Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fonetik > Vokaler och vokalsystem > Flashcards

Vokaler och vokalsystem Flashcards

1
Q

Vilka är de vanligaste vokalerna i världen?

A

De vanligaste vokalerna i jordens språk är [i] [a] [u].

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur kan vokaler inordnas efter särdrag?

A

Vokaler går att inordna i:

Vertikal tungartikulation, alltså om tungan ligger högt eller lågt i munnen och hur stängd/öppen käken då alltså är.
Hög tunga = Sluten käke, Låg tunga = Öppen käke

Horisontell tungartikulation, alltså om tungan ligger långt fram, centralt, eller bak i munnen.

Läppartikulation, läpparnas form, om läpparna är rundade eller orundade.

Velumartikulation, den mjuka gommens position, alltså om vokalen är oral eller nasal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en monoftong?

A

Vokal med relativt stabil kvalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en diftong?

A

Vokaler med en utpräglad glidning. Det sker en växling mellan två olika vokalkvaliteter inom en och samma stavelse. Finns t.ex i olika dialekter i svenskan såsom skånska uttalet av ordet skånska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förekommer nasalvokaler i svenskan?

A

Nasalvokaler förekommer i svenskan inom vissa dialekter, t.ex i älvdalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är kardinalvokaler?

A

Referensljud som används för att transkribera vokaler till fonetisk skrift

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv [i:]

A

Långt i:
Orundad
Hög (Sluten)
Främre (Palatal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv [y:]

A

Långt y:
Utrundad (Tänderna visas)
Hög (Sluten)
Främre (Palatal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv [ʉ̟:]

A

Långt u:
Inrundad (Tänderna visas inte)
Hög (Sluten)
Central

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv [e:]

A

Långt e:
Orundad
Mellanhög (Mer sluten än öppen)
Främre (Palatal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv [ø:]

A

Långt ö:
Rundad
Mellanhög (Mer sluten än öppen)
Främre (Palatal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv [ɛ:]

A

Långt ä:
Orundad
Mellanlåg (Mer öppen än sluten)
Främre (Palatal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv [ɑ:]

A

Långt a:
Orundad
Låg (Öppen)
Bakre (Velar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv [o:]

A

Långt å:
Rundad
Mellanhög (Mer sluten än öppen)
Bakre (Velar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv [u:]

A

Långt o:
Rundad
Hög (Sluten)
Bakre (Velar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv [ɪ]

A

Kort i:
Orundad
Mellan hög och mellanhög (Sluten)
Mellan främre och central (Palatal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv [Y]

A

Kort y:
Utrundad
Mellan hög och mellanhög (Sluten)
Mellan främre och central (Palatal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv [ɵ]

A

Kort u:
Rundad
Mellanhög (Mer sluten än öppen)
Central (Mellan palatal och velar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Beskriv [ɛ]

A

Kort e eller kort ä:
Orundad
Mellanlåg (Mer öppen än sluten)
Främre (Palatal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv [œ]

A

Kort ö:
Rundad
Mellanlåg (Mer öppen än sluten)
Främre (Palatal)

21
Q

Beskriv [a]

A

Kort a:
Orundad
Låg (Öppen)
Främre (Palatal)

22
Q

Beskriv [ɔ]

A

Kort å:
Rundad
Mellanlåg (Mer öppen än sluten)
Bakre (Velar)

23
Q

Beskriv [ʊ]

A

Kort o:
Rundad
Mellan hög och mellanhög (Sluten)
Mellan bakre och central (Velar)

24
Q

Hur många vokalfonem har svenskan?

A

Sammanlagt har alltså svenskan 9 betydelseändrande vokaler

25
Q

Vad innebär formanter?

A

När stämläpparna vibrerar skapas deltoner. De deltoner som hörs (har starkast frekvens) kallas för formanter. Formanterna avgör vilken klang (kvalitet) som vokalen får. De två lägsta formanterna, f1 och f2 är de som är viktigast i att skapa vokalklangen. Dessa mäts oftast i hertz.

26
Q

Vad innebär hertz?

A

Hz, svängningar per sekund.

27
Q

Den akustiska vokalrymden, vad är det?

A

Det begränsade område inom vilket det går att skapa olika ljud genom formanter rent anatomiskt och fysiologiskt.

Höjda (slutna), palatala vokaler (främre) hamnar alltså i rymdens övre vänstra del, etc.

28
Q

Vad innebär delabialisering?

A

När man har uttalat någonting med rundade läppar och slutar runda dom som när man går från /y/ till /i/.

29
Q

Vad innebär målvärde?

A

Det ljud som mest motsvarar själva fonemen, t.ex det som åsyftas att säga när man talar om /i/, men vilket sällan uppfylls (därav allofoner). Sålänge man hamnar inom fonemets fält (alltså säger en allofon till ett fonem) så förstår man vad som sägs och även om man inte träffat målvärdet så har man fortfarande träffat målvärdets “tavla”. Ifall man hamnar på en annan tavla kommer man att ha sagt ett annat fonem och betydelsen kommer därav ha ändrats. Detta är svårt för andraspråksinlärare.

30
Q

Hur många vokalfonemer har svenskan och vilka är dem?

A

9 st, de är:

/i/ - i 
/e/ - e
/ɛ/ - ä
/y/ - y
/ø/ - ö
/ʉ/ - u
/u/ - o
/o/ - å
/a/ - a
31
Q

Vilka allofoner har vokalfonemet /i/?

A

[i:] och [I] (vit, vitt)

32
Q

Vilka allofoner har vokalfonemet /y/?

A

[y:] och [Y] (byt, bytt)

33
Q

Vilka allofoner har vokalfonemet /e/?

A

[e:] se
[ɛ] sett
[ɘ] betala

34
Q

Vilka allofoner har vokalfonemet /ø/?

A

[ø:] möt
[œ] mött, mörk
[œ̬:] hörn (r)
[œ̬] först (r)

35
Q

Vilka allofoner har vokalfonemet /ɛ/?

A

[ɛ:] mät
[ɛ] mätt
[æ:] kär
[æ] kärr

36
Q

Vilka allofoner har vokalfonemet /a/?

A

[ɑ:] hal

[a] hall

37
Q

Vilka allofoner har vokalfonemet /ʉ/

A

[ʉ:] bus

[ɵ] buss

38
Q

Vilka allofoner har vokalfonemet /u/?

A

[u:] bo

[ʊ] bott

39
Q

Vilka allofoner har vokalfonemet /o/?

A

[o:] son

[ɔ] gått

40
Q

Beskriv [ɘ]

A

Schwa - Används vid obetonade e som i cykel, bestialisk
Orundad
Central
Mittemellan mellanlåg och mellanhög

41
Q

Vad är en vokal?

A

Språkljud som produceras med fri luftpassage genom svalg och munhåla och därav blir tonande.

42
Q

Vad innebär det att vokaler är syllabiska?

A

Att vokaler är ljud som, till skillnad från halvvokaler och konsonanter, utgör stavelsekärna!

43
Q

Vad är en diftong och vilka två typer finns det?

A

En vokal som inrymmer två olika klangfärger, d.v.s. två vokalljud som förenas till ett språkljud inom samma stavelse

  1. Stigande diftong som i sierra
  2. Fallande diftong som i aire
44
Q

Har svenskan några diftonger?

A

Många dialekter har diftonger i svenskan. Däremot inte standardsvenskan.

45
Q

Vad innebär diftongering och finns det i svenskan?

A

En lättare glidning i artikulationen av en vokal.

I standardsvenskan finns det tre fall av diftongering:

[i:] och [y:] avslutas ofta med ett [j] liknande ljud.
bi = [‘bi:ʲ]
by = [‘by:ʲ]

[u:] och [ʉ:] avslutas ofta med ett [w] liknande ljud
bo = [‘bu:ʷ]
bu = [‘ʉ:ʷ]

[e:] börjas ofta med ett [j] liknande ljud
vet = [‘vʲe:t]

46
Q

Vad är ett maxvärde?

A

Munnens grad av öppenhet och tungans horisontella läge kan kombineras till fyra maxvärden:

Maximalt hög/sluten + Maximalt främre = [i]
Maximalt hög/sluten + Maximalt bakre = [u]
Maximalt låg/öppen + Maximalt främre = [a]
Maximalt låg/öppen + Maximalt bakre = [ɑ]

47
Q

Vad är en vokalfyrsiding?

A

En vokalfyrsiding är en grafisk bild av munnen där vokalerna kan läggas in utefter sin position. Maxvärdena är de som finns i ytterkanterna.

i ——— u
\ I
a——–ɑ

48
Q

Hur ser den svenska vokalfyrsidingen ut?

A 
i|y-------- ʉ -----------u 
 \   ɪ Y       \             |
 e\ø----------\ɵ--------o
     \               ɘ        | 
     ɛ\œ-----------------ɔ
     æ\                      |
         a\---------------ɑ|

Fonetik (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions