstyper inom realism
det finns 4 olika typer av kunskap som är relevanta för att förstå och hantera problem
Korrelationskunskap;
Kunskap om enkla orsakssamband:
Mekanismkunskap;
Kontextkunskap:
Vad betyder korrelationskunskap
Identifiera av samband mellan olika fenomen, ex mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa. Ser samband mellan olika saker. Via enkäter exempelvis.
Vad betyder kunskap om enkla orsakssamband
Direkta orsaker till sociala problem, ex hur bristande utbildning påverkar sysselsättning. Det finns någon kunskap mellan två saker. Det finns en kritik (Brante) om att den evidensbaserade kunskapen har reducerats till en ytnivå och inte förstår mekanismerna bakom.
Vad betyder mekanismkunskap
Bakomliggande mekanismer som skapar sociala problem, ex strukturella ojämlikheter eller kulturella normer. Orsaken till att något sker/mellan sambandet. Mekanismer verkar i samband med andra mekanismer.
Vad betyder kontextkunskap
Förståelse av hur sociala problem påverkas av och är beroende av sin samhälleliga kontext, sociala fenomen sker under öppna villkor och är känsliga för förändringar i omvärlden. (samhällsvetenskap opererar under öppna villkor).
Realism och sociala problem - Vad är då ett socialt problem?
Perspektivrealism och ontologisk status
Realismen menar att sociala problem måste bedömas utifrån ett värde eller kriterium för att kunna klassificeras som problem. Perspektivrealism innebär att ett problem kan uppfattas som allvarligt av en grupp men inte av en annan. Detta gör att olika sociala problem kan ha olika starkt ontologisk status - vissa är objektivt mer tvingande eller omfattande än andra
Konstruktivism och sociala problem
sociala problem skapas och definieras snarare än att ses som objektiva, oberoende fenomen. ”Konstruktivister hävdar att ingenting kan vara ett problem om ingen upplever och beskriver det som sådant; den subjektiva definitionen är här ett nödvändigt villkor för att man ska kunna tala om problem.”
Olika varianter som visar bredden på konstruktivismens
Konstruktivistiska ontologi;
Thomasteoremet;
Kritik mot ontologisk särbehandling:
Provisorisk realism:
Vad menas med Provisorisk realism:
En del konstruktivister förespråkar ett pragmatisk förhållningsätt där vissa objektiva antaganden accepterar temporärt för att underlätta forskning eller praktiska insatser
Vad menas med Kritik mot ontologisk särbehandling
Vissa konstruktivister ifrågasätter att vissa fenomen betraktas som mer verkliga än andra, och menar att vi bör vara försiktiga med att göra ontologiska hierarkier mellan olika typer av sociala problem. Ontologisk särbehandling syftar på att man behandlar olika saker som om de har olika slags “existens” eller är väsensskilda från varandra, även om det inte finns några goda skäl för det.
Vad menas med Thomasteoremet;
Detta begrepp uttrycker att “om människor definierar situationer som verkliga, blir de verkliga i sina konsekvenser”. Detta innebär att även om ett problem är konstruerat, kan dess konsekvenser påverka människor och samhällen på högst påtagliga sätt
Vad menas med Konstruktivistiska ontologi;
Ontologisk idealism i olika radikala former. Strikt konstruktivism tar avstånd från alla försök att definiera verkligheten som oberoende av mänskliga tolkningar. Kontextuella konstruktivism erkänner att vissa fenomen kan ha objektiva aspekter, men betonar samtidigt vikten av sociala och kulturella sammanhang i att forma vår förståelse av dessa
Konstruktivism och sociala problem - Vad och hur kan vi veta om sociala problem (epistemologi)?
All kunskap är socialt konstruerad. Detta innebär att det inte finns absolut eller neutral kunskapsposition, inte ens inom vetenskapen. Vetenskaplig kunskap ses som en produkt av kulturell och sociala sammanhang.
Olika utgångspunkter för att studera samhället? Valet av perspektiv och metodologisk angreppssätt spelar en avgörande roll för hur vi förstår och analyserar sociala fenomen. Dessa utgångspunkter speglar olika vetenskapliga traditioner och prioriteringar, särskilt i relation till hur vi ser på förhållandet mellan individ och struktur
Symbolisk interaktionism och strukturalism
Ett första steg i att förstå samhällets dynamik är att välja ett teoretisk och metodologisk angreppssätt; två huvudsakliga perspektiv
Metodologisk individualism (individualistiska teorier)
och Metodologisk relationism (interaktionistiska teorier)
Metodologisk individualism;
Utgår från att sociala fenomen bäst kan förklaras genom att analysera individers handlingar, intentioner och val. Individens ses som den grundläggande enheten i samhället och samhällsstrukturer betraktas som resultatet av individers samspel. Ex “förståelsesociologi” som är fokus på att förstå meningen bakom individers handlingar.
Metodologisk relationism:
Betonar att det är i interaktionen mellan individer som sociala fenomen uppstår och får sin mening. Symbolisk interaktionism. Där fokuset ligger på symboler, normer och värderingar som formas och omförhandlas i sociala relationer.
strukturalism
Metodologisk kollektivism (strukturalistiska teorier)
Metodologisk kollektivism (strukturalistiska teorier)
Där fokuset ligger på de övergripande strukturer och system som påverkar individers handlingar och livsvillkor.
Strukturalism hävdar att sociala strukturer, som normer existerar oberoende av individers medvetenhet. Dessa strukturer styr och villkorar våra handlingar, men samtidigt reproducerar och förändras de genom individers beteenden. Detta fenomen kallas ofta för strukturering vilket innebär en ständig växelverkan mellan struktur och aktör. Social fakta- externa och tvingade strukturer- styr individens handlingar och att gruppens dynamik inte kan förstås enbart genom att analysera dess medlemmar isolerar.
Strukturalistisk syn:
betonar att individers handlande formas av strukturella förhållanden, som ekonomiska system, könsnormer, kulturella traditioner.
Individualistisk syn:
Fokus på individers intentioner och handlingar, enligt denna syn är samhället inget annat än summan av inviduella bidrag och sociala fenomen kan endast förstås genom analysera individers roll
Strukturalism - Olika dominerande perspektiv
Strukturfunktionalism
Konfliktperspektiv
Konsensusperspetiv
Strukturfunktionalism
Samhället som ett system av sammanlänkade delar där varje del har en funktion som bidrar till helhetens stabilitet och överlevnad. Hanterandet av sociala problem genom förbättringar av samhälleliga institutioner och samhället i stort. Socialtjänsten fungerar så att den sociala ordningen inte hotas. Anpassa sin repertoar utifrån samhälleliga förändringar och behov. Skillnad på sociala problem som hotar/skadar/försämrar och de som i vissa fall kan vara funktionella för systemet. Fokus på roller, normer, socialisering och avvikande beteenden
Exempel inom strukturfunktionalism
Durkheim sociala fakta och anomi
Merton anomi och adaption modes
Konfliktperspektivet
Konfliktperspektivet är en kritik av funktionalismen och betonar att samhället präglas av ojämlikhet, maktkamp och konflikter mellan grupper snarare än stabilitet och harmoni. Samhället präglas av en ständig kamp mellan de som har makt och de som saknar den och de som har tillgång till resurser och de som inte har det
Exempel inom konfliktperspektiv
Marx betonade klasskampen mellan arbetare och kapitalägare. Feministiska teorier menar att samhället präglas av könsmaktsordning, där män som grupp har mer makt än kvinnor.
Interaktionistiska perspektiv och sociala problem
Interaktionistiska perspektiv vill synliggöra människors levda erfarenheter, vardagsliv och hur de tolkar sin verklighet. Fokus ligger på ”kött och blod” alltså hur människor skapar mening i sin vardag genom interaktioner med andra. Betonande av människors vardagsliv och upplevelser. Interaktionistiskt perspektiv handlar om att människan är en social varelse som utvecklas i kontakt med andra människor
Exempel inom interaktionistiska perspektiv
- Symbolisk interaktionism (Blumer):
- ”I” och ”me” (Mead):
Professionsteori
hjälper oss att analysera innehållet i professionellt arbete och professioners roll i samhället.
Men vad är en profession? Vad skiljer det från andra yrken? - Ett essentialistiskt svar:
Man försöker med hjälp av vissa kriterier bestämma vad som ska räknas som en profession. Man söker skilja professioner och de professionella yrkesutövarna från icke-professionella yrkesgrupper. –Ett yrke som baseras på en specialiserad kunskap och färdigheter inom ett visst område. –Ett yrke som åtnjuter en viss autonomi. –Ett yrke som baseras på en stark ideologi/etik:
Men vad är en profession? Vad skiljer det från andra yrken? Ett processuellt svar
Inom det processuella synsättet studerar man professionaliserings-processen i relation till de samhälleliga sammanhang inom vilka professionen formeras. I centrum är den process som äger rum mellan professionsföreträdarna och det omgivande samhället. Man fokuserar bland annat på de strategier som företrädare för professionerna hänger sig åt för att kunna utöva påverkan och erövra maktpositioner. Det handlar om alla de olika medel som används för att stänga ute andra aktörer och om kampen för att inhägna ett specifikt område, en domän, som professionen kan hävda som sitt och idka monopol över. Centrala begrepp är Jurisdiktion och konkurrens
Organisationsteori
För att förstå det sociala arbetets villkor och förutsättningar måste man alltså förstå de organisationer inom vilka det sociala arbetet utförs. Organisation:
En grupp människor som arbetar tillsammans på ett systematiskt sätt för ett gemensamt syfte. Genom att följa de givna reglerna och den givna strukturen kan man göra det bästa möjliga.
Organisationer kan man förstå utifrån två perspektiv:
–Regler och kontroll:
Lagar, rutiner, normer. För en effektiv organisering kan inte organisationens medlemmar göra precis som de vill. De måste ge ifrån sig delar av sin autonomi och underkasta sig vissa regler. Detta gäller alla professioner. Möjliggör ett bättre professionellt arbete men i och med att de måste förhålla sig till lagar och normer måste de ge ifrån sig delar av sin autonomi.
–Kollektiva resurser:
Organisationer kontrollerar resurser. Inom socialt arbete huvudsakligen sociala insatser, frivilligt eller tvång. SoC kontrollerar till exempel ekonomiskt bistånd om vilka som får det eller ej. Men dessa social insatser kan vara frivilliga eller tvång såsom en immateriell resurs att SoC har tvångsbefogenheter om LVM eller LVU.
Organisationsteori: Olika teorier som behandlar detta:
Människobehandlande organisationer (Hasenfeld 1983).
Nyinstitutionell organisationsteori.
Människobehandlande organisationer (Hasenfeld 1983).
De människobehandlande organisationerna har till uppgift att värna om sina klienter, att göra det bästa möjliga för dem. Samtidigt ska de tillgodose statens och samhällets intressen.Vad är det som utmärker organisationer som jobbar med människor: Tre olika teknologier som människobehandlande organisationer arbetar med.
People- processing technologies (kategoriserande) inom människobehandlande organisationer
Här är det fråga om organisationer som klassificerar och administrerar människor, som bidrar till att sortera individer genom att ge dem olika diagnoser och klassifikationer. Exempel på det är sjukvårdens diagnoser, skolans betygsättning eller domstolens fängelsedomar. Detta är klassifikationer som kan göras i en organisation och användas i en annan, eller i alla fall i en annan del av samma organisation.
People- sustaining technologies (bevarande)
inom människorbehandlande organisationer
Dessa organisationer strävar efter att bevara sina klienters välbefinnande och välfärd utan någon strävan att förändra vare sig individen eller något annat. Exempel på sådana är Försäkringskassan, som hanterar kompensation för inkomstbortfall, hemtjänsten, som möjliggör för äldre att bo kvar hemma, eller palliativa vårdenheter, som arbetar med vård i livets slutskede
People-changing technologies (förändrande) inom människobehandlande organisationer
I denna tredje form finns organisationer som strävar efter att förändra människor. Här handlar det om att välbefinnandet ska ökas genom att individen på något sätt förbättrar sina förutsättningar. Exempel på sådana är behandlingshem av olika slag, men också skolor och rehabiliteringsenheter inom sjukvården.
Nyinstitutionell organisationsteori.
Organisationer styrs inte bara av interna regler utan även av institutioner såsom omgivande normer, uppfattningar och idéer. Nyinstitutionell handlar om att man fokuserar på att organisationer inte bara styrs av interna regler, den är inte isolerad utan beroende av sitt sammanhang, omgivande normer etc.
Inom Nyinstitutionell organisationsteori finns olika begrepp:
Lösa kopplingar. Institutionell isomorfism. Översättning och idéspridning
Vad menas med lösa kopplingar inom nyinstitutionell organisationsteori
Vi följer inte alltid organisatoriska regler, lösa kopplingar mellan regler och handling (Weick 1976)Karl Weick myntade detta begreppet. Vad man säger att man gör och vad man de facto gör stämmer inte alltid överens. det finns vissa funktioner med detta, det är lättare att anpassa arbetet till den specifika situationen och det är resurskrävande att alla inom organisationen följer regler.
Vad menas med Institutionell isomorfism.
inom nyinstitutionell organisationsteori
Organisationer inom samma fält tenderar att likna varandra Det kallas isomorfism, att bli isomorfa, vilket betyder att anta samma form eller struktur
Vad menas med översättning och idéspridning
inom nyinstitutionell organisationsteori
Organisationer påverkas av idéer inom det organisatoriska fältet (ett område av organisationer som genomför liknande arbete). Idéer om hur man ska organisera sig, vad arbetet ska vara baserat på. Idéerna översätts på olika sätt beroende på det lokala sammanhanget
Två teoretiska perspektiv på professionellt beslutsfattande
Handlingsutrymme (Lipsky)
Molanders bregreppsram
Handlingsutrymmet i professionellt beslutsfattande - Lipsky. Vad innefattar den teorin
Begreppet handlingsutrymme (discretion) kommer från Michael Lipskys teori om Gräsrotsbyråkrati. I teorin är gräsrotsbyråkraten i centrum, det vill säga den person som i en byråkratisk organisation jobbar närmast medborgaren. Exempelvis en socialsekreterare, polis, lärare. Teorin hjälper oss att se och analysera förhållandet mellan stela organisatoriska regler och gräsrotsbyråkratens ambition att anpassa sitt arbete till klientens specifika behov.
Innehållet i professionellt beslutsfattande – Molanders begreppsram
vad innefattar det?
fokus på innehållet i handlingsutrymmet, hur professionella resonerar INOM sitt handlingsutrymme. Situation, handling och norm.
Vad betyder situation, handling och norm?
● Situation:
Professionella agerar alltid i specifika situationer. S beskriver den aktuella situationen som den professionella agerar i. Utifrån situationen ska socialarbetare komma fram till en:
● Handling:
Den professionella ska komma fram till vad som bör göras i den givna situationen, fatta ett beslut. Ska klienten få stöd? Vilket? Utifrån klientens situation, vad ska klienten få för stöd och isf vilket är det bästa om mest lämpliga. Situationsbeskrivningen (S) och normen (N) bildar grunden för handlingsskäl (H) då detta kan förstås i relation till att normens funktion är att rättfärdiga steget från situation (S) till handling (H).
● Norm:
De medel som agerandet måste utgå ifrån det kan vara som beskriver hur vi bör göra i situationen.
Vetenskapsteori - Realism
Faktiskt kunskap som är deskriptiv, vad som finns i verkligheten. Vad leder till vad. Det naturvetenskapliga hållet. Mäter, registrerar krasst. Utgår från kvantitativa metoder.
Vetenskapsteori - konstruktivism
kunskap är bara medvetanden och konstruktioner av verkligheten, handlar om att förstå ett sammanhang, vad räknas som sant i detta sammanhang utifrån kulturella, makt, etc. Motsatt till realism. Håller ofta till kvalitativa forskningar där språk, kommunikation och interaktion centralt
Vad handlar Lauris artikel om?
Utgår från NPM och att socialtjänsten präglas av rationalisering, standardisering och åtstramning. Han undrar hur NPM påverkar socialarbetare (what subjectification effects may arise) och vilka politiska följder detta kan få?
Vad kommer Lauri fram till i sin artikel?
- Budgetkrav skapar konkurrens och snålhet
- Individuell lönesättning skapar individualism och underkastelse
- Beställar-utförarmodellen skapar avstånd och fokus på administration
- Styrd handledning innebär ingen fristad där professionalitet kan utvecklas
Det blir ett självupprätthållande system där socialarbetarnas kritik blir omöjlig
Bourdieus maktperspektiv - Doxa och makt
Det finns olika fält (med aktörer) som konkurrerar om kapital, status, legitimitet, makt. Fälten har egna värde-/regelsystem, oskrivna regler och normer om vad som är normalt, rätt som Bourdieu kallar ’doxa’.
Doxa kopplas ihop med symbolisk makt och symboliskt våld
Foucaults pastoralmakt
Begrepp hämtat från tanken att prästen/pastorn i en församling hade makt att hjälpa människor att nå frälsning efter döden. Pastoralmakt innebär också kontroll över individen i form av utredning, beslut, uppföljning. Det är en form av makt som utövas genom att ta hand om, leda och vägleda individer.
Vad är järvinens tre slutsatser om socialt arbete
I frivården ’skapas’ eländiga klienter genom att dessa aspekter i klienterna liv betonas
I arbetsaktivering döljs tuffa myndighetsbudskap genom vänskaplighet. Ett exempel på hur makten döljs.
I vården av substansbrukare är det godtyckligt vem som anses vara en ’god’ klient som kan hjälpas.
Utgångspunkter för feministiska kritiska studier
Könsneutralitet är sällan just det, oftast är mannen norm i välfärdssystemet
Generella insatser är oftast riktade mot manliga behov och manliga beteenden.
Kvinnors situation uppmärksammas inte. Orättvisor och systemfel man vill rätta till genom att visa upp de, såsom med makt.
Manlig norm och manlig dominans som utgångspunkt i samhället.
Huvudpoänger i Hydéns kapitel
Olika normer för hur pojkars och flickors problem bedöms, värderas och hanteras, utgångspunkten är ett ’manligt’ tänkande och normsystem. Pojkar som extroverta och tjejer som introverta, detta genomsyras till hur man behandlar inom vården. Behandlingsarbetet fokuserar och handlar om att män och kvinnor är olika.
- Patriarkatet innebär att kvinnor med substansbruksproblem blir dubbelt förtryckta
- Kvinnor blir mer benägna till fattigdom pga systemets struktur (pensionssystem). Kvinnor tjänar mindre på systemet eftersom det finns en tendens att de tjänar mindre i lön då de är mer hemma och utför omsorg och arbetar deltid.
- Mäns våld mot kvinnor kan ses som extremt uttryck för patriarkatet (hedersnormer).
Hydéns egna resultat
- Vissa vill inte bli kategoriserade som ’misshandlade kvinnor’
- De vill inte vara socialt underordnade och maktlösa offer, utan ha en framtid
- Patriarkala strukturer som bekräftar mäns överordning syns i tal om vårdnadstvister i olika krav för föräldrarna.
- Hydén menar att sociala problem måste undersökas som processer som är föränderliga och beror på tid och rum
- Hon vill frångå den patriarkala idén om självklar under- och överordning
Teoriers roll i socialt arbete
- All praktik påverkas av formella och informella teorier om vad socialt arbete innebär och hur det ska utföras. Det påverkar hur vi ser på sociala problem. Det påverkar hur vi förstår vårt eget arbete
- Teorier hjälper oss att välja mellan handlingsalternativ även om vi inte alltid vill kännas vid teorin.
- Teorier är ”politiska”
De representerar olika intressen, rättfärdigar och legitimerar vissa praktiker/insatser och kan legitimera eller underminera maktrelationer
Formella teorier:
skriftliga
uttalade.
Ex. nationella riktnormer
medvetna, diskuteras öppet
Informella teorier:
värderingar i samhället
Fördomar, antaganden som vi baserar vår praktik på, den tysta kunskapen
praktiska erfarenheter
om vi inte sätter ord på det informella finns det risk att kränka folk
Symbolisk interaktionism
Skapat i ett sammanhang i relation mellan individ och samhälle
Den har sitt ursprung i socialpsykologi är myntat av Herbert Blumer. För att förstå beteende måste vi inkludera mellanmänskliga relationer. Sociala problem ses som produkter av kollektiva definitionsprocesser
Vi måste anstränga oss att se med klienternas ögon, fokusera på det konkreta och specifika istället för det abstrakta och generella. Individ och samhälle hänger samman och kan inte delas upp
Miljöns betydelse: Rat Park, Bruce Alexander
Bilden illustrerar hänsyn till varelsers behov av samspel. Beroende är inte bara biologiskt utan det påverkas starkt av miljön och sociala faktorer. Isolering och tristess kan leda till ökat drogbruk, medan en meningsfull och stimulerande miljö kan minska risken för beroende.
symbolisk interaktionsim- Stämplingsteorin
Stämplingsteorin av Howard Becker: själva samspelet mellan avvikaren och omvärldens reaktioner.
- Avvikarkarriär där stämpling kan göra att man hamnar i en ond spiral som avvikare.
- Vändpunkter i form av att man tittar på om en person har en historia att berätta tas det upp olika positiva eller negativ vändpunkter i ens liv som att bli förälder, bli kär, hamna på en institution.
Symbolisk interaktionism - rollteori
Rollteori om att agera utifrån social definierade kategorier förknippade med rättigheter, skyldigheter, normer och förväntningar. påverkar hur man förhåller sig till människor. Vilket utrymme och position man lämnar öppen för andra i interaktionen och då visa intresse för andra människor i interaktionen. Livet som en pjäs som aldrig tar slut, där vi alla är skådespelare (Goffman)
Emotionssociologi -interaktionsim
Nio grundläggande affekter:
- Positiva (intresse/upphetsning, belåtenhet/glädje),
- Neutral (förvåning)
- Negativa (rädsla/skräck, sorg, vrede, avsky, äckel, skam).
Det är när den medfödda affekten på det beskrivna sättet fyllts med erfarenhet, som vi i stället använder begreppet emotion.
Skam eller föreställning om förväntad skam förekommer i all social interaktion, konstruktiv och destruktiv och kan medföra olika effekter därav.
Spegeljaget - cooley - interaktionism
Individens spegeljag har tre huvudelement:
1) Föreställningen om hur vi framstår för den andra
2) Föreställningen om den andras bedömning
3) Självkänsla
Utvecklingsekologi
Fyra nivåer enligt Bronfenbrenner:
1. Mikronivå: interaktionen mellan barnet, familj, skola och fritid
2. Mesonivå: interaktionen mellan närmiljöer
3. Exonivå: förhållanden utanför den direkta vardagsverksamheten, föräldrarnas arbetsplats, kommunala resurser, lokalpolitik etc.
4. Makronivå: samhällsförhållanden, regler och normer.
Se barnet i sin kontext. har den diagnoser, hur fungerar barnet i interaktion med familjen och närmiljöerna.
Anknytningsteori
Att förstå barns psykiska och sociala utveckling. Betonar vikten av en trygg bas i form av psykologisk närhet och beskydd. Betonar vikten av att uppmuntra behovet av att utforska världen. Detta leder till olika anknytningsmönster (trygg, otryggt undvikande, otryggt ambivalent) eller anknytningsstörningar (desorganiserad anknytning)
- Föräldrars förmåga att mentalisera om barnet – leva sig in i barnets inre
Anknytningsmönster kan hjälpa oss att förstå svåra familjesituationer och hur det påverkar barn. Hjälper att synliggöra mönster i barnets anknytning som kan vara viktigt att ta sig an i behandlingsarbete.
Psykologiska och biologiska perspektiv
Vikten av kombination av risker hos individ och miljö. Men här är fokus på individnivån de psykologiska, biologiska och genetiska faktorer. Riskfaktorer i termer av ärftlighet, signalsubstanser, hormoner, intelligens, neuropsykiatri, kön etc.
Fokusera på barn som uppvisar riskbeteende (hyperaktivitet, impulsivitet, aggressivitet etc.) och erbjuda tidiga behandlingsinsatser
Tre preventionsnivåer
Indikerad nivå
Åtgärder riktade till individer och deras anhöriga i form av stöd, skydd och behandling, när problemen uppstått. Mycket av socialtjänstens arbete.
Selektiv nivå
Åtgärder riktade till särskilda riskgrupper. Det kan handla om särskilda informations- och utbildningskampanjer till grupper i samhället vars livsomständigheter innebär kända riskförhållanden för sociala problem.
Universell nivå
Åtgärder riktade till breda grupper i befolkningen innan problemen har utvecklats. Det kan handla om att minska tillgängligheten till alkohol, narkotika eller spel om pengar, begränsa reklam, ökad tillsyn av olika miljöer och generella välfärdsinsatser.
Vad är kritiskt socialt arbete?
Kärnan i socialt arbete handlar om att underlätta social rättvisa både praktiskt och socialpolitiskt. Därför måste vi jobba med strukturerna och förändring för att få en bättre värld därför måste vi belysa hur det påverkar. Hur ska man som enskild människa agera när man märker att strukturerna är förtryckande. Hitta förhållningssätt hur man ska reagera, granska den egna praktiken. Att använda ett självreflexivt och kritiskt förhållningssätt till de ofta motsägelsefulla konsekvenserna av socialt arbete. Beroende på vad vi gör kan vi upprätthålla eller utmana.
Herz metateori
postkolonialism, feminism, intersektionalitet och socialpsykologi för att förhålla sig till de viktigaste maktstrukturerna i socialt arbete
Vad för tre delar tog Herz upp?
*(symbolisk) Interaktionism – vad händer när människor möts och samspelar – normer, värderingar och sociala regler, hur används t ex mikromakt genom gester, uttryck och talesätt, hur kan vi synliggöra det?
* (social) Konstruktionism – hur bygger och formar språket vår sociala verklighet? Genom kategoriseringar, begrepp, diagnoser, hur styr vissa diskurser, kraftfulla föreställningar om kultur och samhälle via språket hur vi förhåller oss till vissa saker, hur benämner vi människor?
* Reflexivitet – hur använder, hanterar och omvandlar vi den kunskap och information som finns tillgänglig? Självspegling, självvärdering, genomskåda förtryck, verktyg för att granska våra egna positioner och val
Mötets olika nivåer
- Strukturell nivå
ekonomiska institutioner, sociala organisationer, kulturella ramverk – att förstå människors relation till övergripande strukturer, hur vi påverkas av ekonomiska kriser eller andra samhällsförändringar. Lagar, regler och normer som styr socialarbetarens arbetssituation och handlingsutrymme - Positionell nivå
våra positioner i samhället i relation till klass, kön, sexualitet, etnicitet eller funktionsvariationer. Dessa positioner kan låsa fast och definiera oss men går också att påverka - Relationell nivå
vad händer i den sociala interaktionen mellan människor, inom och mellan organisationer, tidigare erfarenheter av möten - Upplevelsenivån
förväntningar, emotioner, känslomässiga upplevelser i mötet
Den mångkulturella paradoxen (Herz) - Tre delar
·Universalism
·Partikularism
·Det tredje rummet
Den mångkulturella paradoxen (Herz) - Universalism
(insatser ska utgå från likhet) = alla ska behandlas lika utifrån en universell norm där man inte tar hänsyn till särskilda behov
Den mångkulturella paradoxen (Herz) - partikularism
(insatser ska utgå från olikhet) = och å andra sidan ett partikulärt förhållningssätt där tar hänsyn till särskilda behov
·Båda potentiellt lika problematiska där de riskerar att diskriminera olika grupper genom att inte uppmärksamma särskilda behov eller genom att behandla grupper av människor olika, odemokratiskt och rasistiskt
Den mångkulturella paradoxen (Herz) - Det tredje rummet
röra sig mellan partikularism och universalism där man beaktar faktorer som är specifika i varje situation och erkänner komplexiteten i det – vara öppen för nyanser och kunna växla mellan olika förståelsemodeller
Vad studerade Jönsson och starrin?
Vad är det som gör att människor reagerar olika på arbetslöshet?
med ekonomi-skam modellen (enkäter)
Vad studerade scarmuzzino?
Vilka påståenden om sexuella tjänster/prostitution förekommer i den svenska debatten på Internet?
Genom teorin om claimsmaking.
(Kvalitativ innehållsanalys)
Vad studerade Liljegren?
Socialtjänsten specialiseras. Hur förhåller sig olika grupper till professionalism och hur positionerar de sig gentemot andra? yrkes och organisationsprofessionalism och sedan en pragmatisk professionalism.
