VFS2 begrepp Flashcards
Monetarism
Monetarism är en ekonomisk teori som fokuserar på penningmängdens betydelse för ekonomisk stabilitet och inflation. Teorin, associerad med Milton Friedman, menar att staten bör ha en begränsad roll i ekonomin och istället reglera penningmängden för att undvika inflation och ekonomiska svängningar. Monetarister förespråkar stabila och förutsägbara penningpolitiska åtgärder.
Nyliberalism
Nyliberalism är en ekonomisk och politisk ideologi som förespråkar fri marknad, minimal statlig inblandning i ekonomin och privatisering av offentliga tjänster. Den bygger på idén att individens frihet bäst uppnås genom konkurrens och marknadens självreglerande krafter. Centrala teman är avreglering, skattesänkningar och nedskärningar i välfärdsstaten.
Keynesinism
Keynesianism är en ekonomisk teori utvecklad av John Maynard Keynes. Den betonar att staten aktivt bör ingripa i ekonomin, särskilt genom finanspolitik, för att stabilisera konjunkturen. Under lågkonjunkturer föreslås offentliga investeringar och ökad konsumtion för att stimulera efterfrågan och minska arbetslösheten, medan besparingar och skattehöjningar rekommenderas i högkonjunkturer.
Individualisering
Individualisering innebär en process där individens självständighet och personliga ansvar betonas, ofta i kontrast till kollektiva lösningar eller beroende av familj, samhälle eller staten. Inom välfärdspolitik och sociologi används begreppet för att beskriva en utveckling där individens behov, val och rättigheter står i fokus. Detta kan exempelvis ta sig uttryck i utformningen av välfärdssystem, där individen förväntas ta större ansvar för sin egen försörjning, hälsa eller utbildning, ofta genom valfrihet och marknadslösningar. Individualisering är också kopplat till modernitetens sociala förändringar, där traditionella strukturer, som familj eller klass, får mindre betydelse för individens identitet och livsval.
Rekalibrering
Rekalibrering avser anpassning eller omstrukturering av välfärdssystemet för att möta nya sociala, ekonomiska eller demografiska utmaningar. Det kan innebära att ändra prioriteringar, omfördela resurser eller utveckla nya policyer för att exempelvis hantera en åldrande befolkning, arbetslöshet eller globaliseringens effekter.
Exempel på rekalibrering
pensionssystemets förändringar. I Sverige har pensionssystemet övergått från ett förmånsbaserat till ett avgiftsbaserat system, där individens pension bygger på livsinkomster och sparande. Samtidigt har pensionsåldern höjts och kopplats till medellivslängden för att matcha ökade livslängder, vilket både minskar trycket på systemet och uppmuntrar fler att arbeta längre.
Sociala arbetets tre domäner
Socialtjänstens uppdrag ligger i skärningspunkten mellan politik, förvaltning och profession. På den politiska nivån fastställs de övergripande målen och riktlinjerna, medan förvaltningen implementerar dessa med hjälp av administrativa strukturer. Professionens roll är att tillämpa vetenskap och beprövad erfarenhet för att genomföra praktiska insatser som förbättrar medborgarnas livskvalitet.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i en kommun och fungerar som kommunens riksdag. Det består av folkvalda ledamöter som representerar kommunens invånare. Kommunfullmäktige fattar beslut om övergripande frågor som budget, skatter och långsiktiga mål för kommunens verksamhet. De delegerar även ansvar och uppgifter till andra organ, som kommunstyrelsen och nämnder.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen fungerar som kommunens regering och ansvarar för att verkställa de beslut som kommunfullmäktige fattar. Den samordnar kommunens verksamheter och har löpande ansvar för ekonomi och utveckling. Kommunstyrelsen består av ledamöter från olika partier och fungerar även som ett beredande organ inför fullmäktiges beslut.
Kommunal/val-Nämnd
Kommunalnämnd är ett samlingsbegrepp för de nämnder inom en kommun som ansvarar för att hantera och verkställa specifika verksamhetsområden, som exempelvis utbildning, socialtjänst, miljö eller byggfrågor. Nämnderna är politiskt tillsatta organ som utses av kommunfullmäktige och har som uppgift att genomföra beslut som fattas på kommunal nivå.
Varje kommunalnämnd har ett tydligt definierat ansvarsområde och samarbetar med den kommunala förvaltningen som sköter det dagliga operativa arbetet. Exempel på kommunalnämnder är socialnämnden
Revision inom kommunen
Revision är en oberoende granskning av en organisations ekonomiska redovisning och verksamhet. Syftet är att säkerställa att den information som redovisas är korrekt, tillförlitlig och följer gällande lagar, regler och standarder. Revision kan också ge råd och rekommendationer för att förbättra interna processer och stärka organisationens interna kontrollsystem.
Multi-level governance
En modell för styrning och beslutsfattande som sker på flera nivåer samtidigt – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Den innebär att makt och ansvar delas mellan olika nivåer och att samarbete sker mellan offentliga myndigheter, företag och organisationer. Processerna är flexibla och anpassningsbara för att möta olika behov. Ett tydligt exempel är EU, där beslut fattas på överstatlig nivå men implementeras av medlemsländer och regioner.
NPM
New Public Management (NPM) är en förvaltningsmodell som introducerades på 1980-talet och som bygger på marknadsliknande principer för att öka effektiviteten inom offentlig sektor. Modellen betonar konkurrens, kundorientering, resultatstyrning och decentralisering, där offentliga organisationer ges större frihet att agera som företag. NPM fokuserar på att mäta prestationer och använda ekonomiska incitament för att uppnå resultat. Den förespråkar också privatisering av offentliga tjänster och införande av marknadsdrivna metoder inom offentliga sektorn, som upphandling och budgetstyrning.
Kritik mot NPM
Kritik mot NPM handlar ofta om att den kan leda till en fokusering på kortsiktiga resultat på bekostnad av långsiktig kvalitet och demokratiska värden
Kommodifiering inom NPM
Kommodifiering innebär att något, som tidigare inte betraktats som en handelsvara, omvandlas till en vara som kan köpas, säljas eller handlas på marknaden. Det handlar ofta om att sätta ett ekonomiskt värde på saker eller tjänster som tidigare varit icke-kommersiella eller betraktats som gemensamma, såsom naturresurser, kultur, arbetskraft eller till och med personliga upplevelser.
EBP
Evidensbaserad praktik (EBP) är en metod för beslutsfattande som bygger på att använda bästa tillgängliga forskning, beprövad erfarenhet och klientens individuella behov och preferenser för att informera och förbättra yrkesutövning inom olika områden, såsom hälso- och sjukvård, socialt arbete, utbildning och andra professioner.
Post-NPM
Post-NPM är en teoretisk utveckling som reflekterar över och kritiserar de metoder och antaganden som var centrala i New Public Management (NPM). NPM, som växte fram under 1980- och 1990-talen, var starkt influenserat av marknadsekonomiska principer och betonade effektivisering, kundorientering och konkurrens inom offentlig sektor. Post-NPM söker gå bortom dessa marknadsorienterade modeller och istället fokusera på andra sätt att styra och organisera offentlig sektor, såsom NPG och PVM.
Grundprinciperna i Post-NPM innebär en återgång till offentliga värden som rättvisa, jämlikhet och medborgarengagemang inom offentlig sektor.
New Public Governance (NPG)
New Public Governance (NPG) är en teori och praktik inom offentlig förvaltning som betonar samarbete, nätverksstyrning och decentralisering snarare än strikt hierarkisk styrning. I NPG ses offentliga organisationer inte som ensamma aktörer utan som delar av ett större nätverk där olika aktörer – såsom myndigheter, privata företag, civilsamhället och medborgare – samverkar för att skapa och leverera offentliga tjänster. Fokus ligger på att främja öppenhet, delaktighet och flexibilitet för att möta samhällsutmaningar, vilket står i kontrast till tidigare styrmodeller som var mer baserade på New Public Management (NPM), som betonar marknadslösningar och effektivitet. NPG strävar efter att skapa en mer demokratisk och inkluderande offentlig förvaltning
Public Value Management (PVM)
Public Value Management (PVM) är en förvaltningsfilosofi som fokuserar på att skapa värde för samhället genom offentliga tjänster. Dialog med medborgare är en väsentlig del för att identifiera dessa värden. Begreppet utvecklades som ett svar på de mer marknadsinriktade och resultatdrivna modellerna som präglar New Public Management (NPM). PVM betonar att offentliga organisationer bör vara mer fokuserade på att skapa värde för medborgarna och samhället i stort snarare än att enbart fokusera på effektivitet, konkurrens och marknadsorienterade resultat.
Anpassning
Handlar om hur individer eller grupper justerar sitt beteende och sin livsstil för att passa in i en ny social eller kulturell miljö. Anpassning innebär inte nödvändigtvis att individer ger upp sin ursprungliga kultur, utan snarare att de hittar sätt att navigera mellan sina egna traditioner och de krav som det nya samhället ställer. Anpassning är ofta en nödvändighet för att kunna delta i arbetsliv, utbildning och sociala sammanhang i mottagarlandet.
Segregation
Segregation refererar till ett tillstånd där olika grupper, ofta på grund av kulturella, etniska eller ekonomiska skillnader, lever åtskilda inom samma samhälle. Segregation kan vara geografisk, där olika grupper bor i olika områden, men också social, där interaktionen mellan grupper är begränsad. I migrationssammanhang uppstår segregation ofta när bristen på gemensamma mötesplatser eller ekonomiska klyftor hindrar en naturlig integration. Detta kan leda till social isolering och förstärkta skillnader mellan grupper.
Assimilation
Assimilation innebär att en individ eller grupp anpassar sig till en sådan grad att de tar till sig majoritetssamhällets kultur och normer, samtidigt som de förlorar eller avstår från sin egen kulturella identitet. Assimilation kan ses som en ensidig process där migranten förväntas smälta in i det nya samhället utan att det sker några större förändringar från mottagarlandets sida. Historiskt sett har assimilationspolitik ofta kritiserats för att den inte erkänner värdet av kulturell mångfald och kan leda till förlust av kulturellt arv.
integragion
Integration är en process där individer och grupper från olika bakgrunder samverkar och blir en del av det gemensamma samhället, samtidigt som de behåller sin kulturella identitet. Till skillnad från assimilation är integration en tvåvägsprocess där både migranten och mottagarsamhället gör ansträngningar för att skapa en fungerande samexistens. Integration handlar om att skapa jämlika förutsättningar för deltagande i samhället, inklusive tillgång till arbete, utbildning och socialt liv, samtidigt som mångfald respekteras och uppskattas.
Tvåvägsprocess
En central aspekt av integration är att den beskrivs som en tvåvägsprocess. Detta innebär att både migranter och mottagarsamhället har ett ansvar för att anpassa sig och bidra till ett harmoniskt samspel. För migranterna innebär detta att lära sig språket, förstå samhällsstrukturer och delta i samhället. För mottagarlandet handlar det om att skapa inkluderande strukturer, möjliggöra lika villkor och visa tolerans och respekt för olika kulturella uttryck.
Ackommodation
Ackommodation innebär en ömsesidig anpassning där både minoritets- och majoritetsgrupper justerar sina förväntningar och beteenden för att möjliggöra fredlig samlevnad. Till skillnad från assimilation kräver ackommodation att majoritetssamhället också är villigt att förändras och tillåta kulturell variation. Det handlar om att skapa utrymme för olika perspektiv och levnadssätt inom ramen för ett gemensamt samhälle.
Standardisering
Standardisering innebär att tjänster och insatser inom välfärden blir enhetliga och lika över hela landet. Tidigare präglades välfärdsarbetet av lokala variationer där tillgången till hjälp och resurser berodde på geografi, lokala förutsättningar eller individuella initiativ från frivilligorganisationer.
Med standardiseringen skapade staten regler, riktlinjer och rutiner som garanterar att alla medborgare fick likvärdigt stöd oavsett var de bodde.
Sekularisering
Sekularisering innebär att välfärdsområdet frigjordes från religiösa institutioners och värderingars inflytande. Tidigare hade kyrkan en framträdande roll i socialt arbete och fattigvård, och många tjänster präglas av religiösa normer och värderingar.
Under 1900-talet tog staten över många av kyrkans ansvarsområden och införde en sekulär och universell modell för välfärden.
